Till nya besökare, en kunskapsteoretisk länk:
T E M A S T U D I E R - svarar astrologin på kvantitativa tester?

ESTETIK:
Blogger/Google har förstört mängder av horoskop genom att omskapa usla miniatyrer av bilder i GIF-format. Klicka för att se de skarpa originalen. Ser också dessa galna ut, högerklicka och välj "se bilden" .

Herakleitos (c 500 fvt): "De som talar med förstånd förlitar sig på det universella, som en stad måste lita till sin lag, och med än mer tillit. Ty alla mänskliga lagar närs av en gudomlig lag, och den har så mycket kraft som den önskar och är tillräcklig för alla och fler därutöver."

Chu Hsi (Zhu Xi), idealistisk filosof, 1100-talet: "Ödet, det är vad som återstår sedan människan gjort sitt yttersta."

Konfucius, kinesisk samhällsfilosof, 500-talet fvt: "Den ädla människan sysselsätter sig med tankar om dygd, den ringa människan sysselsätter sig med tankar om sin egen vinning."
"The soul is sold not to the devil for money, but to money itself when it becomes the measure of worth rather than the affirmation of value." /James Hillman - Alchemical Psychology (2010, s.143)

Västerlandets store logiker & mystiker Platon
ventilerade ofta orfisk-indiska tankegångar om reinkarnationen och själens rörelse mellan världarna... "Sokrates: Vem än som anländer oinvigd och ofullbordad i Helvetet kommer att ligga i leran. Men de renade och fullbordade kommer att vistas med gudarna." (Faidon, 69c)

JORDELEMENTETS VÄG (karma yoga):
"Eftersom vår identitet med den gudomliga kraften ytterst är obestridlig, (låt oss ha) en fast tro att vi genom att framhärda i vårt utmönstrande oss efter gudens form, tal och stämning, våra handlingar i tiden blir signifikanta och gudens essens slutligen förverkligas av oss."
(Günther - Buddhist Philosophy in Theory and Practice)



måndag 29 mars 2010

Kyliga känslor och heta

Jag har kommenterat den indiska astrologins få aspekter men hur dessa i gengäld tycks bete sig mer meningsfullt och uppenbart än den uppsjö av olikfärgade linjer som fyller ett västerländskt horoskop. 

Jag är av den bestämda åsikten att västerlandets så kallade "valfrihet" i själva verket är en förbannelse. Folk tänker hellre fritt än rätt och det under det vidriga postmodernistiska antagandet att "alla perspektiv är lika sanna". Naturligtvis är det inte så. Redan Platon klargjorde det i sina skrifter.

Antingen är västerlänningen så duperad av sina egna honnörsord att han inte ens märker hur marknadskrafterna lurar på honom samma vara i olika förpackningar eller med de mest obetydliga kosmetiska skillnader, eller också - som i astrologin - skapar den heliga valfriheten en sådan inflation av alternativ att det viktiga spårlöst försvinner in i träsket av variabler. 

Inte för inte är det enkla det geniala. I så fall lyckades Indien bevara sin astrologi mer ren och tydlig än västerlandet, trots att även Jyotish innehåller en förvirrande mängd traditioner, varav en del i direkt konflikt med varandra...

I bakgrunden av detta västerländska drama hör vi de arketypiska Saturnus och Jupiter i samspel. Västerlänningen verkar livrädd för Saturnus nuförtiden och vill bara ha den expanderande och väggrenande Jupiter. Se bara hur feminismen - kvinnor som kidnappade män - slår och hugger mot alla fenomen som luktar det allra minsta patriarkat. Saturnus är Patriarken! Garanten för stabilitet, för en form som ger sinnet (Månen) stöd och struktur. 

I Saturnus frånvaro uppstår fullständig hypersubjektivism och ibland groteskt banala naturer, de där som inte kan lyfta tanken högre än att yttra "Man J-A-G tycker...". Notera hur den här mentaliteten ofta understryker jagets betydelse. 

Indisk astrologi påminner t.o.m. hur oviktigt jaget är genom att kalla ascendenttecknet för ahamkara - det falska egot. (Likväl är ascendenttecknet det viktigaste för att förstå ett visst horoskop.)

Efter att ha upptäckt hur skådespelare, min största yrkesgrupp med kända födelsetider, hade ett statistiskt intressant överskott på heta känslor (Mars/Venus kopplad till Solen), ville jag pröva samma tanke ur en annan synvinkel, dvs den uttryckligt kyliga Saturnus mot den hetlevrade Mars.

Eftersom jag just lärt mig hur man använder programmet ZET för att söka efter de vediska specialaspekterna (där t.ex. illgärningsmannen Mars är ensam om att kasta den inom astrologin så välkända kvadraturen), ville jag pröva dessa planetära motpoler på skådespelarnas sinnelag.

När en skådespelare agerar ut en rollgestalt är det förstås Solen hos honom/henne vi ser, men naturligtvis finns Månen samtidigt där. I varje moment måste alla människor kunna avväga sina utspel (Solen) mot reaktionerna och för att varsebli omgivningen krävs en lyhörd Måne som fångar upp signalerna. 

Man kan säga att Månen ibland också kan övervaka personens egna utspel så att Sol och Måne utgör en komplett helhet inom personens psykologi. Detta är ju idealet, men som en regissör sade angående f.d. aktrisen Sean Young, saknade hon den förmågan att reglera sig själv. Hon hade både Sol och Måne i Vatten, till det just föregående inlägget om Young vill jag här understryka att hennes problem inte var Vattnet i sig, utan det faktum att Solen hamnat i en Vatten/Luft-konflikt.

Detta förklarar bäst varför Hollywood stängde dörrarna för henne. I pingpongspelet mellan Sol och Måne derangerades alltså Sean Youngs solära utspel så att när hennes Måne (i Kräftan) sökte stämma av effekterna så är det något som inte stämmer. 

Om Sol och Måne båda ligger i Vattenelementet och deras resp. disponenter ger klartecken, ska teoretiskt inte det som hände Sean Young behöva inträffa, för då pingpongspelar Sol och Måne på ett "rent" sätt via det intuitiva Vattnet. 

Elementet är förstås fortfarande "naturligt patologiserande", dvs Vatten "ältar" och "grottar ner sig" känslomässigt i frågor ("kvinnlig stil"). Men det är just så själen bearbetar upplevelser i detta element. I Luft tänker man sig igenom sina intryck i stället, flyttar över dem till ritbordet och inspekterar dem via logiken!

Detta för oss slutligen till det nya minitestet på skådespelargruppen. Den logiska eller förnuftiga Saturnus i koppling till Månen jämfört med den passionerat svallande Mars i aspekt till samma Måne.

Jag sökte genom en grupp med 288 skådespelare efter dem där Saturnus faller in mot psyket/Månen via sin unika 60-gradersaspekt. Jag vågar inte säga om sinnelaget förblir friare när Saturnus insisterar på sin kontroll via "extern" aspekt än när den fullständigt belägrar Månen genom att ligga i samma tecken och insistera på total kontroll över sinnesrörelserna. Men något säger mig att det är så.

Inte minst gav en sökning efter min intuitiva definition av den totalt själsdöda människan en kuslig bekräftelse i Charles Manson - ett av ondskans ansikten. Se det inlägget här.

Skådespelare med känsloliv tenderande mot kyla och seriositet:
  • Audrey Hepburn
  • Barbra Streisand
  • Bette Davis
  • Brendan Fraser
  • Britt Ekland
  • Bruce Willis
  • Charles Heston
  • Christopher Reeve
  • Don Johnson
  • Grace Kelly
  • Greta Garbo
  • Irene Jacob
  • Jeff Goldblum
  • John Hurt
  • Karen Allen
  • Kate Winslet
  • Kim Basinger
  • Meg Ryan
  • Melanie Griffith
  • Robert Downey Jr
  • Sylvester Stallone
  • Tom Selleck

Ingen regel utan (några) undantag, men inse hur klockren den här listan ändå är. Här haglar det "isdrottningar". Jag säger bara, Greta Garbo! Samt Irene Jacob med det mest kylslagna leende jag kan tänka mig - hon ser alltid sorgsen ut! Här hittar vi också Kim Basingers, alltid lika krampaktigt sluten i sitt utspel, utnyttjad i nästan hela sin karriär för sin kropp (banala roller där hon utnyttjats enbart för sina fysiska företräden), och, inte att glömma, hennes eget erkännande hur oändligt låg självkänsla hon alltid hade i filmbranschen.

Audrey Hepburn är en annan klassisk Saturnus-typ, sval, tydlig i konturerna! Barndomen svårmodig, som man kan misstänka i många fall av dessa MÅNEN (barndom) kopplad till den utmärglande Saturnus.

Och se bara Kate Winslets förmåga att gestalta den där brittiska frigiditeten där allt filtreras genom det torrt kyliga förnuftet. Bara ord, ord, ord men helt inbundna känslor!

Bland männen reagerar jag direkt på John Hurts svalka - en brittisk motsvarighet till Kate Winslet! "Stålmannen" Christopher Reeves frostiga och känslolösa utspel var också något i särklass - och minns bara hans retreat som Stålmannen vid frigida Nordpolen - Saturnus iskyla!

Vidare har Jeff Goldblum verkligen nischat sig som en disträ professorstyp som verkar omedveten om allt som pågår eftersom han är så självinnesluten i sin värld. Hans leenden på vita duken är extremt korta och ser otroligt tillkämpade ut. Exakt samma som Sylvester Stallone. Den senare ser bara ut som han hånler när han söker le! Saturnus bundenhet igen.

Visst slåss och svär Bruce Willis i sina actionroller, men allra mest ser han gräsligt allvarlig och sammanbiten ut: Saturnus fokus, den presterande kämpen. Willis är på sin hemmaplan när det handlar om hjältar som tar enormt med stryk (faktiskt exakt som Stallones Rocky!) men med Saturnus extrema seghet gradvis tillskansar sig övertaget och går segrande ur striden. Tonvikt på Saturnus som hållbar över tid. Trägen vinner.

Hur någon kan tycka Willis har komisk talan övergår dock mitt förstånd, de gånger jag sett honom på Dave Letterman har han alltid sysslat med löjeväckande practical jokes, bland annat genom att komma utstyrd i underliga prylar och manicker - Saturnus som lutar sig mot konkreta/objektiva ting igen.

Ett undantag i listan tycks vara den extremt rastlösa Robert Downey Jr, men här avslöjar horoskopet direkt hans "problem". Han tycks bipolär i det att Månen visserligen kyls ner av Saturnus medan samtidigt Mars angriper Saturnus via opposition! Det här kan vara ett av tecknen på adhd-liknande fenomen (vilket jag lättsinnigt antydde i inlägget om honom och Robert Wells, apropå deras snarlika utseende).

*****

Efter Saturnus "korta" aspekt Mars dito, dvs dess nittiogradare när den riktas mot sinnelaget. Ska vi hitta mer tydligt "uppbrusande" eller hetlevrade skådisar. Om Bruce Willis löper maraton, är Mars en hundrameterssprinter!
  • Brad Pitt
  • Carrie Fisher
  • Catherine Zeta-Jones
  • Clint Eastwood
  • Courteney Cox
  • Donald Sutherland
  • Fran Drescher
  • Grace Kelly
  • Jack Lemmon
  • James Arness
  • James Dean
  • Jerry Lewis
  • John Hurt
  • John Malkovich
  • Julie Delpy
  • Karen Allen
  • Kate Winslet
  • Kim Basinger
  • Kurt Russell
  • Larry Hagman
  • Marlon Brando
  • Michael Douglas
  • Michael Palin
  • Nicole Kidman
  • Patricia Arquette
  • Sean Connery
  • Susan Sarandon
  • Terry Jones
Nu blir uppgiften genast mer delikat, för bland dessa 28 återkommer några av namnen från den "frigida" gruppen (som var 22 till antalet). Och några nya namn som i mina ögon är lika svala som Robert Downey Jr var omväxlande hett intensiv och kyligt betraktande, fast han stod på "kalla listan" - vad sägs om John Malkovich som flera gånger skapat den perfekta psykopaten på film, iskall och beräknande som den värsta sortens Saturnus?

Jo, sanningen är att hans horoskop ligger extremt nära de värsta typerna bloggen hittat i skandalskriverierna. Dels har han Månen och Rahu i kalla Stenbocken - samma kombination som hos Charles Manson. Och Malkovich Sol står i Skorpionen och disponeras av Mars i Vågen - samma "wacko" kombination som blev Sean Youngs fall i Hollywood! Och nu börjar vi se skillnaderna: Sean Young hade den känsliga och sårbara Månen i Kräftan, Malkovich har den fullständigt kylslagna och äregiriga Månen i Stenbocken - en hårdhudad natur!

Så klart att han - men inte hon! - gått i land med att nischa sig som excentriker (Luft/Vatten-dissociation på den solära sidan). Detta har inget med manschauvinismen i samhället att göra (som en feminist troligen skulle hävda); Malkovich har även privat en äkta psykopats kombinationer! Han spelar roller i djupet av sin själ (Månen), så att han tror på det själv!

Här kan man faktiskt argumentera för att Månen i Stenbocken, som jag kallat ytlig i andra inlägg, faktiskt är att föredra framför den djupt empatiska Mån-Kräftan, åtminstone i det avseendet att den senare har väldigt lätt att komma på deken och helt tappa greppet om den objektiva yttervärlden.

De skådespelare som direkt verkar stämma på ett sinnelag uppeldad av en frejdlig och lagom skränig Mars är förstås Fran 'Nanny' Drescher och Larry 'JR' Hagman (tv-serien) Dallas. "Ebullient" är ett engelskt ord (urspr. latin) för en översvallande stil som tillhör den direkta och okonstlade Mars. Ser du ett sjudande vatten, vet du att där brinner en eld (Mars) någonstans under ytan!

Detta särdrag ses också tydligt, tydligt hos Catherine Zeta-Jones - som intressant nog delar detta eldfängda psyke med sin make Michael Douglas. Han är emellertid en man där snarare stridisk irritation och ett tvärt humör ligger just under ytan i närapå varenda roll han spelat, från avslöjande reporter i Kinasyndromet till den otäcke Wall Street-yuppien Gecko. Minns också hans sexmissbruk tidigare i karriären - Mars signifierar ju bl.a. libido. (Douglas har Solen och Mars i 12e huset för "sängkammarens hemliga nöjen".)

Även Jack Lemmons nervigt uppvarvade humor klargörs väl av att han har Mars eldar i sitt sinne. Även han hade f.ö. en roll i Kinasyndromet (1979), en politiskt färgad film om mörkläggning av kärnkraftsolyckor. "Olyckan" Mars även på den punkten, således. Och ska man tala screwball-komiker kan man förstås inte blunda för att också Jerry Lewis "King of Comedy" har Månen under attack från Mars! Fysisk komedi passar lika väl som beteckning för det han höll på med, apropå Mars närhet till kroppslig utlevelse.

Courtney Cox ser så mager och späd ut att man lätt missar henne totalt, men hennes ragata till reportern Gale i ungdomsfilmerna "Scream" vittnar faktiskt om att också hon dras till en bufflig, "martiansk" typ av utlevelse och har någon slags opolerad humor. Jag har alltid tyckt mig se humor i henne, även om de roller jag är medveten om inte givit henne mycket att arbeta med. (Alternativt: Hon är egentligen en medioker skådis...)

Att Susan Sarandon tillhör den liderliga sidan av Mars är bara alltför uppenbart och Mars koppling till sport och fysikalitet kom till uttryck när hon startade en pingpong-klubb för kändisar i USA och hyllade svenske J-O Waldner!

*****

Annars medger jag villigt att listan med Mars 90° Månen inte klingade fullt lika rent som Saturnus 60° Månen, mest för att flera namn återkom på "heta listan" vilka redan visat sig på "kalla listan".

Ska man dra en slutsats av detta är att GAMMAL ÄR ÄLDST - geriatrikens Saturnus segrar när den ställs tillsammans med hetlevrade ungspolingen Mars!

Därmed påminns vi återigen om "egenmäktighetssyndromet", när Väduren/Mars och Stenbocken/Saturnus går igång i samma horoskop och det typiska beteendet verkar vara ett ganska barnsligt och egocentriskt bråkande över frågan om vem som ska ha sista ordet, vem som egentligen är auktoriteten (Stenbocken) och som bestämmer var skåpet ska stå.

Om något har de här två sökningarna på två skilda temperament påmint om hur komplext ett horoskop är och hur illa den empiriska metoden som söker reducera fenomen till deras minsta beståndsdelar för att "ha kontroll" över experimentet, hur illa den metoden fungerar på den komplexa verkligheten.

Astrologin, är man frestad att säga, är en kartritning över verkligheten som är ljusår längre kommen än naturvetenskapen - i sitt slag. Det kanske är därför den skickades ut i kylan efter "Upplysningen". Ett nytt lass omogna själar började inkarnera på jorden och som alla barn ville de upptäcka saker på nytt, på sitt eget vis...



Tillägg

Mars långa 210-gradersaspekt och Saturnus långa 270-gradersaspekt skulle ge ett annat urval skådespelare, men troligen skulle det övergripande bilden bli snarlik: Saturnus i psyket skapar individer som väljer - eller blir kända för - stilrena, svala eller allvarliga roller. Mars ger mer yviga, direkta och turbulenta typer - kanske med en tendens mot situationskomik.

I detta ögonblick kommer Charlie Chaplins tidiga, akrobatiska stumfilmer för mig med all deras slapstick och situationskomedi. Och mycket riktigt, han har den närmast tumultuösa Mars (och Venus) i eldiga Väduren i opposition till Månen i balanskonstnären Vågen! Jaget i obalans med omvärlden! Behöver mer sägas - symboliken är kristallklar!

Jag ska vid ett senare tillfälle till den potentiellt ruskiga "rundgångsaspekten" där Saturnus kastar sitt "långa onda öga" 270 grader fram i zodiaken och träffar just Mars, där den senare av nödvändighet kastar sitt korta "onda öga" 90 grader framåt och träffar Saturnus!

En halvt fördold variant på den här rundgången noterades i samband med Farrah Fawcett, en av originalmedlemmarna i tv-serien Charlies Änglar. Inte ett horoskop att studera för dem med dödskräck!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar