Filosof bekräftar astrologiskt tema

En "måste läsa"-artikel i AB om den platonskt influerade franske filosofen René Girard som i dagens anorexi ser det västerländska samhällets dödliga sjukdom: konkurrensmentaliteten. 

Artikeln är således alls inte riktad enbart till utseendefixerade kvinnor och manliga bögar eller narcissister, utan beskriver hela det rovkapitalistiska samhällets inbyggda mekanism. Det låter som filosofen skulle kunna ha ett horoskop som påminner om den här bloggarens! (Sol i Luft, Måne i Luft.)

Mycket riktigt visar sig Luftelementet - idéernas hemvist - vara nyckeln till hans tankar. Den som inte orkar läsa AB kan nöja sig med Wikipedias trepunktslista för hans utblick och slipper då läsa AB-skribentens patetiska spottloska åt hans kristet färgade tredje ben.

(Dagens svenskar är paralyserade av Djävulen själv, de klarar inte att analysera någonting längre. Ser de bara ett ord som påminner om något de inte gillar knäpper de av intelligensen helt och återgår till töntmentalitet.)

1. mimetiskt begär: imitation is en beteendeaspekt som inte bara påverkar inlärning utan också begäret, och ett imiterat begär är en källa till konflikt,
2. syndabocksmekanismen är upphovet till offret och grunden till mänsklig kultur, och religionen var nödvändig i den mänskliga evolutionen för att kontrollera det våld som kan springa ur mimetisk rivalitet,
3. Bibeln synliggör de två tidigare idéerna och förkastar syndabocksmekanismen.

Som sagt, AB-skribenten Hanna Nordenhök, det är inte tecken på någon högre begåvning att hånle åt den föga problematiska tredje punkten. Det "nya kärleksbudet" i Nya testamentet är verkligen ett paradigmskifte och spottar man på det, då behöver man inte bry sig om att rapportera resten av den hedervärde filosofens tankegångar heller. Kärleksbudet är grunden för hela västerlandets moral och finns i alla andra notabla kulturer också (Konfucius kinesiska version av det brukar ofta anföras).

Som jag nyligen noterade i ett test av filosofiplaneten Jupiter, tycks vissa placeringar inte klara mer än en ateistisk världsbild - individen är alltför lågt utvecklad i sin godhet.

*****

Nu till fransmannens fantastiska horoskop! Sällan har jag sett en himmel som på perfekt knyter samman den här bloggens enkla käpphästar. Ta den efterapande (mimetiska) människotypen först. Den illustreras av Månen, i synnerhet den rent instinktiva Månen hemma i härskarläge i Kräftan, en planet och ett tecken som också signifierar både Girards nyckeltes om avunden (Månen) och begäret (Kräftan såsom huvudtecknet av de tre Vattentecknen). 

Ja, den oreflekterande efterhärmningen av idolen, ljuskällan, Solen, ges ju ganska direkt av Vattenelementet, vars yta återspeglar. Och så använder också Platon vatten i sina skildringar. Jag har en bekant som delar filosofens Måne i Kräftan och han brister ibland ut i häpnadsväckande sekvenser av ren imitation - han tycks helt "borta" i dessa skådespel.

Tidigt i bloggens historia dubbade jag Månen i härskarläge i Kräftan till den "naturligt patologiserande positionen", delvis på grundval av sådana här iakttagelser. Den franske filosofens månplacering bara styrker det antagandet!

Platons idévärld, förlagorna, associeras till Luftelementet, tankens värld. Primär här är den essentiella Luftplaneten Saturnus, tillika formgivaren. Platons "idéer" (eidos, pl. eide) brukar lika ofta översättas "former". Se nu hur Form förhåller sig till Mimetik i filosofens horoskop:

Vad mer behöver sägas?

*****

Den nyanlände, som bara dunkelt anade vad som hände här, har över två års förlorade studier av den här bloggen att ta igen! Astrologin är mänsklighetens skarpaste verktyg för att förstå Själen som sådan och hur den enskilde i viss utsträckning är förutbestämd men i viss mån kan välja att representera eller missrepresentera Själen i sin egen person.

*****

Teknikaliteter:

Ett sällsynt horoskop som vänder den potentiellt försvagande dissociationen (osynken mellan irrationell känsla/Vatten och rationalitet/Luft) till en styrka - genom att filosofera om just detsamma problem!

Här är den upphöjda Saturnus i Vågen i ömsesidig reception med formens fysiska avbild (Venus i Stenbocken), nästan fånigt talande. Detta är också den goda sidan av saken. Den mentala sjuklighet han beskriver, springer förstås från Luft/Vatten-störningen och Mars, konkurrensplaneten, som skadar Vågens jämvikt. 

Solen i filosofiska eller åtminstone utforskande Skytten är viktig här, och disponenten Jupiters placering i egodödens Skorpion är en annan kombination som för tankarna till hans teorier.

Girard låter som en mer vältalig version av den här bloggarens synpunkter på Platon, Jesus radikalt icke-monetära budskap, och Reinfeldts marknadskapitalistiska skräpsamhälle (ett iscensatt fördumningssystem där människor uppmanas att inte tänka utan bara imitera och ta efter vad reklamen uppmanar oss att göra). 

Det är därför inte förvånande att i denna vördnadsinbjudande fransman hitta en äldre broder, Jupiter passerar Skorpionen i båda fallen. Båda har Mars i Vågen för en vilja att hitta en högre harmoni (ja, så kan man läsa denna annars rätt klena krigarplacering) och där bloggaren är en Sol-Våg, där har fransmannen en upphöjd Saturnus för maximal rättrådighet. Mot fransmannens Sol i Skytten svarar underordnad (och hans "sub-generation") med den inte illa placerade Saturnus i Skytten.

Med så här långtgående tematiska överlappningar, är det inte konstigt att två orelaterade livsöden hittar samma tankegods, här då Platons skattkista. (Bloggarens horoskop här.)

Vad gäller Månen skiljer sig dessa båda åt, men ingen kan ha missat hur grundligt Kräftans tecken granskats på bloggen, i synnerhet med avseende på dess påfallande risk att falla in i ett korkat och omättligt begär. Där fransmannen står nära den fallna sidan av livet med sin Måne (folket) i begärets klor (Kräftan), där föddes undertecknad med en Måne ännu inte fallen i synd (eller också redan höjd över den), Månen i Tvillingarna i första huset. 

Men även Månen i Luft är fylld av begär - intellektuella sådana! - och kampen har varit lång för att befria sinnet från dess förslappat världsliga prestationsmentalitet. Det är inte lätt att skaka av sig den druckna mytologi som t.ex. Fredrik Reinfeldt sökt sälja på svenskarna - och lyckades rätt bra med tills sanningen klarnade om att han stal från hela svenska folket, särskilt sjuka och arbetslösa, för att muta medelklassen med skattesäkningar mot fortsatt makt. Lille Fredrik, en ruttnare världsbild och strategi får man leta efter!

När arbetet framskridit långt nog aviserades detta för undertecknad i en nattlig dröm där en blåskimrande "gudinna" gav mig en möjlighet att se världen från ett högre perspektiv, från "flera ljusår ut i rymden". 

Inte långt därefter upptäckte jag den ursprungliga babyloniska zodiaken som faktiskt tar sikte på rymden "flera ljusår bort" - det kosmiska rummet - för en djupare och mer levande förståelse av vad zodiaken säger om människorna. Därav bloggens namn, Sideriska siktet. 

Den blå gudinnan i drömmen var naturligtvis min egen själ som visat sig som en anima-gestalt. Och mycket riktigt flyttade den sideriska zodiaken min Måne (symbol för "själen" eller sinnet) ur Kräftan, ett tecken jag aldrig känt igen mig i och tillbaka till blå Lufttecknet Tvillingarna. Det var som att återfå en korrekt kartritning som varit förlorat i tusentals år!

Vid ett annat tillfälle, just innan jag upptäckte den sideriska zodiaken, drömde jag om en annan kvinna, en brunögd flygvärdinna i blå uniform. Det var förstås själen som var framme igen, nu förklädd till ett yrke som har allt i världen med Tvillingarnas härskare Merkurius att göra!

Fransmannen, som började som historiker, skulle ha blivit en fantastisk astrolog. Se bara dessa rader från Wikipedia:

Beyond the "uniqueness" of individual works, he tried to discover their common structural properties after noticing that characters in great fiction evolved in a system of relationships otherwise common to the wider generality of novels.

But there was a distinction to be made: Only the great writers succeed in painting these mechanisms faithfully, without falsifying them: we have here a system of relationships that paradoxically, or rather not paradoxically at all, has less variability the greater a writer is.

Platon i ett nötskal. Ju närmare idéernas rena värld, ju mer lika låter författarnas verk! Desto mindre "unika" (oh la la!) framstår de som.

Zodiaken börjar med fyra personalister, fortsätter med fyra individualister (och här kan det bli bombastiskt, med Lejonet i gruppen) men avrundas med fyra universalister. Det går att göra olika saker i tanken redan med den tredelningen.