Owen, den goda materialisten. Än Bob Dylan?

(Obs. Långt inlägg, 3.000 ord eller 13.000 tecken)

Robert Owen / Robert Zimmerman

Hack i häl på inlägget om det hätska, gamla SAP-horoskopet och den öppning mot den molnfria himmelens vilja Sahlins avgångshoroskop antydde, följer här ett om en praktisk utopist, en av de första att formulera den socialistiska visionen där inte överheten trycker ner de små ner i skiten: walesaren Robert Owen som upprättade en arbetstagarvänlig industri i Amerika.

Inlägget knyter kanhända löst an till socialdemokraten Lena Sommestads artikel i DN, där hon söker reda ut vilka partiets rötter är. Hon säger bl.a. att "synen på arbetet och dess plats i samhällsekonomin har under tidigare epoker varit både bredare och mer insiktsfull" - än den privategoism, vill säga, som vill ha sänkta skatter så att "det lönar sig att arbeta".

Kampen står, som alltid, mellan den ädla, högre människan som drivs från Platons idévärld (hennes egen andliga essens), och den fallna, lägre människan som bara tänker pragmatiskt och i värsta fall för sin egen del - ljusår från kärnan i begreppet "social varelse".

*****

Först ett ord om "look-alike"-faktorn mellan den unge Owen och en ung Bob Dylan. Båda är födda i jordbrukande Oxen och när folk slutat mytologisera över Dylan kommer sanningen att klarna: han var inte märkligare än sitt unga jag, en beundrare av tidig amerikansk arbetarklassmusik typ Woody Guthrie. En jordens son.

Även om mystiker tycker sig se saker i hans texter: de uppenbara hänvisningarna till ett utlägg Tarotkort i "Changing of the Guards" (1978) - låten som just föregick hans märkliga omvändelse från sekulär jude till kristen (en kortvarig omvändelse skulle det visa sig) - så löper ett socialistiskt färgat häcklande av överheten i alla dess former som en röd tråd genom hans låtar. 

Precis som Robert Owen, som började som materialistisk ateist som hånade religionen men på äldre dagar omvände sig och blev spiritualist, hörs bara drypande sarkasm från den unge Dylan ("With God On Our Side"). I hans senare texter (före den märkliga omvändelsen) hade djupare och mer filosofiska frågor börjat anas i texterna.

Dylans judiska härkomst är intressant eftersom den sekulära socialismen (zionismen) - fast ingen europeisk jude sent 1800-tal längre mindes det - hade sin historiska föregångare i de judekristna ebioniterna som trotsade kung Herodes lydregim under det första århundradet i vår tid och utlöste det judiska kriget mot ockupationsmakten Rom. Gruppen kan ha varit världshistoriens första kommunister eftersom de, organiserade över hela landet, levde i egendomsgemenskap.

Men i sin politiska aktivism var de inte sekulära utan religiöst motiverade. Dagligen såg de den ruttna människotyp som resulterade ur den sekulära kultur som tvingats på dem utifrån. Som historikern Robert Eisenman övertygande visat har Jesus hätska utfall mot "fariséerna och deras surdeg" exakta paralleller i Dödahavsrullarna.

I dessa texter sjuder det av rättfärdig och helig vrede mot de grekvänliga "sökarna efter medhårs ting" - moralrelativister eller ännu värre: simpla hedonister som inget hellre ville än släppa sina fäders tradition till förmån för dagens trender vilka alla tilltalade psykets minst ambitiösa och rent av degraderande sida.

"Anden är villig men köttet är svagt", inskärpte Paulus, själv en tid medlem av De Fattiga. (Han hade dock aldrig hjärtat med i rörelsens kärnvärden och blev senare exkommunicerad för sina fasoner. Bl.a. för att ha startat en privat falang som byggde på en befängd blodsmystik kopplad till den avrättade ledaren Jesus. Jesus yngre bror Jakob som nu övertagit ledarpositionen värjde sig med avsmak mot en sådan doktrinär urspårning och ekot av denna kristendomens första inre strid kan ses i både Nya testamentet och i vissa av Dödahavsrullarna!) [1]

De första judekristna socialisterna äcklades särskilt av hur landets elit gifte och skilde sig som de behagade - incestuösa äktenskap var heller inget de världsliga människorna drog sig för. De rika gjorde som de ville med de fattiga och skapade allmän misär i landet. 

Allt vid den här tiden stod i total strid med de gamla tio Guds bud som det judiska folket förvaltat under sin långa historia - bud som har sin upprinnelse i världshistoriens första rättsstater i det gamla tvåflodslandet där, inte av någon slump, också astrologins studier av de kosmiska rättesnörena påbörjats. Människa i didaktiskt samspel med Kosmos - en magnifik lärdomsinrättning som resulterade i civilisation och moralisk medvetenhet.

Forskningen är ännu inte klar med frågan om De Fattigas astrologi följde med tillbaka från den judiska fångenskapen i Babylon eller om den integrerades med judendomen under de följande århundradena.

*****

Robert Owen, den gode arbetsledaren, idégivare till kooperativa föreningar och socialismen, skulle mycket väl ha kunnat vara en reinkarnation av de gamla ebioniterna, vilka inte värdesatte sinnesnjutning som sådan, men väl bildning och ett hedervärt leverne - raka motsatsen till vårt insjuknade västerland med dessa remarkabla utbud av ringa ambitioner och distraktioner.

Idol, vältränade och plastikopererade kroppar, preparerade offer för Tredje världskriget - drillade till att bli kanonmat via år av "normaliserande" krigsspel framför datorn. Vad är det för extrem underklass Marknadskapitalismen fostrar egentligen? Så totalt socialdemokratin tappat det stora greppet! Helheten måste åter visualiseras, ambitionen vara att framskapa excellenta individer.

Den här sajten berättar kort om Owens moderna syn på utbildning med mera, och även om den svenska socialismen också inrättade ett arbetarnas bildningsförbund var det tyvärr i samma anda som den globala socialismen: den byggde på 1800-talets materialistiska världsbild - vilken Owen dumpade på äldre dagar genom att omfatta tron på andevärlden.

Men den "unge Owens" stämmer perfekt in på den karikatyr av rent och skärt materialistiskt eller inomvärldsligt tänkande bloggen från första början riktat upp genom att påpeka att de negativt polariserade tecknen uppenbart kan liknas vid den sublunära världen (livet på jorden, under månen). 

Jord och Vatten, fattade på enklast tänkbara sätt, blir biologiskt liv - ungefär som Adam skapas av stoff från marken i Bibeln. Sedan förses den här arten med en ande (gr: pneuma) så att människan blir mer än en biologisk apa. Människan är en rörlig, pneumatisk varelse, en "levande själ" som Bibeln säger. Exakt samma formulering finns i indisk filosofi, nu uttryckt med ordet jiva-atma, "levande själ"!

På det simplaste planet är det bara andedräkten som för tankarna till en inneboende andevarelse, men på nästa nivå av abstraktion blir själva Luftelementet bara platshållare för idén om att vi egentligen är som "vindar". Vi är frisjälar - lika luften - och kan komma och gå som vi vill, oberoende av våra "knådade lergyttjekroppar". Ut ur kroppen-upplevelser är säkerligen vad som i antiken fick människan att hitta det här spåret. 

Platons massiva "Staten" avrundas faktiskt med en spektakulär ut ur kroppen-upplevelse, något som få verkar känna till eftersom den spännande berättelsen-i-berättelsen aldrig citeras. (Eftersom "Staten" är Platons överlägset mest kända dialog ger detta dessutom en beklämmande idé om hur svag svenskarnas koppling till mänsklighetens idéhistoria är. Läser alla bara deckare i det här landet? Det är ju ren fördumning, rent tidsspill!)

Det har tagit vissa kulturer längre tid än andra att reda ut de snåriga frågorna om själen för sig själva. Den sekulära västerländska kulturen är f.n. tillbaka på en evolutionsnivå långt före stenåldern - den officiella ståndpunkten sedan kemi och biologi började definiera det "upplysta" väst har lett till förlusten av precis alla mänsklighetens tidigare insikter. 

"Unge Owens" horoskop är verkligen den här gamla 1800-talsbilden - en nidbild - av vad människan är: bara biokemisk lerklump som drar världens kvarnhjul runt och runt för att framställa föda för sitt från början till slut enbart biologiska liv.

Här finns ett problem. Månen når under förmiddagen Oxens tecken och jag har valt att se Owen som en tydlig "projektstartarnatur" fastän den tydliga ansiktslikheten med Bob Dylan snarare kunde tyda på en tidig födelse. Dylan har nämligen sin Måne i sena Väduren!

Men när jag ser Wikipedias porträtt av den "äldre Owen" är det svårt att inte undsklippa sig ett, "han ser ju precis ut som ett kreatur!" Här finns ett omistligt drag av en undertyp av Oxens tecken. Jag väljer därför, på "frenologisk grund", att anta en "klockren" Oxe (nymåne/Sol + Måne).

Faktiskt spelar det ingen större roll var Månen befinner sig, i Väduren eller Oxen, för i ena fallet disponeras den av Mars och i det andra fallet av Oxen, och båda planeterna befinner sig i ett Vattentecken!

Nu utvandrade Owen till Amerika, vilket kunde tala för Månen i pionjärens tecken Väduren. Men är inte detta lite för enkelt? Hur många svultna européer lämnade inte Gamla världen för Nya? Inte hade alla dessa Månen i Väduren?

Owen var en företagare, han ägde en kvarn. Hans arbetare var integrerade som en enda stor kooperativ familj. Allt detta anknyter direkt till en nymåne i Oxens tecken, särskilt som Oxens tecken står för naturens resurser FÖRE Stenbocken kastat sitt administrativa nät över jorden och ringat in åkerlappar och Jungfrun placerats som anställd att bruka en eller annan av dessa åkerlappar!

Intressant är att Owen har Saturnus skadad och Mars fallen i Kräftan - den maktlösa massans tecken - och välviljans Jupiter också fallen i Stenbocken - härskarpositionens tecken! Det här skulle kunna bli hur fult som helst, men ändå var han fylld av idealism och välvilja.

Det är ett tungt vägande skäl till att jag gärna ser sinnelagets Måne i Oxen, så att det blir Venus som förfogar över hans personlighet. Venus är ljuvligt vacker i försakande och altruistiska Fiskarnas tecken, platsen där Venus "upphöjs" till sitt idealbeteende och faktiskt inte värdesätter sin egen njutning högst!

Denna eminenta Venus (som förvisso även dyker upp i horoskop för ett och annat stolpskott - minns Sverigedemokraten som ristade sig själv för att fejka underdog och vinna partisympatier!) disponerar därmed inte bara över socialistens privata känslor utan omsätts också i hans aktiva handlingsliv - Solen!

Och ärligt talat, den Venus som försakar sitt eget för omgivningarnas bästa kan strikt talat inte längre kallas materialist, så förpassad till den sublunära sfären som Vattenelementet än är. Detta är det ställe i zodiaken där själen bryter syndafallet och anträder "vägen upp"!

Att Owens livsöde trots allt gick helt i det praktiska externa livets tecken, fixerad vid föreställningen om att yttre omständigheter helt dikterar människans inre, inser man dock när den här osjälviska Venus baserar sig på en välgörenhetsplanet (Jupiter) som själv står klent till i Stenbocken. Nu är vi stadigt tillbaka i det konkreta och handgripliga livet igen.

Denna Jupiter skulle kunna synas bli en helvetisk toppridande tyrann eftersom den här expanderar det saturniska temat. Men Saturnus själv är fallen ner till det maktlösa folket och skadad av en skadad Mars. Det är något så bedrövligt många tecken på hjälplöshet (eller funktionshinder) här, att det till sist bara blir den goda Venus och dess generösa hand med jordens håvor (Sol/Måne i Oxen) som är det man vill fokusera.

Det är uppenbart att den bedrövligt skadade axeln mellan Stenbock och Kräfta (arbetsgivare och underordnade) är det råmaterial - den bistra sociala verklighet - från vilken Owen insåg att socialism och kooperation var enda vägen för folkflertalet.

*****

Oxen, det första Jordtecknet är så behagligt diffus i konturerna och allmänt foglig att den både kan tjäna en kapitalistisk eller egoistisk filosofi och en egalitär eller socialistisk. Allt beror på hur horoskopet som helhet ser ut! Ta t.ex. Bob Dylans, där vi har födelsetiden och därmed tydligare kan se hur Oxen beter sig:

Här ännu en impressionistisk färgsättning av horoskopet som söker beskriva hur tecknets element möter husets. Ta Dylans Sol i Oxen, en jordnära tecknare av vardagssociala incidenter (som så många av hans texter). Huset är Vågens naturliga, dvs. det delar tecknets Luftnatur. Det här passar utmärkt och ger den brunblå "rationalismen" - Luft som analytiker av konkreta förhållanden. 

Jord utan Luft är inte så mycket en analytiker men alltjämt en rationell natur. Den ligger nu så nära ren identifikation med materien att den kan kännas igen som en ständig kommentator av vardagshändelserna som sådana, utan att skruva eller problematisera dem via Luften. Jordtecken i ett Lufthus betyder således att det finns ett spontant intresse av att "mentalisera" eller göra något ytterligare med det direkt, via sinnena givna stoff som Oxen som sådan representerar.

Men Dylan är känd som gåtfull symboliker också, och här tillstöter den intressanta "dissociationen" från ett ideologiskt tecken som Vattumannen (Luft), men som verkar inifrån ett i hög grad instinktivt eller omedvetet hus (Kräftans naturliga Vattenhus). Och Dylan återberättar mer än en gång sina långa och vindlande drömmar som låttexter. Eller han låter åtminstone påskina att det är drömmar! 

"Lögnaren" och "Tjuven" är figurer man identifierar i hans texter och det måste påpekas att Merkurius befinner sig i 00:00 Tvillingarna och att den därför mottar en "ond" aspekt från Saturnus som är nära knuten till hans psyke (Månen) och i sitt fallna, egocentriska läge. 

Från en dokumentär inhämtade jag för länge sedan att den unge Dylan ogenerat stal ur andras skivsamlingar och ljög. Det är inte underligt att han har den amoraliska Merkurius i ett märkligt instabilt läge i övergången mellan två tecken - från den lilla arbetarstad han lämnade för att bli en hip lirare på New Yorks självmedvetna folkscen.

Han kom att kallas överlöpare bara några år efter att han tränat in folkstilen och fått in en fot i den svängen. Det var då han till allas fasa elektrifierade sin musik och valde att bli rockstjärna. Denna Dylan som går sin absolut själviska - eller självvalda - väg, är inte svår att utläsa från en så pass illa tilltygad Måne i trälens sjätte hus men med merkuriska antenner för i vilken riktning att röra sig! 

Mars i konceptuella Vattumannen är här väldigt intressant. Ligger denna intellektuella sida av Dylan hela tiden dold bakom Hemmets stängda dörrar och analyserar Oxen (den vardagsnära verkligheten) och därifrån smider sina planer om vart att styra kosan härnäst?

Mycket av hans textgeni måste nog spåras till denna "privata" sektor där fantasi (Vatten) blandas med Luft, så att han effektivt "förlorar i översättningen" av det oxiga. Han så att säga anonymiserar väldigt enkla intryck genom att sova på dem (4e = sömn) och se vilken berättelse som kommer ut dagen därpå!

Här är då ett av de "stora" konstnärshoroskopen som kan utnyttja Vatten och Luft utan att de urartar till bara mentala neuroser eller slarviga eller rent avsiktliga desinformatörer. Minns dock hans stående tankar i texterna: 

Steal a little and they throw you in jail,
Steal a lot and they make you a king.
Sweatheart Like You (1983)

Låten kom från albumet "Infidels", Dylans "tillnyktring" efter några år som kristen. Han menar sig ha sett hyckleri i kristendomen, men under det stoffet som han dolt i texten, gömmer sig en ännu djupare nivå, och det är förstås hans djupa självironi. Dylan är själv den som stulit så mycket (sugit in det i sin privata fjärde sektor, platsen för  kapitalvaror) att han korats till musikens kung!

Jämför med hans Skorpionascendent vilken med sagda Mars-Vattuman bildar en klassisk outsider via det sociala utanförskapssyndromet. Hela Dylan är en nedsläckt och förmörkad Skorpion, ogenomtränglig och omöjligt för världen att förstå sig på.

Skorpionascendenten trogen kan man säga att han är en energiparasit som går runt och "stjäl" intrycken (hans sataniska axel löper från öst till väst, längs den vardagsnära "jag och du"-axeln) och där går han och suger i sig andras liv och erfarenheter att "sova på" och omvandla till material för sina låtar.

_____

1. Robert Eisenmans två banbrytande studier från 80-talet, samlades med ytterligare essäer under titeln "The Dead Sea Scrolls & The First Christians" 1996. Ett banbrytande arbete, fastän extremt svårläst och kanske inte helt väl disponerat - fotnoterna till den första studien är t.ex. betydligt längre än huvudtexten!
   
   Eisenmans textkritik öppnar upp texter ur Nya testamentet man trodde man förstått och visar att här finns omistliga tecken på att senare redaktörer sökt skriva över och justera detaljer i historierna - i Apostlagärningarna finns försök att radera Jesus bror Jakob ur historien eftersom det var under honom det judiska upproret mot Rom startade! (Minns även Jesus i NT om att ha kommit för att sätta världen i brand! Tydligen avrättades han så snabbt att ansvaret flyttades över till den yngre brodern.)
   
   Illa pålästa kritiker som gapar om att Jesus bara var ett litterärt påhitt har verkligen inte läst någon som helst relevant litteratur i ämnet. Eisenman tar resonemangen till en ny nivå genom sina tvärdisciplinära studier som analyserar t.ex. judisk-romerske historikern Josefus intresse av att mörka de faktiskt skeendena i Palestina för att säkra sin favör med Rom. Detta påminner om att man måste läsa mellan rader och "avkoda" t.ex. förvrängda namn för att förstå de antika källorna.
   
   Där, i de bevarade historiska källorna, skymtar den verkliga historien, Jesus och De Fattiga var verkligen en socialistisk och revolutionär rörelse som sökte återskapa en disciplinerad judisk kultur som inte samlade sina skatter på jorden utan i himmelen, dvs, i formen av slipade intellekt, vidöppna för det övernaturliga. Dödahavsrullarna påminner dem i träning om att "änglavarelser rör sig bland dem" och helt klart finns här en kosmologi som inbegriper de sju planeterna och frisjälens ut ur kroppen-resor. Jesus pekas ständigt ut i Nya testamentet som just en klärvoajant människa. Parallellerna till de kosmologi som tecknas i Platon är påfallande.
   
   Just i början av vår tideräkning bottnade socialism i en andlig världsbild - där naturligtvis kvinnor var jämlika männen utan att man kom på tanken att kalla det "feminism" - hur ofta står inte Jesus i Nya testamentet och språkar med kvinnor på öppen plats! Feminism är ett ord som avslöjar hur en sekulär människa tappat greppet om verkligheter som bort informera det politiska tänkandet för att undvika det klaustrofiskt inskränkta höger/vänster-perspektivet.
   
   Människorna bör dela varandras bördor av det enda skälet att de som andesjälar hänger samman i den stor väv. Eliminerar man den insikten har Reinfeldt och satanisterna lika rätt som någon annan och moralen blir bara något relativt. Då är varje ideologiskt system lika gott som något annat - den sataniskt drivna människan har satt sitt eget intellekt på toppen av sin världsbild och därmed stängt dörren mot den universella morallag vars existens t.ex. astrologin studerade i antiken via reflektioner över planeternas rörelser och inbördes relationer.