Miserabilitetens mästare

Lloyd Cole på antidepressiva?

På pin kiv klädde jag av en företagskonsult som i en tidningsartikel häromdagen formligen bjöd ut sig för skivbranschen: "Är ni så åderlåtna av de tjuvaktiga, illegalt fildelade svenskarna än att ni kan tänkas köpa MINA idéer om hur att göra verksamheten profitabel på nytt?" Konsultens fingertoppskänsla för musik var inte större än att likställde ett konsertbesök med att gå och uppleva "vibrationer i lokalen"...

Den här astrologiska bloggen bygger på antimaterialistiska värderingar, ja dess bakomliggande filosofi är Platons extrema: vi lever i en dröm att vi är verkliga just nu! Pengar är fult - det har människan alltid vetat. De skymmer blicken för livets viktiga värden.

Men likväl finns det materialister som är så fruktansvärt bra på det de gör, att det inte går att värja sig. Särskilt när de föddes med en bitterljuv insikt att något saknas dem och förmår berätta om sin materialism på ett konstfullt sätt. Brittiske låtskrivaren Lloyd Cole är en sylvass, torrt ironisk betraktare av det egna livets oflyt.

På amerikanska musiksajten allmusic.com jublar man över att hans musik ges ut också av ett pyttelitet amerikanskt bolag, för de få som känner till den här mannens storhet. I beskrivningen av hans senaste platta "Anti-Depressant" - som nu har snart tre år på nacken - har recensenten lyssnat noga på vad Cole självutlämnande säger om sig och sitt liv. Nu, när åren börjat ta ut sin rätt och den naiva drömmen slocknat att HAN var den utvalde, den blivande superstjärnan.

Textraderna som journalisten fångat upp belyser så väldigt väl Lloyd Coles speciella horoskop, och det är så vi vet att astrologin stämmer! När människan själv i sina innersta tankar kallar sig ytlig och materialismen står som spön i backen på födelsehimmelen, det är då man börjar förstå att vi föds till jorden med "bruksanvisningen" skriven ovanför våra huvuden - utan att någon enda vetenskapsman kan förklara hur det här går till!

När du läser citaten från allmusic.com här nedan, håll i sinnet att detta är en födelse under fullmånen, en fullmåne i lergeggans parkombination Jord och Vatten (Solen i Stenbocken och Månen i Kräftan). Minns också att Stenbocken är en elitisk och att Kräftan är en sensationalist och rätt ömhudad.

Notera hans fräna eller t.o.m. bittra sida i krigaren Mars som skapar en makalöst giftig tunga i kommunikationstecknet Tvillingarna (Luft), och här kastar sitt "långa onda öga" "dödens tal" framåt och träffar Solen (karriären) i Stenbocken - åtta tecken från olyckans positin. Ouch! Motgångar i stengetens klättring upp...

Notera också att Jupiter, som vill ha lätt framgång, står bunden av frustrationens och det hårda slitets Saturnus hela detta år, och att Lloyd Cole föddes precis när pengarnas och lyxens Venus passerade lagom för att bli träffad av Saturnus framåtriktade korta "onda öga"!

Nej, det blev inte den stenbocksstatus högst upp på hierarkins världsberg han tänkt sig - inte med den här kampaktiga kontakten med Venus. Men någonstans i denna smet av "så nära men ändå inte" finns också en fantastiskt melodisk förmåga och en rent litterär berättarröst.

De artistiska kvaliteterna kan man också utläsa ur denna himmel, som delar Månen (sinnet) i ytliga och impressionabla Kräftan med företagskonsultens, men äger en så mycket högre grad av mental skärpa vilket gör att vi här talar ren och skär yrkesskicklighet - utan horande.

...He reports quite honestly about trading in futures as part of the neo-con economic dream and its saturation in rampant materialism. The acceptance of that folly is well-documented here. It's an unromantic look back...

...He acknowledges his own poverty of spirit, his shallowness, and his inability to impress as being the best he can do because it's what's real....

http://www.allmusic.com/cg/amg.dll?p=amg&sql=10:acfqxqwdldke

Den som började lyssna på Cole tidigt inser idag att han förutsåg saker ganska tidigt i karriären. Efter sina första tre skivor med gruppen Commotions dyker han plötsligt upp som en föredetting, en "X", på sin första soloskiva (1990). Snacka om att dödförklara den egna solokarriären i samma ögonblick man drar igång den!

Åter: Venus/samklangen med andra (och sig själv!) är strypt av den hämmande Saturnus - samtidigt som Jupiter söker befrämja den... (Kanhända syns häri hans konstnärliga talang ligger, utöver den tendens till manodepressivitet två så olika planeter i kombination som Jupiter och Saturnus kan ge.)

Det är troligen blotta mängden av slitningar på himlen (minns fullmånen!) som gör Lloyd Cole så stor. Prövningar härdar en själ och skänker den karaktär. Framgångar gör själen vek och slapp. Hos Cole har uppstått avgrundssvart självironi och en skärpa som sannerligen inte brukar tillhöra den ibland rätt jolmiga och sentimentala Månen i Kräftan! Men här hålls sinnet under uppsikt av Solen.

Hans finstämda känslolägen tillhör förstås sinnet (Månen) i Kräftan, vilken i den förhöjda fullmånespänningen också kan dra nytta av Stenbocks-Solens extremt formsäkra linjeföring.

(Att Cole är en "klädbög" kan ingen missta sig på, som sett skivomslagen - för en platta har han låtit fotografera en av sina kavajer! Återhållsam men formmedveten, där är faktiskt den materialistiska Stenbocken i en av dess "bästa tagningar"!)

Just det självironiska draget ser man bara ibland i hans soltecken Stenbocken, de är oftare upptagna av någon makttripp. Men med attacker från den fräna Mars (i ett intellektuellt tecken) är den ett givet.

Jag har ritat ut i grönt Jupiters "goda öga" riktad fram mot hungerns demon Rahu i scenartistens och huvudpersonens tecken Lejonet. Här är då mycket av ambitionerna vilka alla frustrerats i hans liv, inte minst för att Jupiter inte har fri lejd att förverliga dessa "scenlejon", denna överdådets solkung. Och det var ju ödets och karmans planet Saturnus som bevakade dess varje steg.

Saturnus som ju faktiskt också är Solens disponent (Stenbockens härskare). Horoskopet är väl värt att meditera över, det berättar mycket om människans fåfängliga strävanden här i skuggvärlden...

*****

Jag skrev nyligen om 80-talsartisten Kate Bush och lidelsens kvalitet. Hon har Sol och Måne i omkastade positioner jämfört med Lloyd Cole, och en jämförelse mellan dessas horoskop förklarar varför det var hon som gjorde teatral, överdramatisk musik.

Det är hennes enorma rusch från alla de "kardinala tecknen" som ger den energin. På Lloyd Coles himmel söker man förgäves efter en sådan nerv. Perfektionismen och strävan efter "den perfekta skärningen" må nästan alla tydligt under Stenbocken dela, men Coles kyliga krigare i Tvillingarna är något helt annat än Kate Bushs hals-över-huvud Mars i Väduren.

Arthur M. Young: geniet (2)

I första delen (nytt fönster) noterade vi hur uppfinnaren Arthur M. Young såg paralleller mellan aspekter av Newtons klassiska mekanik och utvecklingspsykologin. För att inte riskera att dra felaktiga slutsatser av materialet (se en kommentator här nedan) rekommenderar jag att läsa delarna i rätt ordningsföljd.
 

*****

För enkel jämförelse med det astrologiskt intressanta steg 3 repriseras här de två första illustrationerna:

Hur positionen och formaliseringen av dess derivata låter sig fattas i termer av utvecklingspsykologins inlärningsprocess är exempel på det rena geni Young var (eller var i besittning av). Men det förefaller som om hans mångåriga studier av astrologin var det som öppnade upp hans särdeles penetrerande insikt i hur principer kan ikläda sig skenbart skilda former - exakt det djuppsykologen Carl Jung med hänvisning till Platons "former" sade om sina "arketyper".

(För en utmärkt "crash course" i Aristoteles och vetenskapens högsta uppdrag, att söka substansens - inte materiens! - grundprinciper, se den här utmärkta texten skriven av en professor Barry D. Smith.)

I sin bok Geometry of Meaning dyrkar Young upp hela zodiaken och visar hur den perfekt harmonierar med de 12 rörelselagar som används inom flygindustrin. Young noterar att läroböcker i klassisk fysik bara nämner 11 lagar och utelämnar Piloten - dvs, vårt syftande medvetande. Det här är för övrigt den västerländska vetenskapens fadäs: att den inte inkluderar medvetandet som en integral faktor i livet utan degraderar det till ett "kringfenomen" som kommer sig av en blind evolution som lett till en fysisk hjärna med lite kemisk soppa i.

För Young är den 12e principen omistlig, en nödvändig ingrediens som livet från första början ägt men via evolutionen arbetat på att finna ett perfekt fordon för. Detta fordon är inte människokroppen med dess hjärna i sig, utan den individuella andesjäl som skiljer människan från djurriket inom vilket Young placerar instinkten - djursjälen.

Denna själ upplöser sig i separata djursjälar, en för varje djurart, så att maskar och bin har sina egna instinktiva beteendemönster, inlärda över evärdliga tider. Det är därför, säger Young i ett av naturens mest imponerande exempel, termiterna och deras bygge av sina stackar, som vetenskapen är helt ställd.

Termiterna tycks arbeta i lag via telepati. De behöver inte ens vara i fysisk närhet av varandra för att med precision göra sin del i ett extremt koordinerat bygge av termitstacken. Dödar man honan, framskapas genast en ny drottning ur någon av arbetarna - alla delar nämligen exakt samma DNA. Häri ser Young att samtliga termiter delar en gruppsjäl och att det är i denna "blueprintet" till termitens liv och värld ligger kodad.

Det är egentligen fel, menar Young, att som vi materialister gör, stirra på djurets kropp och tro att det är däri dess unikhet ligger. Vad vi gör, är att som alla i väst som glömt Platons insikt, förväxla det egentliga djuret (zoe = liv, zoologi = läran om det levande) med dess otaliga fysiska instantieringar. Men det som lever i djuret, är inte den organiserade biologiska formen utan den osynliga djursjälen.

*****

Nå, efter denna lilla utvikning, över till Youngs kombination av Newtons klassiska fysik, inlärningskurvan och zodiakens fyra angulära tecken - de fyra som i indisk astrologi klassificerats som Rajas, lidelsen som håller tillvarons hjul snurrande (samsara).

Jag lämnar åt läsaren att kontemplera sammanhangen mellan dessa tre illustrationer, i förhoppningen att Väduren, Kräftan, Vågen och Stenbocken (Aries, Cancer, Libra, Capricorn) och deras respektive konnotationer är välbekanta.

Ta zodiakens "öppningsdrag" Väduren och dess härskare Mars. Planetens symbol är en pil som bryter cirkeln. "Random action" eller acceleration! I Youngs ord barnet som i en rusch av utåtriktad energi rusar fram och bränner sig på spisen och blixtsnabbt drar tillbaka sin brända hand i Kräftans självprotektionistiska instinkt, mentaliserar en smula i Vågens Luftelement och förstår relationen mellan spisen och känslan av smärta. Och voilà, Stenbocken resulterar - med sin härskare Saturnus - symboler för herravälde eller kontroll över fysiska omständigheter.

Jordelementet kan sägas signifiera den deterministiska delen av tillvaron, vilken dock - vad än dålig vetenskap söker slå i sig själva och de lättrogna - bara är en fjärdedel av verkligheten. Man kan säga att reduktionistisk materialism sitter fast "inuti" sin egen myt, vilken representeras av Jordelementet, och i föreställningen om det från medvetandet totalt avskurna, totalt objektifierade, tvingas förneka både Vatten, Luft och Eld.

Mig veterligen studerade Young astrologin via den tropiska (väst-)zodiaken och var inte medveten om att man i Indien har ett annat och äldre schema för interplanetära aspekter. Det är i samband med fysikern och matematikern Eddingtons harmonisering av kvantfysiken med Einsteins relativitetsteori (se förra delen) intressant att finna "tre fjärdedelar av cirkeln" för "stabilisering".

I indisk astrologi är det enbart kontrollören Stenbockens härskare, "gränsdragaren" Saturnus, som äger den "särskilda" aspekt som sträcker sig 3/4-delar genom zodiaken!

Är detta en slump, eller är det i den indiska astrologins förhistoria man ska söka förklaringen till att deras gamla skrifter beskriver konstruktionen av vimanas - synbarligen tekniskt avancerade flygfarkoster? Var Arthur M. Young en av människorna på jorden under 1900-talet som i ett tidigare liv som indier konstruerat dessa fordon och åter drevs att besmästra luftrummet i detta liv? Är det därför han förmådde avtäcka vårt fysiska systems rörelselagar inbäddade som ett chiffer i zodiaken? Frågorna är många, men svaren saknas!

Vi går nu ner för landning.

*****

Här beskriver Young som en helt naturalistisk process ett inlärningens förlopp som bara om man skippar några steg kollapsar och blir till det jag kallat "egenmäktighetssyndromet":

Det här syndromet saknar momenten Kräftan och Vågen. Väduren har inte "moderstecknet" (Kräftan) vilket ger barnet en sorgsen min i retur på dess hyss. Kräftans reflektion lär Väduren att något är fel. Man kan säga att barnet i syndromet ovan saknar innerlighet eller psykiskt djup - det erfar inte konsekvenserna av sina egna handlingar.

Därmed faller det sig också naturligt i en diktators psykologi sakna förmågan till begreppsskapande och balanserad utvärdering (Luftelementet och Vågens tecken). Det diktatorns mentalitet kan, är att rusa ut i acceleration för att betvinga och kontrollera världen som en klättrande stenget tar sig upp för berget och sedan stångar bort all konkurrens.

"Egenmäktighetssyndromet" saknar både inombords feedback på den process den befinner sig i, samt förmågan att för sig själv begripliggöra vad den håller på med. Det är en synnerligen aggressiv och grovkornig mentalitet som beskrivs här, någon vars "inlärningskurva" hellre stavas "trial-and-error", lärdom via krig och konflikt.

Eld och Jord, vilket jag noterat i många, många horoskopstudier, är fullständigt oförenliga. Den ens seger innebär den andres död, och förekomsten av primärt dessa element i ett horoskop indikerar ofta låg social kompetens och konfliktbenägenhet. Men ibland tar sig den här hårda kombinationen rent fysiska uttryck, som i handikapp: Elden (livsgnistan, intentionen) släpps inte fram genom den stendöda och restriktiva Jorden. Den deterministiska Jorden "kontrollerar" i termer av det öde man tilldelats som inkarnerad (fysisk) varelse på detta varv i livets oändliga berättelse.

Artisten Kate Bush är, vad jag minns, det enda horoskop där jag uttryckligen fäst uppmärksamheten på att samtliga fyra tecken står aktiverade på födelsehimmelen.

Resultaten har inte uteblivit, att döma av hennes texter. "Love & Anger" är ett typiskt specimen. Går man igenom alla hennes texter skrivna mellan, säg, 14 (hon var extremt försigkommen!) och albumet "Hounds of Love" (1985) vid 26 - ett album som tycks illustrera en självterapeutisk justering från livs- och kärleksfruktan till ett bejakande av sin status som biologisk, levande människa - är det uppenbart hur dominant hennes problematiska förhållande mellan Väduren (barnets instinktiva rusch) och Kräftan (förnimmelsen av att ha bränt/skadat sig) är!

Den astrologiska symboliken går inte att missta sig på: Mars i Väduren är en ren symbol för den okunskapens acceleration ut i livet som Young indikerar, och Solen i Kräftan är modern som empatiskt fördjupar barnets insikt om dess egogränser.

Eller, som i Kate Bushs vid den tiden dysfunktionella värld: "Mother stands for comfort / Mother will hide the murderer". Här är den klassiska Kräft-modern (kyckling- eller numera curlingmamman) som slätar över och försvarar sitt barn (Väduren) till och med då det mördat (Mars i Väduren, en ren symbol för primitiv ilska, utan en anstymmelse av Vågens medvetna perspektiv på förloppet).

Se också inlägget om Kate Bush och lidelsens kvalitet.


Efterord.

Det bör noteras att Arthur M. Young enligt den sideriska zodiaken föddes under soltecknet Vågen - i hans eget schema "medveten reaktivitet", eller intelligent utvärdering av den blinda accelerationen och den påföljande reaktionen (Vädur resp. Kräfta).

Han var med andra ord själv inte indragen i "biljardbollarnas studsande" utan iakttog dem bara och fördjupade sig i deras mentala representation - rörelsens motsvarighet i Platons idévärld. Vågen och övriga Lufttecken är zodiakens mesta teoretiker - byggare av "luftslott". Många människor förstår dem inte, eftersom de själva fallit djupt i vardagsrealismen och inte ser den praktiska nyttan i en "formel".

Men Youngs sinnelag - Månen - befann sig i "kontrolldårens" tecken - Stenbocken!

Med bara två symboler, sol- och månplaceringen, har därför den korrekta zodiaken sagt mer än tusen ord om vem Young var och vad han sysslade med! Hans sinne drev honom att i 19 år arbeta med den rörelselag den materialistiska fysiken inte räknar med: positionsbestämmelsens tredje derivata eller KONTROLLÖREN. Kaptenen på skutan, andesjälen som kontrollerar hela det fysiska förloppet i kraft av den fria vilja som ligger utanför det deterministiska systemet.

Kalla kontrollören för Gud i sin världstillvända aspekt. Jag är medveten om att jag på denna blogg använt "den sataniska principen" eller Satan som generell beteckning för det blinda Jordelementets determinism. Tydligen måste den här hållningen nyanseras ytterligare i skenet av geniet Youngs insikt om att andesjälen söker sin fulländning (och transcendens av fysikalistiska fantasier) just genom Satan!

Jag var särskilt elak mot en biolog på Stockholms universitet för att denne arrogant gått ut och smädat religionen i en artikel. Men kanske ska man i den här biologens livsyttring se hur Gud via den sataniska principen söker lära sig KONTROLL - se hur en aggressiv form av Stenbocken dominerar vederbörandes födelsehimmel.

Vem vet, några reinkarnationer från och med nu, kanske biologen har vunnit den djupa insikt inom sitt gebit som Young vann inom sitt, och är redo att se den större bilden!

Youngs eget liv är ett perfekt exempel på hans horoskops antydningar: efter att ha uppfunnit Bell-helikoptern lämnade han helt den praktiska ingenjörskonsten och tänkte ut en grandios kosmologi. Hans modell visar hur andesjälen (ljuset, fotonen) faller ner i determinism (satanism, "systemtänkarmentalitet") men också att det just är detta inbundna sinnelag som - när man fulländat det - ger passersedel till högre medvetande, bortom den snusförnuftiga materialismen!

Civilekonomen och den stupida analysen

[Rubriceras som satir, snarare än strikt motivinventering.]

En civilekonom som inte provat sina inre föreställningars hållbarhet ute i verkligheten värst ofta, voltar rejält i SvD under rubriken "Dags för konstnärer att börja jobba igen".

Artikeln är så usel jag inte förmådde läsa den annat än fläckvis. Först en präktig förklaring lagom för femåringar av hur en unikt signerad tavla skiljer sig från massproducerade litografier, och sen det hårresande påståendet att en låt finns i miljoner exemplar på nätet - men behändigt nog utan omnämnandet att det inte är artisten som massproducerat dessa litografiernas motsvarighet, utan piratkopierande tjuvar!

När sedan författaren klumpigt abrupt växlar över i moralkakan om att folk ska lära sig jobba, då gav jag upp. Hur kan SvD finna detta angeläget för sin läsekrets? Det är rent skräp med löjeväckande tydliga sömmar där tankarna byter spår.

Skulle du våga göra affärer med en människa som upprepar ordet "hederlig" sex gånger på några minuter?

*****

Astrologiskt är inlägget emellertid fullt begripligt, eftersom vi hittar en kombination av två tecken som tillsammans bildar en extremt materialistisk småstadsmoralist (och profitjägare!).

Först: Den flitigt arbetande Jungfrun är soltecknet, och denna samhällets lilla arbetsmyra är ett av zodiakens minst glamorösa och mest prudentliga tecken. Det är exakt en solplacering man kunde ha räknat med vid den här typen av präktighet. Notera att invid flitens lampa, Solen, vi hittar pengarnas och välmågans planet Venus. Inga tvivel om vad detta hjärta brinner för!

Den "låga läsarten" av Venus spikas av att Jungfrun tillhör Jordelementet. Det är i första hand reda pengar snarare än Venus som konstarternas patron vi bör visualisera. (Tekniskt klassificeras Venus som "debil" i detta tecken.)

Det som nu vidtar är en generellt kritisk läsning av Jungfruns tecken, och skälet till det följer strax. Jungfrun är exceptionellt självmedveten och räknar ören - jag har sett detta i "live" exemplar av detta tecken gång på gång. Det är ett ibland rejält snålt tecken och just därför kan man räkna med floskler som att "göra rätt för sig" slinker ur deras munnar.

Jordelementet har en fördunklande inverkan. Det är ett "tärande element" inom astrologin och förnyar inte tankeklimatet som kreatörerna i "Eld" och "Luft". Kanske det i någon mån förklarar upprepningen av Jungfruns nominella paroll "heder".

Notera att Jungfrun implicerar sexuell orördhet, därav dess fixering vid hedersbegreppet. Å andra sidan bedyrade även sångaren Tito Beltran sin ärbarhet i målet om "barnflickan", men dömdes ändå. Han hade å andra sidan befläckaren Mars i "hederliga" Jungfrun och samma Måne (sinnelag) som denna rättskaffens ekonom.

Detta handarbetets tecken kan inte förstå t.ex. en datorprogrammerare som genom att tänka hårt i en vecka skapar en algoritm som på en tio sekunder gör samma jobb som skulle tagit den manuellt arbetande Jungfrun tre veckor av heltidsarbete.

Jungfrun klarar helt enkelt inte att korrekt översätta andens olika domäner till varandra - själv står den nere i konkretismens naivitet och ser helt enkelt inte de högre världarna. Jungfrun älskar att "greja" och hantera allt som enkelt går att räkna på - sådant förstår den. Men inte vad konst är värd...

Den mer negativa varianten av Jungfrun är alltså snar till kritik och snål med att ge andra en favör. Den är sjukligt självmedveten och jämför sig själv med precis varenda scen den noterar. Som alla andra applicerar den sin egen måttstock på det den ser, men med en sådan millimeterprecision och så många decimalers noggrann att den stora bilden inte ens noteras.

*****

För det andra. Man måste ge soltecknet en "negativ läsning", så som jag här ovan gjort, om också Månen - symbolen för sinnet - befinner sig i ett negativt polariserat tecken. Det har alltså inträffat på denna himmel. (Den ideala tanken är dock att Solens medvetna inriktning med åren skall korrigera eventuella tillkortakommanden hos den instinktiva Månen - jfr resonemanget om en annan Sol-Jungfru med en barlast i det lunära sinnet: Carolina Gynning.)

Inget blir alltså bättre av att civilekonomens sinnelag tecknas av Månen i Kräftan sida vid sida med den lätta framgångens planet Jupiter. Här är då hans egen roll, när han inte förebrår andra yrkesgrupper för att de tjänar pengar "för enkelt".

För det krävs inte många års erfarenheter av astrologi för att se att denna avslöjande kombination av ett sinne totalt ställt mot egen finansiell trygghet (Kräftan = trygghet för egen del) multiplicerad med 1.000 av den kraftfullt expanderande Jupiter, illustrerar ett närmast omättligt behov av stilfullt boende och hemmets alla komforter!

Vi har alltså hört en hycklare uttala sig om artister, en som själv älskar lätta pengar som villigt rullar in på bankkontot!

Himlen tecknar den ringaste sortens ärkematerialist, en som söker det goda livet för sig och sin familj och som gärna jobbar övertid för att bärga hem alla moderna komforter som följer med det fantasilösa borgarlivet.

Jag har ofta sett hur Kräftans tecken ligger i för att bygga sin egen värld i världen, och tecknet förekommer pinsamt ofta i horoskopen för alla de bankmänniskor som kritiserats för sin enorma generositet mot sig själva på senare tid i Sverige.

Studera bara Vattenelementet på den här bloggen. Här har samlats en del giriga naturer av liknande snitt som ovanstående horoskop, Annika Falkengren t.ex..

I rättvisans namn ska dock sägas att "det hårda slitets" Saturnus tagit strypgrepp på ekonomens "lätta framgång" Jupiter. Tydligen rinner pengarna inte in så flödande som han skulle önska sig, och en djupare analys avslöjar att det är härifrån, från åtstramaren Saturnus, moralkakorna kommer, i lika hög grad som från soltecknet Jungfrun. Dubbel instantiering ger ett "tema" och vi vet att dygnet aviserar en plåga villig att predika värdet av PENGAR för alla som kommer inom hörhåll.

Här är då himlen för en nollprocentig kreativitet, och som därför inte vill eller kan erkänna det kreativa geniet något utöver dagsverket som speleman! Får låga liv som den här civilekonomen råda över konsten blir det inga fler odödliga mästerverk som Pink Floyds "Dark Side of the Moon". (Albumet tog medlemmarna ett år att arbeta fram i skivstudion.)

Artikeln bär prägeln av ännu en nymornad moralistisk populist som för länge sedan glömt konstens tjusning. Han förstod den troligen aldrig, för den som går på konsert för att höra "vibrationerna i lokalen", som ekonomen skriver, uttrycker knappst någon mer utvecklad musiksmak. Han betalar tydligen sin biljett (t.o.m. kostsammare än cd-skivan - hör den snåla Jungfrun igen!) bara för att delta i en social happening.

SvD har upplåtit spaltutrymme åt en text som rimligen bara är ett försök att stärka författarens varumärke som managementkonsult¹.

Suktandet efter det materiellt goda livet (indikerat via Månen + Jupiter i Vatten/Kräftan) sker dessutom utan ens ett hederligt spadtag (utom i trädgården på helgen), men som managementkonsultens knappande på miniräknaren. Det kan man tycka är väl lättjänta pengar. Tala om att kasta sten i glashus.


Tillägg 090722.

En annan Sol-Jungfru i blåsväder för närvarande är Silvio Berlusconi med sina många "jungfrur" som struttar runt swimmingpoolen hemmavid. Som "jungfru" har regeringsmannen naturligtvis inte haft något sexuellt med flickorna att göra.

Som framstående politiker är Berlusconis födelsetid publik data, och han visar sig vara född i soluppgången. En perfekt position för att extra tydligt kunna studera Jungfrun i en narcissistisk version, dess vilja till fläckfri image och dess ogenerade instrumentalisering av allt och alla för att själv tjäna lite mer.


_____

1. Undertecknad tjänar själv inte pengar på horoskop (eller skriverier om dem), men är intresserad i verkshöjden i människan som varelse. Astrologin påminner om hur lågt människor kan falla innan man måste börja tala om henne som ett instinktivt överlevnadsdjur i förklädnad. Här har vi sett ett gränsfall.

Rasbiologen Selma - men naturligtvis!

Vad feministen Maria Sveland gör invid Selma
kommer att redas ut. Här noteras bara att
de bildar en perfekt "look-alike"-kombination!

Författaren Bosse Schöns uppgift på Newsmill att Selma Lagerlöf var rasbiolog rimmar på ett djupare plan ganska väl med författarens homosexuella läggning som belystes i en SVT-produktion för en tid sedan.

Är det något som förföljer den redan drabbade homosexuelles vånda över att kropp och innehåll inte blivit rätt avstämda i detta liv, är det ett föga konstruktivt förytligande av hela naturen. En objektifiering av realiteter som hos andra vilar lugnt och väl integrerat i den kroppsliga människans psykiska substrat.

Gayestetiken har slagit mig vara millimeterdjup och syns mest som en flykt från en sund sjukdomsinsikt, en "utseendefascism" i det homosexuella lägret som jag tror alla som varit bekant med gay personer är förtrogen med. Kanske är det för att den homosexuelle upplever samhällets outtalade fordringar sådana att han/hon tvingas jobba hårt med rökridåer - så hårt att detta blir det helt avgörande i livet.

Operation djuppsykologisk självinsikt via t.ex. hypnosregression som avtäcker trauman i tidigare liv - vilket jag misstänker skulle kurera en ansenlig mängd homosexuella - får stå över till ett annat liv. Ödet "ville" av någon anledning att dessa skulle putsa sina ytor den här gången, eller kanske bara vara modiga och stå upp för vad de är, eller tycker sig vara¹.

*****

Eftersom jag för bara några veckor sedan analyserade horoskopen för de drivande krafterna bakom rasbiologiska institutets bildande och då hittade en remarkabel överrepresentation i den klaniska protektionismens tecken Kräftan (latin: Cancer), var det intressant att apropå Newsmills artikel att också titta på Lagerlöfs himmel.

(Jag ställer här inte frågan hur många av dessa "ansvarskännande" herrar - säkerligen många med potensmarkören mustasch - som sysslade med kraftfull bortträngning av intrapsykiska element vilka hotade deras självbild... Rasbiologi som en komplex följd av individens egen sexuella neuros är kanske något för framtida forskning att ta tag i...).

Selmas födelse visar sig också vara dominerad av Kräftan i den särskilt "kroppsfetischistiska" kombinationen med dess polära motsats Stenbocken (Capricornus). Dessa två bildar en kraftfull axel av Vatten och Jord - primitiv instinkt och enkel fysikalitet.

Lagerlöfs Sol + Merkurius stärkt av Jupiter i Vatten och Jord
tecknar en stark uppfattningsförmåga för det konkreta
och realistiska, samt även en sarkastisk ådra.
(Jag har inte läst Lagerlöf och vet inte huruvida
Skorpionens gift är tydligt i hennes verk.)

Där Kräftan representerar skyddet mot yttre "infektioner", där blir Stenbocken den hårdhudade aktivisten som i den yttre världen söker dra gränser och sätta en agenda.

Stenbocken är påfallande ofta den äregiriga fysikalisten, den hyliska människan som åtrår prispallens guldplats, stengeten som klättrar huvudet högre än alla andra, streberns över herrefolkets tecken. Dess fixering vid duglighet (libido omsatt i hårt gnetande) gör den till zodiakens värsta streber.

Naturligtvis är dessa astrologiska budskap en perfekt indikation om inte bara flatans ytliga vilja till perfekt kropp utan också dess vidare yttring: rasbiologiskt tänkande! Hos Selma är det de två "onda" planeterna Mars (sexualitet) och Saturnus (materialitet) som valt att bilda sitt sammansatta komplex mellan denna remarkabelt fysiska teckenkombination. Och "de onda" är sällan människans vänner - de skapar komplikationer, stötestenar och prövningar.

Men det här butch-liknande komplexet drivs därtill av det klassiska, hatiska feministtecknet Skorpionen - könsorganets tecken (apropå det tidigare sagda). Mars är nämligen härskaren till Selmas soltecken, och det skulle, om hon levat idag, gjort henne till en militant homosexuell feminist.

Det är samma soltecken som "bitterfittan" Maria Sveland fötts under och till perfektion uttrycker i sin vämjelse över den roll som följer som ett paket med posten med det biologiska kvinnokönet.

För Lagerlöf tycks läsningen alltså snarare bli "dragning mot sitt kön", och det jag kallat det "sataniska syndromet" figurerar vilt på himlen i formen av ännu en polarisering mellan Jord och Vatten, nu mellan sagda könsorgan Skorpionen och det feminina Oxen, vars härskare Venus också anknyter till sinnliga nöjen. Hon levde uppenbarligen bara för sinnesförnimmelser, en i antik eller klassisk bemärkelse riktigt fallen själ.

Notera hur termen "människomaterial" i Schöns artikel harmoiernar till 100% med det astrologin beskriver i termer av levandegjord materia: Jordelementets genomfuktande av Vattenelementet. Dessa element representerade i antiken den sublunära sfären, ner i vilken själen föll och där inordnades under Satans välde. Dvs, själen förslavades under en rent biologistisk världsbild där förnekandet av objektiva andliga principer öppnade för sexuell depravering och hedonistiska livsstilar.

Astrologin och nyplatonisk filosofi serveras inte längre svensken i skolan (har kanske aldrig gjorts) - men jag tror likväl de analoga metaforerna kan uppfattas. Jord står för fysikalitet eller objektifiering rätt och slätt, och Vatten representerar de instinkter, de omedvetna komplex av böjelser och även komplexa beteendemönster, vilka övats in under årmiljoner på den här planeten av otaliga djurarter.

Genderteori av vår tid är enligt detta resonemang en produkt av den sataniska principen, tillhandahållen genom den bara alltför enkla identifikationen med kroppen, utvecklad på jorden ur djurlivet.

Skorpionen representerar emellertid vämjelse och, som "Bitterfittan" indikerar, driftslivet i ett komplext och kritiskt övergångstillstånd - den tjänar inte längre Vågen/Partnerskapet mellan man och kvinna - tecknet dessförinnan i zodiaken. Något måste dö här, utgå ur sortimentet, och därav Skorpionens attribut "förruttnelse" och "borttynande". Bitter, bitter är den utdragna separationen från fysikalismen...

För å andra sidan har Skorpionen inte övervunnit sitt innevarande tillstånd av självisk synd och blivit värdig att göra entré i Ljuset, i det upphöjda sinnets, religionens och filosofins tecken Skytten, vilket följer därnäst i zodiaken. Selma (och Maria Sveland) utkämpar i detta liv arbetet mot den instinkt som degraderar människan.

Men jag är inte säker på att Svelands "låt samhället ta över ansvaret för min kropps barn" är attityden som ger henne klartecken in i Skytten. Särskilt inte som hon förefaller fullständigt oförstående inför religiös symbolik, vilken Skyttens tecken förstår perfekt. Nej, vi är alla födda EXAKT till den nivå vår själ hör hemma i. Vi är de vi är. Vad Selma tyckte om patriarkal kristendom kan man lätt lista ut utifrån hennes horoskop, även utan att ha läst en enda bok!

Betrakta gårdagens rasbiologer och vår tids biologer som fångarna i Platons grotta. Där inne studerar de vaga och ofullkomliga avbilder av den riktiga verkligheten därutanför. Detta är samma atemporala, immateriella högre verklighet vars idéer eller arketyper astrologin i årtusenden begrundat.


Se även de ursprungliga inläggen Den svenska rasbiologin del I och del II (nya fönster)

PS. Ett roligt exempel på en Skorpion som funnit ett harmlöst uttryck för sitt solteckens fokus på arbetet med eller mot den långsamma rötan: som en hobby brygger han öl. Blandningen av ingredienserna och särskilt fermentationsprocessen "är" kvintessensen av den fas av bortruttnande Skorpionen indikerar.

En del Skorpioner, som feministen Sveland, har inte förstått detta och jagar istället externa syndare för det bortdöende som är ett ständigt pågående (arketypiskt) skeende inom dem själva. Varför? För att deras andesjäl ville prova detta motiv i det här livet. Genom att först demonisera omvärlden, alstras måhända en högre energi än själen dessförinnan var i besittning av? Nej, egentligen går det inte att besvara frågan "Varför?" Liven vi väljer är valda före TIDENS BEGYNNELSE. "Den andra sidan" är svårgripbar för det begränsade mänskliga förnuftet.

Se vidare den intelligente psykologen James Hillmans "Själens kod", som också argumenterar för att själen VÄLJER sina föräldrar och sitt liv från en annan typ av förståelsehorisont än den vi, "plattmarkens människor", har att förhålla oss till i vår resa längs tidslinjen.


Se också en kort analys av den materialistiska filosofen Torbjörn Tännsjös horoskop, han som förespråkar en modern rashygien. Styckena fanns ursprungligen här, men bröts ut till ett eget inlägg.

_____

1. I samband med länken till SvD vill jag tillfoga följande tanke: Det är utmärkt om ett samhälle verkligen lyckas friskförklara homosexualiteten. När allt kommer omkring är den inte en gravt handikappande åkomma med mindre individerna sjunker in i en degraderande sexuell praktik.

("Sexmissbrukets" effekter på intelligensen vid grovt kroppsfixerade individer vid deras nästa återfödelse bör utforskas av hypnoterapeuter. Det är min misstanke att det finns ett nära samband med långt gången själslig degradering och en återfödelse i en förståndshandikappad kropp. Nog sagt om det! Det här är egenligen fel land och århundrade att alls öppna dessa horisonter.)

Inte bara sparar samhället härmed in terapitimmar och sänker sina sjukvårdskonstnader genom att friskförklara så många som möjligt - möjligheten finns också att ett nedtaggat samhällsklimat gör bögar och flator mindre fixerade vid sina yt-identiteter. Därmed skulle de våga bottna i sig själva, ta hela sin psykologiska varelse i besittning - med de problem som då skulle komma upp till ytan, förstås. En del sjukvårdskostnader måste man räkna med även i det här scenariot.

Allt detta förutsatt - förstås! - att samhället har en människosyn värd namnet, en bra livsfilosofi i vilken medborgarna stöps redan i unga år. Inget av detta gäller i det nuvarande biologistiska Sverige, vars endimensionella människosyn i själva verket är mer kriminell än homosexualiteten på den tiden den var straffbar.

Arthur M. Young: geniet (1)

Ett inlägg för de som i vårt aningen antingen/eller-orienterade land uppskattar både vetenskap och visionärt tänkande. Här följer en knivsudd av skarpsinnet hos uppfinnaren av Bell-helikoptern, Arthur M. Young. Låt mig direkt säga att jag inte är fysiker eller matematiker. Jag trodde aldrig att jag skulle läsa böcker som ens nuddade vid dessa ämnen.

Men det var före The Reflexive Universe och The Geometry of Meaning (båda från 1976). Läsning av den förra pågår och konsekvenserna av dem båda har inte riktigt sjunkit in ännu. Men böckerna, som rör sig över samma område, är en fullständig uppenbarelse för den astrologiintresserade. Den förra därför att den bjuder på en kosmologi som stimulerar tänkandet kring vad zodiaken egentligen berättar för slags historia.

Är det Young demonstrerar i den senare boken verkligen möjligt? Kan antikens folk som utvecklade zodiaken verkligen ha känt till den klassiska fysikens rörelselagar? Döljer zodiakens geometri vetenskaplig insikt? Var Isaac Newton inte först på plan?

Mina tankar går till de gamla indiska skrifter (Mahabharata, bl.a.) som berättar om krig i historiens gryning, där vimanas, beväpnade flygande farkoster, användes. Det ska tydligen också finnas matematisk-tekniska beskrivningar för hur man bygger dem, men dessa är inte längre helt tydbara.

Eller är Young bara så übersmart att han lyckats dubbelexponera den klassiska fysikens 11 lagar (och en 12e - "kontroll" - vilken åtminstone 1976, då Young skrev, inte lärdes ut i skolorna men används inom flygindustrin) på den antika zodiakens nyckelteman så att de senare förefaller ha förebådat de förra?

Jag är i vilket fall stum över det sätt på vilket han bygger och argumenterar för sin "Rosettasten" (nytt fönster) i "Geometry", och förklarar hela evolutionen ur ett teleologiskt perspektiv i "Reflexive".

Den här mannen såg mer än de flesta, och redan innan jag upptäckte hans namn förra året hade jag många gånger tänkt på astrologins utsatta läge efter "upplysningen" och Franska revolutionen. Problemet är människors bildning. Så länge de inte är alltför besmittade av populärvetenskapen svarar många personer intuitivt positivt på astrologin. Den känns rimlig för dem.

Efter den här gruppen, vars storlek jag inte törs sia om, kommer så den moderna västerländska människan, så oerhört upplyst och "förnuftig" i sina egna ögon. Nu går astrologin in i väggen direkt.

Fastän det här segmentet inte har en aning om den store astronomen Johannes Keplers brottningsmatch med frågan vad som fick astrologin att "ticka" (för att det låg något i dess satser, betvivlade inte denne store astronom mer än sin läromästare Tycho Brahe), utgjuter de pseudo-förnuftiga sig över astrologin och pratar om att bara månens dragningskraft är tillräcklig för att ha någon fysisk påverkan på jorden, men alls inte de avlägsna planeterna.

Vem har sagt att astrologins förklaring överhuvudtaget ligger på den enkla fysikens nivå? (Se filosofiska grundantaganden för en möjlig om än lite diffust skissad plats för astrologin inom den filosofiska riktning som kallas idealism.)

Efter den stora massan följer det tredje segmentet västerlänningar. Här kan man dessvärre tala om att det rör sig om enbart promille av populationen. Här är intelligensen så hög och insikterna i framför allt vad den moderna fysiken lärt oss om materiens illusoriska beskaffenhet så djupa, att astrologin förstås för vad den är: bara ännu ett försök av människan att formulera sina iakttagelser i ett system. Slumpen har lett mig till några goda författaren som visar att det ännu finns hopp för västerlandet och Young var en av dem.

Det har sagts att Arthur M. Young var kusligt skicklig på att, utan någon som helst förkunskap om en människas färd genom livet, rita upp en livslinje vars berg och dalar väl stämde med de öden och äventyr individen varit med om. Jag kan förstå det av en man med universalgeniets bredd i sin vision.

Hos de verkligt intelligenta har den dryga överlägsenheten hos Franska revolutionens och upplysningens barn ersatts av en oändlig ödmjukhet inför livets tilltal. Ja, livet talar med oss, men få som abonnerat på den reduktiva materialismens evangelium hör eller ser längre till följd av sin begränsade världsbild. Utom kanske då de semestrar i naturen.

Men inte heller då vågar den genomsnittlige kanske öppna sig för naturens fulla tilltal, för det tilltalet går bortom strålande solsken och tallbarrsdoft. Den upplevelsen finns beskriven här och var i världslitteraturen och är inget annat än en omskakande uppenbarelse av kosmos djupa medvetenhet! Senast något i den vägen var i tryck i Sverige var väl på 1970-talet då Ruth Dahléns berättelse Visionär i tjugonde århundradet postumt utgavs. Dahlén hade flera "kosmiska insikter" på 1940- och 50-talet av den typ som möter i den mystika världslitteraturen.

Men de verkligt intelligenta från de indiska filosoferna, fram genom Platon och till biskop Berkeley och Immanuel Kant och modern idealistisk filosofi och många matematiker, har aldrig missat att livet signalerar ofattbar intelligens i sin konstruktion och sätt att vara.

*****

Young lyfter i en diskussion om "spöket i maskineriet" fram Newton och hans resonemang kring POSITION och dess två derivata, velocitet eller hastighet, samt acceleration.

Young noterar att Newton aldrig sade värst mycket om den tredje derivatan. Det används av begripliga skäl inte inom den klassiska fysiken, tillägger han, för att det inte går att förutsäga något med dess hjälp. "Men det förnekar inte dess existens som en faktor i evolutionen." Den tredje derivatan är derivatan av derivatans derivata, nämligen förändringen av accelerationen - "spöket i maskineriet", chauffören i fordonet.

Säger Young (och räkna inte med att få någon hel bild av Youngs filosofi ur dessa korta citat - jag återger texten bara för att kunna knyta an till inläggets huvudpoäng):

Perhaps the greatest contribution of the theory of relativity is that is adds a new dimension to the known physical universe. This dimension is not time, despite the impression we may have received from popular accounts of time as the fourth dimension. Rather, it is what Eddington calls phase. Eddington goes on to show that, beginning with the ordinary physical universe represented as a sphere, when we include phase we widen the universe in another dimension perpendicular to space-time.

An additional factor of 3/4 must be introduced to stabilize the scale. To get the higher dimensional universe (the Einstein hypersphere), we multiply the volume of the three-dimensional sphere by two factors, 2PI and 3/4:

2PI x 3/4 x (4/3)PI R^3 = 2PI^2R^3

The phase dimension, an uncertainty of 2PI, describes the maximum possible range of angle, 360°. It is a circle. And I would add it is also a cycle, the cycle of action, and stands in place of time.

We might have expected the formula for the universe to express the time dimension as well as the three spatial dimensions, but instead it describes time in much the way that we do when we speak of a person's lifetime, not in years but in terms of birth, youth, maturity, middle age, etc.

Här bryter jag Youngs fascinerande redogörelse för vad Eddington lyckades med där Einstein fastnat ("Gud spelar väl ändå inte tärning..."), och tar upp tråden en sida längre fram, men inte utan att först ha noterat att namnet på formeln här ovan utvidgats till "den einstein-eddingtonska hypersfären" på sajten tillägnad Youngs minne.

...But we should not neglect the other factor of 3/4. This factor is what Eddington calls "stabilization of scale." From our point of view, this stabilization is "self-limitation" or control, the same control we referred to [se här ovan], which arises in the cycle of action at the point 3/4 of the way around the circle or cycle of action.

To assist in understanding of this crucial point - that control is 3/4 of a circle - we can invoke what is known in psychology as the learning cycle. The learning cycle refers to the trial-and-error process by which a child learns to avoid a hot stove, a rat leans to tread a maze, or even a flatworm to avoid an electric light.

This cycle begins at (1), when random action (equivalent to acceleration) encounters some painful experience, say a hot stove; it then reacts by withdrawal at (2); and at (3) associates the pain with the stove (conscious reaction). After this sequence, it can, at (4), consciously avoid the hot stove, This is control, but it is activated by a different route from that of the derivatives: it moves counterclockwise from (1), whereas the derivatives proceeded clockwise from (3). The derivatives are the basis for sophisticated or informed action, whereas the learning curve is the reverse of this, the process by which control is learned in the first place.

Arthur M. Young - The Reflexive Universe (1976, 1999 s. 49-52)

Vad har nu denna i och för sig högintressanta koppling mellan klassisk, newtonsk fysik och vår tids kvantfysiska bild av universum för anknytning till den antika astrologin? Det ska vi titta på i del II.

Minimal tankemöda / flockväldets banalitet

Givet att nationalsocialisten och diktatorn Adolf Hitler föddes bara tre dagar före det svenska socialdemokratiska arbetarpartiet, förvånar det ingen med den allra minsta förankring i kosmologiskt tänkande att dessa två tidsbundna fenomen uppvisar så många gemensamma drag. De var, som sagt, tidsbundna att göra det. Du vet, Hegels Världssjäl och dess pågående självförverkligande genom värdigt fortskridande segment av Zeitgeist.

Hitlers födelsetid är känd och himmel och jord kan
därför förbindas i öster via Vågens tecken (hus 1).

SAP:s födelsetid är inte känd, och den "naturliga
zodiaken", med egot/Väduren i öster, brukas därför.

Ämnet är egentligen värt dagar av efterforskning och ett långt inlägg, men eftersom likheterna mellan nazismen och den svenska socialismen med dess folkhemstanke och båda rörelsernas biologiska (rasbiologiska) pseudo-religion kan betraktas som allmängods, faller jag in under rubrikens varning och gör det lätt för mig!

Jag saxar bara en handfull formuleringar ur den intressanta SvD-recensionen av en bok om varför tyska folket så villigt lånade sig till ondska under Andra världskriget och omfraserar en smula!

"Utgångspunkten är...att de nazistiska ledarna...strävade efter att hålla befolkningen på gott humör. Sociala reformer, skattehöjningar som endast drabbade högavlönade, visioner om en tysk folkbil...stärkte också nazistregimens popularitet."

Utgångspunkten för den svenska socialismen var att sträva efter att hålla folket på gott humör. Sociala reformer, skattehöjningar som endast drabbade högavlönade, visioner om att rulla på (Volvo)...stärkte också socialismens popularitet.

"Eftersom det tyska folket vann på nazisternas politik var motståndet mot systematiska plundringar marginellt."

Eftersom det svenska folket vann på socialismens "fördelningspolitik" var motståndet mot systemetisk nivellering (tillplattning, plundring) av folksjälen marginellt.

"Förintelselägren hade som (författaren) Aly provocerande formulerar det 'folkets bästa för ögonen."

Socialdemokratins tidsbundna rashygieniska åtgärder, mentalvårdsinstitutioner och steriliseringar, hade "folkets bästa för ögonen".

"Längtan efter ekonomisk trygghet och välfärd gjorde att tyskarna såg genom fingrarna med nazisternas kriminella och antisemitiska raspolitik."

Längtan efter ekonomisk trygghet och välfärd gjorde att svenskarna - snart nog - började se genom fingrarna med den moral och hederskod som lärts ut av den äldre idealistiska filosofin och den antika världsbilden.

"Dessutom upplevde de inte att de bar personligt ansvar för förbrytelserna. "

En bit in på 2000-talet var det svenska folket så degenererat att det upplevdes legitimt att svartjobba, skatteplanera och stjäla film och musik hejvilt. Socialismens mytiska världsbild där arbetaren störtade den rike mannen, skvalpade runt i den genetiska soppan i denna ömkansvärt avskurna arm av mänskligheten, hopplöst otidsenligt rotad i ett materialistiskt tänkande som kom med 1800-talets industrialism och kemiska determinism¹.

"Alys bok väckte stor debatt i Tyskland när den utkom för några år sedan. Att tillskriva det tyska folket ekonomisk vinning av Förintelsen gav inga popularitetspoäng."

Aldenryds blogginlägg väcker ev. stor debatt i Sverige när den publiceras. Att tillskriva det svenska folket ekonomisk vinning genom en korrupt materialistisk filosofi folket själva inte längre vet hur djupt in i folksjälen den sträcker sig, ger troligen inga popularitetspoäng.

*****

Som sagt, Adolf Hitlers födelsehoroskop enligt den astronomiskt korrekta sideriska zodiaken är egentligen värd en egen ingående analys². Av detta horoskop kan man lära sig mycket om mänsklighetens lägsta drivkrafter. Hans överemotionella kombination av Väduren och Kräftan (eld och vatten i konfrontation) driver fram en ovuxen sensationalistisk mentalitet som diskuterats på andra ställen på den här bloggen.

Hitlers sensationalism och känslostatus involverade dock både de onda planeterna Mars och Saturnus. Det tillät Hitler samma grymhet som bara barn mäktar, vilka inte förstår vidden av sitt handlande³.

Till skillnad från den korrupta västzodiaken framgår mannens i grunden perverterade egocentrering perfekt när man flyttar födelsen tillbaka från Oxen till Väduren och låter denna Vädur vara det århundradets kanske värst belastade, inte bara via horbockssyndromets närvaro i tecknet, utan även pga diktatorn Saturnus angrepp och förvrängning av hela egostrukturen (Väduren) via sitt ominösa kvartsvarv. "Det onda ögat."

Astrologins tidiga historia innehåller många vita fläckar, men givet att Väduren från äldsta tid har ansetts "behärskad" av romarnas krigsgud Mars, kan den grekiska förlagan Ares kan mycket väl vara upphovet till latinets namn för Väduren, Aries.

Etymologiskt leds vi därmed rakt tillbaka till Hitlers fixering vid den ariska rasens överhöghet - i perfekt analogi med tecknet Aries som inleder zodiaken! (Solen anses "upphöjd" eller "exalterad" i Väduren.)

Psykologen Carl Jungs platonsk-kantianska teori om inbyggda arketyper (åskådningsformer) bekräftas kraftfullt när den ursprungliga babylonisk-indiska zodiaken tas i bruk! Kosmos informerar oss utifrån och från vårt inre - en nöt den västerländska vetenskapen knappst kommer att knäcka med dess nuvarande fixering vid mätbarhetens och repeterbarhetens evangelium.

Men Hitler, i sin väduriska vilja att representera Herrefolket, hade glömt Jesus varning mot att naivt läsa livets paradoxala natur: "Den första skall bli den sista" (att gå in i himmelriket). Den kinesiska mystikern hade möjligen förstått saken ur än djupare perspektiv: "[taoisten] anländer först utan att ens ha givit sig av!"

Allt bottnar i frågan om nöja sig med materialismens självbild och dess färd genom temporalitet alternativt vilja övergången i tidlös transcendentalism - variefter man ser igenom sitt gamla förslavade kulturjag - en sorglig fånge i ett eller annat segment av den ständigt skiftande tidsandan. Detta är på sikt målet för alla världens regeringar. Först då är världen säkrad mot en ny Hitler eller samtida hyckleri och dubbeltänkande som illustrerat av Piratpartiet.

Denna aggregation av exempellösa egocentriker som kräver sina personers helgd på nätet, borde upplösas som demokratistudenterna skingrades på Himmelska fridens torg. Här är exemplet på varför västerlandets modell är en historisk parentes. Så länge myten om det enskilda egos primat understöds kommer mänskligheten inte att kunna gå vidare. Se åter Jung och hans modell för individueringen!

Det finns därför skäl att betvivla landet Sveriges kapacitet att höja sig över sin temporalitet. Har allaredan alltför mycket grundkunskaper sopats bort av den materialistiska socialismen och därpå "satt sig"? Sverige som ett enda psykiskt komplex!

För perspektiv och genomskådande kräver nivellering och hierarki - öppnandet av ny terräng eller framskapandet av mer komplexa världsbilder på det mentala planet. Men i sossesvenskens uppfattning utspelar sig hela världen på samma plattmark. Därför kom folksjälen att te sig allt dummare i en omvärld där religion och filosofi frodades och andras folks kollektivsjälar ännu innehöll segment som ägnade sig åt ren tanke, utan den prosaiska diskbänkspragmatismens förbannelse.

Introducera åter tänkande för tänkandets egen skull i det svenska skolväsendet. Det kan bringa kapabla själar att överväga sin nästa inkarnation på de här breddgraderna! I den externa historieskrivningen (temporaliteten) kommer det att visa sig som ett gott land, helt befriat från dagens fruktan, främlings- och religionsskräck. Ja skräck för att ens läsa om den här texten en gång till för att förstå vad den egentligen handlade om.



Tillägg.

I nästa inlägg om uppfinnaren Arthur M. Young (nytt fönster) kommer en en diskussion att påbörjas som har allt i världen att göra med Hitlers och SAP:s horoskop. Den riktigt finurlige kanske kan skönja poängen redan nu, i den publicerade del 1 (av 2)! Nyckeln är "egenmäktighetssyndromet".

_____

1. En robust och enkel värld som dock i de vises ögon upplöstes redan med det tidiga 1900-talets kvantfysiska upptäckter, vilka först de senaste årtiondena börjat populariseras i bokform via teorier som håller medvetandet för att vara mer fundamentalt än den falsifierade "materien".

2. En bra analys av Hitlers djupt problematiska horoskop enligt indisk astrologi finns faktiskt på engelska. Den är komplex och använder metoder som troligen aldrig kommer att presenteras på den här bloggen, men står att finna i västerlänningarna Hart de Fouw och Robert Svobodas "Light on Life - An Introduction to the Astrology of India" (1996/2a uppl 2003).

3. På samma sätt varnar det socialdemokratiska födelsehoroskopet för en bristande förmåga att distansera sig och se sin egen filosofi ur ett vidare historiskt perspektiv.

Likt nazismen har socialdemokratin svårt att låta bli att demonisera sin tänkta motpart - vilket har skadat det svenska förståndet något oerhört. Lyssna på gemene man: här finns ingen intellektualitet alls, bara simplistiska polariseringar. Detta syns tydligt i födelsehoroskopet.

Superkriminella horoskopet (en maffiabroder)

"Maffiabroder"

Maffians bundsförvant Henry Hill förevigades i boken "Wiseguy" och filmades av Scorsese ("Goodfellas"/Maffiabröder). ("Broder" snarare än äkta maffiamedlem eftersom han bara var halvsicilian.)

Utpressning, narkotikahandel - han hade rubbet på meritlistan. Senare blev han istället angivare, men det berodde nog snarare på hans stekta läge än att han blivit en ängel.

Det visar sig när jag inspekterar mannens födelsedag att horoskopet formligen skriker "kriminalitet" ur varje tänkbart perspektiv. Ett perfekt studieobjekt med andra ord. Här kommer vi att få se "värsta-scenariot" för varje inblandat zodiaktecken och planet.

Först horoskopet via den indiska karttypen. Den ger ett starkare visuellt intryck av hur obalanserad himmelen är i termer av de fyra elementen - här finns ingenting i varken Eld eller Luft. Allt är bara "lergröt", de materialistiska och "hungriga" eller "tärande" Jord- och Vattenelementen vilka utgör den "negativa polariteten" - den som drar till sig (Eld och Luft, positiv polaritet, "ger ut", producerar).

Visst kan man argumentera för att Henry Hill producerade riktligt åt sin arbetsgivare maffian, men jag tror läsaren fattar poängen!

Låt oss klara av det här med "arbetsgivaren" på en gång. Vad är maffian. Jo, "la Famiglia" - familjen. Vilket stjärntecken representerar familjen och den privata sfären? Kräftan (latin: Cancer).

Notera hur lyckobringaren Jupiter står i familjens tecken, så även pengarnas och välmåendets Venus, tillsammans med den kusliga girighetens demon Rahu (drakhuvudet eller norra månnoden). Rahu har en besynnerlig förmåga att sätta sprätt på horoskop där den är tydligt integrerad med andra budskap.

Här måste vi tala om familjens "vettlösa girighet" när det gäller pengar och att förmera dem (Jupiter är expansionens planet). Tillväxtplaneten Jupiter kastar vidare sitt "goda öga" 240° framåt i zodiaken till nästnästa Vattentecken och aktiverar där den onda Mars (krig, olyckor, blod, etc).

Det som kunde ha varit ett så fint budskap om väldig kärlek (Jupiter + Venus) inom hemmet, mellan de "betrodda" familjemedlemmarna, hamnar här på sned kurs först via den omåttligt hungriga Rahu, vilken nästan tycks anropa den kriminella Mars, ta den i tjänst för att se till att välståndet inom familjen växer och växer och...

För minns, även om det är "maximeraren" Jupiter som "tar initiativet" och anropar den onda förövaren Mars, så går det "feedback-signaler" så att Mars tendenser infekterar och förgiftar den idylliska bilden av den välmående och rika familjen (Kräftan).

Vi har således börjat ana att den harmoniska (grönfärgade) kopplingen mellan Kräftan och Mars inte är en självklart bra historia. Det som sedan framgår av den västerländska cirkulära kartritningen är bara elände!

Henry Hills födelsetid är nu inte känd och vi ritar en "naturlig karta" där Väduren alltid matchas med sitt naturliga egohus nummer 1. Egot och dess värdkropp understöds alltid av munnen som intar föda - och mun och näring ligger under det åtföljande tecknet Oxen. Detta är gangsterns soltecken, vilket indikerar hans vilja och ambition i livet.

Oxens härskare är pengarnas Venus, så det är alltså inte större filosofiska ambitioner vi ser här. Oxen vill komma åt pengar för att därigenom nå det den önskar över allt annat: komfort, kroppsligt välmående!

Men detta var inte ett lyckligt år att födas som Oxe. För Solens absoluta fiende Saturnus var på sin makliga 29-årsrotation genom zodiaken i Oxen nu. Saturnus klämmer åt (utpressaren nummer 1!!!) och Solen är som bekant obegränsat slösaktig med sitt ljus.

Kombinationen av Sol och Saturnus är ett mycket egendomligt och självmotsägande budskap som kan bli lite vad som helst i verkliga livet. Tulltjänsteman? Sätta upp gränser för andra och utkräva en liten peng för att man ska få passera gränsen?

Nu vet vi med facit i hand att hans aktiva väg (Solen = det aktiva livet) gick ut på att utpressa andra (Saturnus = gränssättare, nödtvång) på pengar, som tulltjänstemannen men i den undre världen!

In i det här negativa saturniska scenariot (Saturnus är med Mars zodiakens två "naturligt" onda planeter), dras också "wheeler" och "dealer"-planeten Merkurius, känd som bl.a. herren över handel och kommers. En Merkurius under svår störning är en vanlig följeslagare till oärliga eller lögnaktiga människor - kommunikationens och informationens planet blir till desinformation!

Hela denna tvivelaktiga berättelse i Oxens tecken disponeras nu eller "fjärrstyrs" av Oxens herre, pengarnas planet Venus, som alltså själv befinner sig i mycket suspekta omständigheter i tecknet för hemliga aktivitet bakom familjens slutna dörrar!

I "det privata" (Kräftan) ligger Venus i säng med den gränslöst giriga Rahu och Jupiter - "naturligt god" - uppvisar här sin märkliga tendens i "dåliga" horoskop att skänka framgång till vilka projekt som helst, oavsett hur förkastliga de är. Jupiter har under sitt grekiska namn Zeus ett märkligt dubbelt rykte! Zeus otrohet och andra eskapader visar att expansionens och kreativitetens kraft ibland går tvärs över de gränser (Saturnus) andra dragit för att saker och ting ska flyta på.

Så i praktiken kan ibland den "onda" Saturnus - obehaget av begränsningar vara en "god" sak medan den "goda" Jupiter kan sponsra rent kriminella företag.

Hur ska man då någonsin kunna veta om det är ett gangsterhoroskop man tittar på, eller kartan för en välartad människa? Ja, det är astrologins eviga problem! Se dock detta inlägg (nytt fönster) om barnmördare John Gacy där man, precis som i Henry Hills fall ser varningstecken, bara man tittar efter noga.

Som vi nyss såg är det väldigt svårt att säga något bestämt av bara soltecknet. "Tulltjänsteman" eller "skattmas" skulle kunna vara en exakt lika trolig "effekt" av en Sol i pengarnas tecken, där den legalistiska Saturnus "förstör" Solens inneboende vilja till frihet.

(Notera att Jordelementet är det mest ofria så man kunde hävda att Solens placering i Jordtecken redan från början är en suboptimal placering för alla de ting Solen i sig symboliserar. Men att i ett så enkelt tecken som Oxen hitta en Sol "angripen" av den "naturligt onda" Saturnus är förstås ett aningen komplicerat budskap, och det är ytterligt passande att han jobbade med utpressning!)

Nu är det visserligen bara elände på hela himmelen, så det är ingen större förlust att födelsetiden saknas. Den här dagen gav verkligen inte många öppningar, för "nöd" (Solens begränsade lyskraft) och omåttlig vilja till "välstånd" (i hemmets tecken) är givna under flera veckor. Men det som ändå troligen fick den här mannen att tippa över och välja kriminalitetens bana, beror på psykets kvalitet. Månen, med 2½ dag i varje tecken, ger en mycket tydligare bild av personen än soltecknet.

Här har jag valt att anta en födelse åtminstone sex timmar efter midnatt, för vid sextiden på morgonen gör Månen/sinnet entré i Jordtecknet Jungfrun, som i sina värsta ögonblick kan reduceras till en liten oärlig vessla som springer runt och bedrar och fuskar. Detta är ett merkurialt tecken, så minns reservationen för en "störd" Merkurius nyss: man får den "oärliga bilhandlaren", den ljugande kommunikatören.

Här har vi redan sett Merkurius i samband med "utpressaryrket", men därtill misshandlas en Måne eller ett sinnelag i Jungfrun även av oppositionen från illgärningsmannen Mars.

En störd Måne i ett Jordtecken kan leda till oetiska handhavanden av materiella ting, och givet allt annat elände på den här himmelen, tror jag inte någon kan problem med att i denna Jungfru-Måne se en oärlig och aggressiv (Mars) natur, en "bully" som med psykopatens kalla sinne (Solen nerkylt av frigida Saturnus) driver in pengar åt la Famiglia där bakom de privata dörrarna i Kräftans tecken!

Sannerligen, det är inte alltid astrologin målar så här tydliga budskap - rena karikatyren av en gangster - men som synes händer det!

Månfärden - realpolitik eller andligt inspirerad?

"Kanske..."

Två tankar föddes inför ett av de ständigt återkommande jubileerna (nya fönster) över den första månlandningen sommaren 1969 (DN sammanfattar, Expressen om reparationen av filmerna). En tanke är att ribban ligger riktigt lågt i skallen på folk som hellre ägnar sig att betvivla månlandningens fakticitet (den vinkel Aftonbladet valt!) än läsa in sig ordentligt på ämnet.

En annan tankekedja kom av en ordvändning på radion, torsdagmorgonen 16 juli: att amerikanerna iscensatte hela projekt Apollo för att markera att ingen "andra rangens nation" som Sovjetunionen med deras Sputnik-färder runt jorden skulle få knäppa USA på näsan. Här tar DN av den 19 upp den aspekten.

Ur detta perspektiv andas projektet knappast vetenskaplig heroism, utan snarare banala, futtigt "mänskliga" motiv. Detta bekräftas av horoskopet på dagen för månlandningen, där de tecken på upphöjd inspiration som brukar kopplas till Eld- och Luftelementen här lyser med sin frånvaro.

Att sätta ner farkosten på månen var - enligt horoskopet - till syvende och sist bara en studie i "Jord och Vatten" - krass vilja att konkretisera i det materiella. Ingen konceptuell Luft alls i horoskopet, och enda placeringen i den visionära Elden är materialistiska och konkretistiska Saturnus, som anses ha sin sämsta placering i Vädurens tecken.

Restriktiva Saturnus "klämmer åt" barnet Väduren vilket är olyckligt eftersom Väduren representerar det första steg som ska leda till än större ting senare i zodiaken.

Eftersom Saturnus också är en realpolitisk planet, en gränsdragare som diktatoriskt söker bestämma "var skåpet ska stå" kanske det är denna enda placering i ett visionärt element som avslöjar hur simpel ambitionen egentligen var: att bräda ett annat land i tekniskt hänseende.

För all del, vi har Månen och filosofins och framgångens (framåtskridandets) Jupiter i kombination i ett Jordtecken också: en seger för det materialistiska sinnet (Månen) eller den materialistiska filosofin... Detta bud förändrar dock inte i sak bristerna egentlig vision.

Solens barn.

Men låt oss byta perspektiv. Låt oss vara mindre ynkliga och jordbundna! Låt oss överge den här planetens simpla synsätt och dess invånares försök att trampa på varandras huvuden för att själva få stå ett snäpp högre. Låt oss verkligen anta att månlandningen var en milstolpe i mänsklighetens - och solsystemets - evolution.

Hur såg dagen ut ur Solens perspektiv? Den här himlakroppen är viktig ur filosofiskt perspektiv, för den signifierar i indisk astrologi jiva-atman - människans inre andesjäl. Som centrum i vårt system är Solen identisk med den illa förstådda kristna föreställningen om Människosonen.

Många kristna tror att det är en beteckning för Jesus som Guds son. Men den föreställningen är en följd av århundraden av teologiskt spekulerande. När Jesus själv talar om Människosonen, är det inte sig själv han syftar på - han nämner den i tredje person. "Ni ska få se himlens änglar stiga upp och ner över ben Adam, 'Adams avkomma'."

Utan att säga mer här om vad slags världsbild Jesus talade utifrån, påstår jag bara (okontroversiellt) att ordet betyder "kollektivmänniskan", människosläktet. Men vi är alla avbilder av ett original - idag skulle vi säga "det mänskliga genomet" men förr använde man en annan myt för att förstå mänsklighetens närmare ursprung: vi var alla präglade "instantieringar" av den arketypiska människan, av Idémänniskan Adam. Grekiskt tänkande hade djupt påverkat judendomen vid den tid Jesus framträdde och talade om dessa ting.

Som om vi antar att människan är en gudomlig, levande själ (när hon vaknar upp ur sitt begränsande jordiska ego), en jiva-atman (jämför "jiva", leva, med dansanta "jive" i engelskan - samma etymologi) - då kan vi upprätta ett horoskop ur Solens perspektiv och granska den andliga undertexten i dagen för månlandningen:

Skillnaden kan tyckas subtil, för när Solen nu försvinner och Jorden "objektifieras", är det fortfarande en dag som till stor del går i Jord- och Vattenelementens färger.

Månen och jorden ses från solen nära tillsammans - de avtecknar sig mot det materiella herraväldets tecken Stenbocken (latin: Capricornus).

Och Jupiter tycks klistrad i materialistiska Jordelementet. Den här gången sänder den sin framåtriktade (i zodiaken) välvilja mot Jorden och Månen. Ett "litet framsteg" (Jupiter = framgång) för konjunktionen eller sambandet mellan jorden och månen.

Är det någon som förmår visualisera det jag beskriver här? Det kräver ett momentant insteg i en antik modell, modet att våga se. Jag tillåter mig betvivla att NASA planerade rymdfärden för att kunna åtnjuta detta klockrena omen ur det heliocentriska perspektivet.

Vidare. Stenbockens herre Saturnus - materialismen - är alltjämt debil i egocentricitetens tecken. Men ... en opposition mellan Tvillingarna (Gemini) och Skytten (Sagittarius) har tillkommit och här bryts Jordelementets tyranni.

Planeterna som bildar oppositionen är hyperaktiva, Mars - energi och krig - samt Merkurius, den silvervingade resenären. Ur Solens perspektiv finns med andra ord en berättelse om långväga resor: Tvillingarna symboliserar dagturer medan Skytten står för vetenskaplig, andlig och annan utforskning som inte är av rutinmässigt slag.

Här, ur Solens andliga perspektiv syns plötsligt den banbrytande Apolloresan! (Apollon = den visionära och seende guden som bistod oraklet i Delfi med inblickar i framtiden. Den klarseende Apollon symboliseras gärna av himlakroppen solen, på samma sätt som klärvoajans tycks tillhöra det astrologiska Eldelementet.)

Utöver de symboliska fyra elementen, är det emellertid en annan tolkningsdimension som drar ögonen till sig i det heliocentriska horoskopet. Nämligen den massiva betoningen på de fyra stjärntecknen som bildar den rörliga kvaliteten. I indisk terminologi: sattva guna, kunskapens och godhetens kvalitet. Sökandet efter mer medvetenhet är således ett av de viktigaste budskapen ur Solen - den totala medvetenhetens perspektiv!

Vad dra för slutsatser av dessa två horoskop och den avgrundslika skillnad de uppvisar? Man kanske kan säga att man inte ser mer än den man är. För den som fallit till jorden (det s.k. "syndafallet") och tappat förmågan att förstå Livet, var det bara en politisk maktkamp som låg bakom Apollo-projektet.

Men för den som påbörjat resan mot Solen, mot återställandet av sin ursprungliga medvetenhetsnivå (före fallet), visar det heliocentriska horoskopet den sanna drivkraften: viljan till en större förståelsehorisont. Det här horoskopet visar faktiskt att vetenskapen är en andlig verksamhet.


Biologi: omedvetenhetens studium av sig själv

Men tala inte med medelmåttiga biologer om vetenskap som Världsandens rörelse! I synnerhet denna gren av vetenskapen är så djupt innästlad i frågor om livets yttringar efter syndafallet, att den vägrar tiga still om eventuell medvetenhet före dess egna biologistiska postulat.

Den här vanartiga formen av biologi har hybris och förmår inte ens en sekund fundera över möjligheten att medvetandet fanns INNAN materien började organisera sig (den materia som uppenbarligen på kvantnivå är HELT FRI och alls inte lyder under någon unken 1800-talsdeterminism).

Vi talar alltså om ett a priori medvetande som t.o.m. teleologiskt styr evolutionen fram mot ett mål. Som resultatet av en ung skaparguds verksamhet, kan vi notera att vår värld skevar betänktligt här och där, men att det ändå finns en tydlig avsikt när nya funktioner tillkommer.

Indisk filosofi och religion berättar om tallösa Brahmas - skapargudar. Alla är lärlingar i universum och gradvis går de från mindre detaljgöromål till allt större uppgifter. Egentligen handlar den här berättelsen enbart om en medvetandets rörelse genom... Ja, du sätter gränsen för vilka gåtor du formulera för att uppleva glädjen i att lösa! Indisk filosofi kallar allt som är, en följd av Guds lila, Guds kreativa lek.

I leken tar de unga kreatörerna lätt ett snedsteg här och var, och i den närmast totala medvetslöshet vi kallar "förnuftig varseblivning" syns naturen för en del mest som en djungel där alla äter alla. I den underart av medvetslöshet där man dikotomiserar och ställer "vänner" mot "fiender" förhåller det sig naturligtvis på detta vis. För detta är då den gåtan att lösa! Bara den som sett igenom saken, kan gå vidare till nästa nivå.

Ateistiska och religionshatande biologer som Richard Dawkins och, tyvärr, fallna materialistiska doktorer som PC Jersild samt entreprenörer som Björn Ulvaeus (de båda senare språkrör för scientistföreningen Humanisterna) är alla individer som satsat på en väldigt fantasilös världsbild¹.

På botten - i "helvetet" - gäller då den del av leken som handlar om att se igenom fantasin om "vänner" och "fiender". Svenskarna i gemen, med sin rädsla för andra folk och religioner, synes verksamma i denna undernivå av den Stora Leken. En särskilt pikant detalj i den här formen av leken är att deltagarna värjer sig mot gåtans lösning genom att snärja sig allt hårdare i "rationalitet"!

I en sådan mörk håla av tillvaron måste hela proceduren med att ställa horoskop ur Solens perspektiv te sig obegriplig och "meningslös" - som de numera obsoleta brittiska logiska positivisterna skulle ha sagt.


Bonusspaning. Västerlandets bottennapp
(Darwin och tills nu)

Mentalt vanartig logisk positivist med säte i Oxford: Ludwig Wittgenstein. Bertrand Russell kallade honom genialiskt intelligent, men minns att det också finns galna genier. Och Russeell såg nog inte till hela människan i det uttalandet utan bara till Wittgensteins "brains".

Detta var mannen som jagade sexsäljande ung män i parkerna om natten och i det längsta vägrade erkänna en värld utanför språkets logiska utsagor.

Wittgenstein är en tragisk påminnelse om hur illa västerlandet skötte sitt 1900-tal eftersom rationalitet är livsfarlig om den inte balanseras ut av högre medvetandefakulteter - sådana som omnämns i samband med indisk filosofi och yoga.

Österrikarens horoskop är visserligen exceptionellt. Det innehåller samma soli-jupiteriska aspekt som tecknar extraordinär intelligens och vilken vi tidigare sett hos de stora kvantfysikerna - ja, den uppmärksamme noterar här den dubbla indikationen om hyperintelligens: Solen + Jupiter samt Solen + Mars. (Se även Daniel Tammet.) Solen är därtill upphöjd i Väduren medan Jupiter står hemma i sitt härskarläge Skytten, filosofins tecken.

Men uppenbarligen tecknas djupa emotionella motsättningar via Skorpionpersonan (livshat) och Väduren (ung livsaptit). Horoskopet liknar i dess simpla sensationsalistiska sida (överbetoning på Eld och Vatten) skeptikern David Hume.

En obskyr form av kinesisk astrologi noterar f.ö. att Wittgenstein och USA:s skandalöse vicepresident Dick Cheney, som profiterat på Irakkriget och i åtta år hemlighöll CIA-operationer för demokraterna, föddes under samma dysfunktionella "energier".

Kinesernas system liknar inte alls astrologin, utan talar via dunkla metaforer: W och C var både individer som "sökte leda och dölja huvudet" på samma gång (hexagram 8, topplinjen).

Du hör själv "leda - icke - huvud" som kinesiska originalet korthugget säger (flera läsarter är därmed möjliga). Det är något som inte fungerar i skallen här! Och människor av denna kaliber sätter dagordningen i västerlandet. Är det konstigt att "hela världen hatar oss", vi förnuftiga, religionsbefriade individer. Vi ser inte hur illa den här självbilden ser ut, hur dåligt den fungerar på jordklotet, för vi är fångar i vår egen västerlandska tankebubbla.

"Västerlandet 2.0" börjar den dag mentaliteten från den logiska positivismen helt avförs från dagordningen även i bland den lägre rangens forskare. Att de geniala kvantfysikerna sett religionen skymta på subpartikelnivå, är helt klart. Men de var västerlandets banbrytare 1900 och de följande 25 åren. Så sensationella var deras fynd att upptäckten inte sipprade ner.

För att väst ska komma ifatt t.ex. arabländerna som alltid förvaltat arvet efter idealisten Platon måste insikten om att livet är andligt nå ner till massorna också! Först då kommer genomsnittssvensken att sluta bete sig som en skamfläck på jorden, sluta med sitt islamofobiska trams och sina övriga ofog. Svensken måste börja tänka "heliocentriskt" - ur perspektiv av sin inneboende jiva-atman. Kanhända en utopi, men drömmar måste man ha. Frånvaron av drömmar antyder att "fallet" dominerar.

Se även det tydligt kunskapsorienterade horoskopet för Edgar Mitchell, mannen med mest tid i rymden i samband med Apollo-projektet. Han föddes redan ur "jordiskt perspektiv" med dominans på de rörliga, kunskapssökande tecknen. Här är den organisation för studium av "högre medvetande" som Mitchell grundade 1973: Institute of Noetic² Sciences.

_____

1. Enda ljusglimten bland Humanisterna jag noterat var Christer Fuglesang som i något slags ateist-tv-program uttryckte hopp om att mänskligheten skulle nå den stora uniforma teorin som förklarar "allt". Detta var en rent religiös utsaga, fast jag tror inte Fuglesang tänkte på vilken kategori uttalandet sorterar i.

2. "Noetic": grekiskans nous - högre medvetande eller Intelligens - motsvarar Skytten och dess härskare Jupiter, som vi såg så "upphettad" i månlandningshoroskopet ur det heliocentriska perspektivet.

Jupiter låg i härskarläge i Skytten i Wittgensteins födelsehoroskop, och av hans postumt utgivna anteckningar syns att han till sist växte sig större än den logiska positivismen och den brittiska, rationalistiska och fattiga utblicken på världen.


Jag har haft lite problem att identifiera Nous astrologiskt - det finns blogginlägg där jag istället ser Saturnus, Luftens herre, som Nous under dess kontemplation av Formernas värld. (I dessa sammanhang kallar jag gärna Eld för Intuition snarare än Intelligens.)

Men notera då att Saturnus som Luft (Vattumannens härskare) låter sig in-formeras från "Eld"/högsta våningen och därmed deltar fullt ut i Intelligens, fast på konceptionens nivå. 

När Saturnus sedan vänder sig mot "vår värld" (Saturnus som härskare över Stenbocken/Jordelementet) blir han istället en trång, "förnuftig" begränsare, en gränsvakt som man i allmänhet inte associerar med platonismens sublima höjder...). Dessa två sidor av Saturnus (Luft riktad mot Eld, samt Jord) har fått mig att leka med tanken att Saturnus faktiskt väl kan liknas vid Platons Demiurg.