Civilekonomen och den stupida analysen

[Rubriceras som satir, snarare än strikt motivinventering.]

En civilekonom som inte provat sina inre föreställningars hållbarhet ute i verkligheten värst ofta, voltar rejält i SvD under rubriken "Dags för konstnärer att börja jobba igen".

Artikeln är så usel jag inte förmådde läsa den annat än fläckvis. Först en präktig förklaring lagom för femåringar av hur en unikt signerad tavla skiljer sig från massproducerade litografier, och sen det hårresande påståendet att en låt finns i miljoner exemplar på nätet - men behändigt nog utan omnämnandet att det inte är artisten som massproducerat dessa litografiernas motsvarighet, utan piratkopierande tjuvar!

När sedan författaren klumpigt abrupt växlar över i moralkakan om att folk ska lära sig jobba, då gav jag upp. Hur kan SvD finna detta angeläget för sin läsekrets? Det är rent skräp med löjeväckande tydliga sömmar där tankarna byter spår.

Skulle du våga göra affärer med en människa som upprepar ordet "hederlig" sex gånger på några minuter?

*****

Astrologiskt är inlägget emellertid fullt begripligt, eftersom vi hittar en kombination av två tecken som tillsammans bildar en extremt materialistisk småstadsmoralist (och profitjägare!).

Först: Den flitigt arbetande Jungfrun är soltecknet, och denna samhällets lilla arbetsmyra är ett av zodiakens minst glamorösa och mest prudentliga tecken. Det är exakt en solplacering man kunde ha räknat med vid den här typen av präktighet. Notera att invid flitens lampa, Solen, vi hittar pengarnas och välmågans planet Venus. Inga tvivel om vad detta hjärta brinner för!

Den "låga läsarten" av Venus spikas av att Jungfrun tillhör Jordelementet. Det är i första hand reda pengar snarare än Venus som konstarternas patron vi bör visualisera. (Tekniskt klassificeras Venus som "debil" i detta tecken.)

Det som nu vidtar är en generellt kritisk läsning av Jungfruns tecken, och skälet till det följer strax. Jungfrun är exceptionellt självmedveten och räknar ören - jag har sett detta i "live" exemplar av detta tecken gång på gång. Det är ett ibland rejält snålt tecken och just därför kan man räkna med floskler som att "göra rätt för sig" slinker ur deras munnar.

Jordelementet har en fördunklande inverkan. Det är ett "tärande element" inom astrologin och förnyar inte tankeklimatet som kreatörerna i "Eld" och "Luft". Kanske det i någon mån förklarar upprepningen av Jungfruns nominella paroll "heder".

Notera att Jungfrun implicerar sexuell orördhet, därav dess fixering vid hedersbegreppet. Å andra sidan bedyrade även sångaren Tito Beltran sin ärbarhet i målet om "barnflickan", men dömdes ändå. Han hade å andra sidan befläckaren Mars i "hederliga" Jungfrun och samma Måne (sinnelag) som denna rättskaffens ekonom.

Detta handarbetets tecken kan inte förstå t.ex. en datorprogrammerare som genom att tänka hårt i en vecka skapar en algoritm som på en tio sekunder gör samma jobb som skulle tagit den manuellt arbetande Jungfrun tre veckor av heltidsarbete.

Jungfrun klarar helt enkelt inte att korrekt översätta andens olika domäner till varandra - själv står den nere i konkretismens naivitet och ser helt enkelt inte de högre världarna. Jungfrun älskar att "greja" och hantera allt som enkelt går att räkna på - sådant förstår den. Men inte vad konst är värd...

Den mer negativa varianten av Jungfrun är alltså snar till kritik och snål med att ge andra en favör. Den är sjukligt självmedveten och jämför sig själv med precis varenda scen den noterar. Som alla andra applicerar den sin egen måttstock på det den ser, men med en sådan millimeterprecision och så många decimalers noggrann att den stora bilden inte ens noteras.

*****

För det andra. Man måste ge soltecknet en "negativ läsning", så som jag här ovan gjort, om också Månen - symbolen för sinnet - befinner sig i ett negativt polariserat tecken. Det har alltså inträffat på denna himmel. (Den ideala tanken är dock att Solens medvetna inriktning med åren skall korrigera eventuella tillkortakommanden hos den instinktiva Månen - jfr resonemanget om en annan Sol-Jungfru med en barlast i det lunära sinnet: Carolina Gynning.)

Inget blir alltså bättre av att civilekonomens sinnelag tecknas av Månen i Kräftan sida vid sida med den lätta framgångens planet Jupiter. Här är då hans egen roll, när han inte förebrår andra yrkesgrupper för att de tjänar pengar "för enkelt".

För det krävs inte många års erfarenheter av astrologi för att se att denna avslöjande kombination av ett sinne totalt ställt mot egen finansiell trygghet (Kräftan = trygghet för egen del) multiplicerad med 1.000 av den kraftfullt expanderande Jupiter, illustrerar ett närmast omättligt behov av stilfullt boende och hemmets alla komforter!

Vi har alltså hört en hycklare uttala sig om artister, en som själv älskar lätta pengar som villigt rullar in på bankkontot!

Himlen tecknar den ringaste sortens ärkematerialist, en som söker det goda livet för sig och sin familj och som gärna jobbar övertid för att bärga hem alla moderna komforter som följer med det fantasilösa borgarlivet.

Jag har ofta sett hur Kräftans tecken ligger i för att bygga sin egen värld i världen, och tecknet förekommer pinsamt ofta i horoskopen för alla de bankmänniskor som kritiserats för sin enorma generositet mot sig själva på senare tid i Sverige.

Studera bara Vattenelementet på den här bloggen. Här har samlats en del giriga naturer av liknande snitt som ovanstående horoskop, Annika Falkengren t.ex..

I rättvisans namn ska dock sägas att "det hårda slitets" Saturnus tagit strypgrepp på ekonomens "lätta framgång" Jupiter. Tydligen rinner pengarna inte in så flödande som han skulle önska sig, och en djupare analys avslöjar att det är härifrån, från åtstramaren Saturnus, moralkakorna kommer, i lika hög grad som från soltecknet Jungfrun. Dubbel instantiering ger ett "tema" och vi vet att dygnet aviserar en plåga villig att predika värdet av PENGAR för alla som kommer inom hörhåll.

Här är då himlen för en nollprocentig kreativitet, och som därför inte vill eller kan erkänna det kreativa geniet något utöver dagsverket som speleman! Får låga liv som den här civilekonomen råda över konsten blir det inga fler odödliga mästerverk som Pink Floyds "Dark Side of the Moon". (Albumet tog medlemmarna ett år att arbeta fram i skivstudion.)

Artikeln bär prägeln av ännu en nymornad moralistisk populist som för länge sedan glömt konstens tjusning. Han förstod den troligen aldrig, för den som går på konsert för att höra "vibrationerna i lokalen", som ekonomen skriver, uttrycker knappst någon mer utvecklad musiksmak. Han betalar tydligen sin biljett (t.o.m. kostsammare än cd-skivan - hör den snåla Jungfrun igen!) bara för att delta i en social happening.

SvD har upplåtit spaltutrymme åt en text som rimligen bara är ett försök att stärka författarens varumärke som managementkonsult¹.

Suktandet efter det materiellt goda livet (indikerat via Månen + Jupiter i Vatten/Kräftan) sker dessutom utan ens ett hederligt spadtag (utom i trädgården på helgen), men som managementkonsultens knappande på miniräknaren. Det kan man tycka är väl lättjänta pengar. Tala om att kasta sten i glashus.


Tillägg 090722.

En annan Sol-Jungfru i blåsväder för närvarande är Silvio Berlusconi med sina många "jungfrur" som struttar runt swimmingpoolen hemmavid. Som "jungfru" har regeringsmannen naturligtvis inte haft något sexuellt med flickorna att göra.

Som framstående politiker är Berlusconis födelsetid publik data, och han visar sig vara född i soluppgången. En perfekt position för att extra tydligt kunna studera Jungfrun i en narcissistisk version, dess vilja till fläckfri image och dess ogenerade instrumentalisering av allt och alla för att själv tjäna lite mer.


_____

1. Undertecknad tjänar själv inte pengar på horoskop (eller skriverier om dem), men är intresserad i verkshöjden i människan som varelse. Astrologin påminner om hur lågt människor kan falla innan man måste börja tala om henne som ett instinktivt överlevnadsdjur i förklädnad. Här har vi sett ett gränsfall.