Nyligen demonstrerade bloggen i några inlägg astrologins sätt att beskriva en andesjäl när den rasat så lågt i skapelsen den kan komma. Jag kallade den signaturen för "det sataniska syndromet", och det visar sig genom att axeln Oxe/Skorpion är aktiv på himmelen. Andesjälen som reinkarnerar som nyfött barn har Satans klor i sig från första stund.
Dragshowartisten (man leker kvinna) Engfors, kort tecknad i Aftonbladet, har den möjligtvis mest grasserade attack från den inomvärldslige Satan jag sett, inte minst för att horoskopet påminner om hur det högre medvetandets, filosofins och religionens signifikator Jupiter totalt havererat i det fysikalistiska Jordtecknet Oxen.
Jupiter (Zeus) frångår därmed sin essentiella natur att verka från det mentala och supramentala planet. Det är som om vägen till andlig klarsyn är stängd för dessa varelser, som om deras karma vägrar dem insikt i detta liv.
Säger Engfors om sin kollaps:
Ur mitt speedade töcken ser jag en läkare som viftar bort flugor från sjukhussängen. Jag trodde han drev ut onda andar ur min kropp, så långt hade det gått, säger han och i dag kan han äntligen skratta åt tokigheten.
Fel slutsats! Det var onda andar han såg! Jfr "Flugornas herre" - Satan i födelsehoroskopet styrde här hans kognition och den första slutsatsen var den rätta!
*****
Godhetens försvarare Jupiter i dess besynnerligt "låga" tillstånd i materialistiska Oxen är en del av förklaringen hur man blir en så vettlös "achiever" som Aftonbladets artikel om den här andesjälen beskriver.
Utöver sina uppenbara identitetsproblem (till följd av okunskap om reinkarnationens sätt att bolla andesjälen mellan manliga och kvinnliga kroppar för att ge den en allsidig skolning) har artisten synbarligen sökt jaga livet ur sig själv genom en sanslös stumhet och okänslighet inför sina djupare psykiska tillstånd.
Satan ler i sin underjord, för det är precis det här han vill: Få de mest obetänksamma bland oss att så totalt identifiera oss med ytan (i de homosexuella fallen: en negativ kroppsidentifikation) att vi i ett helt liv försummar att undersöka vårt inre, vårt undermedvetna, våra tidigare liv.
Jag lovar: 99% av alla gay individer skulle tillfriskna omedelbart om de kände sin kompletta vandringsväg genom många liv och kroppar. Men som ödet tycks vilja ha det, ska en del andesjälar lida i vissa liv genom t.ex. aparta sexuella orienteringar. Själva underdogperspektivet eller marginalgruppstillhörigheten kan vara ett sätt att arbeta fram lite jävlar anamma i en andesjäl som kommit hotande nära fullständig oduglighet i jordtillvaron. Det ligger en mening även i död, krig och mobbing - långt bortom den mediokra människans förmåga att förstå.
Men även om Satan inkluderas i en högre plan, beror den kontraproduktiva "achievern" i dragartisten i det mindre perspektivet naturligtvis på en flykt från sin egen aparthet.
Ur den kortsiktigare visdomen ser vi här den sataniska principens framgång med att först länka själen till ett ytligt kroppsmedvetande, och sedan via ett: "Hjälp! Jag har fått fel sorts kropp!", vända det materialistiska bandet till en negativ reaktion! Och därpå ikläda sig den kvinnokropp via kläder och smink som var hela upprinnelsen till den negativa bindningen till den naturliga nuvarande manskroppen!
Här finns problem, och Carl Jungs djuppsykologi om anima-gestalter och James Hillmans psykologiska varning för att literalisera de inre föreställningarna (bl.a. om anima, den inre kvinnan) skulle kunna klargöra mycket. Men undersökningar under hypnos av de egna tidigare liven är förstås snabbare!
*****
Själv med fragmentariska minnen av åtskilliga tidigare liv (som spontant och i maklig takt tonat fram de senaste 30 åren) beklagar jag de medsjälar som ännu krälar runt i gyttjan i skapelsens absoluta bottendivision och försöker lösa livets gåtor genom att agera ut psykiskt stoff som vore de dubbel-, trippel- eller kvadrupelkönade.
När man missat målet (vilket är vad ordet "synd" betyder), finns det ingen ände på hur utagerandet av okunskapen kan komma att uttrycka sig.
Att födas till det materialistiska Sverige, där ingen religion värd namnet längre finns, och definitivt ingen filosofi (västvärlden hade själavandringen med sig ända sedan filosofen och matematikern Pytagoras, 500-talet fvt - fatta!), antyder att landet Sverige inte har världens bästa kollektiva karma.
Av AB:s intervju inser man att Sveriges "permissivitet" i sexuella frågor kanske inte alls gagnar dem som gått in i andligt dunkel. Mona Sahlin må gå i tusen gayparader, men hon hjälper inte de drabbade de minsta genom att söka upphöja dem till normalitetens status.
Ämnet kropp och andesjäl sorterar ofta nog under djuppsykologin, och astrologin är bara ett enkelt instrument som ibland kan peka ut i vilken riktning man bör söka andesjälens sätt att förneka sig själv. Artistens horoskop påminner om hur långt gången andlig förtvining ser ut.
Den här bloggens granskning av bl.a. de antika fyra elementen och deras symboliska koppling till själens fyra existenstillstånd, är ett försök att i någon ringa grad väcka den slumrande svenska folksjälen.
*****
Rent tekniskt: Engfors är ett extremt exemplar av Dödens tecken Skorpionen och jag förmodar att "panikångesten" som artikeln talar om kommer just av att den förfallna Jupiter - som ur materialistiska och ytliga Oxen inte längre skickar några som helst hälsosamma filosofiska signaler - istället, med sin sedvanliga förmåga att förstärka allt 1000 gånger om, pumpar Jupiter via Jordelementet in medvetenhet om det förfallna, enbart materiella livets ändlighet.
Engströms födelsehimmel indikerar att han var predestinerad att totalt förgifta det psyko-fysiska system han skulle komma att utveckla under detta liv på jorden. Skorpionen är förgiftningens och korruptionens symbol.
Att i ett läge av akut "satanisk förgiftning" gå och bli en hyperstressad "achiever" är dock, som artisten nu själv upptäckt, inte rätt sätt att möta sitt livsöde. Giftet bara koncentreras än mer. Notera dock att födelsehimmelen närmast föreskriver att han skulle gå in i väggen för att så kunna konfrontera sin medfödda symbolik, sanningen om sitt eget tillstånd.
Teknisk iakttagelse 2: Saturnus, krampplaneten och restriktionens herre (han agerar även som Liemannen när vi nått gränsen för vår liv livslängd!) står i det psykiska djupets tecken Kräftan. Här indikerar den effektivt ett liv med extremt bristande "innerlighet", dvs en mycket låg förmåga att vända uppmärksamheten inåt. Grunda vatten, så att säga.
Men varför skulle en klassisk syndare "i Satans våld" vilja vända blicken inåt? Är inte hela gay-kulturens problem att den saknar vilja till introspektion? Som jag uppfattat saken är hela denna subkultur ett enda långt kostympartaj som för tankarna till när jag var fem år och provade mammas kläder, "bara för att se hur det var"? Den gay psykologin tycks motsvara en permanentad femåring...
Således hittar vi i horoskopet: restriktiva Saturnus i Kräftan som krampar och stänger sig när frågor om det inre landskapet förs på tal (där vi hittar förklaringen till den gay orienteringen i detta liv!), och Jupiter i Oxen som här bjuder en möjlighet att växa externt genom att identifiera sig med det här tecknets materialistiska fixering vid "yta", "glitter", "tyger" och "material", etc. Nej, draghow-yrket var sannerligen bara flykten från de djupare frågorna...
Se även det inlägg som först definierade den sataniska principen: Jimi & Ozzy: Satan i zodiaken (nytt fönster).
Den odiskutabla bokklassikern är dr Ian Stevensons "20 Cases Suggestive of Reincarnation". Stevenson intervjuade under nästan 40 år barn med minnen av tidigare liv, och verifierade många märkliga fall. "Tjugo fall..." är hans första bok.
"Physics of the Soul" från 2001 av indisk-amerikanske kvantfysikern Amit Goswami är en remarkabel bok. Elegant - om man kan hänga med i författarens sylvassa och koncisa tankar - beskriver han hur kvantfysiken har öppnat dörren till en modern förståelse av hur reinkarnationen går till.
Här är det "icke-lokala fönster" och "medvetandets kollapsande av potentiella kvanttillstånd" om vartannat! Boken kräver full uppmärksamhet och kanske någon liten tidigare förtrogenhet med den "nya fysiken", för detta är en extremt skärpt fysikprofessor som räknar med att hans elever lyssnar och förstår! Samtidigt är boken skriven med glimten i ögat, vilket inte minst framgår när han på några sidor parafraserar hela Tibetanska dödsboken!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar