Lidande gettosångare & gay mördare (fallen Mars)

Se min resning! sade den sjuke och högg ihjäl sin manhora

Med anledning av den bisarra rubriken om en gayporrskådis som under filminspelning högg ihjäl sin manliga "motspelare" med samurajsvärd (AB), finns det åter anledning att fundera över hur sjuk sexualdriftens Mars egentligen är då den ligger "fallen" eller "debil" i Kräftans tecken.

När jag gick igenom 120 hbt-horoskop upptäckte jag att den antika tanken om ett problem med sexualiteten i Kräftans tecken faktiskt verkar stämma. Inte så att varje individ med Mars i den här placeringen är garderobsbög, men den hade en signifikant överrepresentation hos hbt-individer.

Det är faktiskt bara några dagar sedan jag noterade att homosexuella fotografen Elisabeth Ohlson Wallin - som skändade Jesus i sitt konstverk Ecce homo för något årtionde sedan - hade den här placeringen.

Jag har också misstänkt att Humanisternas ordförandes oförsonliga religionshat bottnar i en ännu inte outad homosexualitet. Många tecken tyder på detta - bl.a. ring i örat [1] under en period, inledningen av "ateist-tv" med Eva Dahlgren i intervjusoffan (en lyckligtvis nu glömd serie med uselt informationsvärde).

Via löpsedeln om samurajsvärdsmördaren bekräftas åter risken för psykologisk perversion med den fallna Mars.

*****

Givet att homosexualitet är ett obetydligt minoritetsproblem (1-4% av befolkningen - men vilket väsen de för, redan det ett tecken på patologi), är det fascinerande att påminna sig vad kombinationen av symbolerna Mars och Kräftan beskriver. Jag diskuterade saken bl.a. i inlägget om det förrädiska dubbelnaturen Kapten Klänning (nytt fönster), man här ska jag variera tanken något.

Mars symbol visar en pil som bryter sig ur en cirkel. Mars är initiativet, krigsförklaringen, Lucifers uppror i Gudsstaten - urtypen för själens trots mot sitt sammanhang och det påföljande syndafallet. Före den sexuella varelsen i vår värld uppkommer har det alltså hänt saker på ett annat verklighetsplan. Som psykologisk symbol indikerar Mars i härskarläge i Väduren tillkomsten av en ny, individuell person. Utbrytandet ur cirkeln är det nyfödda barnet som lämnar moderlivet och banar sig ut i världen.

Men vad när Mars förblir inuti Kräftans tecken - moderlivets symbol? Symboliken är kritisk! Individen lämnar aldrig skugg- eller drömtillvaron i den dolda värld av psykiska strömningar som vi kan kalla naturens dolda baksida, det stoff ur vilken upplevelsen av en konkret och "verklig" värld uppstår (Jordelementet). Mars, sexdriften, ligger kvar i ett ofött tillstånd, inne i den rena fantasins psykiska värld - i Vattenelementet.

Nu är visserligen Mars härskare i Skorpionen, ett Vattentecken, och representerar där den instinktiva fortplantningsinstinkten. Men den historien ska inte sammanblandas med den "fallna" Mars i Kräftan. I detta senare tillstånd ska vi först och främst tänka processen filosofiskt, med legenden om själarnas syndafall i åminnelse.

Som representant för rebellsjälarna som ville prova sina egna vingar och därmed per automatik stötte ut sig själva ur himmelen, "faller" Mars. Fallet leder själarna ner i den sub-lunära sfären - vår värld under Månen. Fallet är rakt ner under Månens inflytande och in i en livmoder i en kvinna: "Mars-i-Kräftan".

Att nu barnet fysiskt föds av modern spelar ingen roll med horoskop med denna placering för Mars, psykologiskt har dessa individer ännu inte blivit födda och tagit kontakt med sitt biologiska kön i detta liv. Minns: Kräftan representerar livet på "insidan", skyddade bakom murar, i hemmets hägn, nära mammas barm, etc. Likt Kapten Klänning smyger de runt bland mammas kjolar och identifierar sig med sin sexualitet enbart i den inre världen av föreställning och fantasi.  Mars är riktad mot själsminnena. (Kräftan/Månen = hågkomster, minne)

Det säger sig själv att varje själ som innehade en kropp av motsatt kön i sitt förra liv och sedan återvänder under denna fallna Mars, kommer att fortsätta fantisera samma typ av sexualitet som senaste. Mars-i-Kräftan kommer aldrig ut i verkligheten utan lever ut en dröm om sin sexualitet som inte längre matchar den nya inkarnationens verkliga omständigheter.

Här är vi då en av förklaringarna till diskrepanser mellan biologiskt kön och upplevt "psykiskt kön" som ibland blir så stark att själen stannar kvar i en inbilsk fantasi om homosexualiet. Men det är alltså i själva verket en lindrig psykologisk störning, som omvittnat om horoskopet.

Problemet blir potentiellt akut om man som porrskådespelaren Steven Hill dessutom baserar hela sin solära identitet och sitt dagverksamma liv - Solen - på denna inkrökta och tillbakablickande sexfantasi, med dess rötter i själens förflutna. Solen i Väduren disponerad av Mars i Kräftan är inte en höjdare!

Eld och Vatten skapar visserligen "sensationalism" - en glupande aptit på sinneskickar (båda tecknen tillhör lidelsens kvalitet, Rajas), men som jag kommenterade i inlägget om Ohlson Wallin - ligger Rajas nära helvetets eldar.

Man behöver inte gå till någon värld efter denna - vissa själar är förutbestämda för att bada i eldslågor och det sker i formen av ett liv på jorden. Ett sådant öde accepterade själen i Steven Hills kropp före sin födelse. Det framgår tydligt av horoskopet.

I termer av psykopatologi ger hans födelse i Austin, Texas, också en ytterligare intressant möjlighet: Månen (psyket) "fallen" i Skorpionens tecken och således baserad på en Mars som också är fallen! Nu går Månen över i Skytten strax före lunch i Austin, men jag menar att ett horoskop där båda Sol och Måne baserar sig på denna klena Mars stämmer perfekt med inte bara en homosexuell läggning utan också en inre psykologisk orenhet som slutar i mord. Den som söker lite på nätet inser snart att det homosexualitet är regeln när det kommer till världens värsta massmördare, och astrologin kan allt som oftast peka på var själens problem ligger.

Betrakta Steven Hill som återföddes som homo som "återbetalning" till lärdom för något tidigare liv. Tyvärr klarade han inte den här lektionen utan lade nu också ett mord till sitt karma. Nå, själen fortsätter återfödas tills den får ordning på sin föreställning. Eller också växer den organiskt så skevt att den kan be om nåd och "strimlas". Den återvunna själssubstansen blir då en ny själ, redo att infogas i något system, på jorden eller en annan dimension. Snacka om återvinning i kosmos!

Så remarkabel var i varje fall berättelsen som hypnoterapeuten Michael Newton lockade fram ur sina djupt hypnotiserade klienter under över 30 års arbete med tidigare liv-terapi. Fungerar det verkligen så? Vem vet.

Jag vet bara att jag var på väg att kasta den första boken jag läste av Newton, om och om igen. Allt verkade så extremt osannolikt, närmast barockt. Men så plötsligt återberättades en scen "från andra sidan" som var närmast identisk med en av mitt livs märkligaste drömmar. Då började jag ana att drömlivet kan vara en kanal över till andra sidan. Jag kände igen flera arketypiska motiv från drömmar jag haft.

De flesta på jorden är fullständigt absorberade av vardagens trivialiteter och drömmer drömmar färgade därav. Men ibland kan atmosfären klarna och drömmen öppnas inåt mot världar före den här... Det är när själen börjar nå någon klarhet den också blir varse sina tidigare liv, vilka är lagrade precis som minnena från det här livet. Från det själen vet sin historia gör den inte några snöpliga "homo-liv" längre, den blir inte förvirrad av sitt eget bagage. Den nivån hade emellertid homo-porr-mördaren Steven Hill inte nått. Inte än.

I en uppföljningsartikel säger AB, "Motivet till dådet uppges vara att Hill, som bodde i företagets lokaler skulle tvingas flytta ut." Mars i Kräftan = ångestattacker eller våld i anslutning till "kräftskalet", "hemmet", den egna zonen!

*****

Men inte alla som föds med Mars i Kräftan ringlar sig i "psykisk smörja", har crossdress-fantasier eller felriktad sexuell drift. När jag såg porr-homo-mördaren Hills lätt fåniga uppsyn gick det en ansiktsassociation genom min själ. Jag kom att tänka på en reggaeidol från tonåren - tonår som i mitt fall sammanföll med reggaemusikens gyllene år i mitten av 70-talet.

Till Sverige nådde bara uppenbara storheter som Bob Marley och Peter Tosh, men för den som sökte djupare fanns mängder av intressanta lokala jamaicanska kändisar. Ofta var produktionerna lågbudget, men den som lyssnade förbi den dåliga ljudkvaliteten kunde ändå höra själar som, givet bättre omständigheter än gettots, kunde ha blivit nya Marvin Gayes eller Curtis Mayfields.

En sådan lokal stjärna med total integritet, och numera viss kultstatus, var Cornell Campbell. Det var hans ansikte som jag associerade till när jag såg samurajsvärdsmördaren.

Cornell Campbell cirka 2000 och Steven Hill, nutid

Ännu ett fall av den fallna Mars i Kräftan och också denna gång spelar fallenheten en nyckelroll - Mars disponerar Campbells Sol i djupa Skorpionen.

Wikipedia hittar exakt rätt beskrivning på stilen och tonläget i sångarens klassiska produktion: 

Cornel has one of the sweetest falsettos of any Jamaican vocalist and uses it often to convey frustration, soul or despair.

Den här formuleringen gör att jag utan betänkligheter flyttar fram födelsetiden (som vanligt okänd) till åtminstone tio över sex på morgonen, lokal Kingston-tid, då Månen går in i sitt eget själsliga tecken Kräftan, och direkt både "kyls ner" och "inflammeras" av den massiva ogynnsamheten som rådde i detta tecken 1945. Den coola Saturnus anses skadad här ("detriment") medan Mars är helt och hållet "fallen"!

Går det alls att hitta en mer träffsäker placering för ett psyke, en själ, som i sitt allra känsligaste och mest sårbara läge falsettpiper med halvkvävd stämma om sin frustration (Saturnus, hämningar, begräsningar, underklassens mödor) och sin uppdämda (pga den hämmande Saturnus) ilska (Mars) över förhållandena inne i gettot?

Jag erkänner villigt att jag ser problemen i horoskopet men skulle inte ha kunnat säga om detta var en besinningslös galning eller, som det nu är, en djupt religiös människa! Jag noterar dock att "det onda" i själen (Kräftan) har två vägar att välja mellan: antingen kan svårmodet söka materiell framgång (Jupiter i Jungfrun) eller också gå via konsten, Venus.

Campbell valde det senare, men under perioder i sin karriär var han hantverkare av olika slag - så typiskt framgångsskaparen Jupiter i Jungfrun, de flinka händernas tecken! (Och naturligtvis gjorde han en cover på amerikanska hitlåten "If I were a Carpenter"!)

Visserligen representerar Venus också pengar, men hemma i härskarläge i Vågen, vill åtminstone jag gärna se hans musikalitet i den skeva störningen mellan Mars i Vatten och Venus i Luft. Den kvinna med den kanske vackraste röst jag träffat hade just den här märkligt skeva versionen av "förhöjd libido". Hon hade också ett väldigt brett register, från höga falsettoner och ner till skrämmande djup "mansröst". (Sorry, osäker på vad sopran, tenor och övriga termer står för.)

Exkurs. Jämför med en annan jamaicansk gettosångare, Vivian 'Yabby You' Jackson - det är exakt samma grundmönster/problem: "Kräfta" och "Jungfru" - tjänandet (Jungfrun) av tryggheten och något att fylla magen med (Kräftan). Se även Jamaicas nationalhoroskop, där samma primitiva basbehov målas upp via samma tecken! Abraham Maslow hade rätt: innan primärbehoven är fyllda kan en individ inte förverkliga sig på höge nivåer. Vissa zodiaktecken indikerar mer än andra "basbehov".

Är detta då det "friskaste" uttrycket från en fallen Mars vi kan räkna med - att man tar den här inre turbulensen till konstens värld (Venus i Vågen) och där uttrycker sin själs inre uppror över något misshagligt förhållande? Ja och nej.

Någon kanske minns ett för bloggen sällsynt stickprov på en idrottsperson när Charlotte Kalla vann OS-guld i skidåkning. Ännu en fallen Mars i Kräftan men ändå en strålande karismatisk människa, och synbarligen utan ett ont gry i kroppen!

Jag noterade i det inlägget hur hon själv beskrev sin tävlingsinstinkt (Mars, krigaren): att hon tävlade mot ett fantasi-jag i sin inre föreställning. Är detta inte exakt hur jag beskrev Mars i inledningen till detta inlägg, fast ur problematisk synvinkel, som ett libido som aldrig lämnar fantasivärlden och går i egentlig kontakt med en motpart i omvärlden? Man skulle kunna säga att Kallas inre fantasijag kan jämföras med en lesbiskt orienterad sexualitet, men här har den transponerats så att den genererar idrottsliga prestationer i "verkligheten"!

Tveklöst går det att hitta mängder av andra exempel på hur den fallna Mars i Kräftan gör ett prima jobb, bara den hittar ett sätt att kanalisera sin energi i något konkret göromål. Och ja, homoporr, får väl klassas som ett konkret göromål det också. Men arma själar som inte har något högre livsmål för det här livet på jorden! Vad i h-e har dessa varelser sysslat med i föregående liv för att fastna så ofattbart lågt på skalan för självförverkligande? Livet är bra underligt.

Men till skillnad från de fördömande formerna av religion ser själavandringsläran en väg ut även för dessa extrema syndare. Själarna måste dock själva vilja se och förstå sitt predikament. Vattenelementet, som står för så mycket psykisk distorsion, representerar omedvetna människor, sådan som i huvudsak domineras av värdkroppens instinkter. De är barn av biologin, inte av anden. De har ännu inte vaknat upp och blivit sina egna kaptener över skutan.

*****

Bonusspaning.

Jag måste peka på ett skivomslag från 70-talet med Cornell Campbell som idag är fullständigt politiskt inkorrekt. Men det beskriver perfekt hans olyckliga samling planeter i Kräftan:

Vad säger den här bilden? Jo, "Jag, Cornell, gillar att pryda mig med ett helt entourage av kvinnor. Kvinnor för mig är en dekoration som förhöjer min status. Ju fler desto bättre." (Jag noterar bara i förbigående den eländigt talanglösa omslagsartisten som helt sonika klipper huvudet av några av kvinnorna!)

Egentligen signalerar Campbells Måne + Saturnus iskyla mot kvinnor, eller en tendens att objektifiera dem. Mars motverkar förstås den här steriliteten med sin inre lidelse, och här kan man därför kanske hellre tala om sexfixering (Saturnus binder individens psyke - Månen - vid en enda sak: Mars). Minns vilken hans Sol är: utagerandet går via Skorpionen. I vad mån bromsar Saturnus i egenskap av moralist? Vet ej.

Det tog mig några år att inse att de här imponerande rastasångarna (inklusive Bob Marley) ofta bara var skitstövlar när det kom till kvinnosynen. Givet den svarta rasens slaveri i Karibien, där de vita slavägarna bröt sönder de svartas förhållanden så att männen blev kringdrivande "påsättare", har vi på omslaget idén om en trolös man som poppsykologin numera troligen skulle kalla en sexmissbrukare. Minns hur "sjukt" vanligt Vattenelementet är i samband med missbrukshoroskop av olika slag.

Sedan 70-talet har förstås de här poserna gått på export. Varifrån kommer uttrycket "han äger" (si och så)? Ett äckligt ord som visar hur långt åt höger, mot egoism, samhällsklimatet dragit. Män som äger sina "bitches" genomsyrar nu hela den svarta populärmusiken, som på det hela taget representerar en kollektiv psykisk sjukdom - eller själens skrik på hjälp att ta sig ur mönster den inte längre kan kontrollera.

Se ovan om att "vara kapten på sin egen skuta".

Tillägg 100606. Samurajsvärdsdramat fick sin upplösning. Läs här.

*****

Not 1. Wikipedia om symbolvärdet med början under 1960-talet för en homosexuell man i västerlandet att bära öronring i höger öra: "...piercing the left vs. the right ear alone has sometimes been popularly perceived to be associated with a particular sexual orientation. ... The left ear was reserved for piercing by straight men and a pierced right ear meant that one was gay."

Gömmer han klövern för exet?

F.d. idrottsstjärnan Magnus Hedman säger att alla pengar han tjänat gått upp i rök. Är det sant eller vill han bara förneka sitt ex, utvikningsbruden Magdalena Graaf, halva förmögenheten som hon har rätt till? (Inget äktenskapsförord skrevs medan tid var.)

Upplagt för en astrologisk detektivspaning således. Men det kan direkt sägas: inga säkra slutsatser kan dras av bara själva dygnet för Hedmans födelse, och egentligen inte ens med födelsetiden känd. Hur ofta ser inte skurkhoroskopen nästan likadana ut som dem för perfekt hederliga människor!

Ett kan i vilket fall sägas: Det är ovanligt mycket som handlar om det materiella på Magnus Hedmans himmel. Och han föddes under den kanske mest förvirrade fullmånen av dem alla: den som spänner mellan kaotiska tecknet Fiskarna och ordningsamma och exakta Jungfrun. Tack vare "stora skurktestet" för en tid sedan har vi också den - åtminstone för mig - otippade upptäckten att Månen/sinnelaget i Jungfrun har en klar tendens till kriminalitet. 

Men det är klart, dess härskare Merkurius har två, tre riktigt starka traditioner knuten till sig, och en av dem är att den är en tjuv. För mig är det rimligt att det är händernas - fingerfärdighetens - Jungfrun som ligger den här sidan nära.

Jungfruns sjätte hus beskrivs i indisk astrologi som tjänarnas hus - och fiendernas. Jag har tidigare frågat om "fiendskapen" har något att göra med att tjänarna har en historia av notorisk otrohet mot sin husbonde eller herre, snatterier och matsilver som försvinner lite så där diskret... Jungfrun har en självmedvetenhet och är verkligen inte ett av zodiakens mest generösa. Mot enskilda individer som "förtjänat det", ja, men inte i allmänhet.

Samtidigt är Magnus Hedmans Sol i Fiskarna formligen "hål i byxfickorna" - allt rinner ur händerna på dem! Och Fiskarna är verkligen generösa, självuppoffrande och självutslätande. Ett ego-löst tecken. Här uppstår alltså under en fullmåne en förhöjd spänning som har med osjälviskt givande och själviska behov att göra. 

Men här vore det väldigt förenklat att säga att Solen står för män och Månen för kvinnor, så att Magnus är den "fiskiga" och osjälviska drummeln och Magdalena den näriga Mån-Jungfrun som söker del av sin framgångsrike ex-makes förmögenhet. Låt oss bara notera att en fullmåne mellan två rörliga tecken (Sattva guna) knappast är ett omen om stabilitet i relationer. 

Jag har för bloggens skull börjat läsa skvallerpressen - och lärt mig mycket om hur astrologins tecken tenderar att uttrycka sig i kändisvärlden. Det var därför okänt för mig exakt hur struligt det har parets historia var. Expressen listar alla "av" och "på" de hade under sina år tillsammans.

Det här extremt instabila umgänget är exakt vad jag också i andra fall noterat med precis den här sol- och månplaceringen. Jag vill än en gång påminna om sångerskan Fergie, där åtminstone jag log åt nyheten att hon är så karaktärslös att hon tvingats gå på hypnosterapi för att bemästra sitt sexmissbruk. Se den exakta parallellen till Magnus och Magdalenas skakiga "livslinje" tillsammans.

Ett annat memorabelt fall av samma "överrörliga" fullmåne var den ene norrmannen, Joshua French, av de två som dömdes för mord i Kongo. Fattade jag rätt var också han en tydlig "drifter" som flöt runt i en föränderlig tillvaro och försökte göra sina klipp.

Tar man Magnus Hedmans fullmåne för sig, verkar han alltså inte alltför smart, och skulle mycket väl ha kunnat bränt alla stålar. Jag har mött människor födda med denna fullmåne som ibland verkat smarta bara för att i nästa ögonblick göra de mest korkade saker.

Intelligensen verkar fluktuera enormt hos dessa, och jag menar att skiftningarna beror på att det är rörliga tecken men rörlighet i Jord och Vatten. Periodiskt rörs "bottenslammet" i de här människornas psyken upp rejält, och deras själsliga vatten blir helt "förgiftade av Jordelementet" - psykiskt förblindade av materiella faktorer. Hedman dömdes t.ex. för droger, vilket är så löjligt typiskt Vattenelementet som dras mot föroreningar...

*****

Men nu finns det ytterligare tecken utöver fullmånen, och dessa tecken tyder på en människa som vet exakt vad han håller på med!

En strulputte av "mångalen" typ, hade inte kunnat lyckas så väl i idrotten, och mycket riktigt finns det skarpare ingredienser på himmelen.

Mars är upphöjd i Stenbockens tecken för en ovanlig förmåga att koncentrera eller fokusera, och den här krigiska och ärelystna tonen kickar igång lyckoplaneten Jupiter som maximerar allt den rör vid. Den som vill bygga sig ett stort berg med pengar (eller prylar) ska tajma sin födelse till jorden med ett sådant här budskap!

I just Hedmans fall understryks verkligen att hans födelse är en av dem som kan dra personlig nytta av den här allmänna stridslusten att bli nummer ett som ligger i luften i flera veckor. För han föds precis de dagar då det mer personliga sinnelagets Måne passerar ett annat Jordtecken och agerar som "kanal" för eller mottagare till denna löftesrika Stenbock.

På den resan har Mars-Jupiter redan hunnit välsigna även materialismens egen planet Saturnus, som - hör och häpna - ligger i pengarnas tecken Oxen detta år.

Jag säger det: det är en nästan sjuklig betoning på materiellt gott som driver den här himmelen, och om inte Fergie ens kunde hantera sitt eget driftliv utan psykologhjälp, tror någon att Magnus Hedman har kontroll över sin vilja att berika sig?

Detta är då ett argument för att han faktiskt försöker blåsa ex-frun på hennes rättmätiga del, för Mars/Jupiters alla framgångar baserar sig på, disponeras av, den oerhört egoistiska placeringen Saturnus i Oxen.

Denna kontrollbehovets Saturnus i tecknet för pengar stämmer naturligtvis inte alls med hans påstående att pengarna gått upp i rök. Aldrig att Saturnus skulle släppa kontrollen! Dessutom avslöjar horoskopet en mycket lyckobådande "ömsesidig reception" mellan Venus (pengar) i ett Saturnus-tecken, Vattumannen, medan Saturnus själv alltså ligger i Oxen, ett Venus-tecken.

Därmed bildas ett bra budskap för den som vill kontrollera pengar, och Luft och Jord tillsammans ger också en skicklig förmåga att snacka eller bortrationalisera i den händelse man inte vill dela med sig av sin förmögenhet! Notera hur väl Luft/Jord-mixens "rationalism" stämmer med just den finansiella delen av Magnus Hedmans liv.

*****

En annan egenskap hos Saturnus är dess tystlåtenhet, gränsande till ett censoriskt beteende (en annan sida av dess vilja till kontroll och gränsdragning). Här är varför Hedman blivit helt tvärtyst på frågan om var pengarna tagit vägen (se Expressen-artikeln).

På rak hand påminner jag mig Peter Settmans horoskop. En neurotiskt arbetande människa som vill åt mycket pengar och vars sinnelag/Månen i Oxen (pengarnas tecken) kontrolleras av en Venus i tät kombination med just Saturnus! Settman vill inte prata med medierna om sina pengar!

Hos Magnus Hedman motverkas den här ömsesidiga receptionen mellan Venus och Saturnus av att Saturnus ensam kastar en av sina dominanta och kontrollerande aspekter mot samma Venus. Planeterna står i förbindelse på två helt olika sätt och det är naturligtvis Saturnus vilja att egenmäktigt kontrollera Venus (pengarna) som får mig att gissa att han visst har mängder med stålar någonstans, men bara inte för kvinnan han bråkade med i många år av sitt liv!

*****

Magdalena Graafs horoskop tecknar heller inte Guds bästa barn, ska sägas. Betydligt ruffligare än systerns födelsehimmel, vilket den omskrivna hjärnblödningen för något år sedan påminde mig om.

Hjärnblödningen förefaller stämma väl med den onda attackplaneten Mars i Oxen (pengarnas tecken för övrigt) som går lös på Solen i Lejonet där Venus (pengarna) också ligger. Eller är det Saturnus stora angrepp mot hjärnans tecken Väduren - eller en kombination av båda?

Samma Mars betyder också krig angående pengar (Oxen) och eftersom den ligger kombinerad med månnodsaxeln, ser man att aggressionen (Mars) tycks bero på att den ligger på "förlorarens" sida: med den "avklippta" draksvansen Ketu. Samtidigt, ligger den giriga och hungriga Rahu i Skorpionen vars korresponderande åttonde hus representerar pengar som tillhör partnern ("andras pengar"). Fast vi inte har klockslaget funkar den läsarten väldigt bra här!

Se hur snyggt stjärnorna redan målat upp berättelsen vid hennes födelse om en girig kvinna som ska börja bråka med sin kärlek om pengar!

Hennes tidiga kärlekserfarenheter var ju inte så bra - vill minnas att hon spelade ångerfull sedan hon passivt deltagit i något rånförsök en tidigare pojkvän planerat.

Jag utgår här från en lunchfödelse så att Månen hinner in i Kräftan, samma placering som syrran har. Men i Magdalenas fall kombinerar sig sinnelaget med en kall och egoistisk materialistisk instinkt (Saturnus) som därtill kastar en enorm vilja att vrida saker till sin egen fördel (aspekt mot blomstringens Jupiter i ego-tecknet Väduren).

Saturnus är alltid iskall och instrumentaliserande - här jobbar den avsiktligt med Jupiter-Väduren för att skapa lycka åt egot. Nå, är ex-maken en bedragare och lögnare, har hon väl rätt att söka förse den egna fickan. Hon har ju laglig (Jupiter) rätt till pengarna. Det här är en naturligtvis helt slumpmässig men ändå passande läsart på Jupiter i Väduren (Lagen på Min sida...).

Det ser ut som om de här två verkligen förtjänade varandra.

Palestinavänstern - blodtörstiga hycklare?

När vi med tidens gång reinkarnerar -
vem kommer gårdagens arabhatare att vara då?

När jag sökte påminna mig vilka svenska namn som förekommit i alla skriverier om kapningen av Gaza-konvojen med förnödenheter, kom jag på fyra: författaren Mankell, skrikiga Feiler (som inte går att ha med i studiointervju utan att han går upp i falsett och ödelägger all diskussion), religionshistorikern Gardell med hustrun, idéhistorikern Manga.

Av ren och skär nyfikenhet dubbelexponerade jag deras horoskop på det för ögonblicket då Israel inledde bordandet av det första fartyget. Ren nyfikenhet, bara för att se vilken eller vilka MINSTA GEMENSAMMA NÄMNARE som skulle kunna tänkas visa sig.

För att underlätta för novisen har jag rödfärgat det ENDA zodiaktecken som visade sig förekomma i samtliga fem horoskop: Lejonet, djurens konung. Meningen med detta motiv ska sedan kort dryftas.

Not. Horoskopet för bordningen är ställt med Tel Avivs koordinater.
Ett exakt horoskop skulle skilja sig mycket lite från det här ovan.

Begränsar man sig till de fyra aktivisterna finns faktiskt också ett annat zodiaktecken befolkat hos samtliga fyra, den stöttande modersprincipen Kräftan! Men i det militära bordningshoroskopet finns naturligtvis inte ett spår av empatins tecken, så minsta gemensamma nämnare är LEO, djurens suveräne konung.

Från inlägget (länk nedan) som frågade sig om Israels nationalhoroskop vittnar om en skurkstat, känner vi igen två faktorer i horoskopet för bordningen. Det var återigen den tid på året då Solen passerar Oxens tecknen - Israels eget födelsetecken - den psykologiskt kanske mest naiva av de tolv principerna. Oxen illustrerar identifikation med sitt fysiska substrat, med sin kropp, sin tomt eller sitt eget land. Oxen drar mot nationalism, revir och territorialt tänkande i lika hög grad som den distinkt protektionistiska Kräftan.

Landet Israels olyckliga födelsehoroskop upprepar sig också vid bordandet av båtarna genom att krigshetsaren Mars passerar Lejonet. Det här bildar en betydligt sämre variant av djurens konung än när den stabila Solen i härskar- och hemmaläge befinner sig där, mer ojämn och uppbrusande - mer blodstörstande.

Att astrologin är extremt komplex förstår man av det jag just sade om Dror Feiler. För född med Solen i den förment solida härskarpositionen i Lejonet, varifrån kommer då hans obalanserade psyke, hans snarhet till gapighet? Jo, från krigaren Mars i det tecken som har lättast att känna sig hotat: revir- och försvarsinstinktens Kräftan. En distinkt nervig position som aldrig borde dra ut i krig överhuvudtaget.

Samma olyckliga kombination av härsklystnad och stingslighet uppvisar Humanisternas ordförande Christer Sturmark - att han helt enkelt inte kan hålla sig lugn i en intervjusituation och respektera opponenten, har visat sig gång på gång.

Inte ens Solen i Lejonet är således en garanti för en stor ande! Horoskopet är ett helt, och från det att man likt en empiriker börjat isolera delarna för att "kontrollera" deras beteende har man faktiskt missat poängen - med astrologin, med Livet!

*****

Kräftans beröring till sjöfart, och skeppets vaginala form, ger en urgammal arketypisk serie: Kvinnan, urmodern, havet, näring, trygghet - arketyper är som moln av sammanflätade betydelser.

Dessa fyra Palestinaaktivister må därför nominellt ha varit enade via Kräftan - förnödenheternas moderskepp. Men reellt visar Lejonets tecken vad de närde i sitt undermedvetna: de var som vita korstågsfarare under Medeltiden, de var ute för att söka konfrontation. Och konfrontation fick de.

Med Guds egen visdom - färdplanen skriven i himlarna - behöver man lyssna mindre på partsinlagor och subjektivistiskt pladder.

Här står facit skrivet: Israel är en olycklig nation som kanhända aldrig haft något perspektiv på sin existens, men det rättfärdigar inte vänsterateistens dragning mot sidor som ropar på blod (Mars = strid, blod) och vilja till konfrontation i frågan om vem som har den ståtligaste lejonmanen. 

Astrologin visar att nyckel i tiden var "Mars i Lejonet" - ett showdown som skulle visa vem som röt högst. Jag finner det mycket intressant att båtarna tycks finansierade av en organisation som tidigare tagit till våld, vilket ju faktiskt skapar en större förståelse för Israels syn, även om tyvärr deras nationalhoroskop (nytt fönster) visar att landet FÖDDES med paranoida identitetsstörningar.

Astrologi är praktisk visdom. Men ordet visdom existerar inte längre i den politiserade och sekulära västerlänningens vokabulär. Därför är vi ett hån inför himmelen i allt vi företar oss. Därför är apokaplypsen ett måste för en ren omstart. Demokratin har ännu en gång visat sig vara en oduglig inrättning. Men väst hade en bra serie och det verkade fungera en stund...

Nästa civilisation kommer att bygga på tidlösa principer, sådana som Aldous Huxley hänvisade till i sin klassiker The Perennial Philosophy (1944).

*****

Några stickprov ur floden av meningslösa tidningsskriverier, där ingen förstår att det inte är människan som spelar det här spelet utan gudarna.

DN, SvD: De sköts på nära håll
SvD: Mattias Gardell låtsas som om han inte har en korstågsfarares dissonanser djupt inbäddade i sin själ (Mars + Venus = hora efter krig)
SvD: Vicepresident Biden ger Israel rätt att borda

_____
Not. Undertecknad deltog i ett av de sena korstågen, enligt klardrömmar mottagna under 1980- och 90-talet, då som den holländske godsägaren van Oordt. 

Åtminstone två individer från den tiden är nu inkarnerade som svenskar och Ship to Gaza visar att det bör finnas ännu fler före detta holländare här. Tydligen har några av dem inte hunnit lära sig något nämnvärt nytt under de åtföljande liv de kan förmodas ha haft på jorden.

Rajas & den brinnande lidelsens helvete

En sju sidor lång betraktelse över reinkarnationen, ett stört undermedvetet och homofenomenet. Astrologin är konstant i sina signaturer alltmedan bärarna av dessa komplex passerar revy. En del återkommande bloggläsare har därför redan sett följande historia. Just det här fallet har emellertid sitt intresse ur ett astrologiskt perspektiv.

Foto på och av Elisabeth Ohlson Wallin
(modifierat för att belysa själen)

Något om fotografen Elisabeth Ohlson Wallin på morgonradion fick mig att söka upp födelsedatumet. [Här ett Newsmill-inlägg om saken, en fotoutställning om utagerad homosexualitet i arabvärlden.] 

Det var ju ett mindre ståhej när påven förklarade förre svenske ärkebiskopen K.G. Hammar för icke önskvärd i Rom sedan kvinnans porträttering av Jesus - som själv uttryckligen diskuterat olika förhållningssätt till sexualitet i Nya testamentet - degraderade honom till ett offer för sina psykiska drifter (homosexualitet).

Berättelsen där Jesus går på vattnet är kristallklar när men inser att det är en symbol (förutom möjligheten att mannen faktiskt kunde identifiera sig totalt med naturlagarna och därmed neutralisera deras makt). 

Som symbol säger berättelsen, "Se, här var en stor själ som INTE föll ner i de sublunära (psykiska) vattnen och blev mentalt derangerad som vi andra, "de döda". Här var också en man som, till skillnad från Narcissus, inte blev egokär när han såg sin spegelbild i vattnen och dödsstörtade från andlig vakenhet".

(Notera bl.a. följande antydningar som bildar en undertext: "sömn"/"vakenhet", "oro"/sjunka, lugn/ett med vattnets ytspänning. Nej, det var inga idioter som skrev de där berättelserna.) 

Naturligtvis kunde inte påven bereda audiens åt Svenska kyrkans högdjur om den kyrkan accepterar samma typ av hån som Vilks med flera bedrivit mot islams mest vördade gestalt. Det är också ett hån mot kristendomens mest centrala sanning: vi är gudomliga varelser tills dess att psykets till kroppsliga signaler förklädda föreställningar driver oss ut i allsköns ytterligheter.

Psykiska strömningar är i sig inte det som kallas "synd", men att ge uttryck åt dem är ett luciferiskt uppror mot skapelsen. Pro-gay bildkonst är ett uttryck och därför i strid mot kristendomens värderingar.

Inte bara har jag skruvat lite på fotografens självporträtt för att få fram det djur som vi människor är löst baserade på i vår fysiska design, jag har också valt att ta det astrologiska stickprovet för middagstid. En födelse några timmar in på dygnet (inte alls osannolikt!) ger en klassisk bekräftelse av de avvikelser en del systematiska studier av hbt-horoskop uppvisat.

Även med en tidig morgonfödelse, före halvfyra då Afrodite/Venus avslutar sin vistelse i Fiskarnas tecken, är horoskopet graverande vad gäller dess störningar i Rajas guna, lidelsens (och lidandets) kvalitet.

Men det riktiga haveriet tillstöter med Venus ingress i egocentriska Väduren: "Jag och min kärlek" - notera hur egoprincipen inte har det i sig att avväga den egna preferensen mot vad omvärlden handlar om eller indikerar. Att psyket/Månen här ändå befinner sig i den mogna avvägningens tecken Vågen räddar inte alls den här outvecklade kärleksplaneten, tvärtom - Mån-Vågen disponeras av den skadade ("detriment") Venus!

Dessutom är psyket eller det inre sinnet också vanställt av sexualdriftens planet Mars som i sin klenaste placering i Kräftan anses för "fallen". Indisk astrologi kallar detta tillstånd "debilitet". Just den här attacken mot sinnets omdömesförmåga är dessutom allvarligare än många andra, eftersom det är det irrationella (det omedvetna) Vattenelementet som flödar in och dränker Luftelementet (rationellt tänkande). 

*****

Jag har ofta pekat på att konsten kan vara en legitim väg för de Vatten/Luft-störda människorna. Här kan de blanda "dårskap med glimtar av förnuft" så att intressanta och kluriga konstverk resulterar. De allra mest intelligenta kan till och med hantera psykets dissociativa tendenser instrumentellt. Om detta skrev jag i samband med Pirate Bay-grundaren Fredrik Neij där rätten i princip sade att han satt och ljög dem rakt i ansiktet i sina bedyranden att han inte längre hade att göra med den tekniska infrastrukturen till den illegala fildelningen.

Avsiktlig dissociation behöver inte betyda fega lögnare, den kan också, av de allra skarpaste, användas för fantastisk, absurd humor. Men sen finns också horder av mer eller mindre talanglösa människor som utan några redskap också drivs omkring som ranka skutor på stormiga omedvetna hav. Här kan man lokalisera många ur den homosexuella gruppen. Själar som inte vet vad de har levt för tidigare liv och nu återföds med mängder av obearbetade och märkliga strömningar i det omedvetna.

*****

Från en granskning (nytt fönster) av libidinösa Mars och amorösa Venus i 120 hbt-horoskop återkommer hos fotografen båda anomalierna. Alltför ofta befann sig Mars fallen i Kräftan, alltför ofta befann sig Venus skadad i Väduren. Fotografen prickar in båda dessa placeringar. Därtill är båda de andra lidelsefulla Rajas-tecknen i full (och delvis dysfunktionell) verksamhet!

Slav under lidelsen? Ja och nej. Ett arbete pågår här om att komma till tals med frågor om kroppslighet.

Först lidelsen som en dominant kraft. Se t.ex. den patriarkala Stenbocken, myndig och egenmäktig (eftersom också Väduren är aktiverad). De egenmäktiga vägrar acceptera någon annans lag än sin egen. Samma fenomen har vi redan sett i Venus-Vädurens egen psykologi: det är egoistisk kärlek, kärlek bara till det som liknar det egna (homo), dvs det är inte kärlek alls, utan bara en variant på narcissistiska störningar.

*****

Året 1961 är kanhända problematiskt eftersom Saturnus är hemma i sitt eget tecken för fysisk gränsdragning och realpolitiskt herravälde. Här är Pappa Patriark som bestämmer var skåpet ska stå. I en balanserad psykologi ska ett så här starkt bud om restriktioner ha lämpliga mothugg från "upplösaren" och expanderaren, Jupiter. Så sker inte detta år, tvärtom står Jupiter fallen (debil) i Stenbocken - totalt kontrollerad av sin motpol. De här personerna har lättare för att stänga dörrar än att öppna dem!

När också Saturnus är "hemma" har i princip Jupiters förmåga att expandera sina synsätt totalt frusit inne, Saturnus är den dominanta och utnyttjar Jupiters expansion för att vidarebefordra sin egen snålhet!

De REGLER som Saturnus - patriarken - dikterar, är vad som gäller. Året 1961 ser med lätthet rena regelfascister födas. Se bara modeprogrammet STIL:s skapare, Susanne Ljung.

Den mångåriga programserien är en enda lång hyllning till det normativa modet (Saturnus) och eftersom jag ibland hör reprisen på helgmorgnarna tycker jag mig de senaste åren ha hört en alltmer pro-gay ton i programmet. Detta stämmer med Ljungströms horoskop som upprepar fotografens Venus i Väduren och Saturnus/Jupiter i Stenbocken. 

Den här kombinationen är en "mjuk-hård" variant på egenmäktighet - för en "hård-hård" egenmäktighet, se skådisen Christan Bales egenmäktighetssyndrom eller kvinnomisshandlaren Casper Östlöv som lemlästade sin flickvän för livet - här involverar egenmäktigheten också hätska Mars. (I det senare inlägget också en länk till markis de Sade och hans drömmar om att skada kvinnor. Samma symbolik ännu en gång!)

Med den "mjuk-hårda" varianten menar jag en egenmäktighet med Venus i Väduren som "bara" ger en krympling i kärleken, en nästintill förtvinad förmåga att relatera djupt till det andra könet. Istället är egots känslomässiga och estetiska preferenser otroligt viktiga för individen själv. Och, förstås, alltid med ett sneglande öga till vad "Pappa Patriark" har för åsikt om snitt och skärning. 

Saturnus-i-Stenbocken är den materiella formgivningens mest renodlade budskap, och det är schlager-Annas kombination av Måne och Saturnus i Stenbocken som inte funkade i Europa. Alla utom oss såg att hon var en manierad och fabricerad ung småstjärna. Jag hoppas hon klarar att tvätta bort den tonen med åren.

Här är ett Anna-inlägg om den saken - om att importera för mycket av materiella former till sin själ och sedan fastna i formen. Det är just detta som är den homosexuella människans psykiska problem. De sitter fast i ett tidigare liv och försöker reprisera det en gång till fastän kroppstypen inte längre är densamma! 

Det fascinerande med delar av årgång 1961 är att "Pappa Patriark", som drar gränserna, är internaliserad hos individen tillsammans med barnet Väduren. Egenmäktigheten - viljan till makt - leder till sist till policysättande positioner som mest tycks ha med egots framtoning eller självpresentation att göra. Precis som Susanne Ljung först manövrerade sig fram till Damernas värld för att sedan få sitt eget radioprogram. Fotografen Ohlson Wallin har också nått en position varifrån hon kan kränga sin syn på Venus - som till skillnad från Ljung också inbegriper en sjuklig fixering vid Månen i Vågen, vid kvinnor.

Ur själavandringsperspektiv är könsproblem nästan alltid relaterade till ett byte från en mans- till en kvinnokropp (eller vice versa). Jag har under trettio års tid haft sporadiska (och ibland återkommande) drömmar om ett flertal tidigare liv. Av dessa har två eller tre varit kvinnoliv och ett har jag lyckats belägga. Det var en underlig och lätt obehaglig känsla och tog lång tid att acceptera.

Studiet av reinkarnationslitteratur har visat att detta verkar vara förklaringen till att vissa själar fastnar vid "växlingarna". De har kanhända varit på jorden alltför sällan och har inte fått grepp på lagarna som gäller här... 

Givet Saturnus totala maktvilja i det här horoskopet man kan säga att Ohlson Wallin är en man (Saturnus i Stenbocken) som på gammalt hederligt patriarkalt vis söker kontrollera sina älskarinnor och skådebröd - i det här fallet tvingar hon dem att sitta still i poser genom sitt porträttfotografi. En mycket lättgenomskådad form av den saturniska viljan till makt över andra.

Allra roligast blir det när man funderar över aggressiva feminister och kopplar på röntgenblicken. Under den nuvarande feminina kroppsytan ser man då en bindgalen i huvudsak av manliga liv färgad själ, rasande över att ha hamnat i en fysisk kropp som hänger samman med kulturella föreställningar som hämmar honom!

Bögar har samma problem, och deras luciferiska synd består just i trotset när de insisterar på att leva ut vad som bara är ekon av ett annat liv för kanske hundratals år sedan! De ställer sig på tvären mot det sceneri det Nåderika Ödet byggt upp för dem i detta liv, så att de ska kunna lära sig något nytt. Istället propsar de på sina undermedvetna drifter och låter dessa ta kommandot. De agerar ut fel roll i fel film.

*****

I termer av den indiska avashta-läran om en planets livscykel, gör bristen på födelsetimma att Månen (sinnet) inte kan placeras exakt. Men de tre planeter som är inblandade i det här komplexa psyket, disponenten Venus och de aspekterande illgärningsmännen Mars och Saturnus, har följande "styrkor":

Den stora illgärningsmannen Saturnus är superförstärkt av Jupiter. Grundtonen är alltså saturnisk och bindande (här gäller definitivt karma från tidigare liv). Den "villiga" Jupiter ändrar inget utan förstärker och "öppnar upp" den saturniska grundtonen rejält. Saturnus är retrograd (backande i zodiaken) och på väg mot 6°, dvs enligt avashta-synen nästan inne i bortdöendets sexgraderssegment för en planet i ett negativt polariserat tecken.

Den lilla illgärningsmannen Mars rör sig genom Kräftans 19e grad, också ett negativt tecken. Därmed ligger den i segmentet kumara - ungdomligt stark men utan vishet. Lägg till detta att Mars är "fallen". Bortsett vad den gör med andra planeter (derangerar psyket/Månen t.ex.) är den en enorm källa till problem!

Ändå skulle jag vilja kalla det dött lopp mellan Saturnus (förstärkt av Jupiter, så att dess propsande på en viss form vägrar att dö) och Mars själsliga skada.

Venus åter, kan nästan helt säkert placeras i Vädurens första grad, och som ett positivt tecken räknar vi nu planetåldrarna framlänges. Här är Venus fullständigt nyfödd och det i egoprincipens Vädur. Säg att livsuppdraget på känslofronten helt och hållet handlar om att komma i samlang med det egna distinka jaget man blivit i detta liv.

Hur lätt är nu detta? Särskilt om man ser de attacker som psyket utsätts för från den undermedvetna själen (Kräftan) och från den forminsisterande patriarken Saturnus?

Nej, detta är ett horoskop som omvittnar dåligt karma från tidigare liv som man, illa utförda liv. Den här gången har själen "straffats" (för att därigenom skolas) genom att stoppas in i en kvinnlig kropp. Men till vilken nytta om själen återföds i ett sjukt samhälle som det sekulära svenska, där milda psykologiska avvikelser hyllas?

Jag har varit inne på en möjlig förklaring tidigare. Syftet med karmiska "korrektionsstraff" varierar från land till land. I Sverige kan ett homosexuellt liv tjäna ett helt annat högre syfte än i ett djupt traditionalistiskt land. Här kanske själen föresatte sig (i självkorrektivt syfte) ett smärre, "lagom" hinder för att träna sig i mod och självuttryck.

Att födas bög kan vara just en sådan lagom utmaning. Att "outa sig" är därför rätt för den själen, fastän objektivt fortfarande fel. Vissa synder kan inte repareras i ett enda steg, själen jobbar med ett flerstegsprogram för sin rehabilitering och det här steget är ändå en god början. Alla är inte mogna för "kosmiskt medvetande" i samma stund de får höra om att skapelsen inte består av materia utan av ren intelligens. 

Troligen beror detta "deluppdrag" på att själen tidigare förbrutit sig mot den gyllene regeln, kanske har tystat ner minoriteter - precis som vi i fotografens Saturnus ser ett patriarkalt förtryck mot folket eller mot kvinnor (Månen).

Genom att nu styra in sig i tid och rum och anta en fysisk kropp man garanterat inte vill "bo" i, kommer själen att lära sig mycket om sina tidigare övergrepp och det dåliga karmat neutraliseras - om själen drar lärdom.

Ta det eller skit i det - men det verkar vara så här naturen fungerar! Man kan fördröja sitt uppvaknande i årtusenden genom att ohörsamhet. Och frågan är egentligen ännu knivigare. Titta återigen på fotografens totala låsning i Rajas guna - lidelse och lidande. Vilken chans har en människa att börja tänka nytt och omorientera sig om hon är så fullständigt försjunken i drivkrafter av ett visst slag?

Nej, det är uppenbart att vissa liv på jorden bara är "återbetalning", lärdom genom lidelse/lidande. Dessa är "mellanliven" på jorden, de lägger grunden för andra existenser där själen återfått mer autonomi. Som jag ser det indikerar extrem överdrift av vilken som helst av de tre gunas "drivna" individer. För mycket Sattva guna (godhet, kunskapssökande) är inte heller bra, för rörelse om omväxling blir ett självändamål och det binder också själen! 


Not. Inte ett ord sades om Ohlson Wallins Sol-Oxe i den här texten. Men motsättningen mellan en fysisk Sol och dess disponent Venus i Eld torde vara uppenbar. Inget förlösande kommer från detta "oxiga livsmål" för själen. Hela karma-situationen kretsar kring Oxen, dvs, KROPP. 

Den ultraförstärkta Saturnus jobbar stenhårt på att nöta in medvetenheten om att vi faktiskt har en fysisk form när vi är på jorden. Därav kanske hennes porträttfotograferande - det är djupast sett kanske en slags självterapi eller ett bearbetande av sin egen kroppsliga identitetskonflikt. 

Bilden bidrar till upplevelsen av objektiv distans och gradvis kan så själen vakna ur den brinnande lidelsens helvete. En dag kommer själen att skratta åt sin senaste patologiska fixering, troligen för att fastna i ett annat komplex!


En lång färd.

Tolv glamourmodeller

Efter att ha sett den brittiske lotterivinnartorsken bränna 110 miljoner kronor på "crack och horor" associerade jag (av någon anledning) till det relativt moderna uttrycket glamourmodell, dvs, forntidens lite mer oskyldiga pinuppa. En sökning bland cirka 4.000 horoskop gav 12 stycken som jag taggat med "glamourmodell":

Anna Nicole Smith
Bettie Page
Bianca Beauchamp
Danielle Lloyd
Hannah Graaf
Jenny McCarthy
Jodie Marsh
Katie Price (Infield)/Jordan
Keeley Hazell
Lucy Pinder
Magdalena Graaf
Victoria Silvstedt

Med undantag av svenskorna och Anna Nicole minns jag inte längre vilka de är eller i vilket sammanhang jag läste om dem, och dussinet är alldeles för lite för att göra statistik på. Likväl händer något här jag tittar på individernas Måne, deras psyke/inre känslosentiment. Här en snabbrepris:

Anna Nicole Smith: Månen i Vågen
Bettie Page: Månen i Tvillingarna
Bianca Beauchamp: Månen i Jungfrun
Danielle Lloyd: Månen i Väduren
Hannah Graaf: Månen i Kräftan
Jenny McCarthy: Månen i Lejonet
Jodie Marsh: Månen i Jungfrun
Katie Price (Infield)/Jordan: Månen i Skorpionen
Keeley Hazell: Månen i Fiskarna
Lucy Pinder: Månen i Tvillingarna
Magdalena Graaf: Månen i Kräftan
Victoria Silvstedt: Månen i Vågen

Not. Jag har flyttat fram Magdalena Graafs födelse till 12.20 så att Månen ska hinna in i Kräftan - hon är så lik systern så man kan misstänka samma månplacering på båda två! Samma med Katie Price: Månen nästan inne i Skorpionen vid midnatt och jag antar den placeringen.

Det intressanta här är att bara en enda kvinna som säljer sin kropp för pengar har ett sinnelag som bortom de två första segementen i zodiaken, den personalistiska typen (Väduren-Kräftan) och den individualistiska (Lejonet-Skorpionen). 

När psyket utvidgas till den avslutande universalistiska fasen, ja då försvagas intresset markant av att göra pengar på sin nakenhet. 

Är detta bara en tillfällig slump pga det magra underlaget. Kanske. Men som meningsfullt bud som det nu har nått oss, vad betyder resultatet? Fundera själv. 

Jag tror det betyder att vi här ser ett eko av ökat medvetenhet om vad man är villig att låna sig till. Framför allt personalisterna men också individualisterna har alltjämt egenintresset i centrum.

Att 4 av 12 sinnelag är merkuriala (Tvillingarna, Jungfrun) kan kanske vara en antydan om att just dessa kyligt instrumentaliserat sina kroppar och tycker det är okej att tjäna en spänn på den naturliga fysiken.

Tvillingarna troligen för att den saknar egentlig känsla för sin lekamen - "ah, what the heck!" - medan den jordnära Jungfrun troligen gör det för att hon är en "utilitarist" i bemärkelsen söker en nyttoaspekt i allt.

Jag noterar att båda kvinnorna med Månen i esteticerande Vågen båda är kända för sin vilja till extravagans: Anna Nicole och svenska Victoria. Det är faktiskt de enda två från den här gruppen som etsat sig in i mitt minne.

I ett sista sätt att skikta det här dussinet ser vi en total dominans på den individualistiska tredjedelen, Lejonet, Jungfrun, Vågen och Skorpionen: hälften av horoskopen samlade i just denna tredjedel av zodiaken.

Kan man säga att det exhibitionstiska Lejonet sätter tonen för det här segmentet?

Ett fullmånehoroskop - tursamt drägg?

Ett fantastiskt horoskop att förundra sig över, när man läser hur den förre sophämtaren som efter en jättevinst på lotteri genast satte igång med att ruinera sig på slott, lyxbilar, horor och knark! Deklarerad bankrutt tidigare i år och åter tillbaka där han var från början, en sophämtare. Aftonbladet berättar historien om Michael Carrolls uppgång och fall.

Enligt Wikipedia har den här losern inga samvetsförebråelser alls för hur han blåste hela sin förmögenhet. Detta bekräftar exakt vad bloggen noterat om Månen i Jungfrun, detta till synes harmlösa tecken som likväl uppvisade en tydlig topp i kriminella horoskop i Stora skurktestet nyligen (nytt fönster). 

Ska man spekulera lite verkar sinnelaget i detta tecken av den fysiska Jordtypen ha en avsevärd förmåga till att "merkurialt" distansera sig från sund insikt. Den tänker sig bort från verkligheten genom att likt tjänaren identifiera sig med detaljer istället för att gå på den totala gestalten. En helhetsbild som i det här fallet skulle ge sopåkaren en förödande chock... 

Man kan förstås också peka på att det är en födelse under fullmånen som berövat honom vettet... Samma fullmåne mellan Jungfrun och Fiskarna har nu dykt upp i åtskilliga horoskop för människor som saknar kontroll över sina liv och drifter. Minns morddömde norske soldaten i Kongo, minns sångerskan Fergie i Black Eyed Peas, och flera andra ännu värre fall.

Båda Ljusen i Vatten och Jord tycks kunna ge en degraderad sensualist som bara lever för sinneskonsumtion - det mönstret har bloggen sett hundra gånger nu, och här är nästa exempel på samma sak. Detta dömer ingen enskild individ, men som symbol står Vatten och Jord för människans lägre själ - den platonska "irrationella själen".

Den som faller så lågt är inte mer än ett djur eller en biologisk svulst som lever bara för att mata sina sinnen och skita och mata in ännu mer upplevelser. Just som vår typ av civilisation vill ha oss: hjärndöda konsumenter. Ett Jord/Vatten-horoskop och en födelse i västerlandet kan vara en förfärlig kombination...

Horoskopet rymmer också annat godis för bloggens återkommande läsare som nu kan identifiera ett antal olika antydningar. Jag tror mannens dumhet i princip kan härledas till Mars/Venus i Väduren och dess överenergiska attack mot Jupiter som här blir en jupiterisk, expansiv bubbla som spricker pga Vädurens ointresse av att stanna och reflektera...

Sanningen är att det inte är en faktor, fullmåne eller Vädur, som skapar en sådan här jubelidiot, utan ett flertal samtidiga detaljer. Tillsammans "stämmer de ner" himlens tonläge. Men den minnesstarka har säkert sett ungefär samma horoskoptyp dyka upp även i mer lyckade öden, så uppenbarligen saknas pusselbitar - och jag brukar ropa efter födelsetimman som det som säkert skulle vara spiken i kistan för just det här livsödet - individen relaterar genom ett ego som är suboptimalt samtidigt som övriga himmelen också är tvivelaktig.

*****

Se även den svenske "sexualupplysaren" Manne Forssberg, född samma år och dryga veckan tidigare. Samma väduriska attack mot avgrundens Skorpion men där ett helt annat sätt att uttrycka motivet!

Materialistisk vetenskap, andlig metafysik

[Lång meditation, ~2400 ord, över fallet ner i stoftet och de som resonerar kring en övernatur.]

SvD berättar om amerikanske evolutionspsykologen Michael Tomasello, chefsforskare vid tyska Max Planck-institutet, och hans studier av skillnader i beteende mellan apor och människor.

Engelska Wikipedia sammanfattar hans inriktning: 

Han har arbetat med att identifiera de unika kognitiva och kulturella processer som skiljer människorna från deras närmaste släktingar bland primaterna, de stora apdjuren.

Han studerar de stora apornas sociala kognition (varseblivning, uppfattningsförmåga)... I sin utvecklingsforskning har han fokuserat hur barn blir medlemmar i kulturella grupper och på senare år unikt mänskliga förmågor och motivation till gemensam intentionalitet: delade intentioner, delad uppmärksamhet, pro-sociala motiv och sociala normer.

Vi pratar alltså en individ som studerar ett fungerande sammanhang - bland apor eller människor. Det sociala spelfältet står i centrum. Se nu hur förunderligt väl den här tveklöst materialistiska (ateistiska) darwinistens fyra element understryker att vi enbart talar om den fysiskt iakttagbara delen av samhället här, lite som en behaviorist som sitter och stirrar på levande varelser och utifrån deras uppvisade beteende ritar en platt bild av en "struktur". Detta kallar sedan materialisten för "kunskap", vilket det i en snäv bemärkelse naturligtvis är.

Horoskopet är det senaste i en serie bloggen hittat vilken tyder på flera saker. Först och främst att Jordelementet verkligen är mer inomvärldsligt än de övriga (Vattnet bidrar till Jord så här är gränsen suddig). För det andra förvånar det inte att hitta Stenbocken som ett dominant motiv, via dess härskare har vi stark betoning av organisation i livets objektifierade, materiella substrat.

Vatten kan liknas vid "dold natur", vid levandegörande processer, så att Jord-människan via sina fem sinnen ska ha några externa "objekt" att studera. På en djupare nivå, de klassiska filosofernas, är emellertid Jordelementet bara en projektion inifrån Själen - det objektiva och konkreta föremålet en utstött slutprodukt, en Själens självalienation. Jord = horungen. 

Jorden associeras mer än något av de fyra elementen med den basala materia som naturfilosofen Aristoteles menade var så grov och primitiv att den inte ens går att uppleva med sinnena. Ren materia är formlös och därför ytterst sett en ren illusion. Detta har också modern kvantfysik visat. 

1800-talsmaterialismen som ännu styr människan i hennes vardagstänkande är en ren fantasi, ett resultat av hur hennes inre själ (Vatten) projicerar föreställningar mot en vit filmduk och en värld uppstår som genom magi. 

Hela den här processen där "verklighet tillverkas" pågår alltså i tillvarons "övervåning", men den materialistiska vetenskapen, till vilken Tomasello och evolutionsförespråkarna hör, är barn av den ateistiska positivism för vilken det som går bortom de fem sinnena (empirisk observation) inte existerar! Gud, så lätt dessa nybörjarsjälar gjort det för sig själva! Och de lurar på andra människor samma kunskap på själens förskolenivå.

*****

Låt oss minnas två andra världsberömda reduktionister av samma art som bloggen kommenterat, vår egen Carl von Linné och Charles Darwin. Med enstaka fall talar vetenskapen om anekdotiska och inte systematiska observationer, men ska man välja två naturvetare tror jag inte de kommer större och mäktigare än Linné och Darwin.

Här hittar vi visserligen inte samma renodlade fokusering av strukturen hos det iakttagbara, i den socialt organiserade delen naturen. Men en närmare granskning visar att det likväl är materie- och organisationsprincipen Saturnus (Stenbockens härskare) som styr även dessa två:

Den för sin tid i Sverige nästan unika omständigheten att födelsetid för Linné noterades är nyckeln här. Stenbocken stiger i öster och dess härskare Saturnus befinner sig också i Jordelementet och binder och låser Solens fria intelligens till "enbart Oxe", till enbart den med sinnena iakttagbara naturen. Även sinnelaget, Månen i Vattumannen, har Saturnus som sin härskare. 

Linné var alltså den första moderna svensken eftersom även vårt nuvarande nationalhoroskop vid ett närmare studium visar sig lida av rationalistsjukan, där Luftelementets intellektuella och diskursiva förmågor bojas till "bara" Jordelementets uppenbart givna fakta och sedan begår misstaget att kalla detta för en förnuftig eller rationell hållning. 

Linné spritter visserligen av Eld och Luft också, hans entusiasm inför naturstudiet måste ha varit enormt. Men det är den saturniska principen som dominerar, inte minst som formalieprincipen som gör det möjligt för oss att se strukturer ibland hamnar på kant med vår förmåga att se den verkliga Intelligensen (Solen) bakom livet. Vi förfaller och blir enbart materialistiska forskare. Samma kombination av Sol och Saturnus i det "mörklagda" Jordelementet ses på evolutionsantropolgen Tomasellos himmel här ovan.

 

Tillägg. Åtskilliga år efter det här inlägget noterar jag en precisering på både svenska och engelska Wikipedia. Sverige hade vid denna tid en idiosynkratisk kalender som konverterad till Gregoriansk kalender blir en födelse den 23 och inte 24, en uppgift jag inte minns varifrån den kom. Enda viktiga skillnaden är att Månen nu hamnar i  Stenbocken i 1a huset, vilket människan extremt systemfixerad och närmast rigid, mer så än i Vattenbäraren i 2a huset. Stenbocken understryker ytterligare botanistens fixering vid fysisk organisation.

 

Charles Darwin ser ut som en naturlig ättling till Carl von Linné:

Födelsetid saknas men Månen går in i Stenbocken tidigt på dygnet så att nettoresultatet är detsamma som hos Linné: de båda Ljusen i Luft och Jord - rationalisering av de fem sinnenas vittnesbörd och ingen sensibilitet alls för livets eventuellt bakomliggande verkligheter. 

Hos Darwin hittar vi Saturnus i ett ultramaterialistiskt tecken, Skorpionen, vars dödsskräck ofta hindrar det från att gå bortom sin egen känslorelaterade natur (Vattenelementet). Istället finner Skorpionen nästan regelmässigt sin plats i livet som en krigare för eller mot saker den finner förhatliga (omskrivningar för den egna dödsskräcken). 

Skorpionen är dock den symbol som representerar den materiella naturens degeneration och slutliga upplösning, samt naturens avsiktliga bruk av döden i form av gifter, för att säkra den egna arten. 

Men det är inte Jord och Vatten som ärver "himmelriket" (det högre medvetandetillståndet), det är Skytten - Eld - som representerar det andeväsen som överger den fysiska kroppen när dess förfall i timlighetens värld gjort den obrukbar.

Att ingen regel är utan sitt undantag har då och då noterats. Första gången jag noterade ett regelbrott mot den här behändiga modellen där Eld och Luft associeras till den eviga världen och de två "fallna" elementen Vatten och Jord, vilka associeras till världen som sitter fast i tidslinjen och därför tvingas födas och dö om och om igen, var vid upptäckten av den framlidne, alltigenom "jordbruna" katolska teologen Norris Clarke. 

Lite reflektion visar att teologens himmel också har sin tonvikt på Luft och Jord, vilket ger en rationalist - men här inte den inskränkta sekulära typen. Nu hittar vi Saturnus i sattviska (kunskapssökande) tecknet Tvillingarna som disponent för (ännu) en Måne i Stenbocken - tecknet som illustrerar materiens organisation eller struktur.

Ett tecken på att Jordelementet dras till den trygga, institutionaliserade religionen (ett alternativ till ateistisk naturvetenskap?), var studien av en liten grupp kristna teologer. Underlaget var alltför klent för långtgående slutsatser men ändå en bekräftelse på Norris Clarkes oerhörda förtjusning i Thomas av Aquinos metafysiska STRUKTUR med en natur krönt av en övernatur.

Tittar man noga på teologens himmel är den inte alls dum, med inte mindre än tre härskarplaceringar (Mars i Väduren, Merkurius i Tvillingarna och Jupiter i Fiskarna). Månen i Stenbocken står visserligen i sitt detriment (själen är skadad) vilket bloggen vanligen diskuterat i samband med stilikoner av ytligare slag. I samband med teologi är denna Måne dock perfekt: i denna inriktning visar själen medvetenhet om sitt "syndafall" ner i materialitet.

(För motsatsen, upphöjandet av ytan/materialiteten, se t.ex. inläggen om Neo, "gayschlager från helvetet", eller chice London-korrespondenten Andres Lokko.)

Även Venus (erotisk kärlek) är skadad i Väduren och därtill övertaggad pga energiska Mars i sitt eget härskartecken. Stenbock och Vädur ger basen för en extremt egenmäktig natur, men detta har inte inträffat i Norris Clarkes fall - han var en extremt sympatisk människa, en "stor själ", vad jag inhämtat från nätet. 

Här ska egenmäktighet istället läsas som "egen makt", dvs av egen kraft valde han celibatet och "himmelriket" och han var en älskad lärare: sinnelaget i Stenbocken som söker kontrollera den extremt libidinösa kraften i Väduren, disponeras ytterst av en mycket välplacerad Saturnus i upplysningssökande Tvillingarna, där också intellektets Merkurius är hemma i härskarläge. Månen i Jordelementet återspeglar i konkret gärning (Jord = praktik) det som dessförinnan har utspelat sig i det andliga Luftelementet (i Tvillingarna).

Saturnus och Merkurius är i sig en halvbra kombination (Merkurius fria flängande som pojkvasker och potentiell tjuv upplever Saturnus disciplin och struktur som inskränkning, formalismen i traditionen som ett hinder för nya utfärder). 

Här syns hursomhelst Clarkes långa lärargärning tydligt: en auktoritet (Saturnus) informerar (Merkurius) unga människor och ger dem logikens gåva (Merkurius period, 5-14 år, cirka). Emfas på extrem metodik med en sådan här kombination i Luft. Hans "skolbok" för vår generation om thomismen, "The One and the Many", är en fantastisk introduktion i den skarpa intellektualitet som alltid utmärkt katolska kyrkan men som det lutherska Sverige aldrig riktigt förstått.

Det finns således själar, som fastän t.o.m. sinnet (Månen) klätts i det Jordelement som mest förmörkar anden ("anden är villig men köttet är svagt"), vidmakthåller en medvetenhet om att naturen inte är sista ordet, och att det finns något därbortom - precis som den moderna kvantfysikens implikationer också säger!

Och nu kommer vi till den delikata frågan: kan en astrolog titta in på insidan i en annan människa som han/hon kanske aldrig ens träffat? Varför var Darwin så psykiskt störd men Clarke så vital fastän båda hade Månen i Stenbocken? (Evolutionspsykologen Tomasello har också Månen i Stenbocken, men där har jag inga biografiska fakta alls.)

Svaret på frågan är "kanske". Indisk astrolog kallar disponenten till en planet för dess själ. Och om vi nu studerar Månen, sinnelaget, psykets eller själens signifikator och finner den i detriment (skadad) i Stenbocken, då blir härskaren Saturnus på en och samma gång psykets disponent eller inre själ. 

Charles 'de bäst lämpades överlevnad' Darwin hade sin Saturnus i mörka nesans Skorpion och i ett generellt sociala utstötningssyndrom (han satte barn efter barn till världen och de dog som flugor pga inaveln i hans släkt, och han hade själv en del psykiska störningar). Man skulle kunna tänka att det var Darwins egna degenererade arvsanlag som inifrån ropade till honom en korrupt och sjuk fantasi om de bäst lämpades överlevnad. I dag vet evolutionsteoretiker att även synnerligen klumpiga kreatur överlever - mot åtminstone Darwins odds.

Teologen Norris Clarke, å andra sidan, har en helt annan och mycket bättre situation för sin "själens själ", här drivs Mån-Stenbocken istället av Saturnus i Tvillingarna, en bra position eftersom Saturnus essentiellt är en Luftplanet och därför står i sitt optimala element.

Visserligen kan Merkurius känna sig kväst av att ha auktoriteten och formalieprincipen intill sig, men biografiska fakta får avgöra: han var älskad av sina elever för sin lätta intellektualitet - just vad man kan förvänta sig av den vitala och snabbtänkta Tvillingarna.

Se det så här: Saturnus gästar merkuriala Tvillingarna och husets härskare Merkurius är själv hemma och tar emot sin gäst. Saturnus, själens disponent, disponeras därför i sin tur av MERKURIUS, HERMES, NEBU, THOTH - gudarnas budbärare som kommer under så många olika namn.

Här tar dispositörskapskedjan slut eftersom Merkurius är i sitt eget tecken, så vi har en entydig slutlig berättelse: bakom den till synes klena Mån-Stenbocken finns en klippfast förankring i zodiakens goda Lufttecken, sattviska Tvillingarna.

Ett födelseklockslag för Norris Clarke hade varit spännande,  för att se vad mer som styrkte tesen om att Sol och Måne i Jordelementet var en tidig och vilseledande indikation och att horoskopet djupast sett pekade tillbaka mot den eviga världen bortom jordens och vattnets knådade och korruptibla lergestalter.

Låt den här iakttagelsen återknyta till öppningshoroskopet, evolutionsantropologen Tomasello. Chockerande många planeter i Stenbocken och däribland psykets "skadade" Måne. Här är Saturnus egen belägenhet verkligen A och O! 

Och var hittar vi den om inte i Lejonet, Solens eller Livets eget tecken. Lejonet är också arketypen för Människan, den individualiserade jiva-atman (andevarelsen). Men Jord och Eld står för den mörkaste och den ljusaste principen bland elementen och ofta tvärkrockar de och låser sig.

Se den här psykologens arbete med att bevisa hur mycket bättre människan är som gruppsocial varelse än aporna som en djupt fallen själs snubblande försök att formulera en andlig sanning! 

Han kanske aldrig når insikt om att hans forskning är själens patologiserande och inte alls vetenskap som dagens ateister gärna kallar sina försök - inget som a priori utesluter möjligheten av en meningsfull organisation av det synliga ett steg bortom det synliga kan sägas syssla med förutsättningslöst vetenskapande - men Tomasello (och andra) under tvärlåsningen mellan Eld/Jord kämpar åtminstone för att rena sina själar från den materiella besmittelse som kan ha styrt deras kommande och gående i hundratals jordeliv. 

Eld/Jord är en av de mest osäkra kombinationerna av element, som jag upplever det. Ibland blir det lysande hjältar som kämpar mot materiellt mörker, ibland blir det bara självtjänande äckel som söker berika sig för att deras ande (Eld) degenererat till billig lusta eller passion. Se t.ex. horoskopet för "historiens största svindlare", Bernard Madoff, där problemet synbarligen kan summeras som "Eldens kamp för att övervinna Jordelementets begränsningar men bara för att komma över mer Jord/materia."

Inlägget om Madoff skrevs rätt tidigt i bloggens historia och med den ökade detaljrikedom vi nu förfogar över, kan noteras att hans förhöjda libido (Mars + Venus) inte är rent som den genomlysta Elden som hos teologen Clarke, utan har grottat ner sig i det pekuniära och materiella Jordtecknet Oxen.

Och på denna grund bygger vi sedan upp en kropp där båda Ljusen och handelsmannen och här tjuven Merkurius befinner sig i egenintressets tecken Väduren.

Det är alltså Solens och Månens disponent ("själens själ") som utgörs av denna vanvettigt förhöjda girighet (Mars + Venus). Vårt svenska nationalhoroskop har bara en bråkdel av det här problemet (Mars i Oxen disponerar över vår själsliga Mån-Vädur) men problemet var ändå tillräckligt tydligt för att Gunnar Myrdal skulle fälla ord om "fiffelsvensken".

Sveriges nationalhoroskop avslöjar, tyvärr, att det landet saknar sann moral. Och det är just därför svenskarna bröstar sig så och spelar världssamvete och alltid vet lite bättre än andra. Vi är faktiskt lögnaktiga psykopater, var till mans och det tydligaste tecknet på en äkta psykopat är att han verkligen tror på sin roll. Svensken tror verkligen att han är högre utvecklad än t.ex. en människa som kommer från en "hederskultur", fastän "sekulära" svenska män slår sina fruar gula och blå. Jag upprepar: sekularismen har skapat en national av självrättfärdiga psykopater.

Därmed blir andlighet ett begrepp som den här nationen inte ens kan stava till (längre), och än mindre föreställa sig vad det är - stöpta i 1800-talsmaterialismen som våra enkla sinnen är. Det är därför läkare och naturvetare breder ut sig så ohejdat i vårt samhälle och anses stå för Sanningen. Det förhåller sig precis tvärtom.

Spegelvänd utmärkelsen "årets förvillare" och "årets folkbildare" som föreningen VoF delar ut. Då kommer du den verkliga verkligheten närmare. VoF talar bara ur en liten bur bestående av Jord och Vatten. De vet ingenting om den atemporala högre verklighet Platon, Plotinus och västcivilisationens största tänkare har lyckats betrakta så väl, just för att vi äger ett inneboende högre sinne (bortom Månen).

Lenas synk med kvällshimlen

Kvällshimmelen visar en sällsynt synergi med den unga tyska som i ett spektakulärt personligt genombrott vinner årets eurovisionsschlager.

Solen i Oxen är ett oralt tecken och känt för att vara bra för sångare. Nu hade Lena inte mycket till röst men desto mer ung, nervös energi. Den hittar man i en extremt underlig födelse som Mars libido i själsliga Kräftan - en vanligen rätt nervsvag och lättexalterad position.

Den här ytterliga "under huden-nerven" tusenfaldigas vid Lenas födelse av förstärkaren (och lyckobringaren!) Jupiter - bara för att hämmas eller riktas från kontrollplaneten Saturnus på motsatta sidan! Kramp/spänningslösning i envig.

Och hennes kroppsliga utspel var extremt hämmat och slutet - en fantastisk exemplifikation av hur dessa motsatta principer bygger ett övertryck som väntar på sitt utbrott (se flera jordbävningshoroskop på sistone).

Märkligt nog upprepar sig samma laddade opposition på himmelen för tillfället - och suger in Lenas medfödda psyke (Månen) i det förloppet.

Man kan säga att transiterande Saturnus - koncentration, fokus (och genuin merit!) - ligger på den unga sångerskans själsliv/sinne (Månen) och att denna konkretiserande faktor välsignas av lyckobringaren Jupiter.

Det är också så att Jupiter på himmelen i år ligger i harmoni (via Vattenelementet) med Lenas medfödda lycko-Jupiter! Detta var hennes år - fast Jupiters "lyckocykler" följer förstås inte kalenderåret.

Fler kopplingar: transiterande broadcast-planeten (Merkurius) över hennes medfödda placering i den unga och friska Väduren - leder via Merkurius tillfälliga disponent Mars ännu en gång vår uppmärksamhet mot Lenas medfödda kombination av Mars och lyckobringaren Jupiter.

Och inte minst, Venus i prepubertala, ungdomligt sprittiga Tvillingarna kopplad till ena månnoden (skapar mega-fenomen) i födelsehoroskop. Exakt samma kombination som på tävlingskvällens himmel!

Med födelsetid på debutanten hade mer kunnat sägas, men jag betvivlar att det fanns någon annan tävlande med samma märkliga harmoni med kvällens himmel. Lena var Världssjälens perfekta "medium" den här kvällen.

"Mein Gott! Ist es wirklich?"

Om finalen i DN, AB, Expr

...och efter en lång, skön sovmorgon, SvD

*****

"Bonusspaning"

Finns det inte en liten "look-alike"-varning mellan legendariska aktrisen Greta Garbo och Lena? I så fall är det här ännu ett exempel på hur man kan flytta runt planeterna en smula, men är samma tecken hos båda aktiva uppstår i slutändan en snarlikhet. Detta tyder på att själva zodiaktecknet på något sätt är verksamt.

Garbo: Solen i Jungfrun, Månen i Väduren, Jupiter i Oxen
Lena: Månen i Jungfrun, Merkurius i Väduren, Solen i Oxen