Dödens ansikte och karaktärsskådespelaren Ben Cross

Den vänligt sinnade skådespelaren Alan Rickmans bortgång skapade inte tillnärmelsevis samma rubriker som David Bowies. Rickman hade trots allt en stor del av sin karriär på teatern, en liten och lokal scen som inte lika lätt kan "produktifieras" av kapitalisterna och exporteras globalt. Här är en annan scenpersonlighet som också extraknäckade i Hollywood, Ben Cross.

Hans kanske största genomslag som filmskådepelare var i "Förste Riddaren" med Sean Connery som kung Arthur och Richard Gere som Sir Lancelot. Som så ofta var det gestaltningen av Ondskan som får de goda att likna små bleka körgossar. Cross majestätiska uppsyn ger de naturliga förutsättningarna att gestalta avgrundsdjup Ondska och här spelar han den riddaren Malagant som övergav kung Arthur och Avalons paradisiska värld där Guds lag styrde för att röva och plundra grannrikena genom terror.
Cross har ett horoskop som verkligen understryker zodiakens logik och inskärper att det är den sideriska typen som står i kontakt med Sanningen. Sideriskt är Ben Cross lika knivskarpt i sin himmelska berättelse som den västerländska (tropiska) zodiaken missar hela poängen med denna naturliga manifestation av ond brutalitet. Man kan bara undra vad en själ har levt för tidigare liv för att återvända i Ben Cross förpackning. 

Jag har ofta sett typen - dessa är krigare - som i det här livet börjat distansera sig från sitt forna jag genom att LEKA vapen och krig. Jag kände en gång en skicklig fäkterska med samma uppsyn, en pojkflicka ut i fingerspetsarna och vars horoskop överlappade Cross på vissa punkter.

Vad som gör att Ben Cross sideriska så perfekt gestaltar Ondskan medan ett horoskop enligt den tropiska zodiaken missar rätt tyngd, ser man enkelt genom respektive Chandra lagna-karta (klockslag saknas så månascendenten är allt som finns tillgängligt):

Mörker och grymhet gestaltas korrekt enligt den sideriska zodiaken:

I den tropiska är tonen lätt:

Trots att de jordiska husen/livsområdena egentligen inte räknas i en "psykisk" karta är det fascinerande att se hur det sideriska horoskopet skänker en djup mening åt samtliga sju planeter som inte det tropiska förmår. I det tropiska finns förvisso också två planeter i så kallade onda hus, men dessa är Mars och Venus och de saknar samma tunga integration med horoskopet som helhet som den man ser i det sideriska horoskopet.

Den genomonda Mars i sideriska Lejonet i åttonde dödshuset fyller en djup funktion som bestialisk mördare/kriminell eftersom dess disponent Solen också fallit in i ett av de onda husen, alltmedan Solens disponent Jupiter (såsom tolfte husets ägaren "den onda daimonen") lyfts upp i 11e idealhuset i dödens tecken Skorpionen. Lite reflektion visar vilka nattsvarta budskap detta är! 

Också människoplågaren Fredrik Reinfeldt hade sin onda daimons ansikte upplyft till 11e idealhuset, vilket kan förklara att han påstod sig redo "att kämpa in till döden för arbetslinjen" - en hatets politik som avslöjade människans förakt för samhällets svaga. Reinfeldts horoskop visade tydligt antydningar till sadism, precis som den för Ben Cross. Vad inte astrologin kan fånga in i fallet Cross är att han inte (mig veterligen) plågar människor "på riktigt" utan bara i sitt psyke - via en och annan rollgestalt.

Nu är det visserligen sant att Ben Cross Sol i Skytten (oavsett typ av zodiak) tenderar till långa hästansikten - se extrema nymånefallet Basshunter, med siderisk Sol, Måne och Skyttens härskare Jupiter hemma i sitt positiva tecken:

Basshunter

Men det som händer i Ben Cross sideriska horoskop är något alldeles extra: hans Skytt-Sol stöds ännu inte av en Jupiter som nått fram till Skyttens extrema frimodighet (minns debaclet med Basshunters tafsande på ett brittiskt fan). Istället "saggar" Cross Jupiter efter ett steg och befinner sig ännu i dödsskuggans dal eller Skorpionen och denna "förlustdemon" har alltså placerat sig i idealhuset som en blod- och offertörstande kraft. (Jo, Cross tycks ha spelat vampyr- och monsterroller också enligt snabb koll på nätfoton - det är nästan ofrånkomligt med ett utseende hämtat från helvetet.)

Dessutom tappar den västerländska zodiaken bort hela demonin i Mån-psykets opposition till dödens planet Saturnus. Axeln löper här mellan Luft och Eld och ger en ungefär lika hotfull ton som den här bloggen när den pustar varmluft kring usla politiker. Den sideriska Ben Cross däremot får ett nattsvart psyke eftersom Månen i Stenbocken är känd som den mest världsliga och arrogant maktlystna typen. Och att Saturnus sedan ligger svagt placerad i Kräftan så att de båda bildar en fullständigt lergröt via "ömsesidig reception" bara understryker att här pågår något i den lägre helvetiska värld där psyke och ond materia möts!

"Kvinnlig krigare"
Solen i 7 Stenbocken
Månen/Asc Lejonet

Faktum är att fäkterskan hade ett ansikte påfallande likt en annan skådespelare, vars utseende styrt honom in i många filmroller - minns Willem Dafoe som den onda/galna forskaren Norman Osborn i den första Spindelman-filmen (2002)? Han fick ett genombrott som Jesus vilket fick någon tungviktare i filmbranschen att utbrista, "Herregud, ni har castat en mördares ansikte att spela Jesus!"

Willem Dafoe,
Solen i 7 Kräftan
Asc i 8 Stenbocken
Månen i Lejonet

Möts då dessa fysionomiska återsken av det onda på någon astrologisk punkt? Ja, och tack vare att Willem Dafoe har en känd födelsetid och ascendenttecken avslöjar sig en koppling som annars inte hade givit sig till känna! 

Återigen en ömsesidig reception som involverar psyket/Månen, och nu mellan Måne och Sol istället för Måne och Saturnus. I fallet Dafoes inbegriper den dessutom korruptionens och dödens åttonde hus och även Jupiter som här är den onda daimonen (ägaren till 12e förlusthuset).

Men det är den dubbla emfasen på "urgröpthetens" tecken Stenbocken (känt för att stå nära det tärda uttrycket) och Lejonet i dödens hus som kan antas ligga bakom det hårt utmejslade ansiktet hos Ben Cross och Willem Dafoe. 

Fäkterskan avviker från det mönstret, som uppenbarligen inte är enda svaret. Men se under texterna under de båda fotografierna - det är remarkabla och gradexakta överensstämmelser mellan de här kartorna som påminner om en annan astrologisk "princip", nämligen den att (exakta?) motsatser attraherar och återspeglar varandra.

Kan tilläggas att fäkterskan hade en exceptionellt god karaktär och höga ideal (precis som jag tyckt mig ana hos Willem Dafoe).