Naturligtvis ägnar sig britterna också åt storskalig export av mordmaskineri till den USA-stödda diktaturen. The Guardian rapporterar om senaste pinsamheten. Som vanligt förnekar maktens män alltid att de gjort något fel...
Det är något suspekt med hela det här begreppet "terror" som västmakterna är så snara att klistra på allt som inte fogar sig i deras system att slussa tillgångar uppåt, mot den mikroskopisk lilla eliten på världsbergets topp.
Den här processen, som är en ren invitation till vår tids motsvarighet till de gamla bondeupproren, beskrivs med en träffsäker bild för 3000 år sedan i den kinesiska statsmannamanualen Förvandlingarnas bok (se även föregående inlägg om tafsandet och tjuvandet i Köln under nyårsnatten).
Sönderspjälkandes fas. Inte gynnsamt att företa sig något alls.Dessa är de allmänna riktlinjerna för den som korrekt identifierat i vilken tid vi lever. Men den kinesiska furstespegeln var också ett mantiskt verktyg (spådom) och kunde ibland varsla om att "loppet redan var kört".
När berget trycker hårt mot den platta jorden föds tanken om ett sönderspjälkande. Den bemedlade därovan lär sig genom detta att positionen kan bevaras enbart genom ett (mer) generöst givande till dem därunder.
Den sjätte och sista versen i texten visar det tragiska slutet för palatset på bergskrönet, men också de utsvultna massornas tragiska slut:
Med en stor frukt kvar för konsumtion,Så knapphändiga är de här texterna att det går att läsa in vitt skilda budskap i dem. Första raden säger bara stor frukt/nöt + äta, två kinesiska tecken. Min läsart bygger på att de hungriga bönderna/de underlägsna människorna har belägrat de avvisande och snåla härskarna så länge att överhetens förråd nu är nästan helt tomma. Här är läsarten "nöt" intressant eftersom mjuka frukter skulle ha förgåtts långt tidigare. (Förklaringen till oklarheten tycks ligga i att "nöt" också alluderar till kärnfrukter, som t.ex. persikor.) Den onde rike mannen är nu så hårt pressad av sitt rikes sammanbrott att han nu tuggar på nötter, som kan ligga länge i förrådet.
Finner adelsmannen ett fordon [att fly fältet i].
De underlägsna människorna tvingas spjälka sönder sina egna hus [för att t.ex. använda som ved till brasan].
I en kommentar till detta, det 23 kapitlet i Förvandlingarnas bok, anses "fordonet" syfta på att tiderna undgår en förändring och att överheten återfår sitt fordon - folkets stöd - just när nöden är som störst.
Enligt denna läsart skulle andra strofen, teckna den överhet som in i det sista framhärdar i själviskt styre och som sannerligen inte är äkta "adel".
Men denna tolkning är i mina ögon rent trams. Det är uppenbart att adel eller nobless här kontrasteras med beteckningen för låg pöbel och att vi ser ett tragiskt drama där framför allt den lilla människan drabbas. Den onde rike mannen smiter nämligen alltid från notan när det börjar osa riktigt pyrt ("bara en stor nöt kvar i torrförrådet").
De som skrev de här texterna för 3.000 år sedan kände verkligen människans natur och i synnerhet hur rikedom och makt korrumperar och gör monster av människorna. I min läsart (och jag tror att jag hållit i den här boken i ett tidigare liv och då förstått den bättre än nu), är kapitel 23 en av I Chings mest tragiska texter.
Men "när mörkret är som störst"...
I följande kapitel 24 spegelvänds situationen och som sinnebild används midvinternatten och Yang-energins återfödelse. Detta är ett löfte, även om tillväxtkrafterna ännu inte är skönjbara för de fem sinnena. Den som drog detta orakel i en svart tid kunde känna större hopp än den som via kapitel 23 blivit uppläxad för att bedrivit den rika och snåla människans orättfärdiga väg!
Något för Sveriges privilegierade 1% att hörsamma medan tid är. Men troligen smiter de också från Sverige i "fordonet" när den sociala oron får de allt mer inkompetenta regeringarna efter Reinfeldt och Löfven som vi kommer att se. Den rike mannen har varit mänskighetens värsta fiende alltsedan homo sapiens lärde sig jordbruket och konsten att börja bunkra upp för sig själv och sina närmaste.
Detta visste även de som skapade zodiaken och det är därför Jungfrun representerar olyckor och fiendskap i den äldre tradition som väst målat över med ego-peppande texter till var och en av de tolv symbolerna. Sådan är västerlänningens kapacitet till självlögn. Ligger det i generna? Är den vita rasen i själva verket den lägsta i tillvarons hackordning? Det brukar ju vara de lägsta som känner behov av att blåsa upp sig och skönmåla...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar