Kortbiografin på svenska Wikipedia svarar sällsamt till det här månhoroskopet. Inte minst att han fick hela det moraliska Sverige emot sig i "det går an"-debaclet där han "omoraliskt" förespråkade särboförhållanden med i princip bara sex som kittet för de tu.
Notera sinnelagets Måne i den kroniskt asociala Jungfrun - hon som ännu inte är partnerskapets Vågen - och hur Jungfrun gör den redan omoraliska lilla illgöraren Mars till dubbelt ond. Med Jungfrun i första huset antar också Mars rollen av "verksam illgörare". Almquist eländesliv bekräftar verkligen att Jungfrun var det gamla FattigSveriges dominanta symbol och att talet om "serviceyrken" bara är moderna lögner fastklistrade på zodiaken. (För "någons" skäl till att skapa en falsk astrologi, se nyliga Åsnan och Systemet eller NATO-propagandisterna.)
Jungfruns tecken betydde i antiken OLYCKA och inget annat, materiell ofärd och den fiendskap som föds mellan människor när de tvingas konkurrera om resurserna och ännu är så själviska och korkade att de inte förstår att lösningen ligger i nästa tecken: Vågens eller kooperationens princip.
I sitt armod och hattande mellan Sverige, USA och Tyskland lyckades Almquist dessutom ställa till det så för sig att han blev en kriminell bigamist. Jag har inte målat oppositionen mellan äktenskapet Vågen och egoismens Väduren i kreativt blått och orange eftersom den här relationsaxeln här sammanfaller med "den sataniska husaxeln" (romaren Manilius infernaliska Tyfons axel).
Axeln har, vad det verkar, mycket att göra med att gå ned sig i materialistisk fixering, eller hedonism, och även om andra ekonomihuset är neutralt är det åttonde distinkt elakartat: synd och död. Almquist dog luspank och utan vänner i Tyskland, helt i linje med den förtvivlat "fallna" Saturnus - Döden - egotecknet Väduren.
Här kommer på kort tid ytterligare ett eländeshoroskop med den i mina ögon misstänkt lågpresterande kombinationen av Jungfrun som blivit zodiakens slav just för att hon saknar social instinkt och den aggraverade dödsskräckens Skorpion. Tillsammans tycks dessa två tecken kunna leda till att utanförskap som närmar sig fanatism och där individen slåss intill döden för sin egen sak. Just det här horoskopet hjälps föga av att Saturnus indikerar "principiellt (eller kroniskt) jag-perspektiv", eller att lyckobringaren Jupiter är en verksam illgörare då Jungfruns tecken ligger i första och dessutom befinner sig i hans tredje författarhus, ett hus som också har med moralisk sensibilitet att göra.
Solen och Jupiter ska häri förvisso ge intelligens (fast detta är å andra sidan bara ett osäkert månhoroskop). Tyvärr tror jag den onda Mars nära psykets Måne distorderade Almquists fattningsgåvor en hel del och berövade honom frukterna av det tredje författarhusets alltjämt användbara kombination av Sol och Jupiter. Den senare är ju trots allt den Stora Välgöraren och dess laster är aldrig elakhet utan mer ett sanslöst och omdömeslöst satsande som skjuter över målet. Wikipedia berättar att Almquist försatte sig i svår skuld hos ockrare, och den senare typen är exakt vad man kan förvänta sig från en verksamt ond Jupiter (stora men omoraliskt förskaffade eller "lätta" pengar).
Samtidigt är soltecknets härskare Mars en dubbelt ont planet och i kombination med Månen/kynnet, förfaller det korrekt att "hela Sverige" vände sig mot hans skriverier. Vi kan faktiskt, så del av den svenska litteraturkanon Almquist är, ha att göra med just en sådan samvetslös skit som jag ibland noterat att hans sol- och måntecken i kombination (eller med Ljusen omkastade) tenderar till.
Se också Den svenska fattigdomens historia och hur Almquists karta rimmar väl med det nationalhoroskop som blev Sveriges medan han ännu var en ung man. Återigen har vi en ascendent som gör den omoraliska Mars till också verksamt ond, och detta skadar den intellektuella hederskänslan (Merkurius) och det mått av lycka (4e huset) som Sverige kan ha upplevt vid denna tid. När den bloggen några gånger har jämfört det äldre med det gällande nationalhoroskopet och funnit 1801 års karta bättre, har detta enbart gällt Månens placering, den enklaste känslomässiga nivån i en äldre tids svenska folk och den sort som vuxit fram vid tiden för 1974 års karta.
Men helt klart finns början på den materiellt fixerade och alltjämt så simplistiska svensk Gezelius skriver om redan i den äldre kartan. Nationalkynne är ett ting som sakta växer fram och förändras över långeliga tider. Det är därför det är så intressant att se den rike onde mannen i Sverige nu söka slå svenskheten till spillror och introducera en flink och flitig gästarbetarmentalitet. Den onde man är ett monster som bara söker sin egen rikedom och bör bekämpas oavsett om den nuvarande svenska, och bigotta, nationalsjälen är värd att bevaras för framtiden eller ej.
Efter att ha läst Gezelius sammanfattning tycker jag hennes rekonstruktion av "svenskheten" låter som hämtad direkt från den här bloggen (men tar vissa tankar ett steg till - hennes avslut är förstummande). Det är i så fall det högsta betyg den åldersdigna sideriska zodiaken kan få, att den faktiskt fångar företeelsernas karaktäristika. Själve psykologen C-G Jung förklarade ju trosvisst att han kunde korta en terapi med upp till två år, bara han fick studera in klientens horoskop före deras första möte! (Och då talade han om horoskop enligt tropisk zodiak som leder associationerna i hela andra riktningar.)
