Häri ligger dess [Själens] storhet: inte i massa. Massa är begränsad och kan täljas ned till ingenting. I den riktningen är inget avskärande [till tallösa enskilda själar som i fallet med Själen] möjligt. Och om så vore, skulle aldrig någon brist kunna uppstå, för där begränsning är otänkbar, hur skulle en fruktan för bristfällighet vid någon punkt kunna uppstå? Ingenstans kan den princip fallera som är det osvikliga, det varaktiga, det oförgängliga.Se även: Var finns Centrum?
Antag att den är i flöde och den kommer att vid någon tidpunkt att flöda till sitt slut. Men sedan den [Själen] inte befinner sig i flöde - och därtill (såsom Alltet) ju ingenstans har att flöda mot - ligger den spridd över hela universum. Den är i själva verket universum, alltför stor för att kunna hållas av en kropp och ger, därför, till det materiella universum bara en smula av sig själv, den lilla smula som deltagaren kan hantera.
Plotinus - VI.4.5. Omnipresence of the Authentic Existent (mitt försök till en så exakt översättning som möjligt - Plotinus är en betydligt "svårare" tänkare än Platon)
Eftersom Världssjälen uppenbarligen bara kan hantera "den lilla smula" som vår materiella tillvaro visar oss, och en analogi gäller genom Guds samtliga emanationer, leder Plotinus tanke till graverande olikheter i alla avseenden i den här världen. Bara som levande Väsen, Former eller Idéer i Guds eget medvetande är alla varelser jämlika.
Nedsjunkna i materien kan dessa väsen inte längre kallas vid sina rätta namn men representeras genom "ett knippe förnuftsprinciper" (logoi) vilka astrologin studerar genom personhoroskop. Horoskopen visar, precis som fallet är med Världssjälen att vi, de döda deltagarna i förgänglighetens eviga kvarnhjul i vårt fallna tillstånd bara kan "hantera" en "liten smula" av oss själva.
Den här bloggen har rotat i några antika texter och hittat en relativ entydighet i antiken: de fyra elementen går från Eldens fulla transparens mot andevärlden på topp och ner till den identifikation med död massa (materia) i Jordelementet som är Eldens raka antites. När materialisten Fredrik Reinfeldt varnade sin moderata fårahjord under partikongress i Örebro och förklarade att "visioner är farligt", talade Djävulen själv som den totala Negationens första manifestation och sökte svartmåla Ljuset eller Elden.
I inlägget Människans fem kroppar antyddes att "syndafallet" var närmast omedelbart från det att en Observatör träder in i Tid och Rum. Kognitionen (Eld) behöver något kroppsligt att varsebli (Jord). Där Absolut Affirmation och Absolut Negation (Gud och Satan) drabbar samman sker en skapelse som Systemets besökare sedan har att utforska. Inlägget kan knytas samman med Plotinus-citatet i detta. Själen är Guds Strålglans eller Härlighet (Guds hustru skulle man t.o.m. kunna säga), men så "faller botten ur" Själen och resultatet blir den avsnörpta del som finner sig som ett materiellt kosmos.
Plotinus-kännare har noterat att romaren kritiserade de egyptiska judisk-kristna gnostikerna (kristendom och Platon i förening), men att han själv lånat mycket från dem eller också inte är medveten om hur lik hans egen den gnostiska kosmogoni var ("läran om hur allt blev till"). Vetenskapsfilosofen Wolfgang Smith skulle hellre än kosmogoni kalla det en teofani - Platons tre emanationer (Den Ene, Nous och Psyche) och judendomens kabbalistiska mystik är alla berättelser om hur Gud UPPENBARAR SIG eftersom nyckelordet är ENHET och inte dualism.
Det är bara människan som fallit så lågt som till Merkurius i rörligt tillstånd i Jungfrun som likt Reinfeldts och Nya Moderaternas partihoroskop indikerar ett aktivt arbete med att via diskriminering framskapa motsättningar (därav kanske Merkurius "upphöjelse" i detta tecken) - hela processen blir till stötestenar för henne själva att övervinna i en högre syntes som aldrig går att nå i Jordelementet. Allt Oxen, Jungfrun och Stenbocken kan göra är att sila jord och organisera i olika högar baserade på grovhet.
Tar man zodiaken som en evolutionär karta måste Vågen till för att Jungfruns kroniskt separerande typ av intellektualitet ska hitta en avvägning på en högre nivå. Venus i Luftelementet är en mycket rimlig fortsättning efter att Fiendskapen (uppdelningen i motsatspar) fötts i Jungfrun genom denna diskriminerande verksamhet. Venus i Luft i Vågskålarna är en upphöjd och gudomlig förmåga att hitta de beröringspunkter som gick förlorade i föregående zodiaktecken och "livsuppdrag".
Tillägg.
Något senare i samma text förklarar sig Plotinus helt lugn med tanken att samma själ kan ockupera flera fysiska kroppar samtidigt. Då fattar jag äntligen varför jag irriterade mig så på hypnotisören Michael Newtons tre storsäljande böcker om själar och själavandring. Newton påstod att han inte läst någon ockult litteratur för att inte färga sina klienter via överföringar under hypnos. Jag läste de två första böckerna med en ständig känsla att det här var "urvattnad" filosofi som dramatiserades och agerades ut med en klient under hypnos!
Neojungianska psykologen och Plotinus-vännen James Hillman formligen plundrade Plotinus för nya och fräscha vinklingar på människans komplicerade psyke och nämnde åtminstone någon gång källan för sina många intressanta böcker.
Jag är nu övertygad om att äktenskapsrådgivaren och sedermera hypnosregressionisten Michael Newton läst både James Hillman och troligen också Plotinus. Svenskättade mannen bakom Larson Publication har verkligen med viss framgång lyckats sprida nyplatonismen till USA:s intelligentia. White trash som Madonna och Demi Moore ägnar sig istället åt populariserad kabbala och dricker "heligt" kabbalavatten på plastflaska. Åt var och en så mycket som den själen förmår bära av helheten...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar