Två krafter sliter i honom och söker äga hans själ. Dels kungavärdigheten, här symboliserad av fixstjärnan Regulus perfekt placerad i maktens tionde hus - och dels den korrumperande Satan eller Algol (demonen) som direkt viskar onda ting i hans öra och söker skada hans personliga självbild och kanske hans faktiska beteende och personlighet. Eller är det tvärtom? Är det Satan som likt sitt uppdrag som Åklagaren i Jobs bok söker väcka honom från den falska glamouren uppe bland maktens torn och tinnar?
Här kan man tala om en distinkt dubbelnatur, där den publika personan (kungavärdiga Regulus i tionde publika huset) inte finner något stöd i prinsen som privatperson. Ska man gissa att Algols exakta aspekt mot den personliga ascendenten kommer att resultera i ett egennamn med sataniska kopplingar? Vadslagning i England pågår om vilket namn det blir (SvD 2).
Den konservativa Månen i Stenbocken och variabla och känslostyrda Solen i Kräftan bildar en perfekt fullmåne vid födelsen, vilket naturligtvis kan tolkas på två sätt. Sinnet eller Månens ljus är maximalt och kan nu bara blekna.
Som omen är detta dock en GOD fullmåne eftersom Månen med minsta möjliga marginal (en grad) ännu växer i ljusstyrka. "Åt den som har ska mer vara givet, den som inget har ska tas ifrån även det lilla han har" - inget uttalande av gurun Jesus har väl missförståtts mer. Dåraktiga sekulära svenskar använder gärna uttalandet som om det bara refererade till ekonomi. Men det handlar om processer på den andliga nivån!
Men det materialistiska och låga perspektivet är faktiskt tillämpligt här. Prinsen av England har alltså fötts till solsidan, till livets gräddfil, och detta på ett mycket konkret sätt. Den här fullmånen utspelar sig mellan Jord och Vatten. Prinsen (och hans föräldrar, som här kan ses som Solen och Månen) indikerar hur utlandet (modern) blandar sitt blod med fadern William och att modersprincipen (i nionde utlandshuset) frambär en ny Sol - en Son.
Brittiska medier (tredje) huset håller det här paret (Solen och Månen) i ett struptag - här finns inkomster, stora inkomster. Och materialism är ju det typiska för Kräftan och Stenbocken. Underklassen eller folket (Kräftan) och de som sätter dagordningen (Stenbocken).
När jag testar den kinesiska ödesläran Ho Lo Li Shu på födelsetiden, resulterar tema 37, "Den Familjära" (typen av livsöde och person). Det här en socialt observant natur som helt går in i sin socialt tilldelade roll. Jag har mött den här kinesiska typen (en av 64) i vanliga människor och jag minns särskilt två fall, så outhärdligt lydiga och lyhörda att man bara ville ge dem en örfil och ropa, "Vakna upp! Tänk lite själv och fatta dina egna beslut."
Obehagligt nog var den ena en man med pedofila böjelser som bakom sin hövliga och samhällsobservanta yta närde en låg snaskighet (Månen "fallen" i Skorpionen!). Mannen hade förlorat sin far i unga år och växt upp med sin mor. Det andra fallet, en kvinna, hade lustigt nog också förlorat sin far, i tolvårsåldern!
Tanken på dessa aktualiserar det makalösa åttonde huset hos prinsen av England. Det åttonde huset räknat från ascendenten är dödens men också perversionens hus. Jag har liknat det vid en judisk geniza, ett förvaringsutrymme där man av vördnad för det skrivna ordet lägger in utslitna bokrullar att "självdö", då det är en synd att ägna sig åt bokbränning.
Men ja, åttonde betecknas ännu som ett "ont" hus i det att "döden" (transformationen från det gamla till det nya) ännu inte är fullbordat. Åttonde är en förvaringsplats för dåligt karma, för gamla synder från tidigare liv som i detta liv ligger och "värker ut".
Husets hellenistiska namn är arche thanatou, "begynnelsen på döden" - dödens inträde kommer inte förrän den dalande solen når västra horisonten (vilket paradoxalt nog är partnerskapshuset - kan man tänka sig att äktenskapet dödar individen som ego och från och med nu kräver ett "partänkande"?)
Åttonde huset - associerat med Skorpionen - beskriver således på den ytligaste nivån en person oförmögen att släppa sitt egenintresse, men också att arbetet på att "då bort från sig själv" (på det andliga sättet) har påbörjats och vägen mot ego-döden har anträtts. Prinsen har således ett delvis dåligt karma med sig från tidigare liv på Jorden, men samtidigt vittnar den tydliga tonvikten på åttonde att han vill nå bortom makt och myndighet.
Hans födelse till den här familjen kan faktiskt tolkas som "dålig karma"! I så fall har han varit i hetluften tidigare, gjort illa ifrån sig, och här åter på Jorden i en viktig position för att "göra om och göra rätt". Är det därför Satan står honom så nära - i flera katastrofhoroskop har bloggen hittat Satans stjärna just vid den västra horisonten, inte minst kartan för polislarmet om en pågående massaker på Utøya!
Man kan också påminna sig Bob Dylans horoskop tydligt dominerad av Algol i ägandeinstinktens Oxe och hans många texter om ägande och tjuveri - inte helt smickrande för hans karriär är fasen innan han dyker upp i New York som folksångare där han rikligt stal grammofonskivor från en före detta bekant och hux flux "pluggade in" folksångarstilen i god tid innan han nådde New York!
En stor del av prinshoroskopet har med andra ord redan passerat den banala Venus-Regulus i makthuset - det lyxiga spektaklet som massorna dyrkar. Denna Venus är dessutom en naturlig illgörare för alla som föds när Skorpionen stiger i öster. Den mest hemlighetsfulla av personlighetstyper har här skaffat sig ett rejält offentlighetsproblem - prinsen kommer att hata sin offentliga roll mer och mer!
Däremot befinner sig hans Sol i nionde huset som står för samvetet och instruktion från Guru eller den högsta och mest gudomliga aspekten av den egna själen. Skorpionascendenten har ett neutralt förhållande till Solen men ascendenthärskaren Mars och Solen är planetära vänner (båda "är" Eld) så en viss synergi mellan personligheten och den inre andesjälens direktiv är garanterad. Det är väl, eftersom Satans stjärna (Algol) så tydligt söker derangera hans person - som Satan frestade Jesus under 40 dagar i öknen med viskningar om världslig makt.
På många sätt ser man redan av dessa två iakttagelser att det är ett "stort" horoskop - de verkliga existentiella frågorna anas i ett antal husplaceringar och givet en kunglighets födelse behövs inte sådana läsarter som bara ser allegorier eller analogier. "This is the real thing" och prinsen av England kommer att med pannan i djupa veck begrunda vad som gör en människa "kungavärdig"!
Guds nionde hus, samvetets röst, är perfekt hos den här själen. Huset ägs (via inneboende Kräftan) av Månen, för Skorpionascendenten en VERKSAM VÄLGÖRARE. Månen i Stenbocken är alltså en tillgång i det här horoskopet, oavsett vad andra inlägg har sagt om placeringen som en kylig streber. Men här är Stenbockssymbolen redan bortom tionde husets världsliga strävan via koppling till nionde husets högre (andliga) nivå.
Och, som sagt, mycket av "den gamla människan", den enbart materialistiska varelsen, har redan lagts på komposthögen för att disintegrera och så frigöra den rena intelligenta andevarelsen, som dock, på grund av Solens placering i Vatten, aldrig kommer att manifestera sig i detta liv annat än som en undertryckt känslosam och kanske lite missmodig natur. Den här själen kommer inte att blomma ut i detta liv, men det är i detta liv som kunglighet den lägger en viktig grund.
För detta är hemligheten: bara födslar till överklassen - och då inte svensk överklass utan överklass i bildade kulturer - bara sådana födslar kan i grunden omstöpa en själ genom den bildning som där finns men som undanhålls de enkla folkmassorna. I Sverige ägnar sig folket åt spel och dobbel och kroppsvård, i länder med kultur ägnar man sig åt kulturhistoriens giganter, bildar sitt sinne och utvidgar sitt språk. Man åker inte på solsemester och steker sin hud brun för en ålderdom som ett skrumpet russin.
Eftersom världen genom historien haft en så ytterligt liten andel lediga platser i aristokratin (Jesus: "de fattiga har ni alltid bland er..." - till skillnad från unika individer som Jesus själv) kan man förmoda att bara en liten andel av alla själar på Jorden i detta ögonblick någonsin smakat på ett verkligt elitliv, ett sådant som nye prinsen av England meriterat sig för.
Ett sådant liv måste rimligen vara en formidabel milstolpe i den själens långa färd från natt till dag, och en fyrbåk för senare liv på Jorden om man senare skulle vända sig in för att kontakta sina dolda skatter, de som inte samlades i det materiella utan i "himmelen". Det goda en själ tillägnar sig går aldrig förlorat, utan blir till viktiga ingredienser var gång ett nytt jordeliv vävs av de sju ödesmakterna som cirklar runt i det här solsystemet. Därför misstänker jag att prinsen kommer att "blomma ut" i ett senare liv, när inget förmultnande gammalt stoff längre står att finna i det åttonde husets geniza.
En enkel summering: Blicka inte mot kungavärdighetens Regulus och den ljuva livets Venus i prinsens fall. Då följer ni själva Satans väg! Detta är nämligen Den Ondes falska ljus som är till olycka. Prinsen av England bär i sin själ en mörk hemlighet och det goda med denna livscykel är inte för de tanklösa horderna att beskåda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar