Att vilja profitera på krig

Åsne Seierstad är tydligen Norges tredje bäst säljande författare med sina rapporter från världens krigsskådeplatser destillerade till bokform. Mina associationer går direkt till de två norrmän som dömdes till döden för mord i Kongo men som själva bedyrade att de bara varit där för att rigga krigslekar för de rika! Vad har det blivit av Norge sen de blev rika på olja?

Tyvärr är Seierstads horoskop bitvis rätt olustigt. Det omvittnar inga särdeles rättrådiga egenskaper. Däremot går att skönja en nervös orosande som i krigskorrespondentens uppdrag hittat ett ställe där omgivningens dissonanser larmar högre och hårdare än all den intrapsykiska turbulensen. Det är väl känt att vissa mentala störningar lindras om man dissocierar sig från sig själv och låter allt fokus riktas mot en omvärld i kris.

Likt Piratpartiets Richard Falkvinge (nytt fönster) har här ett djupt ostrukturerat psyke hittat ett krig i omvärlden att kapitalisera på för egen del: samma Måne i Fiskarna kombinerad med hetsandets Mars.

Hos Falkvinge kan man dock misstänka en, om än vurpad så åtminstone mer genuin övertygelse (se aktiviteten i filosofins Jupiter) än vad som kan utläsas ur krigskorrespondentens horoskop. Båda är födda i Stenbockens tecken - ambitionen att nå makt och inflytande - men hos Seierstad är detta inte grundat på något noblare motiv än vad Solens disponent Saturnus i ego-perspektivets tecken Väduren anför: makt för egots skull.

Hela hennes krigsrapportering (om nu någon minns denna patetiska nordiska beundran inför hennes mod) baserade sig alltså på referat av ett subjekt i bombkrevadernas omedelbara närhet. Sammanställer vi Psykets kärlek till blod och krig (Mars) med Saturnus i det subjektivistiska perspektivets Vädur med Stenbocks-Solens show av "objektiv på-konkreta-platsen-beskrivning", har vi allaredan summerat allt vad Seierstads livsöde handlade om. Notera också konflikten som alltid uppstår därhelst Eld tvingas samman med den begränsande Jorden. Prestationstänkandet att göra något mot alla odds kommer härur. Det kan bli stora hjältedåd, men det kan också ge rättshaverister.

Här upprepas fenomenet inte bara via Solen (eldnatur) och Saturnus (materialismens primära signifikator) utan också genom att planeterna kortsluter sig (står i "fel" tecken/element i förhållande till sin egen natur) och därtill binder ihop Eld och Jord via aspekt. Det är maktsökande Saturnus som står i ego-tecknet Väduren, som måste lastas för hela detta krig: Seierstad (hör bara namnet!) föddes under en extremt egoistisk symbolhärva. Jag har inga uppgifter om hennes barndom eller bakgrund, men den ser inte så lovande ut.

Jag har för min del inga problem att förstå hennes värdfamilj i Kabul som sökte stämma henne för att ha blivit missrepresenterade i hennes storsäljande bok (men som förlorade processen - SvD och DN). Jag har nämligen avsevärda reservationer mot det objektiva i en Sol-Stenbocks presentation om dessa "objektifieringar" är på basis av subjektets Psyke i kaosprincipens tecken Fiskarna och där dessutom oredan är rejält uppiskad av den turbulenta Fiskarna!

Eld och Jord i konflikt kan också leda till "mörkande" (från Jordens sida) av vissa självevidenta sanningar (Eld) - egenmäktighetssyndromet handlar faktiskt just om att vinkla och plocka med faktabitarna som det passar en själv bäst.

Bloggen har ofta talat om Vattenelementet som "den naturliga psykopatologin", dvs vårt medvetandes naturliga benägenhet att fantisera kring våra fixeringar snarare än att uppmärksamma den andra människans egen situation. Seierstads horoskop är ett prima exempel på en människa som via en ganska ful version av egenmäktighetssyndromet i kombination med det tumultartade psyket (nu om inte redan före krigsuppdraen rejält granatchockat) helt enkelt inte har ett tillräckligt stilla och tyst sinne för att klara av att ("telepatiskt", "empatiskt") sätta sig in i andras situationer.

Allt hon kan göra är att skriva av sig sina idéer vilka består av intryck som gått ett varv i ett extremt distorderande inre sinne (Månen) och principiella (Saturnus) låsning till att hennes eget intryck är det viktigaste (extrem värdesubjektivism).

Man att detta kan bli fiktion som säljer, är uppenbart: se hur den giriga demonen Rahu kombinerar sig med pengarnas Venus i den tankesammanställande Vattumannen och därtill "lyckönskas" av den framgångsskapande Jupiter i den likaledes kommunikativa och mentala Vågen. Men det var inte historien om det framgångsrika ordbruket som sådant jag ville trycka på här.

Det här horoskopet lär ut mycket om en människa som skapar krig medan hon vandrar vägen fram, en slags demonisk version på den kinesiska visa människa om vilket det sägs i Förvandlingarnas bok (I Ching, kap. 32, huvudkommentaren), att "världen kommer till fullbordan när en vis människa passerar förbi".

I det här horoskopet ser jag i huvudsak någon som profiterar på oroshärdar för att maskera sin egen. Smart kan tyckas i en kultur utan etisk självkontroll, och inte för inte är Stenbocken också realpolitikens tecken, den som bara tar praktiska hänsyn. Och här är den utblicken förankrad i jagiskhetens Vädur.

Astrologi kan vara så enkelt bara man hittar in till de grundläggande principerna! Och begagnar den ursprungliga sideriska zodiaken med rötter i Babylon och sedermera exporterad till Indien.


Tillägg.

I en ödets märkliga nyck faller timmarna efter det här inläggets publicering dödsdomen för två norrmän som sökt profitera på krig i Kongo! En extraordinär "jungiansk" synkronicitet.