 |
| Lika men inte som bär. Jan Lööf, hyllad men misogyn illustratör Thomas Quick, homosexuell pedofil |
Läser i AB om den finurlige tecknaren och berättaren Jan Lööf som förgyllde min barndom med seriestrippen Felix och hämtar in födelsedatumet från nätet.
Råkar i googlandet få syn på något som ser ut som en av den här bloggens look-alike-jämförelser. Och för en otränad blick kanske Lööf och Thomas Quick ser snarlika ut... Men det poänglösa orerande som följer montaget kan vara rekord i mental löskokthet:
Inget illa menat mot Jan Lööf men jag undrar om en av anledningarna till hans flytt till Grekland kan ha varit en i Säter inneboende person…Ett visst erkännande kanske den här ska bloggaren ska ha för insikten att utfransningen kanske inte höll någon vidare nivå men resten av inlägget håller samma nivå och han valde dock att behålla utfransningen...
.... ...
För att återgå till serier och illustrationer och lämna detta look-alike dravel *L*
I själva verket tycker jag att parallellismen är intressant om än inte bestickande, och då tänker jag inte på att Quick är homosexuell medan Lööf valt att aldrig skaffa barn och ändå haft Barnet i fokus genom hela sin karriär. Nej, jag funderar över vad som gör att man upplever sig se en dubbelgångare. Ser man helheten eller slår man slint och fixerar sig på bara någon detalj som dock bara är en detalj?
Även när Jan Lööf är allvarlig har han en bredare mun än Quick, som med de två naturligt onda planeterna Mars och Saturnus i Lejonet har en perfekt version av den ofta förekommande diminutiva kattmunnen som Lejonet tycks kunna leverera. (Den nämndes i förbigående i inlägget om den dekadenta parisiska överklassens bordellmamma och det visuella intrycket ledde till en korrekt association som länkade tre personer vars minsta gemensamma nämnare var just Lejonet. Se även detta Lejon-inlägg.)
Båda männen har förvisso glödande, närmast kolerisk blick, men det som fick den oprecisa bloggaren att trilla dit var troligen den ytliga eller intellektuellt lata människans sätt att göra det lätt för sig: Båda männen kan klassas som "äldre" och skäggprydda. Båda har rakad skalle. Vi talar om en urskillningsförmåga på det nyfödda barnets nivå, då man ännu hämtar in de allra mest övergripande karaktäristika. Detaljerna kommer senare (och ibland slår den "merkuriska" detaljfasen ut den tidiga förmågan att se enkla helheter).
Amerikanska läkaren Walter Semkiw började forskade i tidigare liv efter att tyckt sig ha hittat ett eget ärorikt tidigare liv som USA:s tredje president. (Det var i själva verket ett medium som sagt det, men sedan tog det honom många år innan han på allvar började överväga reinkarnation.)
Se: När också Nobelpristagare vittnar om själavandringen... (2009)
Jag betvivlade många av hans fallbeskrivningar och överhuvudtaget premissen, den starka porträttlikheten mellan två olika kroppar som själen iklätt sig. Läkaren Ian Stevensons 30 år med barn i främst Sydostasien, men också Alaska, Afrika och Mellanöstern, som mindes tidigare liv, kunde rapportera om enstaka fall av betydligt mer generell natur. T.ex. fallet där en mycket avvikande pigmentering gick hand i hand med att t.ex. en albino-asiat mindes ett tidigare liv som britt (och barnet uppvisade en britts alla kulturella egenheter - bråk vid matbordet om korrekta bestick, klädsel och många andra protester som indikerade en själ som inte alls fann sig tillrätta i sin nya värdkultur).
Men det är inte omöjligt att Semkiw hittat något och en själ åter tar på sig ett visst ansikte efter många hundra år efter sitt förra bruk av samma "typ" - och detta i linje med karmiska (natur-) lagar vi ännu inte förstår ett dyft av.
Jag skulle dock inte satsa många kronor på att astrologin är till någon hjälp här, även om jag i samband med ett eget förmodat liv hittade vissa paralleller mellan de båda horoskopen men framför allt i det forna jagets intresseinriktnng (strikt andlig orientering och motvilja mot politik, exakt hur detta livet gestaltat sig). Har det föregående livet inte satt något avtryck alls i historieböckerna blir det naturligtvis nästintill omöjligt att hitta ett föregående födelsedatum.
 |
| Vissa tematiska paralleller mellan bloggarens nuvarande horoskop (yttre) och ett, möjligen, tidigare födelsedatum (inre). |
Det största värdet i Semkiws fungeringar är hans "fyrtornsteori" som säger att du kanske var drottningens kammarjungfru i ett tidigare liv, men att det är drottningen själv som i ett senare liv triggar ett tidigare liv där du dock (fåfängligt) inbillar dig att det var du som var drottningen... Semkiw lyckades med hjälp av Shirley Mclaines medium Kevin Ryerson avföra några sådana kryptominnen från dagordningen vid författandet av boken som nämns i länken ovan.
Om vi använder "fyrtornsteorin" i frågan om att se dubbelgångare så visar dubbelkartan med Jan Lööfs och Thomas Quicks horoskop exakt vad det handlar om. I Barnets tecken Väduren har Lööf (inre planetkretsen) en sällan återkommande konjunktion mellan formgivaren Saturnus och Jupiter. Den senare ger "kött på benen" eller expanderar på de riktlinjer Saturnus framlägger.
Dessförinnan har Jupiter i dess pre-kosmiska gestalt - vi talar om en platshållare för Gud här - redan gestaltat den kommande världen i generella drag, men de mer bestämda penseldragen åligger Saturnus att utföra. Det är möjligt att Saturnus är den hatade "denna världens herre" som Jesus talar om i de mest världsfientliga styckena i evangelierna. Det skulle i så fall rimma med den gamla klassificeringen att detta är den "Stora Illgärningsmannen", gnosticismens onda Demiurg (Världsutformare - inte Skapare, bara en som snidar till världen utifrån förlagorna i den högre Idévärlden).
Jan Lööf berättade i en intervju för några år sedan hur han som barn upptäckte "linjen", den raka, den som sluter sig i en cirkel och den fria linjen som går hit och dit. Jag tycker mig se de två stora verktygen Jupiter och Saturnus (expansion/befriande och kontraktion/inneslutande) i Barnets tecken, den visuella (Eld) Väduren, och det faktum att Vädurens härskare står i det hyperintellektuella Tvillingarnas tecken tillsammans med artistiska harmoniplaneten Venus. Jan Lööf har på vissa sätt en fantastisk kombination av Eld och Luft här, bloggens simplistiska tagg "kreativitet".
Den förmågan finns förvisso även i Thomas Quicks horoskop, men det saknas "jordninge". Här mixar begränsningens Saturnus istället med Mars - symbolen för våld och blind lidido - förvisso i Eld, men ändå en helt annan berättelse än Jan Lööfs. Libido begränsas och formaliseras av Saturnus. Lejonet är det stora Jagets tecken. Jag har en viss misstanke om att viss homosexualitet är en följd av gränslös men illa förstådd narcisissm, så att böjelsen till sitt eget kön egentligen bara handlar om att man bara attraheras av det som på ett primitivt sätt är som en själv.
Missa dock inte i Quicks yttre planetära cirkel att också han har Jupiter och Saturnus konfigurerade, men nu via opposition. Och också han Mars och Venus konfigurerade, återigen via opposition. Det är en våldsam skillnad på planeter i konflikt mot varandra och Jan Lööfs i jämförelsen problemfria kraftsamling i Eld och Luft. Vi har i vilket fall även i Quicks fall en synnerligen stark betoning på Eld/Luft eller kreativitet (vilket här synes ha uttryckt sig i en okontrollerbar mytomani, när andra galna aktörer fick honom att erkänna saker han faktiskt inte gjort).
Eld och Luft tillhör båda en fri högre verklighet som inte låter sig bindas av det dova Jord-elementets saklighet att "extremism" ofta följer dessa varelser. Quick har inte en enda planet i Jord medan Jan Lööf med sin Sol-Oxe riktar sig mot det konkreta, det substantiella och skapar ypperligt "jordiska" eller solida illustrationer!
Kanske är det pga. männens generella paralleller i visuell Eld och konceptuell Luft man onekligen får en viss "look-alike"-känsla när man ser dem sida vid sida. Men jag tror mer på "fyrtornsteorin" här. Fyrtornet i detta fall är Jan Lööfs mäktiga konjunktion mellan en Jupiter på väg att hinna ifatt Saturnus. Tillsammans "bokar" konjunktionen spannet 11e t.o.m. 16e graden av Vädurens tecken.
Och just på denna sträcka av zodiakens eviga väg lägger sig Thomas Quicks symbol för hans individualitet - Solen i 13e graden Väduren.
Man uppfattar alltså Quick i kontext av den "bakgrundsstrålning" som Jan Lööf erbjuder, den facilitativa Jupiter och den formbestämmande Saturnus. Men här finns också ett skäl till att man inte bara stannar vid ett dumt gloende på de båda männen och också aktiverar den rationella själens konceptuella gåvor - vilket den citerade bloggaren inte lyckades något vidare med men som det här inlägget kompenserar för.
"Fyrtornseffekten" fördjupas nämligen av att Eld-sammanträffandet (det visuella) också repriseras på den djupare nivå som Vädurens härskare Mars tecknar. För den lustfyllda brottslingen hittar vi Mars i Eld opposit Venus i Luft och hos konstnären Mars och Venus konjunkta i Luft!
Visserligen händer det ibland att man hittar chockerande snarlika människor födda samma år, dag och månad. Det går inte att förneka att den vackra men talanglösa Megan Fox har en bokstavlig tvillingsyster på låg nivå i filmindustrin...
Megan & Julia - Djävulens döttrar? (2012)...men en bättre aning om vad filosofen Platon menade med att geometrierna i kosmos bildade de Former som sedan återskapas mikrokosmiskt som tingen här på jorden, den bättre aningen ges av horoskopet om man söker famna det i deras helhet, som en sammansatt Form bestående av enklare delmängder.
Tänk på dessa snarlika män som en effekt av Själens Form (Saturnus) på Eldens nivå (ren kognition) och sedan "mytomanin" eller berättarglädjen som skjuter till genom hjälparen Jupiter och Mars/Venus på Luftens nivå.
En annan tänkbar källa till look-alike-fenomenet ses hos aktriserna Meryl Streep (här i yngre dagar) och kyliga brittiskan Natascha McElhone. Båda har lätt besläktade ansikten (men knappast någon total matchning). Jag blev inte förvånad att vid horoskopens dubbelexponering upptäcka en annan astrologisk tumregel: "motsatser dras till varandra".
Här saknas egentligen mer specifika överlappningar men istället är kvinnorna varandras motpoler på "meganivå" - de ligger båda koncentrerade över tre hela tecken i opposition till varandra - det existerar inte ens något astrologiskt begrepp för sådana här indelningar. Tydligast hettar oppositionen kanske till i början på segmentet där de har sin Måne i opposita tecken (att båda har den i 22° är bara en slump, endast Steep har känd födelesetimma).
Det är uppenbart att det är brittiskans Skorpion som ger det rent dödligt giftiga utseendet medan Streeps Tvilling mildrar, Tvillingarna är ofta rätt ordinära och drar mot äggformade ansikten. Så det som bidrar till släktskapen är sannolikt Streeps soldisponent Mars som (med Merkurius) ställer sig opposit brittiskans Sol, Merkurius och Jupiter. Skorpioner har ofta hårda och kantiga ansikten, även de som betraktas som skönheter.
*****
Äldre blogginlägg grubblade huruvida Eld eller Luft är det överordnade elementet i tingens "andliga" utslocknande på väg ner till "förkroppsligande"... Vissa scheman sätter Eld överst medan andra ger Luft toppositionen.
Den bästa argumentationen för det arrangemanget i indiska texter som plaserar Luft överst hittade jag hos metafysikern Oscar Marcel Hinze. Han presenterar kroppens högsta energicentrum (kronchakrat) likställt med Saturnus, den sjunde himmelen. Här är det viktigt att hinduisk astrologi ser Saturnus som essentiellt ren Luft, låt vara mörk Luft (Tamas guna).
Tamas står för omedvetenhet och därav mänsklighetens oförmåga att genomskåda Döden (Saturnus) som den illusion den är. (På "andra sidan" förstår en del att det var planeten Jorden som befann sig i en dröm. Men betyder det att själen har vaknat upp? Många stannar distinkt i manas dimension/Månen och fortsätter drömma sinnligt även efter att deras jordiska kroppar fallit bort. En del verkar drömma ända tills de plötsligt vaknar upp i en ny kropp.)
I kraft av dess tamasiska omedvetenhet kan Saturnus i mörk Luft hålla detta kosmos intakt och hindra det från att upplösas och återgå i den genuint gudomliga värld som väntar utanför tid och rum. Saturnus må utgöra den stabila urgrunden som ger själen upplevelsen att ha kommit till "himmelen" när människan dör, men även andarna i andevärlden (= Luft) lever i det hölje av Maya (okunskap), som livet inom de fyra elementen i deras materialiserade aspekt innebär.
De fyra elementen som platoniska Idéer tecknar istället de materiella elementens själsliga och eviga aspekt som levande tankeväsen, existerande vare sig universum är manifesterat eller har rullats tillbaka i en "Brahma-natt".
Hos både Lööf och Quick verkar Saturnus position i Eld-elementet teckna kognitiv medvetenhet om de "linjer" eller former som på hög och abstrakt nivå avgränsar och definierar de levande varelserna från varandra. Men Quick är den i patologisk mening gränslösa av dem två eftersom också hans Sol (och soldisponent Mars) befinner sig i det obegränsade Ljuset. Konstnären Jan Lööf kan istället kollapsa denna superpositionens värld och realiserar inte alla möjligheter: Solen i Jord-Oxen visar att han kan "döda" den galenskap som fick Quick att antasta andra människor just genom att ge sina inre världars fantasier kroppsliga Ox- eller Jord-höljen.
Ett exempel avslöjar inga eventuella astrologiska lagar, men fallet Quick gör det ytterst intressant att studera andra fall där de naturliga motpolerna Sol och Måne BÅDA ockuperar samma element. Blir Eld (och kanske Luft) extrema och "gränslösa"? Vad om Vatten? Blir Jord trångsynta slavar under krass materialistisk realism? Det kanske blir en studie i detta framöver...
*****
Tillägg
I julaftonens SvD skrev en biskop emeritus positivt om ämnet reinkarnation (även om rubriksättaren lever i sin egen vanföreställning om textens innehåll). Han säger att läran brutit sig fram av egen kraft i Sverige, vilket naturligtvis är en omöjlighet. Det krävs agenter, bärare av en doktrin!
Man kan verkligen fundera över slumpens och sammanträffandenas vägar, när biskopen väljer exakt samma jesuscitat - och i samma ordningsföljd - som undertecknad i en artikel från 1991, och dessutom för astrologi på tal - också detta en viktig ingrediens i den artikel i livsåskådningstidskriften Sökaren som handlade om Jesus troliga bakgrund i den judiska esséerrörelsen (som praktiserade astrologi)!
Det kanske spelar mindre roll att svenska medier avlivade experimentet med folkets inverkan på innehållet (bloggosfärlänk-systemet). Här ser man att (delar av) den här bloggarens tankar sipprar ut i högerpressen icke desto mindre! :-)
 |
| Sökaren 3-1991, s. 25 |
En långt mer lärd man som tycks ha dragit samma slutsatser av Dödahavsrullarna var professor Theodor Gaster, mannen som behärskade 32 språk och dialekter. På en inledande sida till sin översättning av rullarna finns denna kryptiska dedikation - kryptisk genom sammanfogningen med ett citat:
 |
| Gaster - The Dead Sea Scriptures 3e reviderade utgåvan, 1976 |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar