SvD ägnar sig åt att via en negativ rubriksättning hjälpa filmindustrin på traven (enligt devisen "all pr är bra pr") och levererar en rapsodisk tillbakablick på hur produkten Stjärnornas krig började sitt liv.
Eftersom jag just hade läst en grundlig amerikansk artikel i ämnet, tog det inte många stycken att upptäcka hur SvD krypande spelar den simpla produktplacerarens roll. Tidningen ger inte den korrekta historien utan skönmålar.
"I USA hade ”Star Wars” premiär den 25 maj 1977 på endast 25 noggrant utvalda biografer."
Den som orkar ta sig igenom det nördiga och teknikfixerade materialet hos in70mm.com finner snart att det inte alls handlade om någon skickligt hanterad premiär på "endast 25 noga utvalda biografer". Sanningen var att Fox var osäkra på filmens potential och begränsade sig till 40 öppningsställen.
Men t.o.m. denna begränsade lansering misslyckades därför att de var för sent ute och biograferna redan var upptagna av andra filmer. Första Stjärnornas krig kunde slutligen öppna på 32 spelställen (och bara några få med kopior i breda formatet och med fullödigt ljud - det visade sig att amerikanska biografer i gemen körde med föråldrad teknik).
SvD verkar heller inte ha koll på ikonografin eftersom de visar två affischer, men pekar ut fel version som originalet. Den för urpremiären 1977 är, så vitt jag förstår, den som pryder detta inlägg.
Tyvärr finns ingen uppgift om någon första tid för visningen på denna informationsrika sajt, så det får bli en månascendent för dygnet. Jag väljer Kalifornien vid midnatt, vilket ger Månen i Lejonets första grad. Men på östkusten är det fortfarande en Måne i slutet av Kräftan!
Eftersom filmen gjordes i Hollywood passar det bra att välja den månascendent som understryker den krassa materialismen i detta, som det visade sig, lyckokast. Solen och den gigantiska förmögenhetens Jupiter i pengarnas tecken Oxen - så tänker Månen i ledarskapets Lejon när det kommer till publika tiondehusspektakel!
Fastän inte markerad, är den här Månen på väg in i konjunktion med stjärnan Regulus, persernas primära kungliga stjärna. Det betyder att folkmassorna känner en fläkt av de stora och mäktiga och att finansiärerna Solen/Jupiter kunde skratta hela vägen till banken! Win-win, alla fick något ur detta spektakel.
Som jag skrev i föregående inlägg om science fiction-genren, måste Geroge Lucas ha skapat litteraturhistoriens mest infama skräpprodukt. Men så är det med bildmediet - det förtrollar den tanklösa så till den grad att historierna kan vara rent skräp med adressat förskolebarn. För den med smak på kluriga berättelser har Star Wars-franchiset inget alls att erbjuda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar