Horoskopet för dödsdomen i Kongo

Tillägg 100422: Rättegången som gav de två norrmännen en dödsdom ska göras om meddelar bl.a. DN.

Sedan jag i september noterade hur hopplös den nu dödsdömde (DN, SvD) Joshua French födelsedag såg ut astrologiskt, har även dagen för hans kumpan Tjostolv Moland hittat vägen ut på nätet. Dagens dödsdom var väl inte så oväntad eftersom tidigare uppgifter berättat hur den senare redan i oktober fick ett mentalt sammanbrott och erkände att de mördade sin chaufför.

Men för fullständighets skull ska här kort också Molands sideriska horoskop redovisas. Ingen födelsetid och därför ingen kunskap om persona/rollmask eller hur planeterna lagt sig i de tolv husen (livsområdena). Dessutom byter Månen (psyket) tecken cirka halvåtta på morgonen vilket lämnar oss helt i sticket. Är detta den notoriska Månen i Skorpionen (psykets debila läge) - den som så ofta har tittat fram hos svårt härjade individer? Eller föddes han med Månen i den reslystna och utåtriktade Skytten?

Mitt förslag på den viktiga frågan om typen av sinnelag är: det spelar ingen större roll för just detta horoskop. En riktigt tidig morgonfödelse är tacksam eftersom det ger ett svårartat fall av "det sociala utstötningssyndromet", dvs den samtidiga aktiveringen av dödens eller mordets Skorpion och folkmängdens Vattuman på himlen.

Den svenske upptäcksresanden och sedermera nazisten Sven Hedin hade t.ex. ett prunkande mobbing- och rasistsymptom på sin födelsehimmel av just detta slag. Varför en ev. födelse med ett skorpionsinne skulle vara skadligt i just Molands fall beror på detta: sinnelagets disponent Mars är en av de planeter som aktiverar mobbningssyndromet från sin position i Vattumannen!

Men ponera en födelse senare på dygnet, när Månen lämnat "dödsskuggans dal" och gjort entré i den optimistiska och utåtriktade Skytten - en upptäcksresande och oförvägen typ. Detta räddar alls inte kvaliteten på Månen/sinnet! För när vi nu uppsöker den nya disponenten till Månen så är den Jupiter i ett väldigt klämt läge, där den står kombinerad med den skoningslösa och hårdhänta Saturnus - en av astrologins "naturligt onda". Saturnus är också känd som dödens planet i indisk tradition.

Men detta hade inte varit tillräckliga besked - astrologin kräver minst en indikation ytterligare på psykopatologi. Denna indikation finns och ges av den onda krigaren Mars som kastar sitt "dödsöga" mot Saturnus vilket korrumperar den redan från början kallsinniga gränsdragaren!

Så med eller utan socialt utstötningssyndrom uppvisar hela det här dygnet ett fördunklat psyke (Månen)! Hemligheten till själens själ inom oss ligger i att följa kedjan åtminstone ett steg bortom den uppenbara planetplaceringen.

Till detta kan förstås också noteras att Solen i Vattumannen "minglar" med ett horbockssyndrom, dvs ett obalanserat högt libido (Mars förgrovar Venus via kombination). Denna uppvarvade krigshetsarstil påverkar alltså Molands intelligens (Solen) och eftersom Saturnus är Vattuman-Solens disponent uppstår en rundgång: Mars attackerar Saturnus och Saturnus underminerar därigenom sitt hemmatecken där Mars befinner sig. Och så ett varv till, och ett till, tills individens hela världsuppfattning är fullständigt uppfuckad och sinnessjuk!

Både Sol och Måne är alltså rejält utslagna den här dagen, och Molands horoskop håller väl så låg kvalitet som hans kollegas, Joshua French.

*****

Än en gång går mina tankar till de två brottmålsjuristerna jag tidigare kommenterat, vars horoskop på den lunära (psykiska) sidan var belägrade av "ondska". Rolf Hillegrens sinnelag i Lejonet mottog attacker från Mars förutom att ha hamnat i dåligt sällskap med giriga, på gränsen till obalanserade Rahu (drakhuvudet). Men hans intellekt (Merkurius) hade starkt stöd av lagens och samvetets planet Jupiter, och hans Saturnus hade inget ofog för sig!

Madeleine Leijonhufvud hade en lika stark lagplanet: Jupiter kombinerad med Solen (förträfflig!), men å andra sidan ett sinnelag betydligt djupare i "skiten": Månen attackerad av både Mars och Saturnus (och i kombination med den avhuggna/avmätta draksvansen Ketu).

Vissa begår brott, andra står upp i halsen i andras överträdelser. Horoskopen kan se till förvillelse lika ut om man inte lusläser dem. Och ibland går det ändå inte att säga om det hör hemma bland änglarna eller demonerna...

*****

Horoskopet för norrmännens dödsdom i Kongo, ställt för 16.20 då domen meddelades dem, kan inte vara många minuter efter att den faktiskt klubbades. Klassisk astrologi är i vilket fall inte beroende av den perversa västerländska jakten på decimaler, den arbetar med motiv på en högre nivå än det lägre intellektet (Merkurius). Det räcker med att konstatera att Jupiter (Lagen) är i arbete) men att också Mars (illdådet) är det. Notera också nionde huset för juridiska beslut.

Eftersom de vediska aspekterna också kontaktar husen (vare sig de är ockuperade eller ej), kan det ligga en signifikans i att Mars i Kräftan (våldsdåd inom den fredade zonen) fortplantas framåt genom zodiaken, och träffar först Vågen vid Mars unika 90-gradersvinkel och sedan Vågen via dess unika 210-gradersvinkel.

Eftersom vi har tiden, har vi husen: det som hände de här minuterna på den här platsen i världen har att göra med entydiga ting - våld mot en av de egna (Mars i Kräftan i 4e huset för den skyddade egna zonen, hemmet), en våldshandling som rubbat balansen (Vågen) mellan en människa och hennes partner(s) och som påverkar 11e huset, som bl.a. har med vänskapsförbindelser, hela folkslag och ideologier att göra.

Det elfte står i indisk astrologi också för inkomster via arbete (10e), men det förefaller inte så aktuellt här. Det är en irrationell (Vatten) våldshandling (Mars) som destabiliserar Luftelementet, som bryter mot sans och förstånd.

Samtidigt passerar Solen genom Skorpionen i 8e dödshuset och detta omen aktiveras av Liemannen (Saturnus) som drar sin gräns för livslängden. Dödsdomen är i backspegeln solklar på denna himmel. Saturnus slår också klorna i Månen via sitt långa 3/4-delsvarv och indikerar en stabiliserande åtgärd som rör Månen/psyket eller hemmet. Är det änkan till den mördade chauffören som (i någon mån) gottgörs här, genom Gränsdragaren som fastställer exakta straffsatser (baserat på den förebildliga Lagen/Jupiter)?

Notera hur den "juridiska" axeln mellan högre samvete (Jupiter) och lägre intellekt (9e och 3e) är tydligt i horoskopet. Merkurius, de lagstiftande och dömande gudarnas skrivare, befinner sig i 9e, varifrån Lagen verkar, men den är i detta horoskop samtidigt härskare över Månen, som representerar mottagaren.

Solen i Skorpionen är det här ögonblickens ändamålsorssak för att tala Aristoteles språk. Dödsmotivet "ligger i luften", och är vad hela tidpunkten ytterst syftar till. Märk då att denna Sol i Skorpionen i fängslade 8e huset drivs av just den onda disponent vi började titta på: Mars som har förgripit sig mot en av de egna i den fredade hemmiljön.

Jag vill med denna rundvandring i horoskopet inte påstå att jag "löst" horoskopet. Några påpekanden, som det om vad Mars attack mot Vattumannen betyder, har jag inget svar på med mindre än jag går in i meditation över horoskopet - och det är saken inte värd.

Emellertid kanske det har sin poäng att Mars attack faktiskt drabbar Molands födelsetecken (hans tid i livet), på samma sätt som French nu får se sin vidriga problemhärd i Jungfruns tecken (psyket, Mars, Saturnus) explodera redan vid hans första "Saturnusretur". Saturnus nådde Jungfrun i september i år och markerar alltså hans första bokslut i livet (ingen lever längre än att möta Saturnus/skördaren och såningsmannen fler än tre gånger), och givet födelseomständigheterna, kom nu hela helvetet tillbaka direkt. Instant karma.

Men som sagt, det här blogginlägget söker inte definitivt lösa dessa kosmiska gåtor som horoskopen utgör, utan bara söka antyda något om astrologins fingervisningar.


Tillägg.

I en ödets märkliga nyck hade jag timmarna innan dödsdomen rubricerat dagens första blogginlägg "Att vilja profitera på krig" - ett inlägg om norska krigskorrespondenten Seiestad. En extraordinär "jungiansk" synkronicitet.

Vågen och hjärtsvikt (del 2)

Med bara två år efter den chockartade upptäckten av att fungerande astrologi görs med den sideriska zodiaken, är det alltjämt som om allt har börjat om från noll igen, trots 25 år med den gamla västerländska astrologin. Fastän mycket egentligen är sig likt behöver allt ifrågasättas och testas från grunden igen.

När jag nu noterade i Aftonbladet att en duktig svensk hockeymålvakt i Toronto hastigt förts till sjukhus för hjärtproblem (han gjorde något operativt ingrepp tidigare under året), gick genast mina tankar till en kort period av upplevda hjärtbesvär jag hade i oktober, just innan och en kort tid efter min födelsedag (Vågen).

Jag upptäckte då hur den indiska astrologin tydligt markerade en ökad påfrestning på hjärtat (Solen) genom att födelsedagen råkade sammanträffa med en nymåne bara några grader från födelsesolens placering. Då min födelse ägde rum då Solen och Mars gått samman på himlen - Mars skapar aggression och stresstillstånd - var det extra märkligt att finna densamma oroshärd placera sig i Kräftans tecken och skjuta iväg sitt irriterande "onda öga" mot tecknet 90 grader längre fram i zodiaken, det vill säga Vågen

På himlen runt min födelsedag låg som "transit" således en ond kombination av Solen och Mars och utlöste min medfödda Sol-Mars-kombination. Vi har död i plötslig hjärtattack i släkten (mors sida) och Solen är dock debil i hjärtat!

Med dessa iakttagelser i bakhuvudet sökte jag upp hockeymålvaktens födelsedata på nätet bara för att se om han skulle visa sig vara en yngre variant på mitt horoskop...bara en föraning. Och visst! En Våg född bara två dagar efter mig och därmed också mottagare till det onda öga attackplaneten Mars alltjämt i sänder från Kräftan. (Mars har verkligen varit maklig under senare delen av hösten.)

Men Jonas Gustavsson föddes inte med Solen och Mars i kombination i Vågen, så kan det verkligen vara Mars som nu stört också honom? (En smärre operation gjordes redan i september och då befann sig Mars ännu bara i Tvillingarna vilket inte ger någon "indisk" aspekt till Vågen.)

Men - vi har just haft en fullmåne. Månen i Oxen återkastande solljuset från det tecken som negerar livet, Skorpionen. Och se hur denna fullmåne troligen faller ganska så exakt på den planet som disponerar eller förfogar över Gustavssons debila Sol i Vågen, tecknets härskare Venus som själv ligger i Skorpionen!

Dessutom involveras idrottsmannens medfödda placering för norra och södra månnoderna, vilket kunde symbolisera en extra förmörkad fullmåne. Hade dessa noder tillhört himlen dessa dagar hade kanhända en månförmörkelse varit synlig någonstans på jordklotet, men nu går den "externa" fullmånen samman med idrottsmannens "interna - intrapsykiska - stjärnhimmel".

Jag har nu varken uppgifter om detta är ett giltigt omen eller några tidigare iakttagelser om "virtuella" sol- eller månförmörkelser enligt ovanstående observation. På samma vis kan jag inte uttala mig om betydelsen av hans transiterande Venus konjunkt med hans medfödda södra månnod (draksvansen).

Hans medfödda (natala) Mars i Skytten kastar ett dödsöga (210°) mot den Mars i Kräftan som f.n. rör sig på himmelen. (Det är en klassisk västerländsk tes att den transiterande planeten bara aktiverar sig själv i natalt läge, här Mars Transiterande till Mars Natal - räkna alltså inte med något särskilt när Mars passerar över eller aspekterar den medfödda Venus.)

Inte heller här vet jag huruvida indisk astrologi tillåter den medfödda planeten att på detta sätt involvera sig i det aktuella skeendet på himlen (transiterna). I västerländsk astrologi accepteras denna ordningsföljd som en giltig kategori transiter, men det är i allmänhet inte smart att röra samman flera system i ett enda kaos. Men måste veta vilka spelregler man arbetar med, och det gör jag inte fullt ut ännu i fråga om det vediska aspektsystemet. Bloggen är, som jag sagt vid något tillfälle, en pågående experimentverkstad där vissa teser alltjämt testas. 

Som ett minimum har vi i vilket fall en transiterande fullmåne som direkt träffar idrottsmannens Venus, disponent av Solen, hjärtat. Och Venus är inte topplacerad i Skorpionen medan Solen själv är debil. Det är inte utan att jag tycker vi har ser ett ännu värre omen för Vågar än det jag kände av i hjärtat i oktober där jag faktiskt tror att hjärtat faktiskt gjorde ett uppehåll vid två tillfällen, så långt att jag blev kallsvettig och glasklart medveten om min yttre "aurakropp"!

I det här ögonblicket av av upplevelsen att vara på gränsen blev jag tydligt större än mitt kroppsliga jag - som om jag expanderade på en tiondels skund och återtog en form jag annars inte var medveten om. Men det var inte en ut-ur-kroppenupplevlese utan några ögonblick av hyperförhöjt medvetande där mitt "andehuvud" gick ända upp till taket. (Låg takhöjd i nybyggt hus visserligen.) En föga angenäm upplevelse eftersom jag var mycket missnöjd med att "det var dags redan". (Minns Brad Pitt som Döden i "Joe Black".) Jag kan dock inte utesluta att det var ett (och för mig unikt) fall, och extremt därtill, av hypokondri.

Det bisarra: Sedan Solen lämnade mitt eget tecken Vågen försvann värken som kommit och gått då och då. Vid en tidpunkt insåg jag att jag inte längre kände några obehag, och insåg då att Solen nu vandrat några grader in i Skorpionen. Som om en kris bara hade knäppts på och av igen helt i linje med det sideriska teckengränserna...

Ska jag vara den filosofiska idealismen trogen var detta inget annat än ett psykiskt förlopp under några veckor eftersom inget annat existerar än medvetande och medvetandets olika objekt. Vi är ANDAR som bara spelar "förtätad kropp"-leken, och så framgångsrikt också, att många blivit totalt identifierade med det här livet!

Jag tänker nu inte ge mig in i det våldsamt komplicerade ämne som medicinsk astrologi utgör, men att det är något pyrt för Vågar med hjärtat gick upp mig eftersom förra veckan en Våg-väninna fick ett markant hjärtfel konstaterat efter en fyra dagar lång test av hjärtfrekvensen. Hon föddes också med Solens disponent Venus i Skorpionen. (Ska jag vara riktigt obehaglig kan jag nämna att en släkting också född i Vågens tecken drabbades av cancer för ett år sedan, cancer som växte hotande nära hjärtat, men som efter enträgen cellgiftsbehandling övervanns!)

Långt tillbaka i tiden när jag störtdiggade reggae som tonåring (då Bob Marley ännu levde) förtjusades jag särskilt av rastamännens distinkta smädesord riktat till vita materialistiska konsumenter: "Weak heart feel it!" Detta var innan jag upptäckte astrologin i någon form. Är det möjligt att de djupt liggande egna arketypiska motiven i våra liv tittar fram genom vilka situationer eller till och med prylar som helst? Jag tror det. Den uppmärksamme kan t.o.m. få upp spår på sina egna tidigare liv genom att bara inspektera favoritföremål, eventuellt extra uppslukande intressen eller hobbys eller, omvänt, områden man bara inte vill befatta sig med! I de senare har man "dåligt karma" eller olyckliga erfarenheter...

Är det de planetära transiterna som ligger bakom talesätt som "alla goda ting är tre" eller "ingen olycka kommer ensam"? Är det bara så att vi har glömt att det är planeterna som tajmar skeendena så att allt vi har kvar är fåniga talesätt som röjer hur naiva och okunniga vi är? För även om det är observant att notera att olyckor verkligen tenderar att komma i klumpar, finns inte en anstymmelse till funderingar kring orsaker i en sån "sanning".

Väninnans medicinskatest utfördes alltså medan Solen (hjärtat) passerar genom dödens och den fysiska korruptionens tecken Skorpionen, vilket i hennes fall rymmer inte bara en medfödd Venus utan även Jupiter, men med Saturnus - hämmaren - i opposition från Oxen. Här är då en tydlig fingervisning i födelsehoroskopet att Solens (hjärtats) disponent Venus legat under allvarligt tryck från Saturnus alltsedan födelsen.

Det förtvivlande med astrologi är att man måste vara medveten om att planeterna bygger sina budskap men att deras innebörd kan vara helt annorlunda från fall till fall, beroende på sekundära indikationer! I ett annat soltecken skulle de här förhållandena inte alls beröra hjärtat (Solen) eftersom Solen då inte längre var debil och inte hade sin av Saturnus attackerade Venus som sin disponent.

Jämför t.ex. föregående inlägg där en debil Saturnus angriper norska krigskorrespondenten Seierstads Sol i segerlystna Stenbocken och antyder en praktisk talang att manövrera sig fram i tätposition. Horoskopet summerar perfekt "satsa på dig själv"-tänkandet medan åtminstone inte jag kommer på någon direkt implikation för hälsan av den här kombinationen förutom brännskador. (Astrologen Charles Carter noterade en dålig Saturnus tendens att vara inblandad vid brännskador, eller i hudproblem i största allmänhet.)

Att vilja profitera på krig

Åsne Seierstad är tydligen Norges tredje bäst säljande författare med sina rapporter från världens krigsskådeplatser destillerade till bokform. Mina associationer går direkt till de två norrmän som dömdes till döden för mord i Kongo men som själva bedyrade att de bara varit där för att rigga krigslekar för de rika! Vad har det blivit av Norge sen de blev rika på olja?

Tyvärr är Seierstads horoskop bitvis rätt olustigt. Det omvittnar inga särdeles rättrådiga egenskaper. Däremot går att skönja en nervös orosande som i krigskorrespondentens uppdrag hittat ett ställe där omgivningens dissonanser larmar högre och hårdare än all den intrapsykiska turbulensen. Det är väl känt att vissa mentala störningar lindras om man dissocierar sig från sig själv och låter allt fokus riktas mot en omvärld i kris.

Likt Piratpartiets Richard Falkvinge (nytt fönster) har här ett djupt ostrukturerat psyke hittat ett krig i omvärlden att kapitalisera på för egen del: samma Måne i Fiskarna kombinerad med hetsandets Mars.

Hos Falkvinge kan man dock misstänka en, om än vurpad så åtminstone mer genuin övertygelse (se aktiviteten i filosofins Jupiter) än vad som kan utläsas ur krigskorrespondentens horoskop. Båda är födda i Stenbockens tecken - ambitionen att nå makt och inflytande - men hos Seierstad är detta inte grundat på något noblare motiv än vad Solens disponent Saturnus i ego-perspektivets tecken Väduren anför: makt för egots skull.

Hela hennes krigsrapportering (om nu någon minns denna patetiska nordiska beundran inför hennes mod) baserade sig alltså på referat av ett subjekt i bombkrevadernas omedelbara närhet. Sammanställer vi Psykets kärlek till blod och krig (Mars) med Saturnus i det subjektivistiska perspektivets Vädur med Stenbocks-Solens show av "objektiv på-konkreta-platsen-beskrivning", har vi allaredan summerat allt vad Seierstads livsöde handlade om. Notera också konflikten som alltid uppstår därhelst Eld tvingas samman med den begränsande Jorden. Prestationstänkandet att göra något mot alla odds kommer härur. Det kan bli stora hjältedåd, men det kan också ge rättshaverister.

Här upprepas fenomenet inte bara via Solen (eldnatur) och Saturnus (materialismens primära signifikator) utan också genom att planeterna kortsluter sig (står i "fel" tecken/element i förhållande till sin egen natur) och därtill binder ihop Eld och Jord via aspekt. Det är maktsökande Saturnus som står i ego-tecknet Väduren, som måste lastas för hela detta krig: Seierstad (hör bara namnet!) föddes under en extremt egoistisk symbolhärva. Jag har inga uppgifter om hennes barndom eller bakgrund, men den ser inte så lovande ut.

Jag har för min del inga problem att förstå hennes värdfamilj i Kabul som sökte stämma henne för att ha blivit missrepresenterade i hennes storsäljande bok (men som förlorade processen - SvD och DN). Jag har nämligen avsevärda reservationer mot det objektiva i en Sol-Stenbocks presentation om dessa "objektifieringar" är på basis av subjektets Psyke i kaosprincipens tecken Fiskarna och där dessutom oredan är rejält uppiskad av den turbulenta Fiskarna!

Eld och Jord i konflikt kan också leda till "mörkande" (från Jordens sida) av vissa självevidenta sanningar (Eld) - egenmäktighetssyndromet handlar faktiskt just om att vinkla och plocka med faktabitarna som det passar en själv bäst.

Bloggen har ofta talat om Vattenelementet som "den naturliga psykopatologin", dvs vårt medvetandes naturliga benägenhet att fantisera kring våra fixeringar snarare än att uppmärksamma den andra människans egen situation. Seierstads horoskop är ett prima exempel på en människa som via en ganska ful version av egenmäktighetssyndromet i kombination med det tumultartade psyket (nu om inte redan före krigsuppdraen rejält granatchockat) helt enkelt inte har ett tillräckligt stilla och tyst sinne för att klara av att ("telepatiskt", "empatiskt") sätta sig in i andras situationer.

Allt hon kan göra är att skriva av sig sina idéer vilka består av intryck som gått ett varv i ett extremt distorderande inre sinne (Månen) och principiella (Saturnus) låsning till att hennes eget intryck är det viktigaste (extrem värdesubjektivism).

Man att detta kan bli fiktion som säljer, är uppenbart: se hur den giriga demonen Rahu kombinerar sig med pengarnas Venus i den tankesammanställande Vattumannen och därtill "lyckönskas" av den framgångsskapande Jupiter i den likaledes kommunikativa och mentala Vågen. Men det var inte historien om det framgångsrika ordbruket som sådant jag ville trycka på här.

Det här horoskopet lär ut mycket om en människa som skapar krig medan hon vandrar vägen fram, en slags demonisk version på den kinesiska visa människa om vilket det sägs i Förvandlingarnas bok (I Ching, kap. 32, huvudkommentaren), att "världen kommer till fullbordan när en vis människa passerar förbi".

I det här horoskopet ser jag i huvudsak någon som profiterar på oroshärdar för att maskera sin egen. Smart kan tyckas i en kultur utan etisk självkontroll, och inte för inte är Stenbocken också realpolitikens tecken, den som bara tar praktiska hänsyn. Och här är den utblicken förankrad i jagiskhetens Vädur.

Astrologi kan vara så enkelt bara man hittar in till de grundläggande principerna! Och begagnar den ursprungliga sideriska zodiaken med rötter i Babylon och sedermera exporterad till Indien.


Tillägg.

I en ödets märkliga nyck faller timmarna efter det här inläggets publicering dödsdomen för två norrmän som sökt profitera på krig i Kongo! En extraordinär "jungiansk" synkronicitet.

Gyllenhammar om mobbens patologi

Det här inlägget spänner över två distinkta ämnen - mobbens politiska psykopatologi och individualpsykologi - vilka vävs samman och diskuteras ur astrologisk (djuppsykologisk) synvinkel.

I gårdagens inlägg om schweizarna, det medges, instrumentaliserade jag astrologin för att göra en liten politisk markering om den fega flocken med taggarna utåt. Flocken som bara vill bli lämnad i ro och pga inneboende negativitet. Negativa grundperspektiv projicerar fantasier på sin omvärld och naturligen drabbas först de som kroppsligen ser avvikande ut - mörkhyade och "svartskallar".

Ofta har de negativa typerna själva en upplevelse att vara "monstermagneter", och det ligger något i det. Lika dras till lika. Astrologins negativa polaritet upplever problem, den positiva polariteten upplever möjligheter. Så långt kan inte den tydligt negativa människan lastas - detta är hennes medfödda natur. Frågan är bara om man har lust att se igenom sina grundläggande kognitiva mönster.

Inlägget handlade alltså i huvudsak om de attitydproblemen man skaffar sig genom att sjunka ner till enbart naiva sinnesbetraktelser (brist på universalism). Tyvärr lånar sig astrologin lätt till en form av rasism den också, eftersom Jord och Vatten är lätt identifierbara. Faktiskt gör bloggen inte annat än påvisa hur tydliga dessa mönster är.

När jag igår öppnade ett handfull horoskop jag visste tillhörde ateistiska filosofer, stod Jord/Vatten-tendensen återigen som spön i backen, och när jag i gårdagens tredje inlägg tittade efter en astrologisk bas för Cissi Elwins upprördhet över uppgifter om hennes far i Jan Guillous självbiografi, öppnades hela helvetet. Det var ett av de mörkare (mest negativa) horoskop jag sett! Och det ena gav det andra. Jag upptäckte att bara dygnet innan Brooke Shields hade fötts till världen under den mest negativa himlen under hela det året. Observera här att jag avsiktligt låter den fixerade kvaliteten (Tamas) och den negativa polariteten representera samma sak.

*****

Dagen efter kritiken mot låg och provinsiell mentalitet förklätt som en analys av det schweiziska nationalhoroskopet, noterar jag att författaren Cecilia Gyllenhammar står upp på Newsmill för klarsyn om den rasistiska mobben och uppmanar politiker att inte vara så undfallande för denna mörklagda dräggmentalitet som kryper i den svenska nationalsjälen i dessa dagar.

Nu slog det mig strax att Gyllenhammar minsann själv var i hetluften för bara dryga året sedan. Minns någon hennes och Jessica Zandéns plädering för maskulina män och feminina kvinnor och att "ett slag över munnen" kunde vara välgörande för relationen. Det verkar som om hela svenska folket rasade mot kvinnornas simplistiska biologism där, som tydligt påminner om den arketypiska Stenbocken - hård och stångande bock - och den underkastade Kräftan - sårbar och alltigenom mjuk på insidan. Dessa två tecken är ju astrologins mest primitiva sätt att tala om en presterande, äregirig manlighet och en vårdande kvinnlighet hemma i stenåldersgrottan.

Jag har särskilt noterat Stenbocken flera gånger i samband med nästan parodiska manliga exempel på "häradspåsättare" - män som aldrig ger sig, som sätter barn till livet på löpande rad eller bygger sina imperier intill sitt sista andetag. Se t.ex. inläggen om Terry Jones/Aje Philipson eller Ingvar Kamprad.

När jag nu beräknar födelsedagen för Cecilia Gyllenhammar resp. Jessica Zandén kommer resultatet knappast som någon överraskning. I grund och botten är båda väldigt tydliga representanter för Vattenelementet, vars grundläggande symbol är Månen och dess tecken Kräftan. "The Eternal Feminine". Och vad efterfrågar det oformliga och böljande havet om inte någon som drar gränser för detta psykiska och psykopatologiserande substrat? Svaret kommer som Kräftans motpol: Stenbocken med dess härskare, gränsdragaren och dominanten Saturnus.

Dessa två i en kompletterande opposition ger tillsammans berättelsen om ren fysikalism med särskild tonvikt på lidelsen, produktionen av avkomma. Här är, som tidigare nämnt, faders- och modersprincipen, och oförmågan hos tecken av den negativa polariteten att undgå att kollapsa in i varandra. Stenbockens stångande horn vill skada dvs penetrera kvinnan, och sårbarhetens princip Kräftan vill bli penetrerad.

I riktigt sjuka människors fantasi, som de hos markis de Sade, förvandlas dessa arketypiska motiv till bisarra föreställningar om att spetsa och döda kvinnor med vassa redskap och tillhyggen - jfr pålen som måste drivas in i den odödliga och blodsugande vampyrens hjärta.

Själva driften till denna bestialiska och ständigt fortlevande vampyriska livsform måste kvävas. Att döda vampyren och dess behov av blod är att ta kål på "den eviga kvinnligheten", Naturens vilja att reproducera sig själv. (Filmmonstret "Alien" ger en likadan och föga smickrande bild av den äggläggande, kvinnliga naturens princip.)

Den rättrådiga vampyrjägaren är faktiskt Stenbocken med sina horn eller spetsade pålar, men nu i en annan tagning än den kåte bocken som påsättare och del i det biologiska reproduktionsdramat. Någon skulle här kanske se Stenbocken/Saturnus som det maskulina patriarkatets gränssättare för den farliga kvinnliga sexualiteten, som i det Viktorianska England - så väl skildrat i "Bram Stokers Dracula".

*****

En annan, mer metafysisk, läsning, skulle vara att den stenget som bestigit världsberget med detta nått den högsta möjliga världsliga prestationen. På bergets topp får den animaliska människan för första gången känning av ett högre element än Jorden. Den driftiga Stenbocken har nu fått kontakt med Himmelen via Luftelementet (Saturnus är "upphöjd" i Lufttecknet Vågen, där den idealistiska kärlekens Venus blir dess disponent).

Om denna typ av Stenbock kan man med filosofen Herakleitos säga: "Den torra själen är den bästa". Stenbocken och Saturnus står för extrem torrhet - en kvalitet som alla kulturer definierat som maskulin i kontrast med Kräftan, havets och kvinnans tecken, och den kvinnliga biologiska organismens månatliga störtflod av blod. Psykologen James Hillman tog Herakleitos uttalande ett steg längre och såg i den kontinenta själen en individ som slutat "läcka" psykisk vätska, dvs, en som sett igenom sina psykopatologier, projektioner och literalismer.

På den projicerande och literalistiska nivån befann sig åtminstone förra året paret Gyllenhammar och Zandén som sökte en bokstavligen biffig man som kunde sätta kvinnan på plats så att hon tvingades tillbaka in i förnimmelsen av sin Urmoder. Tvingades åter till sitt arketypiska ursprung som sårbar Kräfta av en man som såg som sitt uppdrag att vara en stark erövrare och en patriarkal påsättare, en som likt Stenbocken äger det nyckfulla våldets horn och, när driften sätter in, brukar det.

Båda kvinnorna hängav sig alltså fullständigt åt "psykisk inkontinens" och renodlade i ett kort ögonblick två arketyper vi astrologer redan är fullt medvetna om. Svenska folket saknar emellertid djupseende och vägrade förstås lyssna på det örat eftersom de tog texten helt bokstavligt. De skällde ut författarna för deras ogenerade måleriska "psykopatologiserande".

*****

För om något tecknar vårt nationalhoroskop en fullständigt torrlagd typ utan någon placering i Vatten och därmed varnad för bristande eller obefintligt psykiskt djup. Men inte torrlagd i James Hillmans mening, för vad den arketypiske psykologen förordade var nu inte en fullständig dränering av människans fantasi och associationsförmåga, utan bara att vinna den självinsikten, att man slutar projicera sina egna inre orosmoment på oskyldiga människor i omgivningen. Slutar "obektifiera" sitt eget oåtkomliga psykiska innehåll som externa syndabockar.

På ett plan ägnade sig Gyllenhammar och Zandén åt en uttrycksform som svenska folket inte längre har kompetens att förstå, eftersom de inte förstår sina egna inre fantasier längre, utan lite var till mans har undertryckt själen i Förnuftets och Systematikens heliga namn. Nog sagt om denna huvudfoting, detta ingenjörs-Sverige, denna monokultur som faktiskt har drag av ett u-land i sin okunnighet om världen av idag som en plats, en mänsklighet.

Den svenska folksjälens vattenbrist (i nationalhoroskopet) avslöjar alltså hur lite vi i det här landet vet om psykologiska faktorer. Bara i ett så "platt" land kan en terapi som KBT, som är en variant på att betinga Pavlovs hundar att dregla vid rätt tillfällen, slå an. Det är vår officiella sekulära materialism som skapar sådana idiotiska rekommendationer.

Debattinlägget från Gyllenhammar och Zandén förra sommaren omvittnade att åtminstone två själar i detta land påbörjat rekonstruktionen av sina psyken och att under det arbetet många "patologiska" bilder strömmar fram. I själva berättandet om ett "slag över munnen" befriade sig kvinnorna kanhända från den fullständiga förfallenhet till det fallna Vattenelementet som deras horoskop så tydligt omvittnar. Notera i horoskopen nedan särskilt Gyllenhammars extrema identifikation med den sårbara Kräftan (arketypiska Urmodern) och Zandéns betoning av Fiskarna som ett tecken där ofta sexuella patologier genomlevs.

Horoskopen illustrerar väl det jag sagt om Vatten som "naturlig psykopatologi". För minns, sjukheten eller problemet ligger inte i den som svettar ur sig sina motiv, utan hos den som inte ens klarar att sätta sig in i dem!

Men i verklighetens märkliga ringdans angriper nu Gyllenhammar i sin tur folkmobben för att de bedriver en annan sorts psykopatologi än den hon själv ägnade sig åt i sex- och samlevnadsfrågor för ett år sedan.

Men som vi sett är det alltså en avgörande skillnad: hon avsmakade de djupa arketypiska mans- och kvinnomotiven, Gränssättaren Stenbocken mot Kräftans oceaniska tendens till gränslöshet. Den svenska folkmobben å sin sida, är bara ett mörklagt och vilt projicerande släkte. De tror sig ha förverkligat demokrati och "upplysning", men ser inte att de drar sig själva allt djupare i fördärvet via sina pseudoideologier - "pseudo" för att det handlar om extrem rationalisering av ett fullständigt mörklagt kollektivt omedvetet.

Svensken är så hemmablind på allt utom sitt eget politiska partiprogram att det är en styggelse att höra hans röst i mediernas interaktiva kommentarrutor. Här håller jag helt med Gyllenhammar, och i bloggens terminologi är Eld dock det noblaste av de fyra elementen och - när det fungerar - tecknar sannseende profeter med uppgiften att kasta ljus ner över de mörka vattnen där pöbeln i gyttjepölen jorden krälar omkring. Folket behöver tydliga fyrbåkar, inte fega oppurtinister som Mona 'jag instrumentaliserar allt som kan gagna min position' Sahlin eller defensiva laizzes faire-politiker som Reinfeldt.

*****

Låt oss snabbt skumma genom de båda kvinnornas himlavalv. Den arma Zandén, som har berättat om sitt överpresterande, mentala sammanbrott och om att ha varit utsatt för misshandel i en fast relation, men också hjälpt barn via arbete för BRIS, har förvisso den sataniska axeln mellan Oxen och Skorpionen.

I allvarliga fall innebär denna starkt magnetiska och ohyggligt negativa axel mer än bara en degraderad hedonism, mer än ett liv upptaget av sina egna sinnens mättande. Här tycks det vara fråga om en sådan allvarligare variant eftersom axeln bildas mellan de två naturligt "onda" planeterna, aggressorn Mars samt den kalla och hjärtlösa gränssättaren Saturnus.

Vad det innebar av våldsamma sexuella preferenser kan vem som helst räkna ut, som också känner till Fiskarnas tendens mot underkastelse. Här är skulle kunna vara ett typiskt horoskop för en som blir traumatiserad, präglad och sedan tar intrycken som modell för sina egna preferenser. (Jfr denna kvinnliga sexmissbrukare med samma grundstruktur på himlen, men en satanisk axel utan våldet.) Det här livet på jorden var viktigt, för Zandéns själ har här stöpts om och ändrat inriktning i förhållanden till tidigare liv om vilket den utomstående bara kan spekulera - om ens det.

Zandén upprepar den fysiskalisk-sinnliga oppositionen även mellan Fiskarna och Jungfrun, och det är här det uppstår en rörlighet som har svårt att sätta stopp för sin sinnesinlevelse i saker och ting. Därav "överpresteraren" som bränner ut, torrlägger sig psykiskt. (Jupiters vilja att expandera i Jord kan tydligen dränera Fiskarnas vatten!)

Samtidigt är Solen opposit Jupiter en tydlig indikation till framgång, vilket vi noterat tillräckligt ofta. På frågan om Solen och Mars ger förhöjd intelligens i detta fall, blir svaret svävande. Månen (psyket) i ett Lufttecken (Vattumannen) har som sin disponent Saturnus, som vi såg inblandad i en hemsk inomvärldslighet och placerad i Skorpionen utlöser den det sociala utstötningssyndromet. Hon tappade nog några popularitetspoäng i den här artikeln om ett "slag över munnen" och blev plötsligt den utmobbade i den här ogenerösa och mentalt avvikande kopplingen mellan Vattuman (folkets ideologi) och Skorpion (giftig avvikare).

*****

Med all denna aktivitet i Jord och Vatten fattas det sedan bara en tredje andligt degraderande polaritet mellan elementen ifråga, och den bidrar Gyllenhammar med i övermått. Vilka parhästar dessa utgjorde - och därav reaktionen! 1961 var det olyckliga (?) året då Saturnus (hårdhet, kontroll) i härskarläge har alltför mycket makt över den generösa och expansiva Jupiter som "dristat sig in i fiendeland" och anses debil i den saturniska Stenbocken.

Här ges därför idén om en hård hierarkisk styrning från bestämmande män (eller kvinnor) fritt utlopp. Och den som "patologiserar" (fantiserar) denna dröm är som synes ingen annan än en rejält tydlig version av den maktlösa, undersätsiga kvinnan, madrassen som vill bli påsatt av en dominant man! Gyllenhammar är född under den dubbla emfasen av Kräftan - Sol och Måne! (Omvänt föredrar män i Kräftans tecken en kvinna som tar för sig.)

Jag sätter ett frågetecken för olyckan 1961 eftersom ett omvänt resonemang skulle innebära att legalisten Saturnus här har närmare till sann moral och sann filosofi än någonsin. Ja, förutom vid Jupiters opposition från Kräftan (där Jupiter är "upphöjd" och fördjupar sentimentet.)

Likväl är risken med Jupiter i Stenbocken att tänkandet systematiseras eller förfaller till ren lagalism, eller att psyket frånkänner sig ansvar genom obejktifiering. "Kung av Guds nåde" är en klassisk, "stenbockig" fras av realpolitiskt slag som inte längre efterfrågar den närmare granskning av hur öppen in mot sin ande och därmed rättmätig normgivare just den här kungen/filosofen är. Klasstänkandet tillhör Stenbockens (och Saturnus) själva väsen och tecknet är med rätta skyldigt till mycket hyckleri.

Eftersom det är nymåne då Gyllenhammar föds, är Månen "bränd" (osynliggjord) av Solen. Detta menar indisk astrologi vara till skada för den djupare reflektionen. Solen, handlingsmänniskan, tar överhanden, och analysen kan lida skada (korttänkthet). Men Kräftan tar här som helhet order av den helt dominerande Saturnus i härskarläge i Stenbocken, så att författaren på olika sätt gör sig till språkrör för elitismen ("alla åsikter är inte av samma värde").

Förf. menar sig ha lämnat den härskande kasten i konkreta livet, men det är ännu hackordningens evangelium hon uttrycker när hon från lägsta statusnivå - Kräftan - belyser (Solen) den imponerande stege som leder upp till världsbergets höjd och stengeten - landsfadern som vet var skåpet ska stå. Som vi tidigare sett finns det två sorters Stenbockar - den omättliga strebern och den som redan nått den världsliga ambitionens maximum och nu kan diktera något om verkligheten bortom materialistisk ävlan.

*****

Just i detta fall förefaller Gyllenhammars tankar om pöbeln (den mörklagda Månen - instinkter som folket inte ser att de bär på) likna det jag säger om schweizarna, men vid närmare anblick är det inte så.

Det schweiziska horoskopet antyder en fullt medvetet genomförd rasism, och hungern efter materiella fördelar - gestaltad av Jungfru/Fisk-polariteten - illustrerade väl den rövslickande schweiziske bankmannen som villigt tar emot tvivelaktigt kapital i sina bankvalv (Jupiter i Kräftan = framgångar deponerade i det privata).

Gyllenhammar beskriver bara sitt eget själsliga nymånemörker - med möjlighet till upplysning om man klättrar uppför världsberget och får världsligt perspektiv på sin gamla position. Schweizarens horoskop återigen, avslöjar istället en korrumperad folkkropp, en som vet bättre än den unkna rasismen men ändå säger ja till den eftersom de gynnas materiellt av rollen - som nu gått i dagen - av att vara Europas lägsta patrask.

Astrologin är nästan smärtsam i sin förmåga att belysa de allra hemligaste skrymslen i människosjälen. Kanske är det därför materialister av vår tid avskyr den. Dvs, de har ingen aningen om hur väl metoden fungerar, men i deras bortträngda undermedvetna har även den simplaste scientist (tänk: medlemmarna i fjuniga tonårsklubben Humanisterna) kontakt med Sanningen, och den skrämmer skiten ur dem. Se samma tankegång i gårdagens inlägg om sex ateistiska filosofer.

Ateistiska filosofer - en kort granskning

Efter förra inläggets begrundande av Cissi Elwins skäligen ofilosofiska horoskop ("Hej! Vad begär du, hon är ju kvinna!" "Fel! Astrologin håller man och kvinna för att vara metaforer!") påminde jag mig en gång ha haft intrycket att ateistiska filosofer duggade tätt i Oxens tecken - den primära sinnlighetens tecken. I datorfoldern etiketterad "filosofi" ögnade jag snabbt igenom namnen och öppnade upp dem jag säkert visste var ateister. 

Säkerligen tillhör många fler av de 102 filosofhoroskop jag sparat den ateistiska typen av tro, men jag fick inga direkta minnesbilder av de övriga, och vissa namn som Locke och Hume öppnade jag inte inte ens, för att jag vet att de är problematiska och inte nödvändigtvis bör betraktas som ateister. (I inlägget om Hume nämnde jag t.ex. den intressanta motsägelsen, att även om han såg religionen som primitivt beteende, var han intresserad av reinkarnationskonceptet.)

En annan storhet, Descartes, trodde t.ex. på Gud fast han ur vår tids perspektiv ofta nämns som om han tillhörde oss i det "sekulära väst". Vi tenderar att ljuga om våra förfäder för att vår världsbild ska se ut som vi vill ha den (värdesubjektivism), och därför passar det utmärkt att t.ex. hylla Johannes Kepler som matematikern som löste gåtan med planeternas ellipsformade omloppsbanor runt solen, men "glömma bort" att han var en troende och en praktiserande astrologi. 

Och INTE "bara för att försörja sig" som de värsta historieförfalskarna på den naturvetenskapliga begrägerifronten försöker få det till. Att bara läsa om hur han (förgäves) sökte få solsystemet att harmoniera med de numeriska valörerna hos Platons fem solida kroppar, visar hur fullständigt annorlunda han var än vår materialistiska moderna vetenskap.

• Ateistfilosofen August Comte (1798):
  Sol-Stenbock + Satanssyndromet (aktiv Ox/Skorpion-axel)
  

• Ateistfilsofen Feuerbach (1804 - gav Karl Marx idén till "religionen ett folkens opium"):
  Sol-Kräfta + Mars-Oxe

• Ateistfilosofen Bertrand Russell (1872):
  Sol-Oxe/Jupiter-Kräfta + Satanssyndromet
  

• Ateistfilosofen Ingemar Hedenius (1908):
  Sol/Saturnus-Fisk + Mån,Mars,Venus-Oxe samt Jupiter-Kräfta

• Ateistfilosofen Richard Rorty (1931) - Sol,Merkurius,Venus,Ketu-Jungfru, Jupiter-Kräfta
   
• Ateistfilosofen Daniel Dennett (1942) - Sol-Fisk, Mån-Kräfta, Venus-Stenbock, Mars,Jupiter,Saturnus-Oxe

I termer av bottennapp (ur ett filosofiskt idealistiskt perspektiv) måste nog svenska föreningen Humanisternas favorit Daniel Dennett singlas ut. Sex av de klassiska 7 planeterna står i Jord och Vatten! Gissa om en själ med så låg vibration ens har någon lust att fundera över högre ting bortom det som de fem yttre sinnena själva lätt kan verifiera!? Man väljer som sagt dem med samma takhöjd om man själv inte har någon väl utvecklad vision för livets filosofiska djup... 

Som synes är visserligen inte Oxe eller ens filosofins Jupiter i Jord varje gång, men totalt sett är det en bokstavligen mördande övervikt på viktiga placeringar i de två "fallna" elementen Jord och Vatten. 

Precis som med de tre gunas, verkar vissa människor sakna egentligt intresse för metafysik. Undantag finns, men när man beräknat några tusen personer inser man att här finns övergripande mönster!

Jag har hittat undantag, bl.a. nuvarande påvens nära förtrogne, filosofen Norris Clarke - Solen i Oxen, Månen i Stenbocken. Clarke har dessutom det ofta kritiska egenmäktighetssyndromet pga (horbocksstämpeln Mars+Venus i Väduren), men här är då ett exemplet på att horoskopet är "materiella kvaliteter" som andevarelsen finner sig vävd av. 

Det finns starka andar som kan betvinga sina lägre sidor, men till astrologins försvar ska sägas att t.o.m. i Clarkes livsgärning syns horoskopets tendenser så väl. Han är förtjust i att plocka med teologins systematiska aspekter och hur väl rimmar inte detta med loja Oxen som vill ha "var sak på sin plats" för att sedan inte ha något mer bekymmer på den punkten.

Den religiöse filosofen har sinnelaget i Stenbocken som skapar just den här längtan att få systematisera allting (inklusive Gud!), och han påminner därmed mest om en typisk naturvetenskapsman som Linné (Sol+Saturnus i Oxen, Mars i "naturens" tecken Kräftan), eller evolutionsbiologen Patrick Lindenfors (Solen i Stenbocken, Månen i Fiskarna). Den senare också Humanist och ännu ett fall av ateism och total dominans av Vatten och Jord. 

Ser någon mönstret? Ateisterna har fel, det finns ett "blueprint" i en annan dimension än den "empiriska verklighet" som för dem är den reduktiva materialismens värld (ingen plats för någon osynlig andevärld, t.ex.). Denna ytterligare dimension kallade psykologen Carl Jung först "det kollektiva omedvetna", men på äldre dar morskade han till sig och sa det laddade ordet: Det Objektiva Psyket (Världssjälen)! Det hade knappt någon vågat säga med risk för att bli kallad idiot under det totalt materialistiska 1900-talet.

Men bortom Världssjälen (som faktiskt såg en halvdan relansering via Gaia-teorin, att jorden på något sätt skulle vara en i någon mening intelligent livsform), pekade Platon också ut Intelligensens eller Formernas värld. Allt detta kommer tillbaka till mänskligheten så småningom, i någon form. Det här är de sista döende åren i en utlevad epok, materialismens epok. 

Medan dna-forskarna försöker fundera ut hur arvsmassan egentligen fungerar, duger den gamla astrologin fortfarande utmärkt för att studera hur vi är konstruerade som "psykisk materia", vad vi har som stöttar oss i vår strävan och vilka "trögheter" vi måste övervinna!

*****

Den här preliminära kollen av filosoferna var så tydlig att jag ska gå igenom samtliga 102 vid tillfälle. Och då finns det säkert fler vilka jag sorterat under "författare" eller "vetenskapsmän" i ett primitivt och förlegat system jag haft i  datorn många år. (Var placera Cher, under "musik", eller "skådespelare"? Resultatet blev att jag skapade foldern/kategorin "artist" för de som håller på med lite av varje!)

Cissi Elwin & Tamas guna

(Långt inlägg, ~7 A4-sidor)

(Bilden förklaras i efterordet)

Kända mediaprofilen och på senare år chef för Svenska Filminstitutet Cissi Elwin har upprörts över vad hon anser vara förtal mot hennes far, journalisten och juristen Göran Elwin, i Jan Guillous självbiografi. Till Guillous försvar uttalar sig på Newsmill dock en person med IB-rättegången samtida observatör.

Tillfället - och Cissi Elwins horoskop - är perfekt för att kort kommentera den kanske minst smickrande av den indiska astrologins tre gunas, de tre repen eller kvaliteterna vår materiella värld (inklusive vårt psyke!) är flätade av. Jag talar om Tamas, som brukar översättas som "mörker" eller "tröghet" - den raka motpolen till ljusa, lätta och informerade Sattva. I spänningsfältet mellan ljus och mörker oscillerar sedan andevarelsen, jiva-atman (vårt väsen, vår eviga essens), och denna blandform kallas Rajas - lidelsens kvalitet.

(Här en specialartikel om en liknande triad som upprepas i en annan magnitud - bra motiv går alltid att återanvända!)

I västastrologin kom de tre kvaliteterna av ett misstag att tolkas i termer av årstider så att kardinal kvalitet (Rajas) öppnade en årstid, så att årstiden nådde sin mognad under fixerad kvalitet (Tamas) och sedan gick mot sin upplösning i den rörliga kvaliteten (Sattva) - där nu den sistnämnda ansågs vara den som var en blandning mellan den årstid som nu tappat greppet men ännu inte fullt ut den nästföljande årstiden!

Det är begripligt att den korrekta indiska modellen väcker motstånd eftersom bara ett av de tre tillstånden ges klartecken, Sattva, och egentligen inte heller detta eftersom ljus och kunskapstillägnelse kan bli ett egenvärde så att individerna bara matar på med faktainformation utan att någonsin nå visdom! Även gott karma bojar individen till återfödelsens kretslopp!

De som har minst anledning att uppskatta att ordningen återställs på torpet med den sideriska zodiaken, de fungerande fyra elementen och de korrekta tre kvaliteterna, torde vara de som föds distinkt under Tamas guna. Här går fixeringen tydligt i dagen.

Det är också dessa personer som söker sig till stabila positioner - de strävar efter att bli samhällets eller åtminstone den lokala arbetsplatsens stöttepelare. "Inventarier" skulle kanske någon lite elakt hävda, men de är i vilket fall helt immuna mot den sinnessjuka snurr som pågår i det moderna samhället där allting rivs ner och ändras ideligen bara för att ekonomins hjul ska snurra.

Den fixerade människotypen hittar vi istället som en gammaldags brukspatron eller stabil förvaltare av penningen, och just det senare tycks vara Cissi Elwins typ upp i dagen. Det var oundvikligt att hennes karriär skulle kulminera i den position där hon basar för en kassakista med en så ensidig betoning på pengarnas tecken Oxen.

Hennes föregående liv inom medierna går dock inte att missa: Månen i journalistiska och skriftställande Tvillingarna tyder på ett snabbt och alert sinne, och invid Venus - den mest kvinnliga planeten - ser vi naturligtvis förra jobbet som boss för ICA-kuriren, en tidning jag utan att ha studerat läsarstödet antar har en företrädesvis kvinnlig läsekrets.

Hela Elwins horoskop utspelar sig således nära den lokala myllan (Mars) med Tvillingarnas små nyfikna utfärder över de närmaste gränserna. Det här horoskopet kan, för skojs skull, jämföras med t.ex. Elin (Nordegren) Woods (så aktuell i dessa dagar) rastlöst sökande fullmåne i Rajas, den rörliga kvaliteten, sökande efter mannen som var Någon.

Till sådana längder behövde nu inte Cissi gå, för hon föddas så gynnsamt man någonsin kan göra, med juridikens och framgångens lyckliga stjärna Jupiter tätt kombinerad med Solen - där den senare primärt indikerar fadern. Så passande! Av bloggens två granskade jurister hade den ena samma Sol/Jupiter-kombination och den andra Jupiters välsignelse riktad mot Merkurius (intellektet). Cissi påminner om ett tredje fall där jag fört juridik (Lagens planet Jupiter) på tal: flickan som föddes med allt serverat redan i juristhemmet: aktrisen Anne Hathaway. Också där avslöjar dotterns horoskop en Sol/Jupiter = juristfader.

Det säger sig självt att detta inte varje gång symboliserar juridik, men säg att chansen är överhängande att ett barn vars horoskop innehåller denna fullständiga tiopoängare för blivande karriärväg har fått en känning av den framgångsrika världen redan genom sina föräldrar. Saknas fadersgestalt är det troligen istället modern som gestaltar Solen/Jupiter och har en framgångsrik karriär.

Man får inte stirra sig blind på låsta könsroller här, även om planeterna klassas som maskulina och feminina. I det avseendet kan noteras att indisk tradition håller Sol och Måne för att i grunden vara neutrala indikatorer. Det är återigen västtraditionen som flyttat över Mars och Venus tydliga könsfördelning även på Sol och Måne! Länge har den distinktionen fungerat, men i ett modernt samhälle är det uppenbart att Elwin själv kontrollerar sin "Sol" (aktiva karriärväg) och inte låter äkta maken stå för hela hennes solära sida.

Säg istället att vi nu levt i ett traditionalistiskt samhälle, med den gifta kvinnan som härskare över hemmet (Månen). Då hade hon likväl uttryckt sin Sols egenskaper, fast inom en avgränsad sektorn av livet. Solen är inte en särdeles personlig planet, vi ser dess avtryck i de målsättningar vi har med livet.

Solen är på sätt och vis inte vår egendom på samma sätt som Månens sinnelag, Solen är vårt livsuppdrag. I ett samtal med en fd Skorpion (enligt den tropiska västzodiaken) skrattade vederbörande när hon insåg att hon var Sol-Våg och faktiskt ägnat hela sitt liv åt att söka gjuta olja på vågorna och skapa fred i problematiska familjesituationer (Venus, Solens disponent, befann sig typiskt nog i mörka och fixerade Skorpionen som illustration av problemfamiljen varpå Solen sökte förmedla sitt Vågen-budskap om balans och harmoni!)

Trots att Cissi Elwin begåvats med en ytterligt intelligent far (Solen + Jupiter) och att hon själv kan tillskriva sig denna intelligens, och fastän hennes sinnelag är alert och lätt hittar beröringspunkter med andra (Venus) i sin kommunikation, har jag reservationer för varje horoskop som aktiverar samtliga mörklagda Tamas-tecken. De fixerade vill helst bara status quo, de kan blir furiöst ilskna när verkligheten börjar röra sig utan att de har givit världen tillåtelse att gå vidare.

Tamas kännetecknar i vissa kritiska faser allt det dåliga med en konservativ individ eller en som börjat ta saker för givit, en som gått ner sig i vanemässiga hjulspår. Se hur kritiken ofta haglar över att "schlagergeneralen" Christer Björkman inte är tillräckligt innovativ. Han är ett tydligt exempel på Lejonet - Tamas guna. (Här finns en paradox eftersom Lejonet anses stå för kreativitet, lek och nöje, men sanningen om tecknet är att det är Tamas - det går snabbt in i loj rutin och ligger sedan, som lejonhanen, bara och vakar på sin egen position som savannens kung!)

Det är symptomatiskt att Elwin vaknar till liv så fort det knystas om hennes far: hon har olycks- eller tillbudsplaneten Mars i den älskade Faderns - Lejonets - tecken!

Nu vaknar allt det mörker, den okunskap, och den indignation övar att spelplanen är i rörelse som utmärker Tamas guna, den tröga kvaliteten. Ilskan riktas utåt. Elwins upprättande av fadern via genomgång att rättegångsprotokollen övertygade inte i sin grundlighet eller argumentation, i så måtto DN alls återberättar korrekt. När stressen stiger försöker den fixerade kvaliteten frysa alla positioner och hindra förändringen, men det förändringens vindar kommer med Sattva, den fördomsfria kunskapstillägnelsens kvalitet.

Jag har sett dåraktiga försök i västerländsk text att kombinera Shiva med rörlighetens kvalitet för att beskriva hur dödsguden drucket dansar över och förstör "allt det fina" som de fixerade tecknen byggt upp. Det här synsättet misslyckas helt förstå att Tamas är Sattvas fiende och att Shiva alls inte förgör något annat än okunskapen. Exakt detta är också andemeningen i Newsmill-författaren som står upp till försvar för Guillous hågkomster av när Cissis far svek i IB-affären för att rädda sitt eget skinn:

"Man kan inte leva på en lögn. Men det går att leva på blodpudding."

Meningen om blodpudding förstår jag inte, men lögn är det tillstånd som i indisk filosofi indikeras av Tamas, den oupplysta kvaliteten. Kunskap eller insikt kommer först när man rör på dödköttet (eller sitt psyke) och för perspektiv. Det statiska perspektivet är inte sant!

Denna perspektivskapande förmåga syntes finnas i Cissis ovanligt lyckligt lottade horoskop, utom när någon annan än hon själv föreslår nya "läsarter". Då avslöjas den överfixerade människan som den "steget efter"-individ som det handlar om. Bra chefer - som ofta är tydligt "fixerade" eftersom kvaliteten skänker en viss pondus - håller sig alltid med mer välunderrättade medarbetare - t.ex. av Sattva-kvaliteten. Men det passar sig inte att skjuta på budbäraren vilket var Elwins spontant konservativa reaktion här. Begriplig och mänsklig förvisso, och framför allt ett exempel på Tamas gunas akilleshäl.

*****

Som begrepp i den antika indiska Sankhya-filosofin är det som sägs i Bhagadvad Gita (Herrens sång) naturligtvis inga smickrande ord, och jag citerar några verser bara för att visa vad människosjälen sätter sig för uppgifter inför vissa liv. Att inkarnera i en kropp vävd av Tamas rep tyder på tuffa uppgifter. Notera dock att Cissi Elwins Måne (det inre sinnet) gick i en betydligt lättare kvalitet.

O Bharatas ättling, okunnighetens kvalitet orsakar falska föreställningar hos de levande varelserna. Denna kvalitet leder till dårskap, lättja och sömn vilket binder den betingade själen.
(14:8)

Texten förklarar sedan att en kamp alltid råder mellan de tre gunas, och några verser senare är det dags igen:

O Kurus son, när okunnighetens kvalitet tilltar i styrka, framträder vanvett, illusion, tröghet och mörker.
(14:13)

Även om inte alla kvaliteter är representerade i det egna horoskop kan man söka emulera, efterlikna, det man kanhända saknar:

Genom att handla i godhetens kvalitet (Sattva) blir man renad. Arbete utfört i lidelsens kvalitet (Rajas) orsakar lidande (håller kretsloppet rullande), och handlingar utförda i okunnighetens kvalitet leder till dåraktighet.

Det materiella universum som helhet kallas ju Maya, sinnenas illusion, och detta indikerar att både passionen (Rajas) och kunskapen (Sattva) ytterst sett också är bedrägliga rep att fläta sig en tillvaro av. För, som Buddha sade, allt sammansatt går mot sin eventuella upplösning. (Notera här att ev. dominant guna i ett horoskop påverkar grundattityden, och därmed benägenheten att vilja ändra på sig. Med dominant Tamas är inte viljan till förändring särdeles stor! Tänk Oxen när den visar sin tjurskallighet och inte vill tänka om! Detta är Tamas i dess värsta version eftersom den här kombineras med elementet Jord som i sig påminner en del om mörkrets kvalitet.)

Men av de tre kvaliteterna eller gunas, är det trögheten som är den sköraste eftersom den representerar ett status quo som är borta i samma ögonblick du propsar på det! Därav de hårda varningsorden för vansinne hos dem som försöker leva kvar i gårdagens sanningar eller tar skydd bakom naiva föreställningar. Ska man vara riktigt sträng föddes Cissi Elwin inte alls under en så lyckobådande himmel som jag först lät göra gällande. Hennes psykiska vakenhet får visserligen full pott - Månen och Venus är inte minst signaturen för en mycket skicklig handelsman eller kommunikatör. 

Men detta rörliga sinne har dristat sig in i en generellt mycket mörk och oupplyst värld. För Cissi upplever troligen sin omvärld som den som saknar begåvning. Men detta kan vara hybris som anfäktar dem som själva har drabbats av gudarnas vrede och beslagits med beslöjad intelligens. Solen och Jupiter utläses alltså generellt som "förhöjd intelligens" men inom områden som i sig knappast kan sägas symbolisera någon högre grad av intelligens. Utan klockslag som ger tillgång till t.ex. tredje mentalitetshuset är det svårt att säga mycket mer i det enskilda fallet.


Allmänt går det dock således att "ranka" även "intelligens" beroende på i vilka tecken den påträffas, och av vilka rep den "högre psykiska" organ har flätats och med vilka kontakten med Andejaget ska vidmakthållas. Cissi Elwin har en klassisk modern västerländsk materialists horoskop. Resonabel och human, men med väldiga reservationer inför "främmande stoff" och en rätt ensidig dyrkan av förnuftet.

Rationalismen (Luft/intellektuell, men bara ifråga om ämnen av typen Jord) har ett föga dramatiskt stöd från psyket (Månen) eftersom Månen disponeras av Merkurius som här själv ligger i Jord. Det "sataniska syndromet" (total inomvärldslighet) är påkopplat, även om Solen/Jupiter i opposition mot draksvansen Ketu är en kombination jag inte reflekterat över tidigare (den storslagna indiska metoden är alltjämt rätt ny för mig). Och inte minst, den enda placeringen i Eld är Mars i Lejonet vilket förgrovar Elden och bara återför tankarna till libido och en kamp om vem som ska få bli Chef.  (Eller som här: smällar mot ledargestalter, t.ex. den egna fadern.)

På Jupiter, ytterst sett, lagens, filosofins och religionens herre, hänger mycket i detta horoskop, men i Oxen kan man inte per automatik ge klartecken för något annat än en materialistisk filosofi. Födelsetid och med den inblickar i det nionde filosofihuset hade behövts för ett sista ord om hur pass välutvecklat samvetet är, utöver en konventionell moral som egentligen inte är individens egen utan bara något som följde med den fixerade och konventionella uppfostran.

Att Cissi Elwin rusade till faderns försvar visar hur lite vatten som runnit under broarna sedan hon var flicka. Som sagt: Tamas guna, Tröghetens kvalitet är den ambiens inom vilken hon valt att vara ett kvickt sinne (Månen). Tankarna går här till de grova rep man kan tänka sig att "hederskulturen" är gjord av, en närmast obegripligt primitiv psykologisk utblick. Jupiter i Oxen kan därför vara den årgång av filosofiplaneten som producerar sämst i fråga om högre kunskap, kunskap om att det väntar världar och en evolution bortom den trädgårdstäppan, årgångsvinet och allt det andra i livsstilsmagasinets lilla låtsasvärld.

Tillägg - senare samma dag.  

Insåg just att jag skrivit om Tamas guna i snarlika termer en gång tidigare under rubriken Brooke Shields: oviljan till förändring. Och tänka sig, det är samma Oxen årgång 1965 där också, men bara ännu mer!

I det fallet har Jupiter i Oxen visat sig på ett annat sätt: den vackra aktrisens fader var direktör för kända skönhets- och kosmetikaföretaget Revlon. Oxen (Venus) som den sinnliga och fysiska skönheten, och jupiterisk lycka och framgång inom detta område! 

Visst, Jupiter som Lagen är visserligen Jupiters "rotmetafor" (psykologen James Hillmans uttryck), men all trohet mot lagen leder till framgång, och en av belöningarna för trohet i ett tidigare liv bör återkomma i ett senare som en fysik som universellt hyllas som vacker. 

Nyligen ett blogginlägg om att de enda två män som vunnit två utmärkelser som mest attraktiva skådis i inflytelserika magasinet People (Brad Pitt och Johnny Depp) båda hade den välsignande Jupiter i koppling till deras fysiska kroppar (ascendenten). Brooke Shields Solen kombinerad med Jupiter i tionde huset för offentlig status, är inte en dålig början på ett snarlikt budskap, det heller. 

Och fast tidpunkt för Elwin saknas måste det sägas att hon alltid varit vacker, ja t.o.m. söt på ett sätt som inte ligger miltals bortom Brooke Shields typ. Sötma tillhör naturligtvis Venus och särskilt då i negativa Jordtecknet Oxen där sötsliskiga varningen låg på maximum dygnet före Elwin föddes: Brooke Shields dag är den sista där båda Månen och Venus ännu ligger i Oxen vilket betyder att Venus disponerar över nästan hela horoskopet - men i Satans, dödsskuggans dal och under attack från depressionens Saturnus (som i sig är under attack från aggressiva Mars). Hennes livsöde är mycket intressant ur perspektiv av ett liv som enbart handlat om pengar och framgång - och massor av tragedi och trasighet.

På nätet förekommer detta citat som säger något om att Tamas guna inte anpassar sig - när viktiga förändringar inträder går de sönder för att sedan (i bästa fall) börja om:

My father's death, my move, and my frightening and difficult delivery created a tremendous amount of stress, pain, and sadness for me. I was practically devastated beyond recovery.
Brooke Shields

Fadern gick bort 2003 tre veckor efter att Brooke, efter fem missfall, äntligen fött sitt första barn, så vad Jupiter än har för välsignande inverkan på Oxar av årgång 1965 verkar mörker som Tamas guna kastar över himmelen under denna tid ta udden av en del av Sol/Jupiter-kombinationen. 

Detta betyder inte att samma mörker gällde fadern (Solen) i barndomshemmet, överbetoningen på fixering är den energi som matchar det personliga karma de födda under den här perioden "valde", om man är konsekvent det österländska själavandringsperspektivet och hur det relaterar till astrologins tal om "kvaliteter" och "elementär grovhet". 

Jag noterar i en text om Brooke Shields att hon gjorde sig av med sin alkoholiserade mor som tidigare varit hennes manager. Först då började hon få vuxenframgångar. Det som skiljer Cissi och Brooke är att amerikanskan är född ett dygn tidigare när också Månen (moderssymbol) är i Oxen och i princip allt målas i tröghetens (bindningens) kvalitet.

De inåtvända schweizarnas horoskop

På en hemsida (nytt fönster) återfinns det enda rimliga datumet för det moderna Schweiz. F.d. BBC-producenten Marjorie Orr, som omskolade sig till astrolog av västerländsk typ, ger i sin summariska "The Astrological History of the World" (i princip bara en lista årtal och viktiga händelser med korta astrologiska kommentarer) ett schweiziskt horoskop baserat på ett datum 1291. Det är ungefär lika användbart i dag som att ställa ett horoskop på Sverige för Vasa-tiden och applicera på modern tid!

En nation "reinkarnerar", precis som själen, och det är naturligtvis det moderna Schweiz födelse som bäst kan förklara vad som slog slint när en majoritet av folket röstade för ett förbud mot landets muslimer att bygga bönetorn efter sin fason.

Hemsidans (tropiska) version av ovanstående horoskop baserat på den sideriska zodiaken innehåller ett klockslag som är precist intill minuten! I en fotnot citeras Nick Campion, internationell expert på landshoroskop, och han uppger att källa till tidpunkten saknas. Smutsig data så det förslår! Jag utelämnar därför helt frågan om ascendenten och de övriga 11 husen (livsområdena).

Det lämnar oss med landets horoskop ritat enbart som en "naturlig" zodiak som i pedagogiskt syfte påminner om att 1a egohuset är nära knutet till Väduren, 2a ekonomihuset till materiella eller sinnliga Oxen, och så vidare. Det här ger ändå några viktiga ingångar till det schweiziska nationalkynnet, och kopplingen till det första tyska horoskopet, det som ledde fram till Andra världskriget, saknas inte. Ännu en gång ser vi en materialistisk mentalitet, men nu nära knuten till en favorisering av materiellt starka individer.

Det är fullmåne och Solen i Lejonet indikerar en central och stark individualitet. Djuppsykologen Carl Jung föddes i Schweiz och som egosvag men fantasifull Kräfta kom lustigt nog hans psykologiska program för mognad att kallas "individuation", individens väg från lösligt psykiskt vrak till integrerat och stabilt "själv". Han skulle lika gärna kunna ha sagt att människans väg är att gå från det lunära, instinktiva stadiet - hans eget soltecken alltså - och nå nästa zodiakala skede - Solens eget tecken, det individualiserade eller "individuerade" Lejonet. 

Solen respresenterar i indisk astrologi människans innersta väsen, hennes andesjäl. Betrakta Månen/psyket som en yttre surrig hinna som döljer andevarelsen från människans ytligaste skal - det dagmedvetna egot. Nattetid, i drömmarna, kan emellertid mellanskiktet (själen) nås av budskap från hennes Centrum, hennes egen ande eller Översjäl.

Det här ger ju ett fantastiskt omen till det schweiziska folket - är det en nation av idel självförverkligade och andliga människor? Att nationen föds under fullmånen antyder att hela folket (Månen) ansluter sig till den ledande bilden av individualitet. För märk här: Månen i ett Lufttecken (Vattumannen) antyder ett starkt "mentalt folk", ett ideologiserande folk som är intellektuellt medvetet om de "påbud" som utgår från den centrala ledartendensen i Lejonet.

Men detta stämmer bara inte med den inskränkta och privatistiska mentalitet de nu visat upp i frågan om människor av annan tro! Sol-Lejonet är ju zodiakens stora och generösa inspirationskälla, givaren av liv och uppmuntran!

Ja, det budskapet gäller tills vi vägt in alla ingredienser och där det här Lejonet havererar, som så ofta, är när den tar sin tjänare Jungfrun till hjälp för det praktiska genomförandet av Lejonets vilja till Centralisering (med dess egen självkänsla som norm).

Den här årgången av Jungfrun fungerar inte bra! Inte bara finns här en självtjänande syn på pengar, en bristande monetär generositet, eftersom Venus anses debil i det här tecknet. Venus kombination med Mars anger också överdrivet libido - "horbockssyndromet" - men här uppenbarligen kanaliserat mot fysiskt handhavande av reala tillgångar som pengar: se horbockens kåthet omvandlat till viljan att kontrollera världsliga tillgångar via oppositionen till Saturnus (kontroll av materia) i motsatta Fiskarnas första grad.

Med facit i hand ser vi det schweiziska bankväsendet i den här libidinösa fixeringen vid Jungfruns - hantverkarens och jordbrukarens flinka händer - som formar kapitalet.

Och förmerar kapitalet! Schweiz föds ett år då "de gröna fingrarnas" Jupiter, expansions- och lyckoplaneten är som mest fruktsam. Jupiter är "upphöjd" i Kräftans tecken (Vatten = fruktsamhet) och som en psykologisk effekt betyder placeringen också en förhöjd protektionism! Den här Kräftan producerar i övermått, men kombinationen symboliserar också våldsamt utbyggda skydd från omvärlden.

Tillsammans bildar nationalhoroskopet en schizofren personlighet, precis som folkomröstningen mot minareterna avslöjade. Det går inte att betvivla att Solen i Lejonet opposit Månen i Vattumannen indikerar en nobel ansats. Men där Solen är herre i sitt eget hus (dvs tecken) där är folksjälen, Månen, samtidigt influerad av en bottensats, av Vattumannens härskare Saturnus.

Och denna Saturnus i sin opposition mot Jungfrun bildar en brinnande önskan om att vara materiellt framgångsrik - visst är det Calvins ande vi ser här och den dummaste och falskaste form av kristendom som någonsin såg dagens ljus: "I din materialistiska strävan visar du din omvärld att Gud förutbestämt dig till frälsning"!

Det är Anti-Kristus bakvända budskap! De första kristna (i Palestina) skydde tvärtom pengar som pesten och ansåg att det var Satans eget redskap för att distrahera människosjälen så att hon fuckade upp sina principer. Så förledande är det schweiziska horoskopet att ett flertal Jord- och Vatten-ingredienser här kombineras till en alltigenom låg och materialistisk tendens. Den teorietiskt fina placeringen för Jupiter har en inte föraktlig del i den skamfulla privatism som ledde till resultatet i folkomröstningen.

Jungfrun, där en glödande ambition ligger i de flinka fingrarna som räknar sedelbuntar åt sin herre Lejonet, är också ett privatistiskt tecken. Jungfrun producerar faktiskt ofta oerhört inåtvända personligheter som inte vill annat än undgå rampljuset och bara sköta sin lilla uppgift invid scenen där Lejonen står i allas blickfång.

Greta Garbos klassiska replik - hur gick den nu, "I want to be left alone"? - kan till stor del förklaras av hennes sideriska Sol i Jungfrun. I frågan kooperation med andra hade hon också Venus i privatistiska Kräftan vilket heller inte underlättar kontakten med främlingar. (Garbo sitter insjunken i sig själv i en bar då hon yttrar orden.) Som vi ska se längre fram har Kräftan en viktig funktion också i det schweiziska nationalhoroskopet.   

Det är också tydligt att den degradering av Eldens nobelhet närhelst den möter tydligt mothugg från den mer praktiskt lagda Jorden går igen i det här horoskopet. Solen är strax klar med sin färd genom sitt eget tecken, och redan här sker över teckengränsen en olycklig kombination med det giriga drakhuvudet Rahu just i början av Jungfrun. 

Exkurs. För en nylig granskning av en extremt aktiv Rahu, se Elin Woods horoskop, där girigheten fokuserade inga mindre än Lejonen - samhällets höjdare. Jag spekulerade där att hon satt ribban högt för vad som dög som make, och kan här tillägga att detta ultrahungriga Lejonet givetvis också är en makalöst tydlig illustration av den stormrika Tiger Woods själv! En återkommande referens på bloggen är till en annan sorts girighet: hungern efter död! Massmördaren Ted Bundys hemska nymåne i dödstecknet Skorpionen förstärkt av den giriga Rahu, är talande.

Denna Rahu skall alltså vägas in i horbockssyndromet, och effekten är naturligtvis hemsk! Här är det omoraliska Schweiz som utan bekymmer gömmer naziguld stulet från utrotade judiska familjer ända in i 1990-talet! Saturnus mittemot det här extrema horbockskomplexet (omvandlat som en ohederlig, lömsk och egoistisk tjänarinna) tyder på att det här landet från sitt födelse kommer att spela en ful roll i Europas historia. 

Man kan, som sagt, se den dess böld i Jungfrun som ett perfekt komplement till den tyska nationen som något senare tog form med dess imperialistiska (Stenbocken) tendenser. Här, i grannlandet Schweiz, hittade den nyfödda tysken en samstämmigt och sympatiskt sinnelag.

Märk också hur den schweiziska nationalsjälen, specifikt illustrerad av Månen i Vattumannen, är kluven. Dels lyser Lejon-Solen starkt som dess enande dirigent (eller omvänt: inifrån var medborgare i folket lever den distinkta känslan av att vara tydliga individer i fråga om materiell hantering - precisionen i schweiziska urverk är så typiskt "det extrema libidot" i teknikern och handarbetets Jungfrun). Men dels påverkas nationalsjälen av sin disponent, Vattumannens härskare Saturnus. Och denna befinner sig i Fiskarnas första grad. 

Vi har därför ett exempel på en psykopatologisk nationalsjäl eftersom Vatten och Luft inte blandar sig väl och kan leda till våldsamma problem i översättningen av attityd och instinkt till en rationell ideologi. Det kan vara så illa att nationen börjar rationalisera sina irrationella attityder mot vissa företeelser! Det är det vi sett i den här folkomröstningen och en helt nationens förgiftade och sjuka syn på livet har nu visat sig för hela världen att bese!

Tyvärr förstår inte delar av övriga Europa att de ser den första varningen för ett Tredje världskrig - förorskat av deras egen västchauvinism. Den lilla västeuropén upplever alltför bistra tider själv för att reagera på det verkliga dramat, hon är alltför upptagen med simplistiska demoniseringar av folket i flyktingförläggningen på andra sidan av stan, dvs en världsbild baserad enbart på hennes egen lilla lokala horisont. Den lilla västeuropéns avsaknad av mental flygförmåga leder för den jordbundne till förenklade upplevelser, som att "hela världen jävlas och tränger sig på mig och min lilla täppa".

Ungefär så obildad hörs också den rösten vara, som stiger fram ur det schweiziska nationalhoroskopet. Det finns fantastiska ansatser och kompetenser på denna himmel, men också mycket oklarheter! Som Paulus, den kristne missionären i väst, sade, "Anden (här: Solen i härskarläge) är villig, men den materiella instinkten försvagar."

Horoskopets födelsetid saknas alltså, men utifrån det vi har att jobba med tycks inte Solen klara jobbet (med "individueringen") i detta horoskop. Det blir den negativa världsliga energin i demonerna Saturnus, Mars, och Rahu som fullständigt degraderar penningens och människokärlekens planet Venus - själv debil i Jungfrun - och som ger oss sinnebilden av det vidrigaste kynne jag vet: människotypen som enbart tänker på sin egen komfort, och fastmer fabricerar nidbilder om andra för att rättfärdiga sin egen materiella lystnad.

Som en astrologisk övning på hygglig kvalificerad symbolisk nivå, en övrning i konsten att syntetisera en gestalt ur flera ingredienser, jämför Schweiz nationalhoroskop med det för Humanisternas ordförande Christer Sturmark (ateist) så förstår ni hur låg nivån är även i Sverige. I en annan tid och plats hade en sådan andesjäl inte fått en spaltmillimeter eftersom folket varit i Sanning upplyst och inte efterfrågat sökta debatter som i djupet bara vispats samman pga en underliggande "horbock som står efter komfort på hemmaplan". 

Se hur Schweiz och Sturmark möts i viljan att vara lite extra (Lejonet) men att de som gör jobbet i båda horoskopen är Jungfrun och Kräftan. Visst finns det något mycket mänskligt i kombinationen av Jungfru och Kräftan, men det är inget man torgför - det här helt materialistiska motivet (Jord + Vatten) handlar bara om flinkt hantverk för att berika den närmaste kretsen. Och det här är fel tid på jorden för att sätta ribban så lågt och lokalt!

Tyvärr. Jordelementet visar sig ofta vara det drivande temat när alla nobless försvunnit och anden är som mest impotent.

***** 

En mängd artiklar i svensk press om schweizarnas introverta försök att stöta bort allt som inte i minsta detalj (Jungfrun = detaljprecisionens tecken) liknar dem själva. Här några stycken:

DN: Blandade reaktioner i Europa 

SvD: Beslutet upprör FN 

AB: Högerextremism på väg bli vardag (med åtskilliga unkna svenska kommentarer av den lokala horisontens typ som jag kommenterat ovan)

Expr: Har redan dagen efter skandalen sopat sin "Etta" ren från alla tecken på att något ytterst illavarslande för Europas framtid just timat. Lika omdömeslöst som skamligt av de redaktionellt ansvariga.