Var folkets val förutbestämt?

Dagen före dagen. Detta är Sveriges enda djupanalys av sakernas tillstånd, så förskräcks inte av bilden av en zodiak här nedan. Vi ämnar tala principer eller idéer i det följande. DN spekulerar i en regeringssammansättning efter valet, SvD ältar "gapet" mellan blocken. Här ska vi istället analysera folksjälen!

Här är stjärnhimmelen efter att svenska folket söndagen den 19 september vallfärdat till valurnorna och avlagt sin röst. Exakt klockslag går inte att sätta på en sådan här observation, och är heller inte nödvändigt. 

Det räcker med att notera hur väl zodiaksymboliken återspeglar det som i valspurtens elfte timma ånyo seglade upp: frågan om priset för den sköra och i det sant mänskliga människan och offren för den fascistiska sjuk- och jobbpolitik högern introducerat under fyra år vid makten. (Jag talar förstås om fallet Annica.)

Av mängden arroganta läsarkommentarer i tidningsspalterna synes en hel generation kallsinniga äckel ha vuxit upp i Sverige, gödda på framtidsfantasier om osårbara Terminator-varelser vars elektroniska kretsar avläser de kroppsegna systemen som själlösa ettor och nollor - och därmed inte heller bryr sig om andra. (Temat "teknikens förmänskligande" syns i Terminator-serien där filmskaparna strax insåg att Schwarzeneggers figur omöjligt kunde fortsätta vara helt utan empati även i uppföljaren...)

Sverige har under högerstyre (råkapitalism, viljan att i varje läge tjäna något för egen del) blivit tillhåll för den ultimata undermänniskan, en nyttig idiot som inte bara låter sig sugas ut av en rik minoritet utan gör sken av att göra det med glädje!

Den rike mannen har kastat henne några brödsmulor där hon krälar under bordet på sin arbetsplats - en arbetsplats där hon inte längre vågar höja sin röst i rädslan att förlora ett osäkert grepp om de där smulorna som möjliggör lite shopping och resor. Bemanningsbolagen äger dig, lilla slav, och bakom dem hittar du Råkapitalismen, den stora Satan själv. Varför ser du inte hur systemet är uppbyggt?

Folk är numera mer än någonsin maktlösa små spelbrickor som flyttas runt mellan tidsbegränsade uppdrag. Svensken tycks inte våga se hur sataniskt ordet "projekt" är! Detta är den ultimata strategin för att bryta ner en sammanhängande struktur i så små delar att alla på den lägre spelplanen tappar blicken för annat än uppgiften att säkra sin egen överlevnad, från ett projekt till nästa. Varför projektform? För att varje död minut däremellan kostar pengar. 

Råkapitalisten är ingens vän, han ser bara till sin vinstmaximering. De allra mest korkade medborgarna maskar av sitt perspektiv, krafsar ihop brödsmulorna och beter sig som om de också var höjdare. Slickar uppåt och sparkar neråt. Men det ser de inte själva, för de vågar inte titta på sin objektiva funktion i systemet de är beroende av.

Astrologiska analyser är egentligen obehövliga, blotta ögat avslöjar svensken att vara ett samlingsnamn för en majoritet av jubelåsnor som totalt har köpt den ondaste politiska ideologi som existerat på jorden, väl jämförbar med diktaturer och islamism och allt annat vi, som kallar oss upplysta och rationella, är så duktiga att peka fördömande fingrar mot. Men gud, så hemmablinda vi var!

*****

Ja, för det borgerliga försprånget ser cementerat ut, dygnet före valdagen. Och horoskopet instämmer. Men vad visar kartan egentligen?

På en tolkningsnivå kan vi identifiera folk i färd att välja sin representation för de kommande fyra åren. Här är ett dygn då den instinktiva och oförnuftiga folkmassans planet Månen befinner sig i rationella tecknet Stenbocken. 

Låter detta som en ren självmotsägelse? Det är det. Månen - folksjälen när vi talar frågor som rör ett helt folk - sägs skadad i Stenbockens tecken, eftersom det här är det starka och patriarkala ledarskapets tecken. Bakom Saturnus har vi härskaren Saturnus, Månens och den levande människans raka motsats. Saturnus står visserligen för rationella principer, men de är fullständigt dehumaniserade om de inte tempereras med humanitet. 

När borgarnas nya omänsklighet gick upp för folket i slutet av 2009, hade socialförsäkringsministern Cristina Husmark-Pehrsson det hett om öronen en tid. Hennes horoskop visar Månen i Stenbocken under attack från olycksplaneten och krigaren Mars i sårbarhetens tecken Kräftan. 

Symboliken visar exakt den osympatiska styvmoderns formalistiska sätt att hantera de blödande och sårade. Hitler själv kunde inte ha skött hanteringen av samhällets svaga bättre. 

Exempel 2. En bit in på året exploderade fallet med Göran Lindberg, känd som  Kapten Klänning. Den f.d. länspolismästaren och den sårbara kvinnans riddersman visade sig vara ett kallsinnigt äckel som i det privata använde kvinnokroppar för att få utlopp för sin aggression. (Som "kropp" tedde sig troligen hans offer ur hans perspektiv - de var bara objekt eller redskap för hans inre störda motivbild - dvs, sagda zodiakala logoi). 

Återigen Månen i Stenbocken under attack från Mars!

Exempel 3, sittande statsminister Fredrik Reinfeldt själv, vars utopistiska framtidsvision alltjämt nämns då och då och som röjer ett praktäckels världsåskådning där den som inte gör rätt för sig knappt har rätt att leva. Här har vi istället direkt fokus på sårbarhetens tecken Kräftan via Solen. Hans livsuppdrag är således att på ett eller annat sätt sjunga Kräftans lov och därtill gör han det (om födelsetimman är korrekt) via 11e huset som beskriver ideal eller föresatser. 

Det här kunde man tro var en sann kvinnornas riddare, eller hur? Men det han idealiserar är inte Kräftan (kvinnor, hemmet) hursomhelst, utan Kräftan med ett predikat: de av samhällets små och svaga som har balans i sin ekonomi och kan sörja för sig själva.

Det är Kräftans härskare Månen (det lilla folket) som ger den här nyanserade bilden av vilka moderatens ideal är, för vi hittar Månen i jämviktens tecken Vågen i andra huset för pengar. 

Problemet med statsministerns i och för sig lovvärda vision om det självbärande hushållet (Kräftan = det enskilda hushållet) att baksidan är hans skräck för sådana som kan förstöra hans ideologiskt skimrande fantasi. Venus (pengar) ligger i 12e huset för förluster och det är naturligtvis en mardröm om pengarna, basen för hans fantasi om en balanserad ekonomi undermineras från 12e huset för de sjuka och ofärdiga.

*****

Jag tänker inte ännu en gång argumentera för varför svenskarna valde att låta sig företrädas av en människa som fruktar svaghet för fyra år sedan (och nu ser ut att göra det en gång till) [1]. Men Sverige är till avsevärda delar Nazityskland reinkarnerat! Ytliga analytiker ser naturligtvis inte igenom historiens blad, ser inte själen (i någonting!), ser inte den djupa kontinuiteten - och har därför ett magrare underlag. 

De ytliga analytikerna säger saker i stil med att folket väljer samma sak två gånger därför att de upplever sig gynnade av den politik som förts. Så resonerade också tyska folket! Vad spelade det dem för roll att naziideologin byggde på förakt för dem som inte kunde göra rätt för sig och bidra till samhället (då som nu var de blodsugande parasiter, "tärande" faktorer). Genomsnittstysken då struntade väl i att miljoner "undermänniskor" kapades bort från "folkkroppen". Genomsnittsmänniskan är och förblir nämligen en insiktslös och självtjänande lakej. 

"Arbeit macht frei", stod det på skylten över dödslägret där den tidens undermänniskor tvingades arbeta under svältförhållanden tills de stupade. Det är exakt den tysk-lutheranska flitens politik regeringen Reinfeldt presenterade för de sjuka och arbetslösa i Sverige som deras enda väg.

Vad bryr sig den lilla människan som redan har jobb om vad som utspelar sig i ögonvrån? De är ju förblindade av stockholmssyndromet och fullt upptagna att se till att inte de också förlorar de värdefulla smulorna från den rike mannens bord! 

Detta är en nedåtgående spiral.
 

*****

Låt oss återgå till horoskopet för det logiska resultatet av söndagens val. Den per definition lättpåverkade och irrationella Folkmassan (Månen) svarar, som sagt, på den saturniska förnuftsprincipen eftersom Månen passerar det socialrealistiska och realpolitiska Stenbockens tecken, ett tecken som gärna sätter agendan och drar upp riktlinjer för menigheten. Märk också att folksjälen resonerar i Jordelementet - en tydlig korrelering med plottret av utsträckta femhundringar och andra trivala konkreta frågor i denna valrörelse.

Vi skulle lika gärna kunna säga att svenskarna ertappas en masse med stockholmssyndromet - som helhet är folket fullständigt identifierat med sin kidnappare Överhögheten i den utskurna skivan "frusen tid". De fungerar inte autonomt utan beter sig mer än någonsin annars i enlighet med den föreskrivna formen. 

Men vad betyder detta? Man ur huse till röstlokalen är naturligtvis en helt perfekt illustration av Månen i Stenbocken. Det är naturligtvis inte en Måne under attack från Mars, så även om sinnelaget anses skadat i Stenbocken, där det oreflekterat svarar på order, är folkets röstande en i sig neutral handling. Den svenska folksjälen samklingar med "denna världens herre".

Men folkdjupet är också fyllt av en disposition, en inriktning. Studerar vi Saturnus, som förfogar över folksjälen vid denna tid, finner vi den i Jungfruns tecken. 

Märk att Saturnus bara är en neutral platshållare, glöm (men inte helt) det som planeten själv representerar. För den här typen av studie är vi intresserade av idéerna som rör sig i folksjälen (Månen) och som kan tänkas avslöja vad folket som helhet röstar på!

Glöm inte helt, sade jag. För naturligtvis känns det meningsfullt att folksjälens disponent visar sig vara Saturnus, symbol för konservativt maktbevarande (status quo). Hade valet inträffat medan folksjälen passerade t.ex. pionjärtecknet Väduren, kunde man ha tänkt sig ett folk redo att pröva en ny lösning (eller beredskap att gå ut i krig). Alls icke så vid detta tillfälle!

Faktum är att Månen i Stenbocken, predisponerad mot Saturnus domän, tyder på "mer av samma gamla visa"! 

Att Saturnus äter sina barn och att valet av honom leder till armod, det fattar inte svenskarna eftersom deras själviska korttänkthet ("smulorna under bordet") har utblottat intelligensen! De kommer att få känna av konsekvensen av sin korttänkthet när de blir lite äldre.

Vid den tiden kommer det råa kapitalet produktifierat och prissatt varenda tjänst de i sin skröplighet behöver. Amerikas nu växande massfattigdom kommer då att vara ett faktum även i Sverige, tack vare regeringen Reinfeldt som går Storkapitalets ärenden men mörkar detta med lögn om att vara "arbetarpartiet" (mer om den intressanta formuleringen strax).

Torskarna kommer inte ens att ha råd med sin egen kista, utan det lilla som den dagen återstår av en samhällskärna kommer att bestå dem med en skamfull kremering helt utan omsvep och förskönande detaljer. (Fattigkyrkogården i den nya tidens version.)

Torskarna tittade på filmen om maskinstaden bakom Matrix i sin ungdom men förstod inte ett dyft av filosofin i filmen. Nu förkastas de själva av det intresse - Penningen - som de en gång röstade för. För det råa kapitalistiska systemet skiter i sina väljare, det bara utnyttjar dem.

*****

"Valhoroskopet" visar genom Saturnus i Jungfrun att det är förnuftsskälet (logos) från detta zodiaktecken som styr folket under valdagen. Men inte utan en direkt opposition från en helt motsatt princip - Fiskarnas tecken. 

Symboliken är fullständigt klockren! Den förskräckliga historien om svårt sjuka Annica som blottlägger satanismen i den borgerliga arbetslinjen representeras av just denna opposition!

Jag rörde vid den ideologiska oppositionen igår, i frågan om fotbollsklubben Milans förre tränare Arrigo Sacchi har rätt i kritiken om att Zlatan bara tänker på sig själv och inte fungerar som lagspelare.

Lika tydligt grupporienterad som Sacchi är via sitt soltecken Fiskarna - fiskstimmet, hela laget - lika introvert och orienterad mot sin egen prestation och del av kakan är Zlatan med soltecken Jungfrun - tjänaren som jobbar för sin lön men ännu inte på basis av några högre ideal.

Så titta nu på "valhoroskopet" igen och säg mig vad du ser.

Jag ser det här: I år fanns chansen att höja sig till den förnämliga Jupiter-i-härskarläge-i-Fiskarna, för den som förstod detta omen. I Fiskarna avsäger sig människan sin egoism, sin vilja att profitera, sin roll som träl under en herre som kanske kastar åt henne några smulor. 

Men horoskopet visar, som sagt, ett stockholmssyndrom där folksjälen (Saturnus som platshållare för Månen) grupperar sig i trälens tecken Jungfrun eftersom det står En lysande Sol där som kallar sitt parti det "enda arbetarpartiet". Ja, folket graviterar än en gång mot denna Sol i egennyttans tecken - Reinfeldt!

I så måtto Jungfrun är slavens och tjänarens tecken kan det kallas arbetarens parti, men detta är inte sanningen. För den ideologiska analysen av zodiaken visar att Reinfeldt lockar fram det sämsta i svensken: han vill att de ska värdesätta sin patetiska femhundring högre än den alltigenom nobla principen som lyste som motvikt mittöver: STOR RIKEDOM (Jupiter) stod i år att finna i solidariteten med allt levande (svårt sjuka, miljön, etc). 

Men det ser ut som om Reinfeldt, själv med den obehagligt självtjänande men samtidigt sluga Jungfruascendenten [2], har lurat detta folk av korttänkta egoister. Lustigt nog identifierar lärdomshistorikern Sven-Eric Liedman i DN Fredrik Reinfeldt som en polerad butler, och det utan att känna till moderatens rollmask eller persona i tjänarens tecken!

Vi kommer att få känna av det här årets val när vi blir äldre och inte längre orkar sörja för oss själva.

Godnatt Sverige.


PS. Rubrikens fråga besvarades av hur folksjälens disponent från evigheten var bestämd att lägga sig med Solen i Jungfrun i detta skede av den här entitetens rörelse över erfarenhetens hav.

_____

1. En kort summering: Amerikanske psykiatern Ian Stevenson försökte i "Children who remember previous lives" (Univserity Press of Virginia, 1987) göra ett överslag på alla de tusentals barn och vuxna han djupintervjuat om deras tidigare liv-minnen och kom fram till att själar återföds efter mindre än 20 år. Rabbinen Yonassan Gershom (1947-...) har inom judenheten konfronterats med många fall av helt förstörda människor som saknar barndomstrauman men tycks FÖDDA med horribla minnen från Andra världskriget ("Beyond the ashes", A.R.E. Press, 1992, med flera titlar).
   
   Det är därför rimligt att den nazifierade generationen tyskar nu har dött av, har hunnit återfödas och kommit en god bit på väg i sitt nästföljande liv. Många har valt Sverige som plats för sin återfödelse givet de historiska banden mellan Sverige och Tyskland. (Jag har själv ett liv i Tyskland, fast åtskilliga århundraden tillbaka). Psykologen Carl-Gustav Jungs tanke om skiktningar inom det kollektiva omedvetna (Volksseele, folksjäl) är urgammal, och en bra utgångspunkt för att försöka förstå reinkarnationens mekanismer på ett transpersonellt plan.
   
   Det är i mina ögon rätt uppenbart att det är nazismens övermänniskogriller vi nu ser i den nya it-fierade unga svensken, hos rationalisten, den vetenskapsdyrkande och kyligt religionsföraktande människan. Förakt för svaghet ("lägre stående raser") går inte ur själsfibrerna så lätt, utan kan hänga med i flera liv förrän det spätts ut. Patologin mattas genom att själen hittar nya intressen i livet och slutar "obsessa" över ett gammalt tema. Själen är precis som människan eftersom människan ju bara är en själslig funktion.
   
2. Psykologin bakom Reinfeldts spelade roll, Jungfruascendenten, djupar, avslöjas i dess rädsla för att att tappa status och pengar när man inser att tecknets härskare Merkurius har gjort gemensam sak med pengarna (Venus) men i mardrömmarnas hus, det tolfte för världsliga förluster! Blott få horoskop når upp till någon form av andlig resning via detta hus, det är en nesans sektor. Därför min tes att Reinfeldts hånfulla syn på människor bottnar i omedveten rädsla för att själv bli en loser.

Reinfeldts mörkläggningsmaskineri

Enligt Aftonbladet hastar Reinfeldt iväg från besvärande frågor om ett i raden av alla offer för borgerlighetens nygamla förakt för svaga människor. 

Hans tillförordnade censor och mörkläggare, presschefen, fräser åt reportrarna, "Ni frågar ju hela tiden om enskilda fall"! (Som om inte en orättfärdig politik måste synas genom dess konkreta utfall...)

Det är inlägget blir kort. Presschefen Alenius födelsehoroskop tillhör samma typ av mörkermän som Reinfeldts egen födelsekarta, så samsynen och synergin mellan dem är uppenbar.

Presschef / skadekontrollör

Jupiter, framgångsindikatorn, står i kommunikationstecknet Tvillingarna så en karriär i just den riktningen är helt logisk. Likt Reinfeldt är soltecknet Kräftan, dvs en undanglidande och protektionistisk grundnatur. "Vet inte, har inte hört något om den saken..." (Svenska folket har i grunden missuppfattat trovärdighet - folket tycks köpa glidarstil och tro att det är genuinitet.)

Men det är de mörkfärgade Tamas-tecknen som är det intressanta. Principfasta under normala förhållanden men under stress rigida, autokrata och inte så lite intresserade av stabila makt- eller myndighetspositioner - ibland till vilket pris som helst [1].

Se nu vad som händer i Lejonets, härskarens tecken (nog syns det att Alenius sökt relatera sig till dem med makt, alltid - jfr f.d. fru Tiger Woods horoskop!)

Kommunikationsplaneten Merkurius, så fri och vaken, hamnar här under den skoningslösa diktatorn Saturnus direkta kontroll. Insynsskydd, skadebegränsning, kontroll, mörkläggning, locket på. Envägskommunikation. Diktatur. Den enda vägen.

Allt ont som finns att säga om överhetens sätt att "fixa" kommunikationen för att dupera undersåtarna kan sammanfattas i den här fula, mycket fula, viljan till makt via ordet.

Och smutsfläcken angriper som synes kvinnans egen person och psyke - Månen i Oxen blir här en tjurig och dogmatisk typ av Oxe, en som vägrar spela med i livets komplexitet. Tjuren Ferdinand vill bara njuta blommorna under sitt träd, utan besvärande frågor om solidaritet mellan alla människor. Och så kommer det journalister och påminner om den vidriga människosyn de nya moderaterna introducerat under sina fyra år vid makten. Så klart man blir sur och snäsig.

*****

För många, många år sedan var horoskopet för Gunnel Arrbäck, f.d. chef svenska filmcensuren, ett av dem som fick mig att börja "tro" på astrologin.

På den tiden var jag lyckligt omedveten om problemet med den västerländska zodiaken, men vad jag tyckte stämde så bra med Arrbäck och censur var att hon hade Månen i saturniska och reducerande Stenbocken i kombination med Solen i Väduren: det subjektiva ögat med makten att bestämma vad andra får se eller inte se!

Det här kan ha varit det normgivande fall som fick mig att förstå vad "egenmäktighetssyndromet" var, att det existerar och att det har beröringar med en diktators rätt att själv bestämma vad som är verkligheten för folket.

Och som ödet ibland vill ha det, överlevde egenmäktighetssignaturen flytten till den korrekta sideriska zodiaken! Arrbäck tillhör absoluta minoritet där både Sol och Måne faktiskt förblev i samma tecken efter att ha subtraherat 24° från den tropiska zodiakens placeringar. Allt som krävs är att hon är född några timmar in på dygnet (för en Mån-Stenbock) - vilket är mer än troligt.

Jag säger inte att Arrbäcks och moderaternas presschef har helt jämförbara himlar, men temat "mörkläggning" eller "kontroll" delar de.

I Arrbäcks horoskop finner jag det remarkabelt att precis allting är indraget i  omdömeslösa och passionerade Rajas guna utom den kallsinniga Censorn Saturnus vaksamt posterad i mentalt alerta Tvillingarnas kommunikationstecken!

Ett mycket tänkvärt horoskop.

F.d. chef för svenska filmcensuren

_____

1. President Richard Nixons förfall i korruption och åtföljande Watergateskandal berodde på hans psyke/Måne i Stenbocken, förvisso lidelsens Rajas i dess mest positionslystna skede.

Men se hur Månen disponerades av rigida Saturnus-Oxen (Tamas), en synnerligen illavarslande kombination givet hans likaledes rigida (Tamas) personlighet/ascendent i Lejonet!

Nixons data: 9 jan 1913, 21.35 Whittier Junction, Kalifornien.

Hur mycker Eddie Murphy orkar du?

Rubrikens fråga ställs på imdb av en cineast som sätter fingret på alla de viktiga filmkritiska aspekterna av "Nutty Professor 2", en typisk urvattnad uppföljare på ett vinnande koncept. 

För astrologins vidkommande understryker Murphys horoskop exakt vad jag sagt om Venus i Väduren flera gånger: självkärleken här är stor, större, kanske, än intresset för det motsatta könet. Hur mycket Murphy än flörtar sexistiskt med sina färgade systrar är det aldrig på allvar. Murphy har bara kul i sin egen fantasi. Väduren bortom ego, Väduren som Gud allsmäktig - den enda som existerar och den enda som behövs för att göra film:

Murphy plays eight different roles and gives a tour de force performance without the benefit of any story whatever. I got the impression that the writers were superfluous anyway, since Murphy was obviously ad libbing about 90% of the time.

FlickJunkie-2 (Georgia)

När man börjar tänka efter på den här gatsmarta snubben och hans jiddrande, inser man att han gjort multipla roller i bra många filmer! Andra skådespelare kanske gör en sådan grej en enda gång och sen var det bra med det. 

Men för Murphy är det här ett grepp att återvända till om och om igen. Det är uppenbart att tendensen ska spåras till hans sinnelag, Månen i den charmanta Vågen (en placering som gör att kan kommer undan med sin plumpa och grova sida). Detta psyke disponeras emellertid - eller tar regi - från djupt egocentriska Venus i Väduren.

Oppositionen mellan Vädur/Våg ger ofta extremt snabba reaktioner och livliga naturer - minns det tidiga exemplet Jonas Gardell under det extremt lidelsefulla och positivt polariserade teckenparet (i hans fall dessutom fullmåne).

Går du till Vädurens disponent och nystar därifån, hamnar du till sist antingen vid Saturnus i Stenbocken (för ett fett egenmäktightssyndrom) eller, via aspekt, vid Venus-Väduren igen! Det är rundgång kring egot i det här horoskopet.

Lägg till det Jupiter i klent läge i Stenbocken och underordnad "herre på täppan" Saturnus i härskarläge i samma tecken och den här kombinationens grepp om psyket och vi har just en som både regisserar och lever ut sig själv! 

En remarkabel energimänniska detta, med så mycket och viktiga placeringar i den passionerade kvaliteten Rajas. 

Man undrar om hans Sol i identitetslösa Fiskarna överhuvudtaget styr alls, eller om han bara är en självgående liderlig pratmaskin hela han! Som cineasten säger: filmen verkar inte ha något manus men det spelar inte Murphy nån roll för han improviserar sig fram.

Hur klarar någon detta på ett övertygande sätt? Det är Staturnus den formsäkra som kopplar till Månen. Detta är Jord och Luft, ett ohyggligt starkt intellekt som kan etiketteras som "rationalism". Murphy gör sin mentala rutin, helt enkelt. En driven snubbe som lärt sig ståuppkomikens alla trick och som blandar och ger "lajv". Den med lika mycket rutin  kan säkert se "skarvarna" i hans show, se hur kan knåpar ihop den här s.k. improvisationen.

Eddie Murphy blev mildare och mer mainstream-anpassad med åren, hans tidiga ståupp-komik var, vad jag förstått, extremt vulgär och elak. Jag har tidigare nämnt att de två Merkurius-tecknen Tvillingarna och Jungfrun är kapabla till väldig snarstuckenhet (de figurerar i några riktigt hemska fall av torterande massmördare). Hos Eddie Murphy hittar vi naturligt illvilliga Mars i Tvillingarna i kvicktänkt attack mot - eller vitalisering av - formella Saturnus/Jupiter. 

Det är som om krigarenergin först går in i Stenbocken och där fördöjs några millisekunder medan den stora Organisatören bäst sätter samman, expanderar och trimmar (Jupiter och Saturnus) det illvilliga martiala uppsåtet från Tvillingarna. Sedan levereras en komisk och konkret helhetslösning vidare till Månen som är människans "låga kopplingscentral" och där, i sinnet eller psyket, blir materialet tillgängligt på Eddie Murphys solipsistiska inre teaterscen och han kan agera ut sina ögonblickssnabba påhitt. 

Eller är Eddie Murphy så snabb att han är medveten genom hela den här mentaliseringsprocessen jag just beskrev, ända från Mars-impulsen?

Då är han något av ett geni i det han gör. Men jag tror hans Sol-Fisk avslöjar hemligheten. Han bara låter det komma och är bara ett tomt hölje, en värd, för de väldigt specifika och formande mentala krafter som beskrivs via Tvilling, Stenbock och Våg-Vädur.

Tillägg

Råkade få syn på ännu en film med Murphy i multipla roller, nu "bara" tre. Men här påminns man åter om att Stenbocken är den yttre formens tecken - schematiseraren och därmed också stereotypens mästare!

Vad har egentligen Murphy för konstigt alter ego i extremt feta människor? Här spelar alltså Murphy själv den extremt överviktiga kvinnan på bilden. Om man minns devisen att "Saturnus äter sina barn" kan man snart märka att Stenbockar ofta är väldigt gängliga i kroppsbyggnad. Den runda kroppen ligger förstås hos modersfiguren Kräftan mittemot.

Kräftan är inte aktiv i Murphys horoskop, men mina tankar går till den märkliga kombinationen av "tärda" Saturnus och "expansiva" Jupiter - i form- och klichétecknet Stenbocken. De här två tunga planeterna är som en slags "två-personer-i-en" och det skulle ha varit intressant med en födelsetimma för Murphy för att få veta var i horoskopet den här kombinationen egentligen befinner sig.

Astrologin om Sacchi vs Zlatan

Har före detta Milan-tränaren Arrigo Sacchi rätt i sin milda uppläxning av Zlatan? (Expr, DN) I Sverige är Zlatan gud för många som ännu har behov av en idol. Liam Norberg visade nyligen prov på just en sådan inställning som i förhållande till hans ålder tedde sig något märklig. Svaret låg i hans Saturnus fallen i Väduren: "en ung jag-kärna".

När två ryker ihop i ordkrig och liknande är det på astrologiska grunder ofta väldigt lätt att se varför. Du behöver inte ens ha läst något i ämnet för att rent visuellt se var blockeringen uppstår mellan de här två kartorna - scanna bara med blicken efter tydliga antiteser mellan himlarna:

Det är förstås den diagonala axeln mellan Sacchis födelse i genuint ödmjuka Vattentecknet Fiskarna (Pisces) och Zlatans nervöst självmedvetna Jungfru (Virgo) jag talar om. Två födelser i två diametralt motsatta soltecken. Zlatan, Jungfrun, som vill vara för sig själv och göra sitt; Sacchi med blicken istället riktad mot samstämmigheten inom fiskstimmet - fotbollslaget!

Bara det här borde göra en konvertit av skeptikern. Och minns att detta är den ursprungliga babyloniska zodiaken. Med det sorgebarn västastrologin kom att bli är det en ren lyckträff om någon känner igen sig i zodiaksymbolerna.

Jag kommenterade Zlatans horoskop nyligen, i samband med återgången till Milan, men höll en låg ton i det inlägget. Nöjde mig med att tala om Zlatans "egensinne". Detta kan vara ett gott ting, för flockmänniskan saknar originalitet och rapar bara upp samma repliker som alla andra i omgivningen.

Men egensinnet kan också vara på bekostnad av förmågan att assimilera sig till omgivningarna, och jag misstänker att Sacchi tydligt sett just det som är Jungfruns akilleshäl, att de utstrålar exakt det som legendariska Sol-Jungfrun Greta Garbo utryckte i sin berömda filmreplik: "I want to be left alone" - lämnad ifred att få syssla med sitt.

Zlatan är ingen lagspelarnatur, både hans Sol och Måne befinner sig i självinneslutet individualistiska tecken. (Skorpionen figurerar både i hans och Greta Garbos horoskop och spelar en viktig roll hos båda.)

Jag kan för lite om sport för att veta om det är okej med hyperintroverta spjutspetsar längst fram i laget. Men jag har förstått att anfallet är divor som aldrig går tillbaka och hjälper laget utan bara har som uppgift att ligga och vänta på chansen att pricka in ett mål.

Är det möjligen så att Sacchis förflutna som back (mer av en lagspelare) spelar in i hans kritik av Zlatan? Den senare mumlade ju något om "avundsjuka" hos italienaren. Kanske kan ligga något i det. Fiskarna är dunkla och diffusa, Jungfrurna vinnlägger sig om distinktion.

Rollspel görs från Luftelementet

Så Joaquin Phoenix underliga hopp från skådespelarbranschen till rap var bara ett storskaligt och uthålligt (två år) practical joke! Nyheten briserar i Aftonbladet (även DN, SvD) och följande kommentar är bara för de som besökt bloggen förut eller är förtrogna med astrologins begreppsapparat:

Phoenix har formgestaltningens Saturnus understödd av framgångens Jupiter. Och Tvillingarnas tecken är känt för att vara desinformationens mästare!

Hans är ett extremt ovanligt horoskop, jämförbart med Dalai Lamas om inte dess unika förmågor på Luftnivån också varit så infekterad av de degraderande Mars och Saturnus (Här kan man dock diskutera om inte naturligt onda Saturnus i själva verket gör mer gott än ont.)

Formplaneten Saturnus "uppe" i den mentala blå luften är så typiskt för en konceptartist! Det vi andra nere i den fysiska och Jord-dominerade verklighetens såg och lät oss luras av var bara en saturnisk Form som han valde att uttrycka via sitt första hus, via sin fysiska person.

Den artist som jag av alla bloggen hunnit snabbgranska kommer ihåg bäst av den tydligt intellektuella Luft-typen är inte Robbie Williams (som jag kallade ett "air head") utan Eddie Meduza! Där har vi en klar koppling till Phoenix i dragningen till det burdust aparta! (Inte minst rollen som Johnny Cash.)

Lars Vilks ointelligenta invandrarhat förbigår jag helst i tystnad, men även den himmelen är värd att inspektera som jämförelse. Luftslott kan byggas så att föreställningsvärldarna knappast alls stämmer med verkliga fakta, det är helt klart.

För dragningen mot avsiktligt bedrägeri, dvs en medveten version av "dissociation", se Månen i Vatten och Solen i Luft. Just den här kombinationen har faktiskt figurererat i samband med väldigt märkliga personer. 

Den vid tiden djupt duperade Sara Svensson som på pastor Helge Fossmos instiftan begick ett mord i en liten kristen församling, hade t.ex. Ljusen omkastade i dessa tecken. I det här inlägget stoppade jag in en liten bildkavalkad på fler med den kombinationen.

Vad gäller Phoenix egen kombination, Sol-Våg med Mån-Fisk, minns jag på rak hand inte något annat extraordinärt fall. Möjligen är Solen i Luft den som manipulerar snarare än faller offer för tolkningsproblemen just där känsla (Vatten) ska översättas till en mental idé (Luft).

Missa inte indikationerna på extremt hög intelligens: Solen mottar extra energi från såväl Jupiter som Mars. Vad beträffar att Solen bränner hela tre planeter som hamnat för nära, så är den indiska astrologins åsikt att detta skadar det yttre livet (han föddes t.ex. harmynt) medan planeternas "inre" kvaliteter alls inte tappar i kvalitet. 

Jag kan inte låta bli att tänka på att all denna intellektualitet som på den abstrakta nivån skapar figurerna (minns hans enormt övertygande gestaltning som mentalt efterbliven i Weather Girl mot Nicole Kidman) kommer till ett pris. Han saknar helt Eld och han slår mig också som en riktigt kall fisk, även bortsett från det faktum att han faktiskt har psyket (Månen) i Fiskarnas tecken, och därmed möter Luft/Vatten-konflikten en andra gång (Månens disponent Jupiter ligger i Luft).

Denna markanta "dissociation" är nu troligen inte bara avsiktligt dubbelspel (eller desinformation), om jag inte minns fel föddes han in i ren amerikansk white trash. Lillebrorsan knarkade ju ihjäl sig innan karriären knappt hunnit starta.

Se t.ex. disciplinproblemen hos "Hollywoods värstingbrud" Shannen Doherty (nämnda bildkollage). Eller, återigen, Eddie Meduzas totalt sönderslagna barndom. Likt Meduza saknar Joaquin Phoenix fullständigt kontakt med det stabiliserande Jordelementet. Här indikeras det enbart av en månnod och har dessutom skuffats in i 12e huset, det som har den allra klenaste kopplingen med världen utanför!

Man kommer inte mycket närmare en frisjäl som mot sin vilja (pga. återstående negativt karma) tvingats ta ännu en jordekropp. Kanske den sista. Fri som fågeln, hade varit nyckelordet här, om inte fixeringens princip legat i första egohuset.

*****

Tillägg. Det är ingen slump att Weather Girl var en så i alla avseenden lyckad svart komedi. Kidman har själv avsevärda mängder av den här djupa klyvningen i psyket som uppstår med Vatten och Luft i nyckelroller. Synergi under inspelningen med Phoenix! Se och jämför.

Kidman tycks i hög grad dragen till tragiska, olyckliga eller udda roller och här är det förstås hennes unika "emotionella intelligens" som spelar in. Månen, "fallen" i Skorpionen men stödd av båda de goda, Venus och Jupiter, och så svårmodets Saturnus på det! Alltunder att hon gör som Vågascendenter brukar: ler spelar harmonisk.

Luft och Vatten ger i det här fallet, tror jag, en närmast neurotiskt söndersliten människa även privat. Jag tycker man har anat så mycket via skvallerpressen. Hon är så egen att det bara lyser särling om henne.

Och åter: samma dragning mot kyla. Den enda placeringen i Eld är norra, hungrande månnoden Rahu, men den är inte någon genuin Eld. Tvärtom tycks den har förbannat hennes möjligheter att få barn (Väduren) fastän det lyckades till sist.

(Femte barnhuset lyder här under Saturnus men Saturnus ligger i sjätte huset för hälsa och bekrigas av Mars i tolfte för förluster eller misslyckanden. En indikation som för tankarna till hennes missfall under tiden med Tom Cruise.)

Liedmans lidelse låg i stjärnorna

[Varning. Avsevärt större tuggmotstånd än din genomsnittliga åsiktsblogg som bara ger dig samma gamla vatten på din kvarn.]

Sven-Eric Liedmans förment objektiva redogörelse i DN för partiernas kärnor i denna futtigheternas valdebatt (vilken byfåne ska till för att indikera inför folket att slöjor är ett meningsfullt ämne att hänga upp sig på, eller att Nazitysklands "arbeta tills du dör", dvs, "arbetslinjen", är en modell svensken oreflekterande ska falla in i) - den genomgången var så läsvärd att jag blev nyfiken på vad den marxistiska idé- och lärdomshistorikerns horoskop skulle visa i formen av böjelser via exempelvis de fyra elementen.

(Jag kan inte släppa dessa fyra element! Den ålderdomliga babyloniska zodiaken har fått dessa element att tala igen! Har västerlandet överhuvudtaget lyckats få någonting rätt de senaste 2.000 åren? Eller är hela vår civilisation bara den värsta "glitch" som så här långt skådats under mänsklighetens vingliga historia på väg mot en sann självbild? Döljer de teknologiska framstegen att vi är reducerat oss till en större ynkedom än någon annan civilisation lyckats med?)

Hur intressant är inte den här lidelsefulla men i vissa avseenden horribelt störda himmelska skriften! I många andra fall har vi mött liknande konfigurationer i samband med ytterst tvivelaktigt folk! 

Vad t.ex. gäller "den sataniska axeln" mellan Oxe och Skorpion, ett slags slutet kretslopp som enbart har att göra med livet som organisk konsumtion, förbränning och elimination (maten du äter, avfallet du exkrementerar), stämmer den förvisso perfekt med en i grunden materialistisk verklighetsbeskrivning som den marxistiska. 

Jag menar, ingen kan fortfara att vara marxist om man tar Platon på allvar! (Liedman är författare till Sveriges mest kända idéhistoriska lärobok, "Från Platon till...", där slutstationen ändras med varje ny upplaga.)

På Wikipedia läser jag dock att Liedman kritiserat vänstern för dess oreflekterande slavande under Marx/Engels, vars världsbild var smärtsamt förkrympt på grund av 1800-talets materialistiska utblick. Här kulminerade kanske den bisarra synen på människan som en mekanism som just inte mer än ett biologiskt "system" med en mun i ena ändan (Oxen) och ett avloppssystem i andra (Skorpionen). 

Det andliga/gudomliga elementet är Satans barn inte ens intresserade av att undersöka på de sätt som andens mästare förklarat är den enda vägen till den icke-mätbara verkligheten: kontemplativ introspektion som på sikt kan leda till Platons "rekollektion" - eller återerinrande av själens tidigare liv och än större ting. 

Som bloggen föreslagit, kan Jord och Vatten betraktas som de strikt sublunära elementen och de som tecknar en stark disposition till inomvärldslighet eller identifikationen med de materiella produktionsfaktorerna (Oxen = rå, obearbetad materia eller sinnesförnimmelse; Edens lustgård men utan intellekt, om man så vill se på saken...).

(Språket behöver semikolonet - stoppa den svenska s.k. språkvården!)

På Liedmans himmel ska man dock inte missa den altruistiska Jupiter i härskarläge i Fiskarna. Den integreras djupt i hans egen personlighet då den stöttar sinnets och folkets planet Månen. Här ser vi "lidande massor" då Månen anses fallen i syndens tecken Skorpionen. Synden ska här fattas ungefär som kristna teologer uppfattat den: döden som syndens lön och döden som oundviklig följd av att människan ens satt sin fot på jorden eller fastnat i materialistiska betraktelsesätt.

I termer av en redan fallen människas världsbild, materialismen, kan den här intressanta och nästan mystika aspekten inte längre återspegla andens värld (Vatten kan spegla både inre skeenden och yttre, världsliga skeenden). Den blir på sin höjd en allmän Florence Nightingale-mentalitet, en självuppoffrande omsorg om andra som hamnat i samma båt och skickats ut på världslighetens insjö. Förvisso visar många gånger den socialistiska människan mycket finare mänskliga kvaliteter än högerns djupt själviska ego-mentaliteter.

Jag nämner horoskopets finaste detalj här, den empatiska Jupiters stöd till folkmassorna, vilket skapar en annan infallsvinkel på Månen än den historia som berättas via den sataniska axeln! Håll denna Fiskarnas altruism i minnet inför de märkligheter i ego-frågan som kommer att följa i det fortsatta nystandet.

Wikipedias korta artikel om Liedman nämner upplysningsmannen markis de Condorcet som en av de viktigaste förespråkarna för en strikt materialistisk människosyn och den infantila positivism som nu är död men enligt Liedman ännu håller vänstern i sitt grepp. Jag skulle vilja tillägga att svenska universitet överlag ligger ett halvsekel efter den intellektuella delen av mänskligheten och på populistisk nivå ser vi hos Humanisterna att samma urvuxna synsätt totalt dominerar verklighetsbilden.

Utvikning:

Som en sidokommentar är det intressant att notera Condercets horoskop, märkligt likt den ateistiska och positivistiska Humanistordföranden Christer Sturmarks (Markisens Sol i Jungfrun, en materialistisk-steril Saturnus-Måne i Lejonet; Humanistens Sol i Lejonet steriliserad via opposition med Saturnus och Månen i reduktionistiska Jungfrun).

Markisens Sol+Jupiter i Jungfrun tycks ligga bakom hans teknikvurm och positivism. Den ger en enorm tilltro till att livet ska kunna hackas sönder i små väl definierade kunskapsfragment och att denna kartritning sedan ska tjäna den "förnuftiga" människan i hennes samhällsbygge.

Condorcet skulle ha varit en inbiten datanörd i detta liv, övertygad om den artificiella intelligensens möjlighet långt efter att alla andra givit upp projektet som hopplöst efter insikten att söndringens väg är Satans väg och att det som mördats aldrig kan återskapas ur de enskilda delarna. Jungfrun är kanske den sista att vakna upp inför samtidens insikt om "komplexa system" - i denna astrologiska princip sysslar man med reduktion och analys, vilket naturligtvis har sin plats i t.ex. kriminallaboratoriet.

För intresset för komplexa system måste man gå vidare i Jordelementet, till Stenbockens tecken. Där kulminerar den materiella princip som startade i Oxen och Stenbockens härskare fokuserar nu det mest förnuftiga arrangemanget av alla de enskilda delar som resulterade ur hackkniven Jungfru som upplöste fenomenet i dess föreställda beståndsdelar.

Naturligtvis är detta en bara en subjektiv helhetsbild, för vi talar nu bara om kunskap grundad på ett av fyra elementen, på den del av verkligheten som kan nås via empirisk metod.

På Condorcets himmel har det löfte som var livet (och andlig medvetenhet) kollapsat. Materieprincipen Saturnus befinner sig i detriment i Lejonet och lamslår sinnet/själen (Månen). Båda Ljusen förslavats under mänsklighetens inomvärldsliga "förnuftssida". Vilken perfekt bild av en skadad förmåga att förstå verkligheten. Detta är ett "rothoroskop" för den som vill studera den intelligensrubbning som betecknats med ordet "ateism".

De kraftfullt merkuriala men likväl religiösa filosoferna C.S. Peirce och Anthony Damiani är undantag från det moment av skepticism som kyler ner och förblindar individer tungt under Jungfruns tecken - och påminner om att den här bloggens analyser inte är sista ordet, särskilt inte som den håller sig till ett begränsat subset av astrologins fulla verktygslåda. 

Men med en satanisk fullmåne hos lärdomshistorikern som inte står f.d. Tele2-chefens efter (som jag häcklade för telekombranschen som en tillhåll för omoraliska tekniker och girigbukar), varifrån kommer då hans starkt kritiska och ideologiska läggning? Oxe/Skorpion brukar bara bilda en självefterlåten smet av konsumism. (Men minns Benedikt XVI, vars liderliga Venus hölls kort av kärva Saturnus längsmed just den sataniska axeln: kyrkans krav på att tukta den animala själen i människan!)

Idéhistorikerns horoskop är, som sagt, ytterligt komplicerat eftersom det är bräddfyllt av "syndrom" som alltsomoftast associerats med negativa mänskliga egenskaper.

Se bara den här serien: Saturnus fallen i egocentreringens tecken Väduren, och här också kärlekens och jämviktens princip Venus, som därmed kan teckna en självisk egenkärlek som brister i förmåga till kooperation med andra för ett gemensamt bästa.

Två svaga placeringar i egoböjelsens tecken - i vad mån kan man kvitta dem mot varandra? Saturnus, gränsdragaren, drar en snäv gräns för Venus (såsom den tyngre och riktningsangivande): självisk kärlek tillåts inte. Här anar man något av det marxistisk-socialistiska sentimentet som inte accepterar individens själviska ackumulation av pengar (Venus). Planeterna är, ska tilläggas, "neutrala" till varandra, dvs tvåsamhetens gudinna accepterar alltså patriarkala Saturnus som "sista ordet".

(Vid fall av rabiat feminism, studera särskilt problem med "sista ordet"! Dessa själar kan ha varit mini-Hitlers i tidigare liv och som nu hamnat i kvinnokroppar för att lärs sig hur det känns att stå på den ordertagande sidan!)

Men en god läsning av Saturnus i Väduren strider mot av det som framskymtat i flera andra fall av en fallen Saturnus. Här är ju mandatet: bygg dig ett nytt jag - och då inte som Petra Medes vitt och brett missförstådda alter ego "Petra" där han-hon bara släppte ut Saturnus-Väduren i dess mest ogenerade egocentricitet! Utan temperering signifierar kombinationen närmast solipsism.

Borde då inte Liedmans liv handlat om att sjunga hyperegoismens lov (Saturnus fixerar individen i egenkärlek/Venus), i synnerhet som den sataniska axeln drar tungt ner mot enbart materialistiska resonemang?

Jag kan bara säga: Jupiter viskar om lycka via Fiskarnas osjälviskhet, och budskapet når själen (Månen).

*****

Apropå hans professur i lärdomshistoria, jämför med bloggens allra första inlägg som råkade handla om en annan historiker, Peter Englund (nytt fönster) och hur också hans horoskop står knähögt i gyttjan. Jord och Vatten har förvisso med intresse för denna världens tilldragelser att göra, och Englunds sataniska axel går inte av för hackor med Kronos - tidskrönikörens Saturnus - tungt involverad.
 

Sedan det inlägget skrevs har bloggen lagt till tolkningsparametrar. I dagsläget kanske hans kristna tro inte är så märklig, även om Jord och Vatten drar hårt mot det inomvärldsliga. Granskningen av kristna teologer gav dessutom vid handen att just det dunklaste av elementen, Jorden, förekommer hos kristna. Det kanske är ett eko av Paulus "här ser vi dunkelt såsom i en spegel". (För en kanske mer realistisk förklaring av kristendomen och Jordelemetet, se inlägget ifråga.)

Frågan om varför Peter Englund inte är en torftig materialist, trots den sataniska axeln kan bero på kärleksgudinnan Venus nära Solen. Jag släppte en nyckel om den barmhärtiga och medlidsamma kärleken i inlägget om de fyra dygderna. Jämför med Peter Englunds Sol kombinerad med både denna upphöjda Venus och med välviljans Jupiter (låt vara i detriment i Jungfrun).

*****

Sven-Eric Liedmans horoskop är ett av de största mysterierna hittills. Han "borde" ha varit en värsting, en brottsling - men blev lärdomshistoriker! Ser vi här en själ som bytt kurs under denna inkarnation? Jag har tidigare föreslagit att horoskopet djupfryser själens ingångsvärden då den återigen manifesterar sig i tid och rum. Kalla horoskopet en varudeklaration och en uppsättning potentiella tendenser som, om man eliminerar den fria viljan och låter saker flyta på "naturligt", kommer att resultera i vissa resultat.

Om Saturnus stänger dörrar så öppnar Jupiter andra. Här signalererar Saturnus i Väduren att det måste finnas en gräns för den egocentriska människan medan Jupiter lovar lycka för den osjälviska och altruistiska naturen. I så måtto liknar hans horoskop Peter Englunds en smula.

Det som slår mig som avgörande på marxistens himmel är det oförsonliga kriget mellan ego och makt som vi också ser målas upp i Socialdemokratiska Arbetarpartiets horoskop från sena 1800-talet, då arbetarklassen reste sig och tog strid för sina egna intressen. Egenmäktighetssyndromet har jag denna strid för sitt eget, men i samband med ädla strävanden "egen makt". 

Skulle då Liedmans "ömsesidiga reception" vara det kanske första exemplet på bloggen där Mars och Saturnus i utbytta härskarlägen verkligen gör gott helt och hållet gott? Minns att detta är zodiakens två primära "illgärningsmän" (månnoderna hänger lite utanför det här systemet men de är luriga figurer även de).

Vi har sett andra exempel på hur svårtolkat den "upphöjda" Mars är. Den är inte alls alltid en tillgång. Tittar men bara på egenmäktigheten i horoskopet (och glömmer Fiskarna) är dessa rent onda budskap: eländet i Väduren är kapitalt och en upphöjd Mars som bekrigar (och ytterligare ställer till det för den som har egoperspektiv) är bara en enda soppa.

Det är därför den dissikerande analytikern Merkurius aldrig förstår helheten, för man måste vänta med omdömet tills man sett och förstått samtliga pusselbitar. Att snabbt karva ut ett "egenmäktighetssyndrom" är visserligen inte fel, men det kan finnas förmidlrande omständigheter. Här har jag syndat själv som hårddrog egoproblemet hos Anna Anka men kanske inte ägnade tillräckligt många ord om hennes lyhörda natur i Vatten.

Alltså: den medlidsamma Jupiter stöttar hos idéhistorikern det fallna folket (psyket) i Skorpionen. Här, i känslan, finns kanhända förklaringen till att Liedman ändå är en av "de goda" - hela den själviska och maktlystna trasselhärva som den här besinningslöst hemska varianten av egenmäktighetssyndromet tecknar, är hans mänskliga upplevelse av hur maktens människor suger ut och kastar folket som urlakade exkrement på dödens sophög Skorpionen. 

Och kanske kan någon också vagt känna in sig i horoskopet och ana att det är befriaren Jupiter som söker fria människans psyke från bindningen till den sataniska, materialistiska principen. Horoskopet må ha fastnad i Rajas lidelser (här: mest bara lidande), men Jupiter i Sattva guna tillhör det fixerade och fallna psyket en känsla för vad ett liv bortom begränsande scientism kan innebära.

Samtidigt är handlingsmänniskan Solen i Oxen. Dess disponent är kvästa Venus i Väduren. Detta, sammanvägt med de många och motsägelsefulla buden kring sinnelagets Måne, tyder på en stundom nog så rå och opsykologisk handlingsmänniska, inte alls olik de blodtörstande borgare som bragte den gamla regimen om livet under franska revolutionen eller de bindgalna arbetarrevolutionärerna århundradet därpå.

Här hade födelsetimma för en närmare inspektion av 11e idealhuset och 9e huset för filosofi/religion kunna öppna för bättre förståelse av vad som egentligen pågår bakom den nominella marxistiska etiketten (många människor har satt alltför snäv etikett på sig själva).

Eftersom horoskopet vad jag förstår inte tillhör en larmande agitator och uppenbarligen inte en manifest lustmördare (åtminstone inte i detta liv), återstår bara att anta att den här själen "opererat" på den givna hand kort den tilldelats och från Platons rationella själ (planetsystemet) blickat in på hur dessa vidriga planetställningar skapar problem i den mänskliga sfären.

Bloggen har, som sagt, hittat alltför många av den här typen av horoskop bland bestar och blinda furier pga vanan att ta stickprov på kvällspressens skandalskriverier. Men då och då hittar man, som här, individer som hanterat sina födelsemotiv på ett omdömesgillt sätt. De arketypiska motiven fortsätter då ändå att gälla i livsödet, men som objektifierade företeelser mot vilka individen kanske tar strid!

Lasternas förvandling till dygder

I inlägget De fyra lasterna (nytt fönster) illustrerades senatikens idé om dåliga böjelser via zodiaken. För att förvandla lasten till dygd måste människan höra upp med att tillåta den fallna irrationella själen att styra skutan. Hon måste istället operera tanke och kropp från sin bättre själ, den rationella.

Denna högre själ var också hela det astrologiska solsystemet i sig (eller rättare, materiens själsligt-andliga insida - en aspekt materialister förnekar att den skulle finnas bara för att de inte kommer åt den med sina trubbiga verktyg).

Samma planetära rörelser som kan iakttas uppe i rymden pågår samtidigt inne i en människas själ. Ja, Platon lokaliserade själen till människohuvudet och där har den hållit sig sedan dess. Filosofen Descartes tänkte sig t.ex. att tallkottkörteln på hjärnans undersida var själens säte och samma skrumpnade och ljuskänsliga organ har lustigt nog pekats ut som den österländska mystikens "tredje öga".

Men Platon fann att mänskliga skallar var knöliga - våra mikrokosmos återspeglade inte Världssjälen perfekt. Den fallna sinnesmänniskan är en grumlad röra av iakttagelser via sinnena som bakas ihop till åsikter. I partsintressets hetta stiger egofaktorn och det hon upplever av verkligheten blir ännu rörigare och mer förvridet. Det välkända tunnelseendet.

En del varelser återspeglar knappt Världssjälens överblick alls. Titta på pladdrande svenskar i varenda kommentarspalt i de interaktiva medierna. Man bara häpnar över att de flesta verkar vara ett par ögon och en mun och ingenting däremellan - de tycks helt sakna det organ som knyter dem till det gudomliga förnuftets representation - vårt solsystem i dess ständiga arbete på att omforma tidsandan och vaska fram de dolda guldklimparna.

Efter otaliga liv som "fallen sälle" är det inte gjort i en handvändning att öppna sitt igenkorkade psyke - sin oregelbundna och deformerade skalle - och därigenom finna upplevelsen av att vara sin egen högre själ. Därför har religion och filosofi alltid funnits med människan och erbjudit metoder för att återvinna själens förlorade nobless.

Vår dyrkan av vackra människor med vackra huvuden är ett svagt eko av de här gamla tankarna om perfekta kranier som perfekta språkrör för Världssjälen. Ofta blir det så att en senare generation är mindre begåvad än de som först tänke ut en modell. En senare generation uppfattar inte längre Platons metafor om det knöliga kraniet utan skapar frenologi där man faktiskt försöket mäta huvudformen för att därigenom avgöra intelligens eller karaktär...

Vad Platon syftade på var bara att vissa människor föds under väldigt deformerade himlavalv och han beskrev detta som att deras huvudform (avbilden av Världssjälens status vid födelsen) var ojämn.

Kanske är har själarna fallit lägre än någonsin i den västerländska konsumtions- och egokulturen. Här fostras de att inte ens att tro att det skulle finnas ett medvetandeskikt utöver vakenegot. Och vilken motivation har en skeptiker att i grunden undersöka något? Ingen alls, han/hon är blockerad av sin egen attityd.

För många själar som föds i västerlandet verkar det som om livsuppdragen är  ynkliga och bara fokuserade på smådetaljer. Men även där finns en tillväxt! De gamla kineserna menade att den som inte kunde klara detaljerna sannerligen inte kunde betros med några större frågor!

Efter Diotogenes listning av de fyra lasterna i förra inlägget, följer här Theages (mig helt okänd), som kort beskriver de fyra dygderna. Som man strax ser, är det precis samma fyra kardinala eller rajasiska zodiaktecknen som spelar i bakgrunden:

Rättvisan besitter stort inflytande bland både gudar och människor. Den rymmer ett band genom vilket helheten och universum hålls samman och även det, genom vilken gudar och människor har en förbindelse.

Bland de himmelska kallas den Themis och bland de jordiska Dike, medan människorna kallar den Lagen. Detta är blott symboler som indikerar att rättvisan är den högsta och främsta dygden. 

Dygd, när den består i kontemplation och bedömning, kallas vishet. När den uthärdar förskräckliga ting kallas den mannamod. När den lägger tyglar på lystnaden kallas den temperans/måttfullhet. När den avhåller sig från att skada våra grannar, rättvisa/rättrådighet.

Det är inte svårt att se Vädurens ilska förvandlas till mod när den rationella själen kontrollerar istället för den irrationella, sublunära sinnesmänniskan.

På motsatta sidan höjer sig Vågen från lidelse till balanserat rättsmedvetande, mod är inte allt - man måste kunna avväga vilka strider som ska utkämpas.

Intressantast är kanske förändringen av Kräftans karaktär. Den går från sin sublunära - och typiska - irrationellt begärsfyllda instinkt och blir en kompanjon värdig Solen. Månen i härskarläge i Kräftan är nu den feminint uppfattade Sophia, visheten, som djupt i sin själ begrundar Solens manifestation. Den motsvarar måttfullhetens dygd. Volymen av vätska får inte rinna över och ytan måste ligga still för god reflektion. Temperans eller ett tempererat klimat råder när också Stenbocken mittemot sköter sina kort och anger måttet. Kräftan lyder sin herre patriarken Stenbocken.

Ja, den allra värsta lasten, Stenbockens godtyckliga paragrafer och diktat, den riktigt dåliga chefspersonen, förvandlas under den högre själens ledning till ren rationalitet, förnuftig och klok framförhållning.

Prudentia har negativ klang i svenskt språk - "han/hon är så prudentlig av sig" - vilket bara visar vilket outvecklat folk detta är (eller möjligen bärare av en nedärvt hatiskhet mot katolicismen där de fyra dygderna var viktiga).

Notera att den dygdiga versionen av Stenbocken avhåller sig från att "skada grannarna" - en tydlig allusion till stengetens nyckfulla utfall med sina horn, den med framförhållning eller klokskap behöver aldrig ta till våld.

*****

Ska vi ta de fyra exemplen från inlägget om lasterna i de kardinala (eller rajasiska) tecknen, kan man säga så här: Vädurens ilska syntes väl speciellt i diktatorn Adolf Hitler (Lenins och Stalins humörlägen har jag inte granskat). Scenerna där han hetsar sig själv till vrede i talarstolen är extrema exempel på Väduren när den blir en ren solipsist och enbart är en rundgång inuti egot!

I Hitlers fall går det inte att se någon god sida alls, fast Väduren som kardinaldygden mannamod stämmer förvisso med Hitler som mannen som startade ett världskrig. Om nu det kan kopplas till mod...

SEB-chefen Annika Falkengren är nu inte enbart ett tomt svart hål som suger i sig monetära fördelar från bankchefsjobbet. Kräftans begärlighet har som som dygdiga andra sida den reflekterande och visa naturen. Rimligen är hon skicklig i det hon gör och bankens aktieägare är lycklig över att hon ger dem utdelning på pengarna de investerat i värdepapper och vilka de nu förväntar sig utdelning på.

Drömmen om ymnighetshornet - tillhör den den behornade stengeten mittöver, eller är det här kvinnans (Kräftans) våta dröm om "money for nothing"?

Naturligtvis faller även bankchefens goda uttryck för principen kort om vad Kräftans sanna visdom är. Ja, det är faktiskt alltjämt begärets röst vi talar om, under många hundra år i Europa tecknet på en låg mentalitet. Lyxhustruidealet som seglat upp i vår tid och ges mycket uttrymme är en påminnelse om vår tids nattsvarta och förvridna värderingar...

"Greed is good", utropade yuppien i storfilmen "Wall Street" och påminner om att vad som hålls för att var en dygd är beroende av grundperspektivet. Ur den irrationella försvarsinstinktens Kräftan är det klokhet att fylla på i förrådsladorna tills väggarna rämnar. Det är den blinda instinktens typ av klokhet.

Visst ser de flesta att det här huvudlöst, men Kräftan "råder" över den tillfälliga perioden mellan kroppslig födelse och kroppslig död. Inom den ramen gäller ren "djurmentalitet" och inom de ramarna syns inte ett spår av t.ex. en hjälte som hellre skulle dö av hunger än svika sina principer. Kräftan/magen förstår inte vad sånt handlar om. Nej, det är en mycket begränsad vishet hos bankchefen men jag ska återkomma till Månens verkliga visdom strax.


Bokförläggaren Carl-Michael Edenborg visar Vågens kardinaldygd, balans bland annat i sitt goda estetiska omdöme att lägga ner all utgivning av böcker i det horribla e-boksformatet. Formatet för inte boken Rättvisa. Boken kan vara ett mindre konstverk i sig och Vågens sinne för proportionalitet gör den till en sann kännare och älskare av ett vackert utfört arbete.

Vid tillkännagivandet att Vertigo lägger ner e-boksutgivningen talade Edenborg så man hörde hans Vågen-hjärta glöda om teckensnitt, bokbindningar och alla de små detaljer som den själlösa it-människan aldrig kan uppleva med sin "läsplatta".

Datorn mördade artisteriet och därav den skräniga svenska mobbens hat mot konstnärer. Mobben vet att det är något de har missat men de reagerar med ilska mot artistserna istället för att gråta över vilka ras de själva blivit.

(Att ett och annat konstverk i samtiden är skit, förändrar inte i sak datorteknikens förmåga att reducera människan till en kall och hjärtlös skitstövel. Satan har aldrig hittat på något så smart redskap för att visa skillnaden på folk och fä! Satan tjänar nämligen ytterst den gudomliga ljusprincipen.)

Men inte heller estetik är den högsta manifestationen av Vågens dygd.

Stenbocken som dygden förnuft kan faktiskt ses en smula i evolutionsbiologen Patrik Lindenfors. För baserat på sitt ogillande av barndomens katolska undervisning har han kommit fram till tanken att barn inte ska indoktrineras religiöst, de ska följa förnuftets röst.

Att inte heller det här är ett klockrent exempel visar sig emellertid strax genom att han försöker missionera ateism till unga människor och därmed själv begår samma misstag själv som han lastar andra för. Stenbockens horn stångas godtyckligt när tecknet beskriver en last, och godtycket här är att biologen tog sin egen barndomsupplevelse som referens för sitt handlande. Det skulle aldrig en genuint rättvis Stenbock göra.

*****

Titta på de fyra lasterna och de fyra dygderna ur perspektivet av den antika läran om planeternas "upphöjelse" och "fall" (debilitet). Här ser man att den antika tanken var helt systematisk. Astrologin är inte bara någon löst hoprafsad produkt.

Ilskans Mars upphöjs i Stenbocken och blir mannamod. Som jag tidigare sagt är teorin att ilskan tyglas av Mars vistelse i Saturnus tecken. Stenbocken är också känd som en driftig natur som inte fegar ur.


Begärets Måne upphöjs i Oxen och blir där vishet! Ja, det här går emot tal om att Jordelementet drar mot materialism, sensualism och så vidare. Men visheten har en praktisk sida, och ju mindre "flängig" Månen är, desto bättre kan den hålla en omdömesgill kurs.

Månen i sitt eget härsklarläge Kräften ger "lidelsefullt Vatten" vilket växlar med tidvattnen så att psyket flukturerar i klarhet.

Månen i Oxen ger ett lugnare sinne och visdom kanske skulle kunna översättas som "klokskap" av vilket de bra exemplaren av rätt traditionalistiska Oxen är fyllda av. Visdom var i antiken en oral tradition och det är just muntlig förmedling som har kopplats till Oxen, som är munnens och svalgets tecken. Den upphöjda Månen får nu kvaliteter som påminner om Stenbockens dygd, förnuftet. Torrt, ja, men omdömesgillt.

Visdom är således ett jordiskt ting, frukten av människans reflektion och denna jordiska erfarenhet förmedlar Oxen vidare till nästa generation. Visdom har inget med "särskilda medvetandetillstånd" att göra utan är just det bästa av mänsklig erfarenhet.

Venus upphöjs i Fiskarna och där förbyts lidelsens lastbarhet mot den självförnekande och altruistiska kärleken. Cupiditas, den egoistiska och köttsliga liderligheten (concupiscentia) upphöjs till caritas, den osjälviska och omhändertagande kärleken - för att tala ålderdomligt teologiskt språk.

Se hur nära latinets caritas ligger engelskans "care", omvårdnad, och Fiskarnas innebörd som självuppoffrande och omsorgsfulla sjukvårdare. Fiskarna har själen i sitt tjänande, Jungfrun mittemot gör bara sin plikt för att de finner det förnuftigast för alla parter. Jungfrun är fortfarande självisk (varav Venus "fall" i detta tecken), men i zodiakens sista tecken har det som en gång var Vågens/Venus last, lidelsen, upphöjts och blivit till ett kall.

Man kan säga att i Fiskarna tar tanken om karma yoga skruv, att hitta kontakt med sin högre själ (yoga) genom karma - genom att utföra (goda) gärningar.

Och slutligen upphöjs Saturnus i Vågen, eliminerar de nyckfulla gethornens (omotiverade och) orättvisa utfall, och blir genuin rättvisa. Den placeringen har redan identifierats i ett annat inlägg som västerlandets alla Justitia-statyer utanför rådhusen.

Hade vi valt ut fyra nya mänskliga exempel med lasternas härskare i sina upphöjelser, hade vi kanske lättare kunnat hitta renodlade exempel...

*****

Astrologin är bara ett sätt att med visuella medel diskutera själens reparation ur sitt elände på jorden och återknytande med sin gudomligare högre halva, Översjälen, som aldrig reinkarnerar utan ligger i evigheten som ett slags "moderskepp". 

Det är vår uppgift som de korta säsongsblomster vi är, att sluta leva innanför egots skygglappar och göra ett försök att lyssna på vårt riktiga Jag när det talar. Annars dör vi med kroppen utan att få följa med på den fortsatta resan.

De själar som har börjat få grepp om processen sägs bli allt mer medvetna om sina tidigare liv och i slutändan kommer de att vara idel hågkomst, tända ljus med ett formidabelt "kosmiskt" medvetande.

*****

Engelska Wikipedia om de fyra dygderna:

Fortitude (Vädurens mod)

Temperance (Kräftans måttfullhet i dryck med mera)

Rättvisa (Vågens balansering av egoism/självförsakelse)

Prudence (Stenbockens förnuft och förutseende)

En bra Birro! (Pöbel & Andlighet)

Birros senaste krönika funkade för mig. Han summerar situationen dagarna före valet perfekt. I fråga om folkvulgariteten - när folk slutar anstränga sina små grå - upprepar han nästan perfekt den avslutande drapan i min granskning av f.d. värstingen Liam Norberg och hittar ett kul sätt att pika svensken för hans oambitiösa litteraturval!

Sentimentalisten Birro bryr jag mig, som sagt, inte mycket om, men just hans klara grepp om vad Sverige måste bestämma sig för nu, är informatörens, kommunikatörens, förmedlarens tecken Tvillingarna när det är som bäst.

En snabb rekapitulation av det merkuriala tecknet som är helt för tänkandet för dess egen skull, utan den orientering den "upphöjda" Merkurius i Jordtecknet Jungfrun har på att tänkandet ska vara "nyttigt". (Ja, Tvillingarna är ett typiskt poettecken i kombinationer där dess syrligt kritiska natur mildras!)

I tur och ordning Solen, Venus, Merkurius och Mars i Tvillingarna skapar en närmast fånigt tydlig "typ". Ord ord ord. Tvillingarna är ett rörligt tecken så det är ord avlossade ur ständigt skiftande perspektiv, det är Birro på väg någonstans i landet och vad han tänker just i den stunden.

Filosofiska och utforskande Jupiter är hemma i positivt härskarläge i Skytten året 1972 och här har vi förstås den planet som till sist samlade upp spillran och drinkaren - Birro valde att fokusera sitt liv genom religionens lins och fick därmed skärpan åter.

Det här är första inlägget, tror jag, där jag funnit anledning att grönfärga hela två oppositioner. Månen (psyket) är en variabel planet. Indisk astrologi klassificerar den som en god kraft i dess tilltagande fas, efter nymånen och fram till den exakta fullmånen. Här är Månen också hemma i sitt enda härskarläge i sentimentala men empatiska Kräftan.

Fastän den här hamnar i spänningen mellan hungerns Rahu och avmättnadens Ketu, väljer jag att se de två nämnda faktorerna som tillräckliga för att betrakta det här triangeldramat som en "grön" eller framgångsskapande faktor. Här är emellertid den sentimentalitet och det "patologiserande" som vissa uppskattar, andra finner "för mycket".

(Måne i Kräftan = själens naturliga droppande av fukt och själslig sårbarhet, en "svamp" och ibland både känslo- och substansmissbrukare, en mentalitet som ofta sjunker ner i den sublunära sfärens obeständighet och obsessar över tingens förgänglighet.)

Nu är Birro inte fullt så bred som tänkare som man kunde tro. Hans psyke i Kräftan är tvärtom rätt snävt. Begränsaren Saturnus i den enkla materialismens Oxe håller Månen i sina tyglar. Jag vill faktiskt påstå att det här den här begränsningen i Jord och Vatten som var hans alkoholism och som nu fortfarande binder hans psyke i snävt och ofritt tänkande.

Jag ser en poäng i att hungerns Rahu i Stenbocken lockar Birros vattniga och febrigt fantiserande psyke. Bara i den senaste krönikan är han inne två gånger på alkoholruset - fast talar han om "de andra", de som fortfarande sitter fast i den här sortens sinnesstimulans. Gudarna som formade oss ger sig inte så lätt! Vi här på jorden för att hantera och i grunden bekanta oss med vissa motiv!

Birro har nu gjort alkoholismen kroppsligen och nu fortsätter ämnet i stället på en högre manifestationsnivå: hans medvetande innehåller fortfarande en mind-map där ämnet lyser i eldskrift. (Det var från den här högre nivån påbudet att sprita till att börja med utgick.) Den som övervunnit tvånget att rent bokstavligt gestalta sin själsliga "defekt" kallar sig mycket riktigt "nykter alkoholist" och skälet är alltså att "defekten" alltjämt står skrivet i planritningen för det här livet. Själen är en oceanångare som det tar tid att vända. Ibland sitter vissa böjelser i under flera liv.

Kontrollen i Oxen som binder Kräftan till sig ger således ett mycket smalt intresseområde, pengar, tomten och kärnfamiljen skulle kan kunna säga. En statisk och enkel värld att leva i. Han är själv bärare av den "påfrestande och vulgära folkligheten" - bara det att han undantar sig själv genom att likt den fritt flygande Luft-Tvillingen observera och kommentera den prosaiska vardagen, men ibland "knuffas ut ur sitt...elfenbenstorn". Notera sinnebilden. Birro beskriver inte den bevingade Merkurius (Tvillingarna) rörelse utan han sitter still, lite von Oben, i ett materiellt torn.

Det här är von Oben Saturnus i den satta (immobila) och fixerade Oxen som talar genom sinnet (Månen)! Elfenbenstornet kommer troligen från psykets kontakt med Rahu i Stenbocken - hungern efter att äga den högsta positionen på världsberget transformeras i Birros själsliv och blir poetens elfenbenstorn varifrån han ser och förstår folket bättre än de förstår sig själva (det är tur att han själv har Månen i Kräftan, utan den motvikten skulle von Oben-skapet inte vinna honom en enda lyssnare i folkdjupet!).

Men det är en statisk härskarposition eller utblick han tecknar. Tvillingarnas kända rörlighet utspelar sig i tornet.

Själv född under en Saturnus i opposition med Månen, fastän i rörliga tecken (Skytten, Tvillingarna) vet jag precis vad det här är. Saturnus MÅSTE vara i stillhet för att kunna fixera sin omvärld. Ja, den representerar orörligheten eller är åtminstone så långsam (shani, Den Långsamme på sanskrit) att den i praktiken blir den stillastående referenspunkten för allt annat. Saturnus symboliserar tingens och händelsernas essentiella FORM för att tala gammalt filosofiskt språk.

Springer du runt ett föremål tillräckligt många gånger kommer du att registrera dess stillastående och stabila form som en 3D-representation. Men slarvar du bara förbi en sak en gång är allt du får med dig en ögonblicksbild ur ett visst perspektiv. Bloggen är ett bra exempel på Saturnus träiga långsamhet: i inlägg efter inlägg växer sakta bilden av de astrologiska grundprinciperna genom skilda ögonblicksbilder (kändisar, händelser). Den underliggande form som alla dessa instantieringar pekar mot, klarnar sakta.

Det är upptäckten av de eviga ("stillastående") formerna Platon menade människan kunde lära sig om genom studiet av stjärnhimmelen (och här menar han uppenbarligen astrologi - det kan anas av många andra textställen i hans skrifter). Och genom att se igenom tingens ytor och nå deras essens, steg samtidigt människans egen själ uppåt och blev ett med den eviga himmelen. I modernt språk skulle vi kunna säga att människan lär sig att hålla sig till sakfrågan istället för att trilla dig på smådetaljer och i debatter t.ex. övergå i personangrepp.

Att döma av kommentarspalter i svenska medier befinner sig folk djupt nere i den irrationella själens förvirringstillstånd. Sakfrågor skiter den vulgära pöbeln i - de lever inte med universums rationalitet inom sig. De är bara biokemiska pratande djur den undermänniska som alla tänkaren sedan människan alls började tänka har beklagat och sökt hitta vägen bort från.

Birro har knappt ens börjat välja sida i det här livet. Kristendomen kan ha varit en räddningsplanka för övervinna suget från sin djurkropp, det nödvändiga perspektivskiftet eftersom dess centrala tes är att "dö bort från sitt ego". Når bara en fraktion av det centrala kristna budskapet fram, ger det åtminstone lite andrum för en själ som helt håller på att drunkna i den irrationella själens paniska behov av sinnesstimuli.

Som synes vilar Birro tydligt i den första tredjedelen av zodiaken där man sysslar med sin person, dvs, med den engångsförpackning som själen tar sig varje gång den kommer till jorden. "Religionen till min undsättning." Religionen som en hävstång till något bättre. Och sådan är ju faktiskt dess tanke. Religionen behövs i zodiakens primitiva inledningsfas när perspektivet är personligt, dvs inskränkt.

Jupiter i Skytten (sista tredjedelen, den universalistiska) är en fenomenal indikation i sig. Men den är inte Birros yttersta öde utan verkar bara för hans världsliga framgång som författare förutom nämnda stöd till perspektivskiftet från ren och skär fallen personalism. Ödesindikatorn är alltid Saturnus, den formen är människans potential som ska aktualiseras (förverkligas) i detta liv.

Bristen på klockslag gör att Saturnus husplacering förblir okänd, men det är huset i kombination med det enkla och folkliga livet i Oxen, sinneskonsumtionens tecken, som är den form han är på jorden för att förverkliga.

Ta ett exempel: Oxen i 11e huset för ideal skulle ge Birro Månen i första huset (en typisk subjektivistisk och impressionabel placering som kan funka för författare). Detta skulle betyda att Birro idealiserar (11e) Oxen och den enkla folkligheten och deras naiva och direkta konsumtion av sinnesintryck, men också att han som person med sin vattniga svampighet i egot, måste lära sig lägga band så Kräftans ändlösa "blödande"!

Ett av mina favoritcitat: "Den bästa själen är den torrlagda (eller kontinenta)". Antike Herakleitos talar förstås utifrån en sinnebild liknande Månen i Kräftan och där Vatten representerar begär. Birros Månen i Kräftan opposit giriga Rahu är faktiskt besynnerligt lika Annika "Fallskärm" Falkengrens Månen konjunkt Rahu i Kräftan.

Skillnaden är att Birros opposition till honom att ta strid mot hungern. Vid konjunktionen har så att säga hungern redan krupit under skinnet och verkar inifrån individens egen själ. De som står i opposition till ett ting ser nyktrare än de som redan "svalt" saken.

Jag kan inte se någon annan förklaring till varför min släkts mest framgångsrika karriärist har Månen tillsammans med Saturnus (världen har ätit sig in i själen), medan undertecknad är en hopplöst utanförstående betraktare av andras klättring uppför prestationens världsberg (Månen opposit Saturnus, inte helt olik Birros sextiogradersvinkel).

Inte för inte saknar sagda karriärist helt filosofi i djupare mening medan jag redan i unga år råkade möta en text som verkligen talade till mig med båda humor och djup. Det var en antik taoistisk text om nyttan för själen av att göra sig värdelös för världen! En tidig hyllning till slackern som den enda som inte regredierar mentalt / andligt av ett jordeliv.

Man ska minnas att taoismen kan ses som en reaktion på det centralstyrda och byråkratiska Kina. Taoisterna som stugsittare ute i obygden som spann en antifilosofi till Kinas dåvarande och nutida Sveriges imbecilla påstående att bara "arbetslinjen" ger människan ett värde.

Sådana påståenden är ren hädelse mot människans innersta väsen. Därför förtjänar inte borgarna fyra ytterligare år med sin människoföraktande världsbild i vilken bara Penningens tillväxt är helig och människan bara en träl under det monetära Systemet. T.o.m. ett barn kan se vilken bisarr världsbild svenska folket till stor del dukat under för.