Den tonen svarade tydligen rabiatfeministen Unni Drougge på, vilket föranledde Eberhard att själv tappa nivån vilket kan beses i den långa slutreplik med en serie attacker mot Drouggle som kommer fasligt nära ad hominem-angrepp.
https://www.expressen.se/debatt/radda-oss-fran-unni-drougges-genusfascism/
Denna avslutande publicering, och förmodligen Drougges dessförinnan, påminner om hur låg debattnivån är dagens Mediesverige med tid kvar ännu kvar att genomlida nationalhoroskopets angrepp från det onda begärets demon mot 3e intellekts- och kommunikationshuset... ("Sverige under ond demon 2002-2020" som ett tidigt blogginlägg löd.)
Det blir intressant att ta Eberhards intelligens (Solen) som utgångspunkt (hus 1) och placera in Unni Drougges horoskop i den yttre kretsen. För den senare har jag antecknat en födelsetid vars källa jag inte kan påminna mig...
Det är passande att Eberhard ger sig i kast med psyket och galenskapen - han föds nämligen själv med en släng av den. Solen som intelligensmarkören bildar en "negativ sensationalism" (av den typen av slaskiga svarta rubriker han visste han skulle skapa genom sin inledande text). Varför sensationen är negativ beror på att SolSkyttens härskare Jupiter står i de irrationella instinkternas och begärens Vattenelement, i Kräftan för det förborgade och tillslutna, och dessutom i det onda 8e skorpioniska huset för dålig karma som ligger kvar på djup nivå i psyket och derangerar människan. Vem vet, kanske håller Eberhard sina egna onda demoner på avstånd enbart genom att fixera sig på andras kliniska diagnoser?
Tyvärr befinner sig mannens psykindikator Månen vid lunchtid just i färd med att lämna den distinkt depressiva och suicidala kombinationen med Liemannen Saturnus. Hans osmidiga tonläge som stinker gammaldags överhet i vit rock skulle kunna tala för ett sinnelag uppbundet med den formalistiska Saturnus. Å andra sidan lutar jag åt en födelse efter lunch så att Månen står i Fiskarna, dels för att tecknet motsvarar det 12e huset för slutna institutioner som sinnessjukhus, men också för att "lika barn leker bästa" - med den här planlösa och lät infekterade psykpositionen dras han direkt in i den strid under bältet som Unni Drougge startar upp.
Att han påvisar hennes falska argumentationsteknik hade varit nog, men senare hälften av slutrepliken går i princip ut på att sinnesjukförklara henne. Mycket märkligt beteende av en överläkare i sin officiella roll i medierna! Hennes SolFisk och hans MånFisk skulle vara ett perfekt par förenade av varsin trångströja.
Nu har förvisso Eberhard rätt. Kvinnan, om födelseklockslaget stämmer, föds med en ytterst besvärlig personlighet. I öster stiger kvinnoplaneten Venus i sitt negativa härskarläge i Oxen (Terra). Detta, kunde man tycka, borde göra henne mer förstående för tanken om den ovedersägliga biologiska manlighet och kvinnlighet som Eberhard drog fram (medveten om att någon tossa skulle visa sig). Men av skäl som redan beskrivits många gånger tidigare har en kropp och personlighet i Oxen inte sin egen ascendenthärskare med sig, hinduerna klassificerar den som en "verksam illgörare". Drougge verkar med andra ord leva i förnekelse av sin biologiska kvinnlighet, och därtill av Satan (den onda stjärnan Algol) har hamnat i generell obalans i fråga om det mesta.
Ur Eberhards perspektiv - här via hans kognitiva Sol i 1a huset landar naturligtvis Drouggles "sataniska axel" (Oxe/Skorpion) i hans värsta hus, det onda 6e huset för ohälsa och fiendskap samt det onda 12e huset där dårskapen får hålla hus och patologisera tills de skadade själarna slutligen släpper de fixeringar som bundit dem och de vinner befrielse från den lägre naturen. Utifrån Eberhards perspektiv landar Drougges "fallna" SkorpionMåne, den demoniska överdriftens Rahu samt fixeringens Saturnus alla i 12e "dårhuset". Hans egen skadade/perversa empati (Jupiter är upphöjd i empatins tecken Kräftan) leder hans solära intelligens på våldsamma avvägar.
Jag har faktiskt aldrig sett en myndig vit rock tappa greppet så totalt i en tidningsartikel. Det här är mumma för astrologin, den enda lära som - till skillnad från Eberhard - faktiskt erkänner att själen existerar och är något mer än kulturella mönster eller biokemisk soppa. Bara ur den klassiska filosofins och dess tillhörande astrologis perspektiv kan man se hur både Eberhard och Drougge satsat på fel häst. Ingen av dem har rätt. Frågan är mer komplicerad än "nature vs. nurture". Men för att komma längre i sin förståelse måste man lämna västerlandets landvinningar och återbesöka t.ex. den i Väst en gång så heta hinduiska filosofin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar