Nätupplagan av DN visar en bildkavalkad från prinsessbröllopet och lockar på förstasidan med en pytteliten bild på "landsfadern".
Men den som hoppats se hjärtligt engagerad Reinfeldt figurera i vimlet drog en nitlott. Inte ett spår i bildkavalkaden av landets inte längre så mäktiga man.
Vankelmodet på ovanstående foto gör mig nästan, men bara nästan, medlidande med den ideologiska extremisten. Han har uppenbarligen större bekymmer just nu fördjupa sig i glitter och glam.
Efter att ha förstört den svenska sammanhållningen med sin doktrin - "piska de redan fattiga och gynna de redan välmående" - tills dess att upplopp bröt ut i Stockholms förorter, funderar han säkert över vilken mega-Schlingmann från reklambyråvärlden han ska lyckats hitta som kan spinna nya lögner som ror hem nästa val åt honom...
Min gissning är att Reinfeldt har gått sönder på insidan. Han förstår inte själv vilken hjärtlös skit han varit, men känslan inombords ser på fotot ut att teckna begynnande ångerfullhet...
Jag vill påminna om att jag inte glömt det pågående ämnet, statsministerns planetära cykler enligt indisk astrologi, dramatiskt rubricerat "Reinfeldts dagar till undergången".
Efter att ha konstaterat hur Reinfeldt vann regeringsmakten 2006 under en maximalt gynnsam "planetär cykel" och "subcykel" kärvade det genast till sig 2010 genom att den då rådande subcykeln vittnade om att "ond filosofi vinner framgång" - Jimme Åkessons populism och SD:s valsiffror förstörde hela glädjen med att bossa runt ("knapptryckarkompaniet"). Detta kan mycket väl förklara förflugna och främlingsfientliga utspel från moderater ända sedan valet 2010.
Politiker av den här sorten är ett motbjudande släkte. Maktlystna kräk som inte står för något utan hela tiden prövar utspel för att se om de med vinst kan följa väljarna ner i helvetet. En bra politiker hjälper folket upp ur helvetet om den breda massan inte själva ser att den slirat snett.
Nej, någon landsfader är han verkligen inte den här själviska överlevnadskonstnären...
4 kommentarer:
Medlidande.., Reinfeldt, låt oss backa några veckor.
Att se Reinfeldt delta i hyllningen av Tre kronor efter finalvinsten i årets hockey VM var en märklig upplevelse. Den tafatta handklappningen, den frågande, sökande, skrämda blicken som riktades mot den övriga omgivningen som spontant visade sin glädje, var snudd på hjärtskärande. Under ett fåtal sekunder blottades en djupt ensam människas sökande efter en gemenskap över en oöverbryggbar klyfta till det "sovande folket."
Hur närma ett djur är Reinfeldt?
Marx kan alltid diskuteras, men i De ekonomisk-filosofiska manuskripten påpekar han att ett djur inte kan särskilja sig själv från sina handlingar. När Reinfeldt står framför spegeln och övar sig i föreställningskonsten, försöker han då omedvetet tränga igenom den hinna som ger tillträde till den värld där verkliga människor gör sina handlingar till objekt för den egna (fria) viljan och medvetandet? Vad är det vi fortlöpande bevittnar hos statsministern? En mental krackelering? Ett mentalt foster som sakta upplöses inom sitt skal? Ett tomt fröhus som nu sått sin draksådd och lämnas av sina uppdragsgivare att driva för vinden och konkurreras ut av Löfven som nu på uppdrag av finansetablissemanget skall legitimera och förankra konsumtionsträlarnas marsch in i det "demokratiska" slavsamhället. Reduceringen av egen identitet är redan långt gången. Arbeit macht frei.Kommer han ut därifrån med ett insmugit "mentalt chip", någonstans i hjärnvindlingarna?! Följsamma media har fått order om att inte uppmärksamma Löfvens ena fot som nu stuckits in i snaran.
Pärlfiskaren.
Förtätade tankar som närmar sig poesin! Enda stället jag stannar inför, är vad som utgör "den värld där verkliga människor gör sina handlingar till objekt för den egna (fria) viljan och medvetandet"
Vad än en "verklig" människa kan tänkas vara, är det väl för sent att göra en handling till ett objekt för det medvetande och den vilja varifrån handlingen till att börja med utgick? Eller med andra ord: snömos.
Däremot kan man säga att den redan utförda handlingen kan återvända till utföranden om denne har en mottagare - den Måne - som steget efter kan inhämta vad viljans och nu-medvetenhetens Sol - den pådrivande aktivisten - har för sig.
"Verklighetens folk", om man söker Hägglunds karta för att förstå vad han menar, är då Jordelementet. Nu är jag inte säker på att detta är vad du (eller Marx?) menar med "verkliga människor".
Om så är fallet finns en skillnad eftersom den här bloggens platoniska böjelser istället liknar Jord vid den mest extrema overkligheten - den falska upplevelsen att fysisk feedback ("en jordad människa" - värsta fall med den lokala marken).
Därför är platonismen i sig rätt illa lämpad för social aktivism! :-)
Verklig existens enligt nyplatonisten Plotinus har endast den som vilar i principiell förståelse, det är Idéerna som är tidlösa inte deras fysiska avbilder.
Vad som sedan timar i det konkreta, det är en ren bieffekt till andesjälens skådande de rena Idéerna.
Hmm,Marx kan som sagt diskuteras och snömos var ordet, helt sant. Illa genomtänkt och överfört snömos i den sena timmen blir inte mindre ursäktligt!
Pärlfiskaren.
Inte heller allt på denna blogg håller Nobelpriskvalitet! :-)
Tvärtom, det är rätt glest mellan pärlorna. Det är svårt att ta idén så mycket längre. Många stickprov har gjorts och de har övertyga om att zodiaken åtminstone pekar mot rätt bollplan även om frågan om kartan beskriver en förövare eller ett offer fortsätter gäcka.
Skicka en kommentar