Etikettsgurun

Magdalena Ribbing som lär ut fason i DN har ett intressant och mycket illustrativt horoskop.

Ribbings horoskop utspelar sig helt och hållet i zodiakens första tredjedel, tecknen Väduren, Oxen, Tvillingarna och Kräftan. Det var astrologen Charles Carter som uppmärksammade mig på att det här är zodiakens mer grundläggande upptakt, där personen och personliga frågor prioriteras.
Övergången i och med det femte tecknet Lejonet torde vara uppenbar: med Eldelementets andra framträdande toppas den inledande Vädurens "ego-motiv" med Lejonets djupa hjärta. Zodiaken diskuterar nu under fyra tecken människans djupare individualitet och inte bara hur hon ser ut eller känner, eller något av de övriga subjektivistiska teman som upptar vår nuvarande civilisation och fokuseras i zodiakens inledning.

Lejonets härskare Solen signifierar i andra kulturer än den västerländska människans andesjäl. Indisk filosofi kallar den jiva-atman och i ordet "jiva" hörs helt korrekt det engelska "jive" - som i BeeGees gamla discohit "Jive Talking" - "jaiv och lajv" - jiv och kiv - sånt som lever och rör sig.

Anden är det som lever i oss - till skillnad från våra vetenskapliga modeller som ser förklaringar ömsom i stjärnorna och ömsom i DNA, alltsamman bara olika sätt för andevarelsen att leka och hitta på skäl för sig själv. Som författaren D.H. Lawrence krasst konstaterade om Sigmund Freuds en gång så populära psykoanalys: ännu ett sätt att mystifiera det enda som är givet: LIVET.

Men nu sprang jag bestämt iväg! Inga av dessa frågor intresserar de fyra tidiga tecknen, "personalisterna"! Här tror man ännu att "kläderna gör mannen" eller att rätt make-up är livets mening.

Magdalena Ribbing har något att säga om alla de fyra första lärdomarna på själens väg.

Inte minst finner hon det ohållbart att låta Väduren slippa loss och rasa runt. Baggen är en ohyfsad typ, så ska ego-tecknet ha en chans till framgång gäller det att båda disciplinera (hämma) den och få den att tillväxa. Den kanske något slitsamma kombinationen av både hämning och expansion (framgång) syns i Väduren som ett samgående (en yoga) mellan Saturnus och Jupiter.

Jag har sett många individer genom åren och från olika årgångar där Saturnus och Jupiter mötts. Stilmänniskor allihopa, i något avseende. Jag noterar utan förvåning att det prisbelönade radioprogrammet STIL:s Susanne Ljung, f.d. chefredaktör på Damernas värld, också är född ett år då formalism och frihet (Saturnus och Jupiter) tvingas samexistera.

Säg så här: för stil- och etikettsmänniskorna finns det ingen frihet och framgång (Jupiter) om man inte först underkastar sig åtstramningar och inskärningar. Jupiters normala tendens att bara svälla ut, måste till varje pris hållas i schack.

Planeterna är neutrala till varandra enligt indisk astrologi eftersom en Jupiter utan Saturnus skulle bli en bubbla som växer och slutligen spricker, medan enbart Saturnus skulle vara diktatur och/eller formalistiska inskränkningar som till sist kramar livsgnistan ur en helt.

De här två lever i ett spänt men acceptabelt förhållande med varandra, men "off the record" är det inte min upplevelse att de här människorna egentligen är helt lyckliga, trots sin fantastiska observans av alla de "pk" stilgreppen inom det kompetensområde de valt. Den avgränsande och stilrenande Saturnus är inte en lycklig planet och joviala Jupiter skadas i sin verksamhet av dess närvaro.

I sina värsta lägen, om vi utelämnar Saturnus funktion som Liemannen, binder den människan till total inomvärldslighet och ren konformism - vilket ju faktiskt vett och etikett handlar om! Men tar Saturnus över hela föreställningen, då gäller djuppsykologen Carl Jungs "lag": "De gudar vi vände ryggen återvänder (som genom bakdörren, vårt undermedvetna) och blir våra psykiska sjukdomar." Denna världen enbart har aldrig tillfredsställt någon. Den inre mäniskan, jiva-atman, revolterar!

För Ribbings del är det talande att övertrycket av dressyr/tillväxt ligger i jag-presentationens tecken Väduren. En fantastiskt träffsäker position i horoskopet för landets mesta etikettsguru. Ingen annan placering hade kunnat berätta så mycket! In med disciplin och fostran (Saturnus) redan i zodiakens första tecken, barnets tecken. Böj det i tid som krokigt ska bli. Men inte bara piskan, utan även moroten (Jupiter, välmående, framgång - alla åtråvärda ting)!

Ribbing är född till Kräftans tecken (soltecknet) och detta indikerar att det är hennes "solära livsuppdrag" att nära och fostra sina barn på en moders sätt. Men här kommer återigen piskan smygande: det är en Sol/Mars-Kräfta detta år. En militant mamma! Mars i Kräftan kan också läsas som turbulens i hemmet, eller i den inre själen. Upprörda känslor.

Kräftor avskyr scener (fast de själva blir lätt upprörda och sätter igång dem), och lyckligtvis är nu Ribbings horoskop så lyckligt lottat att den här potentiella scenen inom hemmets fyra väggar kan administreras "utifrån".

Kräftans härskare Månen själv står på lite distans i ett utomordentligt stabilt tecken för sinnelagets planet: jordnära Oxen där alla överdrivna och opassande känslor "absorberats" av den snustorra Jorden.

Istället för risken för neurotisk eller överkänslig kycklingmamma (Kräftan) demonstrerar Ribbings Måne att hennes psyke är stabilt och mycket konventionellt och fokuserat på de ting som bidrar till lugn och husfrid. Oxen är faktiskt något av zodiakens milda men bestämda polis.

I allt detta kan förvisso skönjas ett budskap om att hålla känsloyttringar och stirrighet i schack. Språkpoliser och genderfolket tycks ha bytt ut ordet "kycklingmamma" mot "curlingföräldrar" numera - och det är sant, män med Månen i Kräftan är vanligen väldigt lättrörda!

Det återstående av de "primitiva" eller "elementära" tecknen i zodiakens första tredjedel är Tvillingarna, kommunikatören. Och vad kunde väl passa bättre i detta tecken än själva den planet som summerar vett och etikett: gracens och behagfullhetens Venus! Jag har mött människor med Venus i Tvillingarna som fullständigt tappar kontakten med en aldrig så viktig text, bara för att ett ordval är "grovt" eller frånstötande.

Och den indiska astrologins snålhet med interplanetära aspekter visar än en gång hur "less is more", för när vi ritar ut det här horoskopets enda aspekt så är det "Herrans tuktan och förmaning" som från jagets tecken Väduren kopplar an till Ribbings kommunikation kring behagfullhet.

Den som har de astrologiska byggklossarna på sina fem fingrar ser vilket fullständigt lysande horoskop detta är, om det är personlig föring vi talar om! Väduren (egot) motsvarar ahamkara i indisk filosfofi det illusoriska jaget som ett livsöde byggs runt, och Saturnus och Jupiters närvaro här säger massor!

Man bara kan häpna över den indiska zodiakens träffsäkerhet. Flytta fram alla planeter 24 grader för att få det västerländska horoskopet, och vi får plötsligt ett Sol/Mars-Lejon. Men detta, vill jag bestämt framhålla, är sinnebilden av en extremt framfusig natur (ett "förgrovat" Lejon) och den här bilden passar inte alls Ribbings krönikor, där hon bara i den senaste medger att hon alltför ofta spelar med själv i onödiga skick bara för att inte ställa till med en scen. Detta är Kräftans beteende och inget annat!

I Ribbings "äkta" (sideriska) horoskop ser vi att Kräftan bara i alltför hög grad internaliserar och sväljer mycken förtret (Mars = agg) istället för att leva ut den. Vem vet, i nästa liv kanske hon tar en resa med Solen och Mars i Lejonet och blir en fullständigt taktlös krigarfurste! Själen är inte klar med jorden förrän den gjort både insidan och utsidan av livet.

:-)