Genusforskaren tycks inte se klart när hon talar om fullständigt ovidkommande saker som att folkets massivt negativa reaktion skulle bero på fruktan för det okända eller oprövade. Nå, nazismen prövade rasrening. Vettiga människor reagerade redan då, och så också nu. Genusforskare är troligen redan själva så störda psykologiskt att de inte längre reagerar normalt. Ibland kan den vetenskapliga förmågan till problematisering leda väldigt långt från det man förväntar sig av en fullt fungerande mänsklig intellektualitet.
Och vid kontroll visar sig horoskopet för genusforskaren vara en astrologs och anti-feminists dröm: här finns ingen balans, inget omdöme, bara en fruktansvärt skadad föreställning om det egna kvinnliga könet. Skadan sitter i själva den mentala föreställningen, alltså i det som numera kallas "gender" eller kön som mental konstruktion. Inte konstigt att det den här typen av människa inte kan låta naturen vara i dess naturliga och goda funktionalitet utan ska in och demolera skapelsens ordningar via oredlig problematisering. Se bara här:
I förstone kunde detta synas som horoskopet för en normal kvinna med Solen i Kräftans tecken, viljeakten riktad mot moderskap. Kräftan är ju den biologiska naturens protektionistiska och närande princip, vilket visar hur nära sitt predeterminerade hjärteämne hon är som kommenterar amningsexperimentet i AB.
Men hur förvaltas nu denna gudagåva som givits den biologiska kvinnan? Jo, vi måste söka Kräftans härskare, Månen, som från sin position och i sina omständigheter disponerar och modifierar det naturliga astrologiska påbud vi just noterat.
Månen befinner sig i ett av sina klenaste lägen (inte minst för moderskap), i egocentriska Väduren. Därmed aktiveras Kräfta och Vädur (mor och barn) som horoskopets två viktigaste positioner. Givet deras element, Vatten och Eld, har vi genast ett fall av "sensationalism" - kriget mellan Vatten och Eld som driver upp individens känslointensitet till rent irrationella nivåer. Bra för frustande scenartister som Madonna, men nära till omdömeslösa överdrifter på känsloplanet (Vatten) eller i utagerandet (Eld har en tydligt tendens mot manifestation och direkt aktion).
Det verkar vara därför genusforskaren talar om "fruktan" - Kräftans tecken handlar just om naturens specialisering på att detektera biokemiska spår som signalerar fruktan i sitt eget system och därpå knipa igen som en mussla. Naturens försvarsinstinkt, som sagt. I ren projektion tillskriver hon andra det hon inte erkänner hos sig själv, och detta av skäl vi närmast ska titta på.
Med disponenten till det egna "vårdande" livsuppdraget (Solen) i aggressionens Vädur, tycks den här genusforskaren själv leva i ett permanent tillstånd av "förhöjd fara". Eller?
Nej, horoskopets psykiska välbefinnande är satt på extremt undantag. Kvinnan föddes med sinnelaget (Månen) närmast helt utplånat av kombinationen med iskylans Saturnus, en planet som är allt utom sensibel på den emotionella nivån. Den här typen av Psyke (Månen + Saturnus) är exakt det man kan förvänta sig av en omänsklig laboratorieforskare som utför plågsamma djurförsök och i allmänhet är så sjukligt egocentrisk att han/hon inte ens bryr sig om vad majoriteten tycker om experimentet.
Månen med Saturnus ska ha den kredden att den är tålmodig och samlad, men den saknar det vi kallar medmänsklighet och empati. Dess tendens att skita i de mest patenterade sanningar om de inte inte rör den personligen, är typisk för just Väduren. Här upphöjs det subjektiva intresset till norm och kan nästan garanterat sägas ge dålig forskning. För vad är vetenskap? Jo sökandet efter generella, objektiva mönster. Men Väduren symboliserar det anektodisk enskilda och subjektiva!
Kanske universiteten i framtiden borde studera studenternas horoskop för att förstå vilka foskningsprojekt som bör beviljas? Astrologin kan få en besynnerligt urspårad svensk värdegrund att hitta tillbaka till de klassiska och självklara insikterna. Att universitet behöver detta beslutsstöd visar det i Linköping typiska prov på.
Saturnus är klassificerad som "debil" i Väduren, och det antika indiska systemet är helt logiskt: Solen är "upphöjd" i barnets tecken, Väduren som symbol för det nya livet. Solen, Lejonets härskare, är som livssymbol naturligt aversiv mot Saturnus som söker begränsa och sterilisera allt den kontaktar. Så vad naturligare än att Saturnus är en riktig sänkare i Väduren, tecknet för Solens upphöjelse?
De här årgångarna med Saturnus i Väduren har väldigt lätt att finna föräldrarskapet en börda eftersom de inte någonsin växt ur sin egocentricitet. Paradoxalt nog hämmar ansvarsplaneten Saturnus deras mognad och får istället betydelsen av en gravitation som låser individen vid sin egoposition. De blir aldrig vuxna utan spiller sina liv i egoistiska upptåg! Räkna med att grunden läggs för en del vidriga värdesubjektivister de år Saturnus passerar Väduren.
Har vi redan nu hittat det djupa psykologiska skälet till genderforskarens intresse för män som sköter amningen? Moderskap (Månen) som inte vågar ta sitt ansvar (Saturnus) och därför skickar uppgiften på en man. Är det någon mer som tycker att det här luktar psykopatologi?
Enligt mitt förmenande bör vissa årgångar av mänskligheten inte släppas i närheten av frågor som inbegriper barn eller barnuppfostran, och genusforskaren tillhör en kort period av total blackout under året 1969.
Det enda som återstår att säga, efter konstaterandet att hela det grundläggande, naturliga spelet mellan manlighet (Solen) och kvinnlighet (Månen) är ur funktion på den här himmelen, är att det mer specifika könsspelet (Mars och Venus) också är helt utslaget!
Se hur Mars via sitt långa onda öga (210°) angriper en Venus som, det ska gudarna veta, är mer mentala tankebollande i Tvillingarna än sann erotik. Venus må ge en uppskattning för litteratur i det här tecknet, men någon älskarinna/älskare är det inte. Den tänker kärlek istället för att praktisera den.
Trots att mitt test av homosexuella ego/kroppsattityder nyligen var för litet för att ge några säkra resultat (jag hade bara 41 homosexuella horoskop med födelsetid att tillgå, trots detta kan det tyckas märkligt att just de två tecken som var vanligast förekommande som kroppsindikator vid homosexualitet var just de två som här involverat sig i en mentalt distorderad kamp!
Mars i Skorpionen och Venus i Tvillingarna utlöser den omöjliga störningen mellan irrationella förnimmelser (Vatten) som inte passar ihop med mentaliseringen (Luft). Då uppstår rationaliseringar, som t.ex. hela det falsifikat som genderteori är. Hela svenska folket tycks veta att det här bara är ett gäng queers som i sken av vetenskap söker legitimera sin särart. Och vem kan klandra dem? Alla vill bli accepterade för den de är.
Men när de börjar sätta sig över folkets klarsyn och projicera "fruktan" och annat psykologiskt mumbo-jumbo istället för att inse att de blivit synade av en mindre självförljugen grupp, då är det nedslående.
Sverige är ett lustigt land, med otaliga fega människor som i försöket att vara politiskt korrekta stöttar sån här skräpforskning och biter samma och ger sken av att tycka den här upplösningen av naturens egen oproblematiska funktionalitet är i sin ordning.
Märk väl att queer/genderfolket inte står i kontakt med Naturen - som horoskopet här ovan som ett generiskt typfall visar, har de kollapsat in i en distorderad mental föreställningsvärld. Det jag gör på bloggen här, är faktiskt mer vetenskapligt orienterat än den värderelativistiska smörja som kallas genderteori.
De fyra elementen kan visa redan i förväg om en forskare är "shit for brains". Trots mycket hög IQ kan en människa med svåra Luft/Vatten-störningar leverera ren galenskap. Den lesbiska queer-teoretikern Judith Butler är ett annat exempel på en sådan Luft/Vatten-störning som den vi just sett ett svenskt prov på.
Kompletterande noteringar. Den indiska astrologins få interplanetära aspekter är en lysande bekräftelse på att "less is more". I västastrologin är horoskopet så belamrat av tingel-tangel att nästan allt står i kontakt med allt. Detta är visserligen en metafysisk sanning - allt påverkar allt annat - men horoskopet är inte en bild i skala 1:1 av verkligheten utan en förenklad kartritning. Se hur de få aspekter på ovanstående karta verkligen fångar upp genderteoretikern!
Och det finns en viktig aspekt kvar att nämna. Olycksbringaren och saten Mars passar på och infekterar också den redan så tvivelaktiga demonen Rahu! Detta inträffar precis i slutet av Lufttecknet Vattumannen. Den djupa driftens Mars lyckas alltså stöta sig med två mentala tecken på en gång. Helt otroligt!
Och som den här bloggen tidigt tog upp, handlar den hopplösa krocken mellan Skorpion och Vattuman med dödfödda försök att profilera sig på folkmängdens bekostnad. Skorpionen är "värstingen" som "negerar" (ett mycket negativt tecken!), och Vattumannen står för den kollektiva begreppsvärlden. Judith Butlers "utstötningssyndrom" utspelar sig mycket typiskt mellan just dessa två tecken.
Här är två tidigare inlägg som tydligt visar "utstötningssyndromet", där en person antingen försöker stå ut från massan och verka lite mer märkvärdig eller bara avskyr det som majoriteten representerar. I gengäld sker då ofta "utstötningen": sociopaten exkommuniceras eller marginaliseras, exakt den homostörda (Skorpionen) minoritetens dilemma i värdsamhället (Vattumannen).
Exempel 1: Tidningsrecensioner som ett sätt att profilera sig på folkets bekostnad. Här är recensenten den giftstingande Skorpionen.
Exempel 2: Svininfluensan som uttryck för "utstötning" - här är då Skorpionen som dödens tecken den stora "utstötaren"!
Mars står i sitt eget härskartecken hos genusforskaren. Detta är i sig ett neutralt budskap. Men den går mycket ont här, särskilt mot Venus, vilket distorterar klarsynen i frågan om vad som är harmoniska tankar (Venus = harmoni, tankar = Luft) i frågan om harmoni och fördelningen av uppgifter mellan män och kvinnor.
Men det ytterligt avtrubbade känslolivet (Månen) i Väduren har därtill Mars som sin disponent. Månen (moderlighet, ammande med mera) är, som vi ser, fullständigt ur funktion på denna himmel. Kvinnligheten är självisk (egocentrering är en naturlig följd av Vädurens tecken), den är styvmoderlig (Saturnus saknar all empati) och underströmmarna är en könsfientlighet (Mars = hat) som riktar sig mot den bilden av kvinnligheten (Venus).
Jag tror inte det är särskilt vågat att anta att denna härdsmälta motsvarar en djup homosexuell eller identitetsstörning, men mycket möjligt bortträngd tack vare "genderforskning". Horoskopet bjuder på den bästa tänkbara bekräftelse på min hypotes att homosexualitet är en följd av reinkarnation där själen bytt kroppstyp mellan två liv, men inte kan hantera anpassningen eftersom det undermedvetna i hos oerfarna "själavandrare" läcker material från själens föregående liv.
*****
Människor med visdom ser och förstår det jag här sagt. I en ännu avlägsen värld kommer människor att praktisera sex med större andlig medvetenhet. Då kommer rent spontant barn att födas under goda tider, och "portarna" vid de här tiderna när kosmos signalerar sammanbrott kommer inte i nämnvärd utsträckning att trafikeras av anländande själar med svårt karma.
Guds "universella form", en indisk tanke.
Kanske möter den i kristna aposteln Paulus
idé om att att "Kristusväsendet ska bli allt i alla",
dvs människan skall bli medveten på en högre nivå.
Detta är förutsättningen för att i visdom undvika de
tider och platser som är reserverade för syndare
som t.ex. värdesubjektivister och ateister.
2 kommentarer:
Vore det inte intressantare att kolla den här killens horoskop istället? Det är ju minst sagt en udda idé han har. Men själv måste jag säga att jag tyckte det var rätt intressant det här, när jag läste om det. Någon kommentator skrev att det var intressant att se var de olika gränserna för människokroppen går, och det håller jag med om.
Naturligtvis är även "försökskaninen" ett värdigt studieobjekt! :-)
Nu slumpade det sig bara så att jag snabbkollade genderforskaren och upptäckte hur ofattbart instabil _och_ hämmad himmelen var på alla de punkter som är av intresse för vår tids kulturella sjukdom: relativiserandet och vändandet bakfram av alla de mest oproblematiska biologiska realiteterna.
Vilka bortkastade medel detta ältande i konstruerade genderproblem är! Det är där inläggets tyngd ligger och "försökskaninen" är i sammanhanget bara ännu ett bortkollrat offer för vår tids rollneuros.
Genderforskarens horoskop representerar den mentala distorsion som, upphöjd till "PK" norm, ansvarar för västerlandets identitetskris.
Naturligtvis är ämnet större än så och inbegriper hela den scientistiska plattform som utgör den akademiska västerlänningens enda grundval. Men det är en annan historia.
Skicka en kommentar