Ärthjärnan & den skrämmande friheten

Solguden Shamash, 9e årh fvt

Stor inlevelseförmåga i babyloniernas bruk av himlen som "projektionsduk" för sina funderingar över liv och död och odödlighet ger den här författaren (nytt fönster) till en artikel om gammal babylonisk astroNomi utan att nödvändigtvis acceptera astroLogin. En sund artikel som vilar på historisk kunskap om de första astronomerna.

Författaren levandegör en stor skillnad mellan modern och antik astrologisk praktik: babylonierna såg avvikelser från sina inexakta astronomiska beräkningar som olycksbådande! Värt att tänka på, när man ser hur panikslagna moderna rationalister blir över att det fortfarande finns astrologer på jordens yta.

Förnuftsdyrkarna känner sig hotade av avvikelser från sin världsbild, precis som de babyloniska astrologerna kände sig hotade av planeter som inte betedde sig som de förutsagt!

Av detta inser vi att människan är sig lik oavsett vilken slags "prästkappa" hon sätter på sig. Under all sk vetenskap finns en dold, irrationell värld. "Objektivitet" är en myt eller en själens föreställning - precis som allt annat.

Kanhända är "Ljus" och "Mörker" de mest grundläggande arketyper som existerar, och människans naturliga tendens är ju att tro hon själv representerar maximal ljusstyrka. Ofta är hon bara ett mörklagt offer och ett eko av sin samtids värderingar som knappt alls kan redogöra för varför hon vet så mycket bättre än alla andra folkslag och tidevarv...

Medan vetenskapen slåss mot det irrationella (sin egen okunskap, sitt arketypiska Mörker), handskas en mogen astrologi med frågor som hur det irrationella förhåller sig till rationella. Astrologin tecknar en djupare verklighet bakom såväl "fakta" (som förnuftsmänniskan producerar genom att använda en särskild metod de kallar "empirisk") som "fantasi" (konstnärer och uttolkare producerar meningsfulla budskap som på intressant lösliga sätt kan "flyta" mellan flera områden samtidigt)!

Det är här naturvetenskapligt orienterade människor får nervsvikt och inte klarar att följa med. De vill ha, de behöver, en solid verklighet. De visar sig vara "religiösa fundamentalister". Men astrologin, den filosofiska idealismen (ända tillbaka till Platon för 2.300 år sedan) - och nu också kvantfysiken - lär ut att det inte finns någon fast värld att klamra sig fast vid. Vi är bara energiväsen - andar om man så vill!

Den spöklika sanningen är att vi sedan primitivaste tid lärt oss att känna igen varandra som människor genom mentala mallar, kognitiva filter! Om vi tog bort all indoktrinering från födelsen ur våra huvuden - hur skulle världen då se ut? Skulle vi verkligen se ut som individuella "blobbar" på näthinnan? Skulle vi få syn på "energimönster" i naturen som förbinder olika "blobbar" på de mest otippade vis? Många blir nervsvaga av att bara leka med tanken! Vi påminns om hur vi i okänd utsträckning bara lever inuti en idealiserande luftbubbla.

Jesus syftade på detta, tror jag, när han sade att "Människosonen har ingenstans att vila sitt huvud". Vi är dömda till andlig frihet och att skapa mentala världar att bebo. Inte konstigt att många fegar ur och rusar till materialismen, den minsta av mentala världar.

Astrologin är idag ett metalogiskt system som studerar de små råttor som kallar sig "upplysta" och vetenskapligt orienterade. Den studerar också sig själv som bara en annan sorts myt, utvuxen ur samma fantastiska medvetande som ligger bakom alla föreställningar och kulissväggar som någonsin har funnits och någonsin kommer att existera. Vissa kallar detta medvetande Världsanden, andra kallar det Gud. Bara en sorts människor är så rädda att tappa fotfästet att de förnekar att vi lever i ett mysterium att de stänger sig inne i en liten logisk luftbubbla: ateisterna. Skänk dem en varm tanke, att de ska växa till sig inom några liv från nu.

Mitt inlägg om "stjärna" som judisk metafor för andesjälen - "energivarelsen" - har faktiskt en viss koppling till det gamla Babylon eftersom kilskriftstavlorna där använder en stjärnsymbol som prefix till kunganamn. Judarna fick uppenbarligen med sig en del föreställningar från den babyloniska fångenskapen på 500-talet fvt och kom sedan att "demokratisera" idén så att varje människa anses bära på - eller vara - en stjärna, en andesjäl.

Det inlägget påminner också om att "den skrämmande friheten" också den är ett teoretiskt koncept. Som filosofen George Berkeley upptäckte kan vi inte "tappa vår form" eftersom det gudomliga medvetandet ytterst tänker hela skapelsen och därmed är dess urgrund och garant. Våra livsvägar är redan "tänkta" av mellanchefer några våningar upp (med deras samlingsnamn "det gudomliga"). Det är bara att slappna av och följa med på den upptäcktsresa som är förutbestämd för var och en av oss!


Astrologin handlar ytterst om handlingsmönstren i sig. Där - i frågan om eviga arketypiska realiteter - hittar man astrologins konceptuella tankehöjd. Under 1900-talet flummade västerländska astrologer ut i "ego-centrerad", humanistisk astrologi. Men under ytan var konstarten alltid något större, något mäktigare. Men gemene man har alltid stått sitt ego närmast och helst velat höra om rikedom och kärlek, aldrig om sin position i kosmos!

Det intressanta med att titta på ett horoskop utan födelsetimma, utan den position där en enskild individ kopplas in i systemet, är att den stora bilden då genast återvänder. De flesta kändisars födelsetid är inte känd, så det bloggen gör i alla de här fallen är i själva verket att leda tillbaka redan kända fakta om kändisarna på motsvarande indikationer i ett horoskop som är hela världens. Världssjälens horoskop för dagen! Vem vet hur många fler människor som inte är kända som samtidigt på sina håll över jorden utvecklar någon mindre version av samma grundläggande mönster?

Jag har, vill jag minnas, antytt att man kanske borde titta i brottstatistiken efter ovanligt problematiska tidpunkter för att se om straffade brottslingar faktiskt tenderar att födas under astrologiskt sett svåra tider. Bloggens granskningar av skurkar, när de dyker upp i dagspressen, tyder på att det förhåller sig så.

De som sysslar med astrologi är upplever ett heuristiskt värde i den, men kanske vore det en värdig uppgift för en skeptiker - om dessa alls sysslar med förutsättningslöst sanningssökande (dvs vetenskap) och inte bara är ute efter att demonisera andra mänskliga yttringar än sin egen ärthjärnestora syn på vad verkligheten är.

Det finns dock nedslående försök som redan gjorts att statistiskt bevisa enskilda astrologiska teser (se redovisning i Geoffrey Cornelius "The Moment of Astrology"). Men detta var med den västerländska astrologin och den är mer än lovligt förvuxen och fylld av illa granskade påståenden. Oavsett metod påminner blogginlägget om massmördaren John Gacy också om hur mediokra astrologer i gemen är, precis som det finns metologiskt medelmåttiga vetenskapsmän som aldrig kommer att bli mer än trälar i en stor biologisk produktionsapparat eller inom något annat fält.

Smutskastad som astrologin är, är det inte förvånade att de största snillena inte finns inom det området. Ett lysande undantag var min "idol", helikopterns uppfinnare Arthur M. Young, men i det fallet var det nog så att hans astrologiska studier "tolererades" bara för att han redan bevisat sin vetenskapliga skärpa. Den "upplysta" västerlänningen är så rädd att inte vara herre i sitt eget hus att han måste ha några judar, araber eller astrologer att hacka på!

Det är de eviga arketypiska skuggorna i vårt undermedvetna som gör att vi beter oss så här. Någonsin funderat över varför astrologin innehåller många fler "onda" byggbitar än goda? För att människan någonstans är en realist som vet om vem hon är, i sitt nuvarande tillstånd på jorden. Astrologin har designats utifrån den insikten och lyfter fram skiten ur mörkret! Men "folk" vill inte veta vad de är gjorda av! De föredrar att leva med livslögner.