DN:s karriärist Erik Helmerson har bestrött sina läsare med banala ledarkrönikor i flera år nu. Jag tror faktiskt tidningens sidansvariga på pin kiv lyfter ut det dummaste han vräker ut sig och lägger i stor stil på förstasidan. Bara som varning för att ett klick in i texten är bortslösad tid. Nu senast kunde väl den här figuren knappt hålla sig för god att redan samma dag som dödsbudet kom utnyttja Lill-Babs för egna vänsterhatiska syften. Klanten använder dessutom poänglösa källor för sina påståenden: t.ex. Lill-Babs egna subjektiva uttalanden i en intervju från många år senare...
Förstår inte den här dumma människan att han oavbrutet sänker sig till samma nivå som de påstådda oskick han kritiserar? Nej än värre, han är en demagog eftersom han misslyckas ge dagens unga och förmodat oinformerade läsare ens en antydan till analys av varför vänstern skulle ha ogillat Lill-Babs.
Ovanstående blänkare dök upp först på onsdagen. I ett annat sammanhang och med en verklig tänkare skulle det absolut ha varit intressant att studera hur den ytligare formen av underhållning dissas i västsamhällena, både av snobbistiska påhejare av finkulturen och den "vänster" som i lättviktig underhållning ser kapitalismens bedrägliga metod att först sätta stora människomassor i triviala och egentligen rätt meningslösa jobb och sedan bedöva deras insida med skvalmusik.
Gissa varför DN m.fl. är så besatt fixerade vid Spotifys börslansering? Företaget representerar exakt det Karl Marx kallade "ett folkens opium", även om den tidens verktyg för att hypnotisera och döva folk inför de horribla livsomständigheter som fabrikörerna utsatte dem för var den lutherska religionen med dess påbud att tiga och lida och sen få sin belöning i himmelen.
För drygt tre år sedan kommenterade jag Helmersons födelsekarta ur det solära intelligens- och handlingsmänniskoperspektivet så här: "När den solära aktivismen går i privatintressets sak (Jungfrun) då blir folkmassans Måne i Vattumannen en fruktad fiende! (För att inte tala om hur problematiskt det egna tänkandet blir eftersom Solen behöver Månen för att fördjupa sin vision)"
Detta är inte bara början till en sociopatisk människotyp, det är en fullt utvecklad tokstolle. Vem annan än Wolodarski skulle ens komma på tanken att låta en sån skriva ledarartiklar? DN håller på att slitas i två delar, en fullständigt korkad politisk ledning och så flera lovvärda tendenser där tidningen faktiskt gräver och exponerar anmärkningsvärda oskick i detta land där nu alla kan se hur den Rike Mannen - vår egen elit - har korrumperat och snedvinklat alla system för sin egen vinning...
Bonusspaning
Den första gång jag påpekade hur olycklig bild privatismens eller den kroppsliga individualismens Jungfru skapade sig av samhället och kollektivet (Vattenbäraren), var i samband med moderata statsministern Reinfeldt, vars fysiska Jungfruascendent (baserad på känd födelsetid) och vilket genast förvisade käpphästarnas egen planet Saturnus i härskarläge i Vattenbäraren till i 6e fiende- och olyckshuset. Hela den människans konceptuella förmåga (återigen Luft-Saturnus hemma i ett Lufttecken) kanaliserades mot allt sådant han hatade eller fruktade som en Olycka.
Det är uppenbart att Erik Helmerson är en överton eller harmoni till den definitiva kantring Sverige upplevde under åtta år med en annan egocentrerad och sociopatisk individualist. Reinfeldt hade inte ens det vinnande ledarskapets Lejon i fungerande skick. Det var svenskarnas onda Öde vid den tiden som lyfte honom till makt och möjligheterna att sabotera den verkliga "svenska modellen" (högermedierna använder begreppet men det är den marknadsliberala förfalskningen de numera syftar på när de säger sig vilja värna modellen).
Eftersom en sökning på Helmersons Sol-Jungfrun med valfri planet i Vattenbäraren skulle ge oöverskådligt många träffar med en databas på tiotusen födelsedatum, måste en smart definition formuleras. Jag har tidigare med viss framgång upprepat tungt vägande positioner i jämförelseobjektets karta för ett snävare utsnitt.
Den här gången väljer jag Helmersons Sol, Måne och utifrån Solen-i-första helt dysfunktionella framgångsplanet Jupiter. Han sitter i DN i skyddad verkstad, i verkliga världen skulle hans begåvning inte räcka till mycket mer än packa matkassar på ICA åt de bättre bemedlade! Låt se vilka andra celebriteter eller offentligheter som passerat revy med den här bristande förmågan att växa som individ. Jupiter i Lejonet har att göra med att expandera sin medvetenhet som andesjäl och därmed också börja förstå hur det samhälle som verkligen betjänar människan borde vara utformat, dvs. någon form av socialism snarare än Helmersons inkrökta individualism.
- Erich von Stroheim;22.9.1885;12:00 - filmregissör (och Lars von Trier-favorit), känd som en svår mytoman och vanemässig lögnare!
- Egon Kjerrman;25.9.1920;12:00 - musik, bl.a. orkesterdirigent för Allsång på Skansen 1956-66, har inga biografiska detaljer
- Anders Wijkman;30.9.1944;12:00 - tycks ha vuxit en bra bit sedan åren som moderat. Wikipedias definition av hans nyvunna miljövurm är inget annat än kapitalismkritik!
- Wolfgang Hansson;17.9.1956;12:00 - 12 år senare föds en annan socialist, den utmärkte skribenten i AB.
- George Hennard;15.10.1956;12:00 - mördare som lämnade 24 dödsskjutna i cafeteria bakom sig
- Tara Fitzgerald;18.9.1967;12:00 - brittisk aktris
- Erik Helmerson;15.10.1967;12:00 - referensen
- Sven-Olof Sällström;4.10.1968;12:00 - SD:s styrelse och således rasist eller främlingsfientlig
- Brianna Brown;2.10.1979;12:00 - aktris, minns inte var jag snappat upp detta namn, men Wiki låter antyda en helt normal B-skådis som aldrig nått några större höjder, hennes historia verkar vara en där hon ständigt "skrivs ut" från handlingen i de tv-serier där hon fått in en fot. Faktiskt, ett rätt talande exempel på friktionen mellan "se mig!"-Solen i individuella Jungfrun och ett folkhav (Vattenbäraren/Kollektivet) som naturligtvis dränker den enskilda individens betydelse...
- Rachel Leigh Cook;4.10.1979;12:00 - aktris (kanske mest känd från ungdomsfilmen She's All That, en variation på Shakespeares "Så tuktas en argbigga"). Wiki: Fadern en socialarbetare och hon debuterade som barn i en annons för fosterhem för barn från problemförhållanden. Hennes första stora roll, som 15-åring, var som tonårigt våldtäktsoffer - apropå den här bloggens upptäckt att Jungfrun och den i tecknet fallna Venus sammanhänger med den kaldéiska myten om Inannas (Venus) färd ner i Underjorden, vilken omformades i väst till myten om hur Hades våldtog och drog ner Persefone/Kore i Underjorden.
Fall nummer 10 kanske förklarar Eric Helmerson panikartade skräck för det sociala. Han kan i ett tidigare liv ha varit ett våldtäktsoffer och då mer än troligt ett liv som kvinna. Nu fångade han den här bloggarens uppmärksamhet genom att okänsligt hänga ut och klandra sin egen dotter inför hela DN:s läsarskara och har sedan fortsatt att skicka sin inre skit på vänstern.
Men det är också tydligt att här finns flera som INTE hanterar skärningen mellan individualism/kollektivism så illa som Helmerson. Rachel Leigh Cook är säkerligen en socialt medveten amerikanska ("liberal", dvs. aningen åt vänster). Aftonbladets Wolfgang Hansson gör inget om inte skriver tänkvärda krönikor som inte alls betraktar det sociala som något fientligt monster.
Å andra sidan är det svårt att missa några verkliga sociopater i träfflistan, med början i Helmersons namne Erich Stroheim (adelsprefixet "von" var taget, precis som i fallet med härmapan Lars "von" Trier). Tyskens ökända lögnaktighet för direkt tankarna till DN:s politiska krönikörer och särskilt Helmerson.
Beträffande den solära livsvägens avsaknad av Jupiters rikedomar och välgång, är återigen detaljerna ur Rachel Leigh Cooks liv belysande. T.o.m. i She's All That minns jag att hon spelade socialt medveten och samhällskritisk dotter i en white trash-familj med en alkoholiserad pappa. (Granatchockad i något av USA:s ständiga världskrig för att kontrollera och vända alla andras naturtillgångar till sin egen nytta.)
Också f.d. FN-mannen Anders Wijkman ser ut att tillhöra den här gruppen av en god kombination av Jungfru/Vattenbärare.
Tveklöst kommer flera av dessa 10 träffar att ha en kroppslig ascendent som tar över och i hög grad desarmerar den inneboende sociala problematik som Vattenbäraren i fiendens eller olyckans hus tecknar för en ensam och därmed svag individualist som Sol-Jungfrun. Det är verkligen synd att klockslag är omöjliga att komma över med mindre man lägger orimligt mycket tid på ett enda inlägg. Det vore intressant att se om t.ex. den råljugande filmregissören och massmördaren är två fall som inskärper den naturliga zodiakens varning för sociala problem närhelst Jungfru och Vattenbärare är samtidigt aktiverad.
Jag har en avlägsen gammal släkting med Sol och Måne i dessa positioner, precis som Helmerson. Den mannen växte upp i Norrland med en svårt alkoholiserad far som han fick släpa hem från den lokala krogen. Han växte upp att bli en extremt stel, pedantiskt och övernitisk figur - en slags karikatyr och överkompensation för alla brister hans far uppvisat. Mycket tyder på att också Erik Helmerson överkompenserar eller, som jag antydd, projicerar sin sociala fobi på socialismen (=vänstern). Vissa borde inte bli journalister förrän de gått många år i terapi...
Vill man läsa Helmerson välvilligt hör man honom ta parti för sig själv som den lilla människan, drabbad av Fan eller Olyckan själv. Dvs. han talar ensidigt utifrån Sol-Jungfruns perspektiv, känd för ständig veklagan till följd av sin remarkabla fixering vid det egna kroppsliga livet och därmed på det hela taget utestängd från Himmelen eller Vattenbäraren.
På Luftnivån fruktar andevarelserna (givetvis) inte varandra utan samexisterar i närmast telepatisk direkthet. Kooperativa och sociala Venus är en verksam välgörare när samtliga tre Lufttecken stiger i öster. Därutöver är Venus bara en välgörande faktor för Stenbocken och Jungfrun. Men för den senare är problemet att den samtidigt är "fallen" i tecknet. Jungfrun excellerar i självbespeglande, inkrökt och kroppsegen "venusianism", vilket förklarar mycket av det här tecknets intresse för "wellness", "fitness" och liknande pseudoreligioner. På denna låga nivå har man gjort människan till alltings mått och helt glömt den inre guden.
Men som "verksam välgörare" tycks detta vara en placering för Venus för själar som tagit sig en mycket liten utmaning i detta jordeliv - kanske missbrukade eller vanskötte de sin kropp grovt i ett föregående liv och BÖR i detta odla en större vördnad för kroppen som ju kallats "själens tempel"...
När bloggen undersökta kvinnor som prostituerade sig genom att sälja sina nakna kroppar i tidningen Playboy hände något märkligt. Det var så många namn att gå igenom att jag delade undersökningen i två hälfter. Den tidigare halvan av tidningens historia resulterade i att Jungfrun steg fram som dominant tecken. I andra delen vände allt till sin motsats och opposita Fiskarna visade sig dominant.
För en människa med negativ bias skulle detta betyda att andra testet falsifierade fyndet i det första och att astrologin inget säger. Men bloggen har om och om hittat samma "axel-fenomen" vid kvantitativa undersökningar (det är aldrig bara en när två bråkar). Det verkar därför närmast som att de två testerna råkade spegla en "fasvändning" i tidningens historia.
Efter att tes ha mött antites upphör Playboy (i syntesen) helt vara spelplats för Sol-Jungfru-grundarens borgerliga och libertina fantasier, ett förfallet liv helt utan strikta normer eller en religion som flåsar en i nacken med moralismer. Kvinnor med lätta pengar (Venus) i sinnet får efter Playboys död söka sig andra kanaler - några av dem kanske kan bli bankdirektörer eller ledare för arbetsgivarorganisationer. Där har jag hört att man kan berika sig själv rejält och behöver inte ens ta av sig kläderna. Tvärtom, "man up" och sätta på sig finkostymen och en rejält dålig och egoistisk attityd premieras i alla de sjuka samhällena, må de heta USA eller Sverige.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar