Lena Anderssons skattehat och intelligensens korruption

Lena Andersson påminner om högerextremisten Jimmie Åkesson på så sätt att båda enligt astrologin ser ut att ha fastnat i spädbarnets orala stadium och att varje tal om att inte få gripa om föda, pengar, resurser med sina egna knubbiga barnafingrar utlöser vredesparoxysmer. Nu är Anderssonskan i farten igen, i DN och med en ny berättelse med allegoriska inslag. Inte lika tillkrånglad (läs: obegriplig) som då hon senast for ut mot medborgarlönens förespråkare (tror jag det var). Det är utopister (lika den här bloggaren), som använder nyheten om att världens handfull rikaste ny blivit ännu rikare som påminnelse om hur sent tiden är liden, Andersson nu markerar mot genom ett häpnadsväckande slöseri på begåvning. Jag blir allt mer säker på att hon är på väg mot ren och skär galenskap.

Till att börja med är hennes intellektuella ohederlighet flagrant. Läs textens inledande stycken och se hur hon missrepresenterar och fördummar de som yrkar på en socialistisk värld. Oxfam-statistiken visar, som Andersson vanställer kritikerna av den kapitalistiska världsordningen, "att världens tio rikaste personer bara är tio och att deras pengar skulle räcka till ett gott liv i flera veckor för två miljarder fattiga" (min kursivering). Den korttänktheten får nog stå för Andersson själv. Sen följer en massa pladder och hennes avslutande kommentar i unison med någon marknadsliberal tokstolle, "att blir mindre fattig är att bli rikare", är bara smaklös och cynisk!

Naturligtvis ingår det i varje klok futurists vision att en framtida bättre värld gjort upp med det "fina" i att jobba hårt och tjäna lite mer än grannen - denna förbannelse som gör mänskligheten till en så korkad skock av fega medlöpare som trampar på varandra för att själva vara överordnads favorit (se föregående inlägg om folkets frivilliga träldom). Som de gamla kineserna sade, "den ädla människan ger inte akt på vinst eller förlust", dvs. tänker helt och hållet på ett högre plan är den krämare som Andersson i själ och hjärta visar sig vara.

Jo, ett äldre blogginlägg som frågat sig om denna kvinna, som anses för att vara en av de mer skarptänkta landet har att visa upp, i själva verket lider av svår intelligensbrist aktualiseras återigen. Placerar vi nu Solen i Väduren i 1a egohuset för en speciell analys av hennes intelligens, ser man direkt den orala fixeringen: Solens ägare/disponent Mars står svagt placerad i det resursfixerade tecknet Oxen och i 2a huset för föda och pengar (och annat enkelt som driver den enkla och egocentriska varelsen framåt). 

Tyvärr är Mars under det ömsom anklagande och ömsom perverterande Satanshuvudets attack. Det är lätt att se Algols finger med i hennes osmakliga försök till satir och att presentera som gott det som är mänsklighetens förbannelse. I det här horoskopet tecknar Algol ingen som är offer för Ondskan utan en som har den som sin egen drivkraft. Naturligtvis är hon ateist och fastän andemeningen är en annan är det inte svårt att läsa Satans budskap i DN-rubriken här ovan: den materalistiska determinismen skymtar som motbilden till den "magiska" primitiva vilden, så som de arroganta ateisterna föreställer sig alla som inte delar deras egen världsbild.

Den människa som enligt Anderssons exempel uppfinner ett fisknät och införskaffar mer resurser (och med mindre utfört arbete på kuppen), gör det inte för att få ut mer lön själv av det, inte om hon är mer intelligent och "evolutionärt utvecklad" än Andersson enligt den solära intelligenskartan förefaller vara. Den romerska filosofen Plotinus beskrev Den Ena (det gudomliga) som överflödande i sin generositet, och inte småaktig i sitt livsalstrande utflöde. 

På motsatta sidan, som den Värdelösa Satans lierade, hittar vi Andersson och hennes materialister! Detta är exakt den skillnad mellan Eld och Jord som bloggen betitlat med "andens brutalisering" och när Väduren och Oxen skär ihop, som i hennes horoskop (och Sverigehoroskopet), då är det en fallerad tankekraft på ett väldigt tidigt stadium. Det finns inte en antydan i horoskopet till förståelse på den universella nivån, vilket kräver en aktivering av zodiakens tredje akt eller fina placeringar för Saturnus och/eller Jupiter.

Hennes surmulet trotsiga hat mot överhet förklaras kanske bäst av att Solen och dess fiende staten eller kontrollören Saturnus står i sitt sämsta tecken tillsammans med den barnalika och självupptagna Vädurs-Solen. Som sagt: en som aldrig vuxit upp utan sitter fast i en sjuklig fixering vid sina egna ting. En mycket liten och därmed i högre mening ointelligent karta. 

Det är hugget som stucket om Månen i Lejonet tydligt återspeglar detta som ett kväst och förhärjat sinnelag eller om det var en sen födelse när Månen nått in i den otursförföljda slavens tecken (och 6e oturshuset). Man kan argumentera för att Anderssons olust inför allt och alla passar på båda positionerna eftersom psyket i båda fallen tvingas umgås med den fallna Saturnus i Väduren, en planet som här klämmer åt och söker strypa Solens normalt avsevärda begåvning.

Använder man Surya lagna i kombination med planeternas skiftande styrka världsligt men på ett översätt vis eftersom den här ascendenten inte alls bygger på en exakt tid och plats, då är Saturnus fasaväckande svag i öster där ego-perspektivet beskär den är stora planetens korrekta verksamhetsfält. Samtidigt är dess nödvändiga motpol, expansionens Jupiter lika svag eftersom dess placering INTE bör ligga i väster. Expansionen tillhör öster och livets morgon till.

Det finns med andra ord frågetecken för hur bra Andersson fungerar i grupp med en så bisarr låsning vid det egna jaget och den egna plånboken och en sådan löslig koppling till "allierade" i sjunde sektorn. Minns den seriella sexmissbrukaren, golfproffset Tiger Woods och hans talande Jupiter i partnerhuset (och där var födelsetiden känd så att man kunde misstänka ett genomflöde av "allierade" som han alla sökte berika sig genom  på ett eller annat sätt - sponsorer eller kvinnor).

Det är inte förvånande att hon skriver för just Dagens Nyheter, Sveriges kanske mest obalanserade tidning trots tappra försök från en och annan skribent.