Horoskopen måste läggas sida vid sida och texten om Höglunds karta läsas först, men författaren Marcus Priftis visar exakt en stjärnhimmel "kallad till universalism"!
Diskussioner om "kallelse till universalism" är astrologi på en väldigt abstrakt nivå, långt bortom frågor om t.ex. personligheten. Det handlar ytterst om individens karaktär (som är identiskt med hennes öde i livet) och karaktären är i sin tur synonym med människans själsled, hennes väsen. Denna själ överlever den kroppsliga människans och personlighetens död.
Frågan om själens upplevelser på Jorden återverkade på själens väsen (så att en själ t.ex. kunde bli andligt korrumperad) stöttes och blöttes i antiken - det är lite som darwinister som hatar blotta tanken på ett intelligent kosmos ville hålla den genetiska uppsättningen isolerad, i en svart låda, från den levande varelsens upplevelser. Vad vi gör och tänker här i livet spelar således ingen roll enligt en verkligt satanisk evolutionsteoretiker. Naturen är i sig medvetslös och bara slumpar fram sina mutationer.
Hur Naturen kan hålla rätt på de väl fungerande mutationerna har inte en satanist något begrepp om och kan inte ha det eftersom man då tvingas tillerkänna Naturen någon typ av medvetande. Faktum är att evolutionsläran är ett sånt eländigt trams att bara ett land som Sverige, med den lägsta bildningsnivån i västvärlden, med en röst anslutit sig till denna idiotskröna. Inget kan komma ur inget - det visste redan de antika tänkarna och således är intelligent liv på Jorden en produkt av en annan och högre Intelligens - den allmänt hatade Gud!
Enligt nyplatonikerna äger Naturen - Vattenelementet - denna intelligens i sin högre aspekt. Naturen som vänder sig "uppåt" till sin Skapare har genast del av den gudomliga intelligensen (Nous) även om bloggens läsare kanhända noterar att detta också utlöser frågan om relationen mellan Vatten och Luft, och de här elementens tendens till "dissociation" eller att undvika varandra och gå skilda vägar. Men det är på Jorden, det.
Som metafysiska storheter finns inget problem. Den romerske filosofen Plotinus närmast lovsjöng den himmelska Afrodite eller Naturen i dess högre och rationella aspekt för dess nära släktskap med Nous. Den vaksamma astrologen känner genast igen tanken: Venus (Afrodite) härskar i två lägen, i Jord (med blicken vänd ner mot Ondskan) och i Luft.
Dess höga läge i Luften - i Vågens tecken - motsvarar händelsevis exakt den plats där den sjunde himmelens herre Saturnus anses "upphöjd". Av alla zodiakens tolv tecken är det således i Vågens tecken mötet mellan en renad själ (renad genom många liv på Jorden och korrekta slutsatser av sina erfarenheter) och den gudomliga intelligensen i dess lägre "förnuftsaspekt" kan äga rum.
För att återvända till Priftis himmel och frågan om att de Eviga Skaparprinciperna bara kallar några få, och i vissa generationer kanske ingen alls, så ser vi här den exakta spegelvändningen av Elisabet Höglunds individualism. Priftis har en mäktig Sol som driver på i Skytten, universalismens sak ("allt gott åt alla"), men rotar sin mission via en väl placerad Jupiter i den starka individualitetens Lejon.
Men eftersom detta är en s.k. ömsesidig reception upphävs frågan om vem som är mer eller mindre långt kommen på livets väg. Lejonet, individen, den unika enskilda själen, verkar i unison med pleromat, med fullheten i Himmelen. ("Jag och Fadern är Ett" sade Någon.)
Faktum är att det här är ett horoskop några våningar högre än t.o.m. Jonas Sjöstedts intressanta himmel, där samma universalistiska Sol-Skytt hittade uppbackning från Jupiter i Eldtecknet Väduren. De tidigaste inläggen om Sjöstedt diskuterade hans expanderade "reception" för den som vill fördjupa sig. Den här antirasistiska humanisten som skriver i SvD är på många sätt tydligare än Sjöstedt och det kan ha att göra med att han dessutom har en oöverträffat användbar Måne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar