Bra och angelägen Lokko

Popskribenten Lokkos horoskop har jag läst lusen av tidigare, men nu skriver han en riktigt angelägen krönika i SvD apropå svensk främlingsfientlighet och Loreens spektakulära schlagerseger. Den kunde inte ligga mer rätt i tiden efter Fredde 'Fiktion' Reinfeldts otäckt formulerade fras om att etniska svenskar i sina bästa år minsann inte låg samhället till last med arbetslöshet. Man riktigt hör gaskamrarna förberedas...

(Ja, han har skapat slavsystemet Fas 3 för arbetsgivarna! Ett led i en ful, riktigt ful, kampanj för att pressa ner lönerna i Sverige och skapa en ny underklass vilken sedan som en negativ laddning kommer att attrahera allt fler som idag kallas "medelklass" och dra ner dem i ett svart hål. Reinfeldt och Moderaterna: samhällsförstörarna!)

Och så kommer härmapan Erik Ullenhag bara några dagar sedan med en fullständigt fri fabel om att invandrarna minsann må packa sig iväg dit det finns jobb - i tåg till Auschwitz kanhända? Arbeit macht Frei i slavägaren Reinfeldts Sverige.

Lokkos eget horoskop passar förträffligt som illustration till bryderierna över var sinnelaget (Månen) befann sig då Loreen föddes. I Stenbocken eller i Vattumannen? Jag noterade då att "ras" eller "hudfärg" är tydligt förknippat med hackordningens tecken Stenbocken, en hackordning Lokko tidigare själv givit tydligt uttryck för i sin strävan efter ett exklusivt materiellt liv, rapporter från Sotheby's och snarlika exkurser ut i det flärdfulla. Till försvar för den här typen av Stenbocken ska sägas att den verkligen upplever konstfullheten i hantverk som få andra! The consummate materialist!

Men här rör han således verkligen vid en annan och central kärna i den nebulösa arketypen Stenbocken: den diskriminerande grundton som ännu bara kan ses i rudimentär form i det första Jordtecknet Oxen, men tydligt gör entré i det andra, Jungfrun (särskilt när nattsvarta Månen passerar tecknet). I Stenbocken, det tredje och avslutande kapitlet av Jordens saga, "institutionaliseras" avgränsningarna och blir till en doktrin om tingens relativa värde i en objektiv hackordning. Lokko, med någon diffus invandrarbakgrund, har själv Månen i Stenbocken, och att han upphäver sin stämma i just den här frågan stärker ytterligare tanken att Loreen föddes med samma sinnelag. Själen famlar förgäves efter en substans att kalla sin egen (varken svensk, varken marockan) och famlar efter yttre ting att hålla fast vid, yttre stil. 

(Prisade/prissatta reportern Susanne Ljung med programmet Stil, utmärks av en nymåne i inlevelsefulla Fiskarna, och både Sol och Måne kommer därmed att ägas av Jupiter som lider sitt fall i Stenbocken och dessutom hålls krampaktigt hårt fast av stilplaneten Saturnus i negativt härskarläge i samma tecken! Vem kan med ett sådant horoskop betvivla ett helt liv fullständigt absorberad av tingens yta, av formaliteter, av klädkoder?)

Månen i Stenbocken tenderar att se problemen med begränsningarna från Saturnus, ett sinne i Vattumannen ser samma gränsdragningar som något positivt - det här sinnet ger uttryck för sin böjelse mot abstrakt tänkande och är mindre materiell eller fysisk. Visserligen skulle man kunna argumentera för att Loreen har en Måne i Vattumannen eftersom den symboliserar en folkmassa i opposition till hennes Mars/Venus i Lejonet: en tydlig indikation om en estradör! 

Men estradören Lejonet står inte och faller med att den har sin publik (Månen) mitt emot sig. Nå, det går att stöta Loreens månplacering fram och åter i det oändliga! Och det viktiga är kanske inte svaret utan just att man stöter och blöter.

*****

Se även: det här gamla inlägget om nazisten Björn Söder, som fejsbokade "Sverige?" som enda kommentar till Loreens seger (DN)! Vad hittar vi där om inte samma Måne i Stenbocken som vi dryftat här, men också en vedervärdig vurpa på himlen i formen av Månens ägare i direkt opposition, från den i många lägen inskränkta och rasistiska Kräftan!