Andreas Johnson - en popplagiatör?

Andreas "Glorious" Johnson visade tecken på tappad popularitet när han bara klarade andra chansen i schlagerdeltävlingen. Strax började folk tycka hans låt var en plankning på brittiska Suede - 90-talsekon av 70-talets glamrock. (AB).

För mig stank anrättningen i första hand inte Bono-manér eller Brett Anderson utan den ursprungliga glamrockaren Marc Bolan. Andreas hade en tydlig Bolan-frasering i sin "Lovelight" som avslöjade att han kan mer om brittisk pophistoria än de vars öron bara sträckte sig tillbaka till 90-talet. 

Och varför inte gå hela vägen och påminna sig en av Marc Bolans singelfloppar från 1974?

En låt som hette, hör och häpna, "Light of Love", och som först landade på ett USA-album.

Lovelight - Light of Love. Fatta kopplingen. Knappast några unika ord [1], men ändå...

Och det blir märkligare, för när man lägger Andreas och Marcs horoskop på varandra händer följande:

Marc Bolans planeter innerst, Andres Johnsons ytterst

Sångarna visar sig vara varandras omvända fullmånar. Britten en extremt fåfäng Jungfru (glitter, kläder, platådojor) med ett diffust och drömskt sinne, Månen i Fiskarna. Andreas Johnson det motsatta: en diffus Sol i Fiskarna och en högst trolig Måne i Jungfrun (en födelse tidigt på dygnet ger dock Lejonet). Eftersom han i ett klipp lekte med fasan att tappa bort texten, tycks dock exakta Jungfrun stämma. ABBA-Björn har klagat över sitt dåliga minne och han har Månen i Jungfrun. Det är något av Jungfruns värsta fobi att "tappa kollen" så Andreas Måne tycks vara av Jungfrutypen.

Det ligger i den sublunära, fallna delen av skapelsen att ägna sig åt plagiat! Även Bolan stal hejdlöst från amerikansk 50-tals rock'n'roll, men efter två år av superkändisskap tröttnade britterna på hans boogie-boppande. Han anklagades för att ha fastnat i en formel (se upp Andreas). Sen kom kokainet in och hans stjärna dalade än mer. Och så plötsligt var han död, ihjälkörd av flickvännen bakom ratten.

Plagiarismen kan förklaras som att Jord och Vatten återger lite sämre kopior av den verkliga himmelska världen, den som i astrologin kan representeras av Eld och Luft. Varelser skapade av dessa två element har odödliga kroppar, men de varelser som knådats av Jord och Vatten är korrupta varelser, benägna att ruttna och dö. 

Eftersom vi nu alla är födda på jorden är Jord per definition det dominerande elementet, men ett Jord-och-Vatten-dominerat horoskop tycks i allmänhet nöja sig med att bara vara människa och lämna alla de stora frågorna därhän. (Att ateismen skulle tillhöra de negativa tecknen är dock inte sant, det är en överförenkling som jag kanske gjorde mig skyldig till i bloggens absoluta början.)

Och det kanske var den typiskt mänskliga känslan av att vara på väg ut, av vara dödlig, som fick Andreas Johnson att ruttna och ge fingret åt alla dem som inte röstat honom till final. Måste vara svårt att aldrig ha blivit mer än ett one hit-wonder på den internationella arenan och nu inte ens vara säker på en finalplats i eurovisionsschlagerfinalen... 

"Ranelid featuring Sara Li" (fast jag skulle vilja vända förhållandet) var en otroligt uppfriskande sak, hoppas Andreas Johnson fattar det med lite distans till händelserna.

_____

1. I min långt ifrån Per Gessle-mässiga vinylsamling hittar jag genast fyra olika låtar som alla heter "Love Light" och alla är jamaicansk reggae! Titeln måste ha smittat av sig på alla musiker på ön!

Kompositionerna skrevs av, i tur och ordning, Bob Marley & The Wailers (1971), Gregory Isaacs (1978), The Tamlins (1979), och Noel Phillips (1981). En femte jamaican, Tony Tuff, skrev på 80-talet låten "Love Light Shining".