Den onde lönepressarpolitikern

På morgonradion: Lennart Gabrielsson (fp), kommunalpolitiker i Sollentuna vill åtgärda ungdomsarbetslöshet genom att sänka minimilönen ytterligare - med 25% - för att få företagare att anställa mer.

Hur ser en helt ovärdig politiker, uppenbart degraderad som människa och förfallen till tjänande av Penningen snarare än Människan ut? 

Så här:

En födelse runt 10 på förmiddagen eller senare kan antas för att få in Månen (sinnelaget) i Stenbocken. Här urartar psyket regelbundet till systemfascism som gärna offrar människor i underdånighet inför de strukturer som sitter på makten: här vänslas med arbetsgivaren på bekostnad av löntagarna.

Misstanken att det är ett skadat psyke (Månens "detriment" i Stenbocken) stärks av den starka oppositionen från traumaplaneten Mars i det enkla folkets tecken Kräftan. Vi har alltså ett sinne som står på Arbetsgivarens sida (Stenbocken) och vars orientering utlöser aggression eller skador mittemot, på den sårbara sidan. 

Mars är fallen i Kräftan och producerar ofta usla resultat och mannens idé, som han för övrigt bara ventilerar för arbetsgivarnas räkning, kommer inte att bli verklighet så länge inte svenska folket helt blivit mentalt kidnappade och gärna ser slaveri infört i landet. Hur sjuk mannens (och arbetsgivarnas) idé är, framgår av att samma omoraliska Mars också attackerar förmögenhetens Jupiter i den sociala balansens tecken Vågen.

Den här attacken kan läsas på två sätt: som att den ständigt giriga Kräftan, partsintresset, underminerar makthavarens förmögenhetsansamling eller tillväxtmöjligheter (Jupiter). "De jävla löntagarna kostar för mycket." Notera att det är arbetsgivarens egen girighet (som politikern talar för) som utlöser den mentala instabiliteten - inte löntagarnas! Folkpartisten står som ett språkrör och exempel för den mentalsjukdom är girighet faktiskt är. 

Mars sjuder av ilska i irrationellt och girigt Vatten. Jämför samma skadade Mars i Kräftan hos ordföranden i Humanisterna som under flera år skrev indignerade artiklar om hur staten vägrade ateistsekten statliga bidrag fast minsann andra föreningar fick bidrag! Det är alltså ett sjukligt gnäll vi ser här, med Mars i Kräftan, girighet och avund och många andra laster springer alla ytterst sett ur den "våta själen".

Den andra läsarten är snarlik och har redan nämnt:  Mars betyder också olyckor, och varje enkel människa av folket (Kräftan) som kommer i närheten av den här mannens Stenbockssinne traumatiseras. Ett sekundärt stöd för denna tanke ses i att sinnets disponent Saturnus faktiskt lyckas med en hämmande konjunktion med Mars över en teckengräns - om denna typ av konjunktion accepteras (det finns olika skolor med olika åsikt). 

Nämnt även i SvD och på SverigesRadios sajt.

Den fallne finansministern

När människor är förutbestämda åt Mammon spelar inte det senare valet av partifärg någon roll. Vilket bevisas av fd finansministern Åsbrink (s) i en diskussion i DN. 

Som räknenisse finner han det hållbart att inte ungdom går direkt från gymnasiet till en högskoleutbildning och som tankkräm hårt och snabbt kramas ut mot en livstids livegendom i en yrkesspecifik position. 

Hans syn på staten är en stat som förslavar individen och gör den till en liten ofri produktionsenhet. ÄR DU LÖNSAM LILLE VÄN? 

Åsbrink kunde lika gärna ha tillhört högern med denna åsikt och som Göran Perssons finansminister gör han det troligen också.

Horoskopet behöver inte tolkas ett dugg. Det är skrämmande, åtminstone ur den fria själens perspektiv.

Det är män som dessa som visar hur mänskligheten på lite sikt MÅSTE nå det postkapitalistiska samhället. Detta för att rädda de djupast fallna själarna, sådana som Erik Åsbrink. 

TVÅ SATANISKA AXLAR - Jord och Vatten som binder förståndet i på en långt lägre nivå än den Verkliga Människan är kapabel att verka från. Den första är den reguljära linjen mellan Oxe/Skorpion för den producerande-konsumerande arbetsoxen med eliminationen i Skorpionens ändalykt för nästa dag av precis samma träldom. Den andra axeln är den som löper mellan hushåll och stat, Kräftan till Stenbocken, och som jag kallat vägen till Satans högborg. Inte för att staten är ond, men för att den här axeln regelbundet dyker upp i fula högermänniskors horoskop, bland strebers, bland usla materialister som inte ens förstått varför de kämpar så hårt för sin status.

Den enda av de tre axlarna mellan Jord och Vatten som håller fram något egentligt hopp för den i synd fallna själen är den mellan Jungfrun och Fiskarna. Men här lurar privatismen och profitmentaliteten i Jungfrun alltmedan Fiskarna mittemot låter sig utnyttjas som de samhällets olycksbarn de är. Det goda med axeln är att kvaliteten nu är Sattva - en orientering "uppåt" eller "inåt", mot ljuset och ökad förståelse. Taget som isolerat budskap tror jag nu inte att den här axeln själv kan genomskåda kretsloppet. Därför är Jungfrun alldeles förtjust i att avlocka denna världens åkerfält allt större skördar.

Att det enda som brinner på f.d. finansminister Åsbrinks himmel är penningens planet Venus (i Eldtecknet Skytten), kan tyckas symptomatiskt. 

*****

Chandra lagna (månascendent) förvandlar planeterna enligt följande:

Samtliga planeter som åtrår det ljuva livet, begärande sinnets Måne, förmögenhetens Jupiter samt pengarnas Venus, är VERKSAMMA ILLGÄRNINGSMÄN.

Det räcker egentligen för att förstå vilket förräderi denne Åsbrink ägnar sig åt i sin skrivelse som låtsas hjälpa (s)! Här är återigen den högersta grenen av socialdemokrati som inte längre är värda namnet. Den grupp som accepterar lågheten som bor inom människan, och som fullständigt saknar bildningsambitionen som drev den unga socialdemokratin. Åsbrinks myckna Vatten visar hur girigheten härjar även i hans lägre och sämre själshälft. Och att se ett pekuniärt psyke (Månen i monetära Oxen) som är vänt mot det onda och därtill skadat av girighetens demon Rahu (jfr SEB-chefen Falkengren), det är bara "för mycket".

Horoskopet klargör tydligt hur (s) kantrade och tappade sin kurs under Göran Perssons tio år, och blev marknadsliberalismens anhängare i smyg.

Jag är rädd att jag av de två inlägg jag skrivit om Löfvens horoskop måste återvända till det första. Att han på punkt efter punkt är vassare än Reinfeldt, hjälper ju inte om grundsynen är att girighet ska bejakas. Och dödsynden girighet är alltså det som med modernt låtsasspråk kallas "företagsamhet". Tänk om dessa människor istället för att vilja tjäna ohemult mycket pengar hade mental styrka nog att kanalisera den onda animala själen i riktning mot HUMANIORA. Vilken högkultur svenska folket skulle börja producera inom ett årtionde. 

I Åsbrinks tappning är återigen visionen om ett kunskapssamhälle helt borttappad. Naturligtvis skulle hjulen snurra mycket långsammare. Men "tillväxtsamhälle" är ju ytterligare en av dessa villor som den vegetativa själen lurar på människans bättre tänkande. Den som är svag, som Fredrik Reinfeldt, räds visioner och tror att den giriga själens sug måste lydas. Vi har aldrig haft en så tankeklen statsminister och om inte (s) lyckas kontrastera sig bättre än Åsbrink och visa en annan väg för Människan, är partiet chanslöst. Politik handlar inte om ekonomi, det handlar om människorna.

Lamentation över förgängligheten eller krig mot den?

AB/Kultur fäster uppmärksamheten på tyske författaren W.G. Sebalds släpiga romankonst. Engelska Wikipedia noterar att hans författarskap kretsade kring minnesförlust och individers, civilisationers och tings bortruttnande.

Horoskopet bekräftar ett av bloggens tidigaste förslag: att Vattenelementets koppling till hinduiska "moksha" inte så mycket ska läsas som att detta är ett tillhåll för höga och själar just på väg att nå upplysningen utan att det mer handlar om att organiska kroppar upplöses i vatten. Det är troligen härifrån tanken om att döpa sig i vatten, renTVÅ sig från synder och tvaga sin smutsiga stofthydda kommer. 

Ytterst syftar Vatten till att eliminera Jordelementet eller vår fysiska tillvaro. Därför är döden på ett eller annat sätt kopplad till alla tre Vattentecken.

Sebald tycks ha ägnat mycket av sitt författarskap åt nazismen och Förintelsen denna människoföraktets ideologi iscensatte. 

Skrämmande nog föddes Sebald med ett horoskop som på ett kuriöst sätt sammanhänger med det för judeutrotningslägret Auschwitz. Båda entiteterna föddes i Oxens tecken, det som fokuserar människan som objektivt fysiologiskt faktum. Fastän Väduren och 1a huset sägs stå för jaget/egot, är detta den nyfödda människan som levande subjekt - egot som tittar ut på världen och som nyfödd ännu inte medveten om att vara fängslad inuti en kropp. Det är helt klart i nästa tecken, Oxen, fokus har skiftat till hennes stofthydda med dess behov av näring.

Sebald föds dock när Solen och den hångrinande Satan står på rak linje. Satanisk syn på skillnaden mellan ariska och underlägsna raser? Jag noterar att Oxen disponeras från Venus i arierns tecken Aries (Väduren). Men också att denna Vädur, detta egocentriska perspektiv i grunden är skadat: Mars är fallen i Kräftan men förstärkt av distorderande Drakhuvudet och ytterligare förstärkt av "framgångsrika" Jupiter. 

Den här krafthärden som fokuserar på minoriteter (Kräftan) eller på livets slutfas (en annan "kräft-special") attackerar Vattumannen - tecknet för hela folk eller för ideologier. Störningen från privatintresset (Kräftan) som skadar det allmänna goda (Vattumannen) såg vi hos en sjukvårdschef i privatiserade Stockholm - där människor bestämt sig för göra vinster på andras ohälsa. Kort därpå hittade jag ännu en sjukvårdsmänniska med samma attack från Kräftan mot Vattumannen/ideologin. (Se även Moderaternas maffiamentalitet.)

Den tyske författaren visar således att det självklart inte är en förbannelse man måste lyda, att ha en störning av det här slaget på himmelen. Men störningen låste författaren till en viss typ av funderingar...

Hans ryktbarhet för en nästan arkaiserande tyska ser jag förstås i Oxen, den traditionalistiska (ofta orala) kunskapsförmedlaren. Men Saturnus i skriftspråklighetens Tvillingarna ger en snarlik indikation eftersom Saturnus är Tidens herre och till naturen konservativ.

Winfried Georg Sebald föddes samma dag som musikern Albert Hammond föddes i Gilbraltar. Hammond tillhör mina tidigare minnen av popmusiken med "Free Electric Band" och "It Never Rains in Southern California". Fyra dagar tidigare hade Hollywood-giganten George Lucas fötts och fem dagar senare fick Sverige sin egen förunderliga skådespelerska Lena Nyman. 

Det ligger helt klart stor gestaltningskraft i den här laddade Kräftan, trots frågetecken kring den fallna Mars. Men som läran om planeters "verksamma natur" visar Mars "godare" kvaliteter några timmar varje dygn. En titt på George Lucas, där födelsetiden är känd, visar - inte otippat - att han definitivt har "action-planeten" på sin sida! Aktivistiska Väduren stiger i öster och Mars blir per automatik en av de goda för honom.

Som upphovsman till Star Wars-filmerna (och den ofattbara förmögenhet de givit honom) är det typiskt att hitta Mars med förmögenhetens Jupiter och "förstärkaren", den giriga Rahu i Kräftan, i sitt eget naturliga fjärde hus för inre lycka. Och fjärde, med dess koppling till dyra kapitalvaror, är faktiskt också en indikator på en förmögen människa.

Indikationerna på våldsam rikedom MÅSTE INTE ligga i 2a eller 11e huset, även om dessa är uttryckliga finanshus. Men för att ingen ska missa vad det handlar om, har Luckas Solen i den monetära Oxen i Oxens naturliga 2a hus för pengar, och disponenten, Venus (Pengar) ligger i Lucas första hus: JAG OCH PENGARNA!

Men med upptäckten av George Lucas i ungefär samma Världssjälens andetag kommer en oväntad idé: tysken skrev hela sitt liv om ondskan eller förfallet som fräter sönder människor och fysiska föremål. För detta har han blivit klassificerad som producent av höglitterärt stoff. 

Lucas i Hollywood snodde ihop en påkostad barnsaga om kampen mellan det Goda och det Onda och lär väl aldrig gå till historien som producent av finkultur. Men är det möjligt att båda två - i kraft av sina näraliggande födelser - båda cirklat runt samma motiv, fast var och en på sitt sätt, och Lucas definitivt utan den ångestskapande Månen i Vatten och angrips av malande fixerande tankar från Saturnus i Luft?

Är det kanske i själva verket så att det är Lucas som kommit längst som själ av dessa två och åtminstone påmint tallösa miljoner människor om kampen mellan det onda och det goda?

För vad är det vi minns från Stjärnornas krig-filmerna om inte Ondskans Ansikte i Darth Vaders mask? Är inte detta, precis som i fallet med Johnny Depp som dödskallemärkt pirat den hångrinande Satans huvud som fångar vår fantasi?

Men där Johnny Depp i mina ögon tycks ha slukats av Djävulen föddes Lucas till ett kristet hem och har i hela sitt liv fördjupat sin förståelse för mytologi och religion. Trots att Solen står så nära Algol är han inte ett verktyg för Den Lede! Jag var aldrig något större fan av Stjärnornas krig, men gick inte historien om Darth Vader som så att också han en gång varit en jedi-krigare och stått på Ljusets sida, men avfallit? Och är det inte precis samma myt som brukar tillskrivas Djävulen under namnet Lucifer (den nedstörtade ljusängeln)?

I samma andetag är det värt att påminna sig den judiske Satan som en Guds ängel, som testar människan. Det tycks passande att den antika judiska astrologin väljer att uppfatta just den tydligt lysande Algol i Oxens tecken som den punkt varifrån prövningarna utgår! 

Det är ju Oxen som representerar en blott animalisk medvetenhet, en djurisk identifikation med den egna stofthyddan. Men i detta tecken således något som skaver och söker bryta upp andens sömn i materien. Denna otacksamma roll har Satan! Han jävlas med folk bara för att de egentligen kan bättre, och det är hans roll som sparringpartner att få dem att begripa det! I så måtto tycks inte den tyske elitförfattaren alls ha hörsammat Satans hån och tagit det på rätt sätt. 

Kan det vara för att hans djupt instinktiva Måne i Vatten saknade en tillräckligt framåtsträvande Sol, en sådan som nyligen noterades hos tre stormrika män (Jobs, Gate, Buffett)? När båda Ljusen ligger i Jord- och Vattentillståndet finns risken för en slö materialism. Men det är förstås en utsaga som många gånger inte stämmer, pga. andra faktorer...

Wikipedia skriver om George Lucas att han "lovat" donera halva sin förmögenet till välgörenhet, vilket placerar honom bland de goda superrika Warren Buffett och Bill Gates.

Lucas är därför glädjande nog ÄNNU ett bevis för att inte alla som föds starkt under Vattenelementet förblir giriga hela sina liv igenom! Här var som sagt Mars "verksamt god" trots att dess fallenhet i Kräftan ofta stavas problem. (Lucas har enbart adopterade barn och då Vatten/den vegetativa själen har med fortplantning att göra, kan man undra om det finns ett dolt problem här...)

Oförmågan att förstå orättfärdighet

DN-producenten av högerpamfletter, Peter Wolodarski, har min sympati. Han kan inte riktigt förstå Allt åt alla-evenemanget, alltför djupt rotade partsintressen skiljer honom från verkligheten utanför Solsidan. I sin söndagskrönika skriver han:

...den som väljer att förvandla ett engagemang mot klyftor och fattigdom till en safari har med sitt språk också signalerat en syn på andra människor. Det är inte individer man talar till. Det är vilddjur som man studerar med hjälp av fordon och kameror. Reaktionen från de avhumaniserade blev den förväntade: ...äggkastning och invektiv. 

Vad han inte förstår är att som man bäddar får man ligga. Ta Fredrik Reinfeldt som exempel. Han har totalt inbjudit till avhumaniseringen genom att likt de grindinhägnade överklassgettona helt gått och gömt sig - inte intresserad av att möta en verklighet som inte motsvarar hans simplistiska och odugliga politik. 

När han någon gång visar sig utanför Rosenbad är det för att mässa repliker eller tankemönster förberedda  av hans propagandachef. Han formligen inviterar den stilistiska reduktion all god satir bygger på men som Wolodarski med sin agenda kallar avhumanisering. Det är den negativa rymd den här typen av människor som inte vågar stå för sin orättfärdighet skapar som den påpasslige konstnären ger ett ansikte åt. Men jag förstår att Wolodarski - del av denna negativa rymd - inte förstår sammanhangen.

Hycklare på solsidan är inte ens värda satir, men anmodas ta till sig den storslagne romerska filosofen Plotinus ominösa varsel om vart deras själar är på väg i det ändlösa kretsloppet. Se Pltoninus tredje traktat, om Gud försyn och själavandringen.

Efter en sådan här krönika, en studie i tillgjord omskrivning av verkligheten, borde krönikörens astro-betyg sänkas ett snäpp. Det är bara det att det inte går, det tidigare omdömet framstår som allt sannare.

Mest alarmerande är att Wolodarski mästrar och pratar på utan att ens korrekt ha lyckats genrebestämma vad han gör utfall mot! (Se vidare inlägget Mästerlig lajv-satir.) Och se hur han i ena stycket tar Sjöstedts tillfälliga bostad på fina Östermalm till intäkt för "frågans komplexitet" bara för att redan i nästa stycke angripa samme Sjöstedt för att tillhöra vänstern! Så här illa tänker, ursäkta franskan, puckon. Sådana som högern alltmer under Reinfeldt kommit att framstå som. Ohederliga människor helt enkelt, och totalt hemmablinda.
  

*****

En sökning av 5.900 horoskop med den kritiska signaturen upphöjd Sol men skadad disponent tillsammans med sinnet i Kräftan, ger, som man kunde misstänka, inga intressanta celebriteter alls.

• Candice Bergen; 8.5.1946
• Anonym 1; 24.4.1961
• Anonym 2; 29.4.1963
• Peter Wolodarski; 15.4.1978
• Anonym 3; 30.4.1993

Aktrisen Candice Bergen föddes med silversked i hand och fick kämpa för något som helst erkännande som skådis. Har aldrig sett henne i något annat än  elaka kvinnoroller, liknande Wolodarskis fjompiga påhopp på allt som luktar vänster. Som kvinna kan man skratta åt hennes studier i "satkärring", men vad säga när det är en man som skriver från nivån av försmådd kvinna?

Anonym 1 var ett barn av ett stört hem och som arbetade som fängelsevakt i många år för att senare övergå till servitrisjobb på en liten sylta. En kall och emotionellt tillsluten människa, precis som jag föreställde mig Wolodarski vara i det tidigare inlägget (skrivet utan att ha gjort denna koll mot andra med samma signatur).

Anonym 2 är ett ännu värre fall. Institutionaliserat mentalfall med multipla, delvis mycket aggressiva sidopersonligheter. En känd person, författare. Jag kan inte uppge namnet.

Anonym 3 var ett barn i riskzonen, avkomma till en dominant och psykologiskt hämmad svensk far som tog en lågstatushustru från öst och lämnade familjen efter några år. Inga uppgifter om hur det gått med Anonym 3, men av de övriga fallen kan man misstänka att han för sin "familjeförbannelse" vidare...

Gina: Vem är du, vem är jag? Levande charader...

Humoristen Gina Dirawis horoskop sågade jag i samband med något uttalande som kunde tolkas som antisemitism. Nu har hon lett schlageruttagningen i SVT och enligt pressen blivit svenskarnas älskling. 

Jag läser på Wikipedia om hennes libanesiska ursprung och den antydan om identitetskris som kan följa när Främre Orienten möter bakvattnet Sverige. Inte en lätt sits! Nu förstår jag bättre den klassiska tankevurpa som kan ha legat bakom antisemitismen: människan som känner sig som lågstatus måste hitta någon annan lite lägre att förhäva sig mot. 

Det här är svårare än bara den patetiska svenska tendensen att dela in i allt i två läger och sedan tror det räcker att vara för det ena och mot det andra, det här är inte israelvännen mot palestinavännen, det här är inte en dikotomi utan en trikotomi - och de tre polerna syns faktiskt i hennes horoskop:

Notera det eviga kretsloppet som bildas mellan sinnelaget i kritiska och diskriminerande Mån-Jungfrun, ägda av Merkurius i utlandstecknet Skytten, i sin tur ägd av välviljan inom den egna klanen (Jupiter i Kräftan) som i sin tur ägs av Månen i kritiska Jungfrun!

Smaka på den loopen en stund! (Ringer inga klockor, läs SvD-intervjun i länk nedan.)

Jag kan förstå att den enda vägen ur detta dilemma är att kommunicera som en skälm: Merkurius med oseriösa Satans huvud (Algol)!

Således: komiker som driver med stereotyper. En utmärkt begriplig variant på hur den onda stjärnan Algol kan verka på ett nästan neutralt sätt, som den oseriösa jycklaren. Men bakom ytan ligger något annat. 

Jag läser att tidningarna allt nu med typisk drevmentalitet förklarar henne vara så "naturlig". Och det är bara att granska fördelningen på de fyra elementen. "Naturen", dvs. ren biologi, hittar vi i Jord och Vatten. Vad exotism eldiga Skytten (utlandets tecken) kan bidra med, döljer Dirawi nogsamt i sitt allra innersta - det fjärde privata huset - enligt denna karta som bygger på Månen som ersättare för den okända ascendenten.

Schlager-Arjas gamla dänga kom osökt i mitt huvud och jag tror rubrikens ord ganska väl sammanfattar Algols grundproblem: att hitta identifikation med sin fysiska grundval - och detta mitt i ett tecken (Oxen) som annars just beskriver rofylld identifikation med det materiella. 

Nöten med den gåtfulla stjärnan Algol är långtifrån knäckt än, den tycks kunna injicera hur många oväntade turer som helst. Men i underhållerskan Dirawi har vi definitivt en parallell till ironiske Charlie Sheen - och han hade inte ens en särskilt tydligt koppling mellan Algol och sin Ox-ascendent. Även Dirawi kallar sig halvknäpp.

*****

I medierna: AB, DN, SvD (intervju)

Loreen, Saturnus och jordanden

Loreens pophistoriska medvetenhet kanske inte sträcker sig så långt tillbaka eller också kanske hon söker mörklägga klonandet av Kate Bushs gamla videor när hon i DN beskriver upprinnelsen till fenomenalt suggestiva numret Euphoria: inspirationen kom från Schwarzeneggers Terminator!
(Se även SvD, AB)

En liten dubbelexponering av Loreens födelsedag utanpå Kate Bush bekräftar bara till del min misstanke. Och det bara under förutsättning att Loreen föddes före fem på eftermiddagen, då den ytterst viktiga Månen eller sinnelaget lämnar Stenbocken, som hon intill dess har delat med den originella och en gång dansanta brittiskan.

Astrologin har många sätt att skildra det som i slutändan kan påminna om varandra, men två Månen i Stenbocken skulle ge två hyperformalister, och koreograferad dans är verkligen schemaläggaren Saturnus i sitt mest jordbruna och konkreta uttrycket: fysikalism, kroppar!

Eftersom Saturnus också drar gränser för den struktur den ritat upp (Saturnus är enligt antikens tänkare själens form) och då är mer känd som Liemannen eller Döden, ger Loreens Saturnus i dödens Skorpion faktiskt trovärdighet åt hennes påstådda inspiration från Dödsängeln Terminator! 

Kate Bush föddes under ett storkors i passionens kvalitet Rajas, och fast en sådan fladdrig, rastlöst verksam ådra inte verkar ha mycket gemensamt med mörkrets kvalitet Tamas, har Loreen ett "dramadrottningssyndrom" som löper mellan sceniska Lejonet och intensivt kännande Skorpionen! Ett annat namn är "sensationalism" - Eld bringar den irrationella själens Vatten till kokpunkten. Dansmusik.

Det är således två dominanta komponenter på Loreens himmel: Sol och Måne i Jord - fysisk, kroppslig. Sinnet i Stenbocken svarar på organisation, koreografi, tydlig ledning, den drivande motorn, Solen i Jungfrun, är det fysiska Jordelementet i sitt rörliga tillstånd. 

En sökning på "dans" eller "balett" i en horoskopsamling med cirka 5800 kartor ger mager utdelning - ett eko av astrologens ljumma intresse för den här konstarten. Av de 14 träffarna visar sig dessutom ett antal vara kombinerade exotiska dansöser och porrskådisar - namn från en tidigare studie av människor i porrbranschen och hur planeten Venus beter sig i sådana horoskop.

Amber Lynn/Laura Allen;3.9.1963 (exotisk dans)
Anonym;26.8.1959 (exotisk dans)
Corinne Russell;22.11.1963 (glamourmodell, dansös)
Cynthia Rhodes;21.11.1956 (aktris, "Flashdance")
Emilio Ingrosso;16.7.1965 (dansare, hustrumisshandlare)
Hyapatia Lee/Victoria Lynch;11.11.1960 (exotisk dans)
Jennifer Beals;19.12.1963 (aktris "Flashdance")
Josephine Baker;3.6.1906 (exotisk dans)
Måns Zelmerlöw;13.6.1986 (dansande smilfink)
Marilyn Chambers;22.4.1952 (exotisk dans)
Mikhail Baryshnikov;28.1.1948 (balett)
Paula Abdul;19.6.1962 (dans, sång, koreografi)
Rudolf Nureyev;17.3.1938 (balett)
Vaslav Nijinsky;11.3.1888 (balett)

Säkerligen finns det dussintals ytterligare skådespelare i datasamlingen som är skickliga dansörer, men som jag aldrig tänkte på att etikettera som sådana. Nå, finns någon minsta gemensamma nämnare för alla dessa, något som påminner om antingen klassiskt skolade dansösen Kate Bush eller Loreen?

Nej, ingen minsta gemensam nämnare. Däremot fler än väntat med Kate Bush och Loreens förmodade Måne i Stenbocken! 16 stycken (inkl Bush/Loreen) och 12 tecken ger 1,3 månar i vart tecken men här har vi hela fem stycken. En av dessa är Jennifer Beals, väl i första hand aktris, men blev närmast synonym med sin roll i flickfilmen Flashdance. (Hon hade både Månen och organisatören Saturnus i Stenbocken. Saturnus tenderar att "frysa" eller "låsa" en människa och ger ibland ikoniska kvaliteter...)

 

Osäkerheten om en eller annan måne hunnit in i Vattumannen, mildras när vi ser horoskopet för den mest legendariska "exotiska dansösen" Josefine Baker och påminns om att organisationens Saturnus också råder över Vattumannen, fast nu på det osynliga ritbordsstadium som föregår det konkreta, fysiska uttrycket!

Den massiva betoningen av Luft (energiska Mars + Venus i rörliga Tvillingarna) och ett sinne i gracefullhetens tecken Vågen samt koreografen/strukturalisten Saturnus hemma i sitt egentliga element Luften, visar tydligt vilka ikoniska kvaliteter den kvinnan hade! 

Och samtidigt vilar en djup tragik i hennes sprättande på benen inför rasistiska parisbor. Tionde karriärhuset i Oxen visar att hon vann sin ryktbarhet på inget annat än "bara fysisk negerkropp"! Oxen står just för identifikation med kroppsliga företräden och horoskopet kan på den punkten liknas vid den kriminellt ytliga bankdirektören DN intervjuade häromdagen. 

Men Josephine Baker blev sedermera sin tids supermamma med hela huset fullt av adopterade barn. Det är naturligtvis de tre humana Lufttecknen som indikerar detta. I ett horoskop med Eldascendent landar dessutom Lufttecknen i matchande "lufthus", vilka i indisk astrologi kallas "kama-hus" vilken avser "social instinkt"!

Tittar man på de 14 träffarna en gång till finns utöver Josephine Baker ytterligare två med Månen i Vattumannen. 

Det flyktiga sinnelaget i stramt organiserade saturniska tecken hos möjligen hela åtta av sexton personer kända för dans, det låter extremt!

Sannolikheten av en saturnisk Måne är 2 på 12 (tecken), dvs cirka 17%. Vi borde, om slumpen råder, ha förväntat oss 2.7 stycken dansare med Månen i Stenbocken eller Vattumannen, men hittade alltså nästan tre gånger så många. Detta, i all sin anspråkslöshet är en oerhört tydlig tendens att Saturnus ligger bakom danskoreografi som bara ännu ett yttryck av en rigid mentalitet eller en auktoritetslängtan. 

Saturnus anses "upphöjd" i Vågen, Venus eller konstarternas tecken och Venus på sanskrit heter Shukra - som indoeuropeiska Zucker, socker eller sugar. Och vem är Saturnus om inte den stränge, "koreograferande" fadern. Venus upphöjd i Vågen blir således en "Sugar Daddy" och för några gick det just upp ett förståelsens ljus till varför de exotiska dansöserna åmar sig vid pålen.

Vi på jorden är bara märkliga ekon av Världssjälens inre dans. Och att i hybris hävda att inga gudar existerar bara pressar själen allt djupare ner i dyn.

Lillgammal pga. alkoholistföräldrar?

Kan man ur stjärnorna utan känd födelsetid utläsa en sådan historia som Saga Torpedahl, 20, beskriver i DN, om de nio första levnadsåren med två alkoholiserade föräldrar och det kontrollbehov det födde? Jag vet inte, men låt oss se efter. 

Vi vet redan att alkoholism har en tydlig koppling till Vattenelementet och att Månen och dess tecken Kräftan beskriver barndomshemmet. Den växande individualiteten kommer med Merkurius, som enligt indiskt synsätt dominerar en människa mellan fem och fjorton, åren då människan lär sig manipulera sin tillvaro med intellektet.

Det är inte helt unikt och absolut inget totalt hinder på livsvägen, men här är ett horoskop där all betoning ligger på passion eller lidande och som därtill tenderar mot mörker. Inte en enda av de sju klassiska planeterna betonar viljan till ljus och kunskap (Sattva guna) och nodaxeln som förvisso ligger i sattviska tecken aktiveras inte av någon aspekt alls. Vi har lustigt nog ett typiskt "moderathoroskop" den typ av stockholmare som tror man klarar politik på bara fixerade åsikter, utan vare sig bildning eller intelligens. Men alla moderater kan väl inte vara barn till alkoholister?

Nej, men kanhända motsvarigheten: barn till kulturbefriade strebers kan också få sin arvsynd skriven i horoskopet som betyg på vilken skit deras föräldrar höll på med. Och så rusar många i nästa generation vidare under samma förbannelse. Då kan det sluta illa för ett land, med t.ex. en Reinfeldt som statsminister. Minns plötsligt att hans far hade alkoholproblem och Reinfeldt är i princip bara mörkrets Tamas guna och en smula Rajas-passion för pengar - förutom den spelade ytan av sattviskt intresse för verkligheten...

I horoskopet för kvinnan som berövades sin barndom hittar vi märkligt nog ett enormt missförhållande i Kräftan, tecknet för modern och hemmiljöns stämningsläge. Med månascendenten som inhoppare vid okänd födelsetid landar dessutom Kräftan i sitt naturliga fjärde hus för hemmet och inre lycka. Det här blir därför på "Månens nivå", sinnelagets subjektivt upplevda nivå, ett närmast episkt exempel på det antikens tänkare kallade för en fallen, irrationell själ - en själ som i detta liv behövde omge sig med en övertydlig bild av hur tomhet som söker sin tröst i flaskan ser ut. 

Som bloggen tidigare påmint, beskriver själavandringsteorin den objektiva miljön som själens egen projektion. Även föräldrarna valde "barnet" i förväg. Djuppsykologen James Hillman fick in en bästsäljare i USA när han "kom ut" som platonsk filosof i "Själens kod" på 90-talet och förklarade dessa uråldriga insikter för en ny tid och en ny publik.

En närmare blick på innehållet i den ständigt tomma och giriga Vattensjälen visar att här finns en kombination av Mars och Venus. "Förhöjd libido" som skulle kunna ha inneburit att hemmiljön var ett horhus, men där DN-artikeln nu ger fakta: missbruket bestod i alkohol. Men principen är densamma bakom giriga bankmänniskor, aktieklippare, drinkare och sexmissbrukare. De är själar som kom till jorden med ett enormt underskott och som direkt torskar på denna världens falska substitut för den verkliga varan.

Att Mars och Venus minglar i behovens Kräfta med lyckobringaren Jupiter bara bekräftar tidigare misstankar om att Jupiter lånar sig till ond, och Venus är här skadad i närheten av en fallen Mars. Jupiters godhet lyckas inte hävda girigheten i detta hem. Tvärtom driver den tomheten ännu längre. (Jämför drinkerskan Whitney Houstons horoskop och hur hon kollapsade, svag natur som hon hade, förgiftad av att bara börja sällskapa med skräpet Bobby Brown.)

Att kvinnan föddes med livsuppdrag Oxen - barnets orala fas - är också signifikativt, särskilt i kombination med den blaskiga tendensen i Kräftan. Den som läst bloggen några gånger vet vad detta innebär. Det är en ganska grundläggande lektion i själens långa färd som tecknas av ovanstående horoskop. Och har man själv varit en vettlös hedonist i ett tidigare liv är det nog inget som får en att vakna upp så som att återfödas i ett hem med två sådana naturer.

Barnets ensamhet inför en otillräknelig vuxenvärld kan förstås anas av Månen i barnets tecken Väduren, det nytillkomna lilla jaget, som här inte hittar något stöd i disponenten Mars, som både är fallen och ute på sin "lyckotripp" med Venus och Jupiter. Granska gärna planeternas verksamma natur. Jag hoppar över det den här gången. Kan bara sägas att Venus (livets njutningar) är en verksam illägrningsman här, och det är även Saturnus som står i opposition mot självefterlåtenheten i hemmets Kräfta. Där - i Saturnus - ser man barnet som tidigt tvingas stå ensam som den ansvarstagande inför den vattniga och ryggradslösa situationen i moderstecknet Kräftan.

Mer om Platons vegetativa själ

DN och den nya svenska imbecilliteten. Importerad direkt in i verkliga livet från amerikanska tv-serier och glamouren på filmpremiärernas röda matta.

Läs gärna reportaget om den vältränade kroppen som varumärke. I nästa steg, fast det vet inte imbecillerna själva än, kommer de att beordra avrättning av överviktiga eller otränade i detta nya fascistiska ReinfeldtSverige. 

Det kommer nämligen att bli för dyrt för Staten att betala omoraliska företagare 5000 i månaden att i Fas 3-läger husera den växande skara som inte längre kan få jobb i två tredjedelssamhället. 

Det är som en separator från helvetet startats upp och som, just innan västerlandet totalt kollapsar, med centrifugens kraft slungar allt fler ut i fattigdomens och misärens periferi. 

Separatorn kan programmeras på olika sätt, att åldersfascismen var implementerad via näringslivets privata bemanningsbolag visste vi redan. Men att också utseendefascism tagits i anspråk, det var en nyhet för mig. Det är möjligt att det här ännu bara gäller Swedbank-direktören Thomas Erikssons bransch, en värld dit bara de ondaste av själar söker sig.

Hans horoskop förtjänar en snabb kommentar, då det på många punkter perfekt illustrerar bloggens återupptäckt av de antika dygderna och lasterna och hur vi mellan tummen och pekfingret faktiskt är märkta för ett liv som rena svin (ett fåtal), vilseledda och nyttiga idioter (den stora massan) eller som genuint angelägna världsförbättrare eller helgon (ett ytterligt litet fåtal).

Den här bloggen har sedan länge upphört vara tillgänglig för ströbesökaren som kommer helt utan förkunskaper i antik symbollära. Men här kan t.ex. hänvisas till den för trolöshet mot huvudman polisanmälda presidenthustrun Filippa Reinfeldt, vars horoskop rymmer en figur som i hög grad påminner om bankdirektörens: en sluten "evighetsslinga" som löper mellan Månen-i-Lejonet ("mina begär är enorma"), Solen i äventyrliga risktagaren Väduren, samt vad platonisterna kallade den vegetativa eller irrationella själen, här indikerad genom den oegentliga människans ständiga hunger efter mer. Vattenelementet tillhör de kalla och behöver externa medel för att leva upp. Här ser vi olycksplaneten Mars i Kräftan, förstärkt av penningens Venus och förmögenhetens (eller "lätta pengars") Jupiter - alltsammans i det giriga och näriga Vattenelementet.  De här tre tecknens

Men det är förstås bara början på historien. Här har vi också Sol och Måne (de två fundamentala Ljusen) i direkt antagonistiska Eldelementet. Vatten och Eld rasar mot varandra när de först samman och många är de fall där det här yttrat sig som eldsjälar men också som sinnesupplevelsenarkomaner. Det handlar om själar som är grovt felstämda redan från födelsen, "bakade" av Naturens subtila energier på ett sätt som närmast gör dem till skadeinsekter. (I en avlägsen framtid kanske dna/rna och "junket" kommer att vara så väl förstått att den disciplinen ger samma prognostiska kapacitet som astrologin ägt i flera tusen år i rätt händer.)

Ett horoskop med Månen som ställföreträdande ascendent ger bara då och då en känsla av att penetrera ända till sanningens centrum. Det här är ett sådant. Med viljan till makt och ledarskap som följer ett Lejon i öster, och Lejonets välkänt spendersamma maner, ligger logiskt nog den rena materialismen i topp på ett horoskop: Oxen och Venus i meningen pengar. 

Här hittar vi dessutom handelsmannen Merkurius i penningens tecken och bankvärlden är just inget utom den anskrämliga och obsoleta idén att tjäna pengar på pengar. (Jämför arabiska tankar om bankväsendet i Astrologi, ränta och tjuven Hermes - Hermes är förstås grekernas namn för krämaren Merkurius.)

Det som intresserar i bankchefens tionde, ohyggligt monetära karriärhus är naturligtvis Merkurius nära koppling till antikens onda stjärna Algol, som judarna kallade Satans huvud. I så måtto detta är ett "horoskop under ytan", en inblick i jordsjälens realitet (samma värld vi i allmänhet vistas i då vi drömmer om natten) så vittnar Lejonet om hur viktigt det är för dess livsstil att hela tiden dra in pengar: den självmedvetna och profithungrande åkerbrukaren Jungfrun ligger helt logiskt i andra huset för pengar (motsvarande Oxens tecken). 

Jag har indikerat hur Jungfruns herre, handelsmannen och ibland tjuven Hermes/Merkurius i tionde makthuset kastar sin blick direkt mot de personliga tillgångarna i 2a huset - en indikation på hur totalt självupptagen en bankchef vanligen är av sin egen del av kakan. Men vad värre är, detta är en demonanfäktad handelsman - Satans oseriösa nuna ligger i bakgrunden som en ständigt viskande röst som säger: "ta du lite mer, bara lite mer". Den här tendensen överförs direkt till den privata ekonomin men även till det 11e huset för förmögenhetsbyggande genom karriär. För att inte belamra kartan ritade jag bara in Satans hånleende i 2a huset pga. Jordelementet som bringar Oxe och Jungfru närmare varandra än det fritänkande direktivet Luft/Tvillingarna.

Det är intressant att hitta samma tecken på girighet hos en Swedbank-vd som i horoskopet för bloggens hittillsvarande skolboksexempel, SEB-chefen Falkengren. Där var emellertid symboliken väldigt enkel: Månen står i sig för hunger och begär, hemmaläget i Kräftan indikerar en ständigt malande olyckskänsla, att det återstår något mer förrän man blir mätt och lycklig - det är detta som är den Vegetativa Själens svek mot den gästande andevarelsen, man luras på ett helt liv, tjänande sina lägre instinkter!

Falkengren var också född då den uttalat giriga demonen Rahu låg i Kräftan för en ren nidbild modell Joakim von Anka. Dessa borna schackrare upplever sig förstås normala - de kan inte längre gå utanför sin subjektivitet och bedöma vad som är rimligt. Vi ser samma mentalitet hos alkohol- och sexmissbrukare.

Swedbank-vd:ns girighet ser ut på ett lite annat sätt: Mars fallen i Kräftan skapar till skillnad från Falkengren ett distinkt sår i den känslomässiga själen, ett trauma som måste lappas över och kompenseras för. Men också detta är ett år då den giriga demonen Rahu förstärker allt Kräftan står för. Och som vi redan sett "välsignas" detta trauma av båda de monetära planeterna (Venus och Jupiter).

Efter några minuter med den här kartan inser man hur urblåst horoskopet är, rent av ointresserat av något annat än narcissistisk storhet, i vilket här pengar är en avgörande del i fabrikationen. Hur kan en människa bli så här ömklig? Jo, Solen i Väduren är visserligen en starkt självhävdande placering. Det är barnet som söker visa att den är någon inför föräldrarna och som barn alltid gör, överdriver. Men här är alltså självhävdelsens eller identitetsskapande Solens disponent så skadad den kan bli (Mars fallen och infekterad av Rahu). Det ger ett Eld/Vatten-krig som knappast befordrar subtilitet. 

Och så får vi ett illa övervägt deltagande i en DN-artikel, vilket en gång för alla visar hur omdömeslösa de människor är som i Sverige släpps fram till toppositioner. Landet Sveriges vulgaritet har gått genom taket på två årtionden av obildad marknadsliberalism och nyrikedomens dyrkan av sig själv.

Klockan slog tolv redan när svenskarna valde Fredrik Reinfeldt. Just nu är det småtimmar. När gryningsljuset kommer härnäst väntar insikten om den mänskliga och strukturella ödeläggelsen. Då börjar återuppbyggnaden av svenskarnas förlorade värdighet varom dagens rasbiologiska fitnesstrend så tydligt vittnar.

Vad räknas som vetenskapligt belägg?

Vid robusta undersökningar brukar man vilja ha 1.000 mätpunkter för att uttala sig om statistisk signifikans. Bloggen började mycket anspråkslöst att undersöka några lovande fenomen som står ut från vardagslunken och där astrologin - om den "stämde" - borde ge utslag. Horoskop för brottsdömda personer var en sådan speciell grupp. 

Genom första, andra och tredje studien (se Temastudier) visade sig konsekvent zodiakens inledande två tecken - som soltecken - vara mer involverade i olagligheter (av vilket som helst slag) än de övriga. De som kan sin zodiak och dess berättelse kan nicka instämmande i det här rönet.

"Stumbling at the Start" - zodiaken som helhet kan sägas rekapitulera en individs mognad och de första två stegen innan det merkuriala tredje sker så att säga i psykologiskt mörker. För Väduren och Oxen gäller verkligen talesättet "learning by doing", först med Luftelementets ankomst i tredje steget övergår människan till att i huvudsak beräkna saker på ritbordet innan man sjösätter. 

Att den första glimten av Luftens dimension ser ut att vara en tjuvstart - tecknet följs ju av Kräftans primära Vatten (syndafallet) - låter sig inte förklaras genom att enbart se zodiaken som en linjär (låt vara cirkelformad linje) progression. De fyra elementen och de tre kvaliteterna låter antyda att den platta, tvådimensionella zodiaken i själva verket beskriver en mycket mer dynamisk och svårfångad helhet! Zodiaken lever, precis som Platon kallade den andliga världen bakom vår synliga och bleka materiella kopia för "ett levande väsen"!

Den djupare innebörden av det första Vattentecknet Kräftan är förstås "reflektion", konsten att förinnerliga eller internalisera ett intryck, något så enkelt som att känna empati. Tyvärr är Kräftan också en symbol för den fallna reflektionen av andevärlden och därmed ett riskmoment. Den tar inte enbart emot idévärldens signaler utan lyssnar också - ibland enbart - på den fallna själshalvans biologiska signaler.

I det första Vattentecknet involverar sig människan i synd och instinktiva begär och de Kräftor som kan praktisera reflektion tillhör uppenbarligen gruppen äldre själar. Äldre själar i Kräftans tecken bör dyka upp som helare, läkare, sköterskor och liknande. Biologin eller den vegetativa själen står alltjämt i fokus men man är inte längre själv ett offer för den utan arbetar på den som intelligent varelse. I den meningen är ändå Kräftan ytterligare ett steg utöver Tvillingarna som ofta lever enbart i sina tankar.

Min misstanke är - fast historien suddat ut alla spår därav - att zodiaken är designad som en multidimensionell, abstrakt modell av den andliga världen. Skillnaden är att den andliga världen inte är rumslig och att t.ex. Eldelementets inkrement, Rajas, Tamas, Sattva, inte är tre åtskilda faser i den andliga världen: Väduren, Lejonet och Skytten är i själva verket Guds Trenighet, Sonen, Fadern och Anden.

Den romerske 200-talsfilosofen Plotinus medger att Materia även finns i himmelen och motsvarar Jordelementet som idé - fast den skiljer sig från den Absoluta Ondska som vår världs materia är och som ateister och materialister dagligen tjänar med marknadens höga chefer som översteprästerna.

Men dessa ting är djupa och det här inlägget är inte metafysiskt utan tvärtom ett nytt nappatag med frågan om astrologins empiriska sanningshalt - om den låter sig "bevisas" genom just Djävulens egna verktyg: mätstickor och miniräknare. (Fullständigt meningslösa redskap i den andliga världen eftersom tid och rummets utsträckning där bara är skugglika fantasmer i den mån andeväsendena alls är medvetna om sina själsvänner som fallit ner i Helvetet.)

Jag har med drygt 30% fler insamlade horoskop för brottsdömda på nytt provat om Solen i Väduren och Oxen alltjämt ligger i topp och därtill så tydligt att man kan tala om statistiskt signifikant avvikelse från slumpen eller snittvärdet. 

Det gjorde de, men resultat fick mig att på nytt tänka på den Alexandinske vetenskapsmannen Claudius Ptolemaios flyktiga kommentar i Tetrabiblos (astrologernas bibel ända in i medeltiden) att de effekter "stjärnorna" avger visserligen är noterbara men svaga. Hur svaga? Naturvetaren ger inget svar. Man kan betvivla att antikens och senantikens stjärntydare överhuvudtaget brydde sig om vetenskaplig evidens, de var fullt sysselsatta med att ge samma råd och kärlek och ekonomi då som nu. 

Men det finns inget material bevarat som tyder på att denna svaga men omistliga astrologiska effekt säkerställdes kvantitativt på det sätt västastrologer i modern tid försökt göra och grovt misslyckats med. Plotinus t.ex. stannar vid svepande ordalag:

Allt följer sitt slag (sin art)... Medge den kosmiska kretsen dess del (i det hela), en mycket kraftfull influens på människans kroppsliga del, som producerar hetta och köld och deras naturliga resultat i den fysiska konstitutionen. Men kan sådan påverkan förklara karaktär, yrkesval...? (Enneaderna, III.1.6, Om Ödet)

Plotinus hade ett extremt komplext förhållande till astrologin eftersom hans mission var att säkra den fria mänskliga viljan (samtidigt som han uppvisar en viss förkärlek till den stoiska determinismen). Fast han i en annan text förnekar stjärnornas kausativa inverkan (ett uttalande som delvis står i konflikt med ovanstående citat), medger han att stjärnorna kan användas för att tyda framtiden! Plotinus illustrerar perfekt de bildade människornas ambivalens i frågan vid den här tiden.

Den här svenska bloggen är troligen världsunik som faktiskt hittat tydliga trender som stämmer in på zodiaktecknens klassiska beskrivningar. Och förklaringen är förstås enkel: det är den sideriska zodiaken som fungerar. När västerlandet "frös" zodiakens rörelse och bestämde att vårdagjämningen alltid motsvarar "Väduren" tappade de totalt greppet om astrologins innersta väsen, det Platon uttryckte som skillnaden mellan de flyktiga åsikternas värld och den eviga och oföränderliga idévärlden. 

Astrologin diskuterar utifrån om de eviga idéerna (kalla dem gärna arketyper), och då stjärnhimlen ansågs illustrera dessa idéer är det ett intellektuellt haveri som saknar ord, att binda fast zodiaken vid jordens årstider! Genast blev västastrologin del av den overkliga lägre verklighet som människor på jorden lever i, en relativistisk verklighet där dagens sanning är morgondagens lögn.

Men den hybrisdrabbade, jordbundna människans felsteg märktes förstås inte på många hundra år. Nu har en "platonsk månad" nästan gått och de västerländska zodiaktecknen ligger snart ett helt tecken snett. Det är nu hög tid för västerlandet att helt skriva om sin zodiak och förklara att Skytten hastigt och lustigt blivit en hatisk mördare, trots att den i antiken hade välvilliga Jupiter knuten till sig och representerade en frimodig och öppensinnad natur! Ja, även Jupiter måste nu anses vara en ond planet! Ni hör själva hur galet det är! 

Från det att varenda västerländsk astrologibok fullständigt reviderat karaktären hos de tolv tecknen och planeterna börjar genast den nya berättelsen dra snett igen på grund av jordklotets ständigt wobblande rörelse. Varför inte hellre inse att den första zodiaken, från Babylon och alltjämt i bruk i Indien, är den korrekta? Här bettraktas alltjämt den åttonde kretsen (stjärnhimlen med zodiaktecknen) som stillastående och evig och det är inom detta system (Världssjälen) astrologin har en chans att visa om den stämmer eller inte. 

Det är ett tragiskt vittnesbörd om västerlandets intellektuella förfall att ingen verkar bry sig att de sitter fångade i en lägre fantasivärld som inbillar sig att deras astrologi fungerar! Och det gör den i viss mån också, om västastrologerna noga undviker att använda sig av zodiaktecknen i sina analyser och enbart talar om planeters aspekter till varandra. Det vill säga, enbart begagnar metoder som inte direkt har med den åttonde sfären att göra. Men är det ens astrologi? Att varken kunna använda zodiaktecknen, de fyra elementen eller utsagor baserade på de tre kvaliteterna?

Vid mitt fjärde kvantitativa test av nu 402 brottsdömda horoskop kvarstod soltecknen Väduren och Oxen som de mest kriminella. Men nu föll värdena under bloggens gamla gräns för vad som räknas som statistiskt signifikant. Detta föranledde frågan vad Ptolemaois kan ha menat med att astrologins effekt är svag men märkbar? Var antikens tänkare mer klarsynta än vi är? Såg de mindre fluktuationer än oss brusiga förstörda och sinnesmissbrukande underhållningsjunkies? Är vår "brusnivå" för hög, så att vi måste ha övertydliga utslag för att tala om signifikans?

Det finns ett lätt sätt att avgöra saken. Inledningsvis övertog jag bara värdet "±50% från medelvärdet" från en intressant studie på nätet (se Temastudier, "externa studier"). Den astrologen använde västzodiaken men tycktes inte reagera på att hans tydligt framhävda mördar-Måne i tropiska Skytten bland 120 mördarhoroskop naturligtvis måste vara den sideriska Skorpionen, det lömska dödstecknet! Det är precis samma resultat som jag fick med ett till stor del avvikande dataunderlag (161 mätpunkter, många svenska mördare) och som fick bloggen att utropa "Skorpionens mörka rykte validerat". (Tillägg: Senare utökades underlaget till 205 mätpunkter, med samma resultat.)

Men jag har börjat inse att kravet på hela 50% avvikelse, uppåt eller neråt, är alltför fordrande. Den konsekventa betoningen på Oxe och Vädur visar att här finns en stadig indikation, fastän svagare, närmare "slumpbruset". När jag kontrollerade referensgruppen av 1.000 slumpgenererade datum visar sig detta stämma. Inte ens med ett måttligare intervall om ±40% når något av de tolv zodiaktecken "falsk" signifikans. En kontroll även av Månens position vid midnatt bekräftar (naturligtvis) detta.

Tecken	1000 slumpdatum
	☉	☽
♈	77	76
♉	96	82
♊	97	84
♋	86	81
♌	88	87
♍	91	65
♎	72	91
♏	76	88
♐	78	81
♑	93	92
♒	71	81
♓	75	92
Snitt	83,33	83,33
Sign. rel. snitt vid ±50%:  <=42 eller >=125; vid ±40%: <=50 eller >=116

Tusen slumpmässiga datum ger ingen signifikant överbetoning av något tecken  med valt intervall ±40% avvikelse från medelvärdet.

 

Små studier kan oavsett intervallet inte sägas vara robusta. Man får felsignaler och alltför många tecken lyser fram som signifikanta. Men med lite förnuft går det att gallra bort villospåren. I ett kommande inlägg, med 402 brottshoroskop, ska jag försöka illustrera ett "rimligt resonerande" om resultat som ligger och svävar precis vid gränsen för vad som kan anses signifikant.


Tillägg, 26 september 2014

Flera år av frenetiskt datainsamlande avslutades under våren 2014 och bara strödda horoskop har adderats sedan dess. Den största enskilda gruppen som möjligtvis skulle kunna undersökas efter t.ex. astrologiska tecken på hög intelligens är drygt 500 Nobelpristagare (i alla ämnen utom ekonomi, ett falskt pris som smugglades in av Djävulen själv, och som troligen aldrig Alfred Nobel, så företagare han själv var, skulle ha accepterat som ett ämne som gynnar mänskligheten).

Vid en återblick på det här inlägget inser jag att de 1000 slumpdatumen faktiskt inte börjar ge falsklarm om signifikant över- och underrepresentation förrän fönstret minskas till ±20%. Då halkar en av 24 placeringar (Månen i Jungfrun) ner två punkter och ger ett falsklarm om underrepresentation. 

 

Således skulle ±21% relativt medelvärdet kunna vara en hållpunkt i jakten på signifikans med det "statistiskt stabila" underlaget 1.000 datapunkter. Man kanske man försiktigt borde stanna vid att signifikans uppstår vid slumpintervallet ±30%.

Bloggaren har alltid somnat vid blotta omnämnandet av matematik så det är verkligen en vuxen människas logik i kombination med rudimentär mattekunskap som hörs tänka högt här! Det här är troligen grundläggande resonemang mänskligheten förde för flera tusen år sedan om som numera är osynligt inmurad i den matematiska gren som ägnar sig åt statistik.

För att kunna applicera insikten om att ±30% är ett korrekt mått för en stabil grupp om tusen, krävs för mindre grupper troligen en formel för ett allt vidare slumpfönster till en punkt där det inte går att se något meningsfullt alls eftersom dataunderlaget är för magert (kaos har tagit över).

Man skulle även utan en sådan formel kunna utföra primitiva mätningar av olika slumpalstrade dataunderlag och bilda sig en uppfattning om hur stora avvikelser från snittet som likväl är en följd av slumpen med små underlag om 200, 300 deltagare, etc - just sådana bloggen utgått från.


Tillägg, december 2016

Slutligen skärpte bloggaren till sig och snabbsökte nätet efter konkreta tips på tillvägagångssättet för att falsifiera den s.k. null-hypotesen. Jag fann enkla regler för att ta reda på vad som är en signifikant avvikelse och vad som bara är naturlig variation. I den avslutande delen av Nobelpristagarna och synergin mellan sol och måne (del 2) förekommer denna metod som kräver beräkning av den s.k. standardavvikelsen.

Skulden äter pressfolket

DN:s före detta London-korrespondent producerar ännu en "vi i högermedierna gjorde inget, det var Juholt som snavade på sina egna skosnören". Förstå skulden som ligger där, i tryckkokaren och pyser ut i formen av sådana här tragikomiska urskuldanden! 

De vet alla vad de gjort mot demokratin dessa plutokratins tjänare som knappt längre vet vilket ben de ska stå på. De vet hur långt de fallit från det journalistiska värvet. Därför uppehåller sig också Barkman, en av de värsta hycklarna jag hittills läst i den här "svära sig fri"-genren, vid journalistikens motsvarighet till de akademiska disputationernas välvillighetsprincip. Den man såg noll av från dag ett bland dagens rötägg till journalister.

Att Juholt skulle bort, punkt slut, såg åtminstone jag mycket tidigt i detta skamliga spektakel. Att som Barkman gör, begränsa sig till Juholts sista malör är att ha ett mer en lovligt kort minne eller förvanskad bild av det halvår som föregick Juholts avgång för högerdrevet.

Kan man se att en människa är svag inombords, oförmögen till sanning men hejans duktig på att måla upp fabrikationer? Låt oss pröva Clas Barkmans födelse utifrån den indiska astrologins reservmetod där födelsetimman inte är känd.

Det är nymåne i formalismens tecken Stenbocken ett mycket hedersmedvetet men också långsint tecken - vilket kanske förklarar att han inte kan släppa ämnet: pressens skuld. Stenbocken som strukturalisten avslöjar också hur Barkman säkert under ett långt och produktivt journalistvärv som utrikeskorrespondent sökt fånga och återge tingens yttre former - att utifrån yttre tecken sluta sig till inre mekanismer och den vägen vinna och bibringa förståelse. Nu sitter han och glor på en youTube-video!

Men mot detta hedervärda bud om en som bemödar sig om opartiskt åskådliggörande i varje läge står det sorgliga faktum att Stenbockens härskare och förfogare över både själ och hjärta (Sol och Måne) inte på långa vägar själv lever upp till detta ideal. Tvärtom, formalieplaneten Saturnus är ytterst klent placerad i det motsatta tecknet Kräftan, vars innebörd naturligtvis är den rakt motsatta: subjektivism, klaniskhet, vinklade partsinlagor!

Då också sinnelaget anses skadat i Stenbocken, i exil från hemmatecknet mittemot, får vi en ömsesidig reception mellan två planetära härskare. Men den här axeln har upprepade gånger noterats hos hypermaterialistiska människor och måste sägas vara ett allvarligt hinder mot utvecklandet av en andens nobless. För karriärklättring är det kanske tvärtom.

För att ingen ska missa vad det handlar om syns också en skrämmande överbetoning av det giriga och allra minst objektiva Vattenelementet. Det hotas därtill till livet av en furiös attack från Mars i den universella välmågans tecken Skytten. Lejonet.  Högern är allra minst intresserad av universellt välstånd eftersom hela deras idé är att individer ska berika sig på andras bekostnad. Högern som ideologi kan karaktäriseras genom Platons irrationella eller vegetativa själ som hur mycket den än slukar och lägger under sig ändå aldrig känner någon mättnad då den ägnar sig åt falsk existens. 

Det finns klara indikationer på att Skyttens tecken kan vara inte bara den högsta filosofins utan även arbetarklassens verkliga signatur (jag ska återkomma till detta i ett annat inlägg) och det förvånar därför inte att en man som Clas Barkman, med upplevelsen av detta hot från den universella välviljan, sitter och stirrglor på Juholts sista uttalande veckor efter att historien rullat vidare.

Tillägg. Jag såg fel på Mars placering, som i Lejonet snarare indikerar hänsynslös betoning av individen (på bekostnad av gruppen) eller möjligen agg mot prominenta individer. (Jag har funnit en serie horoskop med far/dotter-problematik där dottern har Mars aggression i Lejonets tecken - inte för att detta är det enda sättet som en slik kan uttrycka sig på...)

Ja, så nära var det att högern misslyckats fälla ett språkrör för den större visionen! Barkman bekänner bara med läpparna att journalisten ska lyssna efter talarens vision efter om en mening är fel eller en minneslucka lappats ihop fel, men som hans fortsatta smutskastning och rättfärdiggörande av högerpressen avslöjar var det just det faktum att de hörde vad Juholt sade som tvingade dem till denna, det värsta övergrepp den svenska demokratin någonsin varit med om!

Jag tror Håkan Juholt hade kvaliteter som gränsade till klärvoajans när han spådde att det kommer att forskas i framtiden om det öde han rönte i svenska högermedier. Och då kommer eftersläntrare som Clas Barkman, de som framhärdade i självlögn till det yttersta, också att få historiens dom. Varför skrev han ens den där krönikan?

*****

Teknikalia

Jag sökte 5800 horoskop efter mönstret Sol/Måne-Stenbock med Saturnus-i-Kräftan men hittade inte en enda person som blivit berömd med det här mönstret. Uppenbarligen en mycket suboptimal nymåne! Som jämförelse mer normala fem träffar när Saturnus, forfogare över Sol och Måne, stod i tecknet för sin nobla upphöjelse, den rättrådiga och genuint balanssträvande Vågen. Detta bekräftar i någon mån intrycken enligt ovan av en tendentiös, självförljugen partsinlaga till högermediernas försvar.

I linje med en månascendent (Chandra lagna) i Stenbocken modifieras planeterna enligt följande:

Månen/sinnet: närmar sig raskt nymånen (förlorar sitt ljus) och är därför en "naturlig illgörare" - men...neutraliseras som tillfällig ägare av sjunde huset!

Kommunikatören Merkurius verksam välgörare, dess ägarskap över onda sjätte huset uppvägs av att kommunikatören också förfogar över - hör och häpna med tanke på värvet som utrikeskorrespondent - nionde huset för utlandet. Detta är horoskopets bästa hus. Hur mycket journalisten än tjänat på utlandet tycks han inte tycka om det: Mars i nionde är inte bara en naturligt ond planet utan också verksam som sådan. Kärleken till utlandet kanske inte besvarades utan tvärtom lämnade spår av agg som en kärlekssaga som inte var ömsesidig...

Inte heller välviljans Jupiter är den normala lyckobringaren för en Stenbock, vilket är helt logiskt då tecknet behärskas av armodets och ofrihetens och det hårda slitets Saturnus. Jupiter som verksamt ond i Vatten sprider därför sin surmulenhet till harmonins Venus och vidare till Saturnus i Kräftan. Den senare var visserligen verksamt god, men här anas djupt sittande girighet i den vegetativa själen och som förklarar varför han inte skrev en ädel artikel om mänsklighetens morgondag, i ett samhälle där allt är till för alla.

Man kan alltså konstatera att läran om planeters verksamma natur inte helt upphäver deras grundläggande konstitution. Men detta har redan den vediska astrologin James Braha med kraft hävdat. I mina ögon är faktiskt den ömsesidiga receptionen mellan Måne och Saturnus, ehuru båda verksamt goda, bara ett intygande om en självisk och alltigenom materialistisk strebers grundsyn. Den världsbild som delges Djävulens barn och som de köper med hull och hår eftersom deras livspotential i detta liv var tillsvarande med deras herres viskningar i hjärtat. (Se horoskopet för NASDAQ-börsen.)