Bloggen startade i mars 2009 med försök att få astrologin att svara på kvantitativa studier. Det närmandet byggde på felaktiga antaganden om vad ämnet handlar om och gradvis har kopplingarna till klassisk väst- och östfilosofi smugit sig in. Samlingssida från tidiga bloggens horisont:
T E M A S T U D I E R - svarar astrologin på kvantitativa tester?

Herakleitos (c 500 fvt): "De som talar med förstånd förlitar sig på det universella, som en stad måste lita till sin lag, och med än mer tillit. Ty alla mänskliga lagar närs av en gudomlig lag, och den har så mycket kraft som den önskar och är tillräcklig för alla och fler därutöver."

Chu Hsi (Zhu Xi), idealistisk filosof, 1100-talet: "Ödet, det är vad som återstår sedan människan gjort sitt yttersta."

Konfucius, kinesisk samhällsfilosof, 500-talet fvt: "Den ädla människan sysselsätter sig med tankar om dygd, den ringa människan sysselsätter sig med tankar om sin egen vinning."
Västerlandets store logiker & mystiker Platon ventilerade ofta orfisk-indiska tankegångar om reinkarnationen och själens rörelse mellan världarna... "Sokrates: Vem än som anländer oinvigd och ofullbordad i Helvetet kommer att ligga i leran. Men de renade och fullbordade kommer att vistas med gudarna." (Faidon, 69c)

JORDELEMENTETS VÄG (karma yoga):
"Eftersom vår identitet med den gudomliga kraften ytterst är obestridlig, (låt oss ha) en fast tro att vi genom att framhärda i vårt utmönstrande oss efter gudens form, tal och stämning, våra handlingar i tiden blir signifikanta och gudens essens slutligen förverkligas av oss."
(Günther - Buddhist Philosophy in Theory and Practice)

Fr.om. nyår 2023 separerades "Sveriges transiter" som ny tagg från den äldre "transiter" som vid 400+ blivit ett oöverskådligt myller.


söndag 6 juni 2010

Stickprov 2: alkoholism i astrologin

För en tid sedan noterade jag åter - för vilken gång i ordningen? - att Vattenelementet med dess relation till kroppens inre känslotillstånd figurerade starkt i samband med substansmissbruk, nu hos Jonathan Rhys Meyers (turbulens på en flygplats).

Dessförinnan hade jag bl.a. satt fokus på Vattenelements sårbarhet i inlägget om Whitney Houston, som åter gör rubriker sedan hon bytt sitt drogmissbruk mot tvångsmässigt snaskande. Det här har dragit ner hennes kondition till den grad att hon inte längre klarar att utföra en konsertturné.

När Expressen den 6 juni lyckas klämma in två rubriker (här och här) om alkoholism på samma förstasida, bestämde jag mig för att se om den tydliga trend håller sig som jag kallat Platons "irrationella själ".

Mest av nyfikenhet, för jag (och bloggens flitigaste läsare) vet redan att omsorgens (empatins) element uppenbarligen också är ett självömkans och självdestruktionens element! 

Det är om Vattnet den kristna traditionen talar i orden om att "syndens lön är döden", för Vatten symboliserar på ett plan det biologiska livet och dess förnyelse, dvs sexualiteten (Mars i negativt härskarläge i Vattentecknet Skorpionen). Drift = död.

Kristendomen kan nu inte ta äran av den här upptäckten, indisk filosofi har långt dessförinnan utrett förhållandet mellan de tillfälliga och de eviga komponenterna i en levande människa. Symboliskt kan man säga att tydliga Jord- och Vattenmänniskor identifierar sig med sin dödliga natur - med alla de risker detta medför - medan tydliga Eld- och Luftmänniskor tycks opåverkbara av materiellt elände och annat som relaterar till sinnesintrycken, de har tagit parti för den eviga Idévärlden.

(I en tidig observation som kräver uppföljning och många fler belägg, tycks den här idédrivna människan å sin sida tendera mot opraktisk idealism som t.o.m. kan slå över i "terroristtypen" - se bl.a. inläggen om Lars Vilks.)

Själens återfödelser på jorden handlar på sikt om att sätta sin "själ på torken". "Den kontinenta själen är den goda själen" sade grekerna 400 år före vår tid och syftade på en människa som lyckats höja sig över sin själs svampiga träskmarker och nå ett avklarnat sinne, få levande kontakt i sitt medvetande med sin egen odödliga ande.

*****

Expressen rapporterade att svenska författarinnan Viveca Lärn tackar för allt stöd hon fått i arbetet med att få distans till sitt alkoholmissbruk.

Och jo, visst. Soltecken i Vatten:



Viveca Lärns överbetoning på "femininitet" och Vattenelementets inlevelse (inklusive ett vadande i självömkan) är lika uttalat. Minns Vattnets goda egenskaper som jag bl.a. noterat i flera synnerligen talangfulla och själsliga musikartister (jag tror det var i inlägget om Björn Skifs jag fastslog att Vatten ÄR själ). 

Här är då samma fenomen fast som skribent: Solen med mjuka Venus "välsignad" av Jupiter som är upphöjd (extra sensitiviserad) i själsliga Kräftans tecken. Jupiters aspekt till Solen torde också ge en särdeles hög intelligens.

Kräftan som modersprincip ger en extrem produktivitet när Jupiter står här, ELLER, om inte kvantitativt produktiv så istället i besittning av avsevärd emotionell nyansering: "själens dimension är djupet" (grekiske Herakleitos igen). Jupiter-i-Kräftan tillhör en årgång kapabel att loda känslor mycket längre än andra. På gott och ont! (Minns inlägget Stig Larssons flört med mörkret för mer om Vattenelementet.)

Men vad blir baksidan av alla denna hypersensitivitet inför andras och sina egna känslorörelser? Jag kan tänka mig fall där alkoholism används mer som bedövningsmedel så att man slipper konfronteras lika intensivt med känslor som totalt översvämmar sinnet. 

I Viveca Lärns fall verkar det nästan tvärtom. För hungriga Rahu kopplar med "expansiva" Jupiter så att resultatet blir en "extrem svampighet" om nu den vägen anträds. En annan viktig faktor är Månens/sinnelagets placering, och under dygnets senare del har den gått över i kyliga Jungfrun. 

Därför tror jag på en Måne i dramatiserande Lejonet (en bra position för författare!) som verkar som en hämningslös megafon och förstärker alla strömningarna eller föreställningarna i Vattnet. 

Det blir ett krig mellan Eld och Vatten, dvs sensationalism. Eller, som rödindianen sade om den vite mannens sätt att knäcka dem: eldvatten - alkohol.


*****


Tillägg. Jag ser senare att AB hade en alkoholrelaterad artikel dagen innan, berättelsen om hur sångaren Jan Johansen tvingades ta ett viktigt beslut om sitt spritmissbruk. Låt se om Vattnet spelar in också här.



Ja, men bara vid en födelse mellan midnatt och som senast strax före fem på eftermiddagen. Om så är fallet är Månen i Kräftan (själva sinnebilden för det sårbara sinnet) stå under attack från Mars i Stenbocken och troligen varna för våld i samband med fylla.

Stenbocken tenderar mot aggressiv självhävdelse, vilket fungerar bra i löpspåret eller på idrottsarenan, men mindre bra om den riktas mot hemmet (Månen i Kräftan: renodlad bild av hemmets fredade zon). Att också Venus (kärleken) dras in i den här möjliga härvan understryker vikten av att ta ett beslut.

I en alternativ läsart representerar istället Stenbocken den ytliga karriärens lockelse - sångarens identifikation med sitt karriärjag. Det är också den varianten som framskymtar i artikeln.

lördag 5 juni 2010

Keanu Reeves okända look-alike

Satt förstrött och gick igenom rollistor på imdb.com då jag plötsligt fann mig stirrande på Keanu Reeves närmast perfekta "look-alike" i formen av (för mig) okända kanadensiska aktrisen Kristin Booth.



Det var inte så länge sedan jag upptäckte forne pudelrockaren Joey Tempest i modellen för en parfymreklam och att båda två var födda i Lejonets tecken. Och nu händer samma sak igen! Det här börjar bli pinsamt - har inte fler "look-alike"-inlägg om Lejonet än något annat tecken hopats på bloggen?

Jag tror det, och om man säger att "skönheten ligger i betraktarens öga", stämmer det bokstavligen. Undertecknad har nämligen en ömsesidig reception mellan Solen (Betraktaren) i Vågen och Venus i Lejonet! Nu använder jag den här kopplingen till fåniga astroanalyser, men i ett annat liv det kanske ha varit en bra grund för en konstkritiker, eller vad som helst...

(En esteticerande förläggare har den, Carl-Michael Edenborg, som lade ner Vertigos eboksutgåvor för att formatet är så djävulskt fult och frånstötande. Där kunde jag identifiera mig med honom, om än inte i hans förlags fäbless för perverterad sexlitteratur. Legendariska och ultraestetiska Catherine Deneuve har den också, man annars tycks den sällsynt bland kända personer.)

*****

När jag räknat ut kanadensiskans horoskop (Reeves - med födelsetid! - hade jag redan), var det verkligen slående hur väl båda himlarna överlappar. Se här:


Är det konstigt att Reeves gjort filmer som Johnny Mnemonic (rollen som levande kurir med hjärnan som hårddisk för känslig information) med den här tonvikten i "merkuriala" (transportören) Tvillingarna? 

Eller den Jesus-aktiga rollen som frälsaren Neo i Matrix-trilogin. Den rollen kan lätt kopplas till Solen i Lejonet (se detta nyliga inlägg om en filosof/astrolog som händelsevis är född i Lejonet). Reeves har för övrigt knappt något som bojar honom till denna världen förutom att framgångens Jupiter står i den konkreta materialisationens tecken Oxen.

Bara framgång binder honom till denna världen och hans himmel "stiger" i övrigt starkt uppåt med de positiva elementen. Särskilt Tvillingarnas nästan androgyna lätthet är en slående aspekt av hans personliga framtoning. Mycket av hans lätthet och frågande uppsyn i sitt typiska rollspel kan föras tillbaka på den svala, halvt förpliktade Tvillingarna. Ibland funkar den här tonen uselt på film, ibland bra. Likt den dubbla Tvillingen har Reeves en tendens att dra på sig splittrade omdömen.

Om Kristin Booth vet jag absolut ingenting, och jag vill bara peka på att det finns en liten chans att Månen hunnit lämna Skytten för Stenbocken vid en sen kvällsfödelse. Men hon formligen sprakar lätthet (positiv polarisering) hon med. Och här går förstås tankarna till Sveriges nya stjärna Noomi Rapace, också en kombination av Lejonet/Skytten (samt det tredje Eldtecknet Väduren).

Ta en bild till på Keanu - han och Kristin är verkligen lika varandra! Och här försvinner allt prat om hans mixade påbrå - det är fortfarande Lejonets arketyp som strålar rakt igenom hans komplexa "rasblandning"!



Brittiske massmördaren i Cumbria



Det här är horoskopet som inte låter sig göras. 

Derrick Bird, som först sköt sin tvillingbror och sedan elva andra britter över en arvstvist och allmänt ekonomiskt strul, uppfyller vid första påseendet exakt vad man kan förvänta sig av en människa som totalt rasat in i materialistiskt tänkande: i praktiken är horoskopet enbart baserat på Vatten och Jord: "känslor över och i anslutning till konkreta ting".


Men Daily Mail har en psykologisk vinkling som saknats i den inte fullt lika nyanserade svenska kvällspressen. (Desto trendigare mediebranschen blivit desto sämre journalistik. Har svenska medielandskapet ockuperats av obegåvade men karriäristiska ego-trippare?) 

Vinkeln är hur olika de båda tvillingbröderna var. Derrick, som sprack läck, var en handfallen och introvert loser medan David var utåtriktad och ekonomiskt framgångsrik. Och här är problemet: den blivande mördaren var född bara fem minuter efter sin mer lyckade storebror!

Här faller alla försök att förklara via astrologin. Indisk astrologi, mer välutvecklad än den västerländska har s.k. amsha-metoder att särskilja tvillingar födda så nära varandra i tiden som en minut. Men här har vi inte födelsetid för någon av bröderna.

Jag lämnar därför den uppmärksamma läsaren med detta nästan löjligt pekuniära horoskop som får gälla för dem båda - bara det att den ena gjorde allt för att realisera det snuskigt materialistiska habegär som Venus (pengar) med kontroll- och materieprincipen Saturnus tecknar i Skorpionen (arvets tecken). 

Lägg till detta den enorma betoningen på Jungfrun (ett närigt tecken) och det faktum att det är fullmåne - osunda psykiska kroppsvätskor.

Just den här fullmånen mellan Jungfrun/Fiskarna (med Solen och Månen i endera tecknet) är för övrigt en klassiker på bloggen. Hur ofta tittar den inte fram i samband med människor med missbruks- eller kontrollproblem av olika slag? 

Det har knappt gått ett dygn sedan jag misstänksamt rynkade på näsan åt ex-idrottaren Magnus Hedmans fullmåne (planeterna omkastade) och undrade om han verkligen kunde ha förlorat alla pengar (som ex-hustrun vill ha), vilket han tidigare hävdat.

Och här har vi återigen ett drama som inbegriper egenintresse (Jungfrun) och osjälviskhet (eller drumlighet - Fiskarna). Se inlägget om Hedman och upptäck hur de bilder astrologin levererar blir klarare och klarare ju fler gånger man möter de hemliga koderna bakom våra livsöden.

Venus/Saturnus-kombinationen tillsammans med den "orena fullmånen" mellan purism (Jungfrun) och befläckelse (Fiskarna) gör att det här stycket från Daily Mail inte alls sitter fel:
But there was also a darker side. He (Derrick) took regular holidays in Thailand with fellow drivers. He had also made a seedy movie, it was claimed, with Thai prostitutes which he liked to leer at on his mobile phone.
I England är så mycket underförstått (hög nationell IQ) att det räcker att säga "Thailand" och alla vet att det handlar om snaskig sexverksamhet. Som jag noterat tidigare tycks Saturnus påfallande ofta förstöra den naturliga kärlekens Venus. Ibland blir Venus homosexuell, ibland bara sexfixerad och ibland helt frigid. Här, i Skorpionen, är det bäddat för någon mer "udda" tolkning av kombinationen.

AB, något torftigt, om mordmotivet.

*****

Not. Jag kallar bröderna Birds horoskop för helt materialistiskt i linje med den generella tudelningen av negativa, fallande element och positiva, stigande. Den norra och södra månnoden (Luft resp. Eld, båda stigande) kontaktas här inte av någon planet alls.

Men, som sagt, bristen på tid gör att skillnaderna mellan bröderna inte kan detekteras. Och dessa ligger inte i att de båda skulle ha olika ascendent (föga troligt), utan genom en betydligt subtilare finfördelning av tiden som bara finns i indisk astrologi. (Ställer höga krav på exaktheten i de antecknade födelsetiderna.)

Vad som är gott för människan


 Anthony Damiani 1922-1984


Långsam, långsam läsning pågår av den mest komplexa bok i ämnet astrologi och filosofi jag någonsin mött. Den framlidne författaren, nära vän till Dalai Lama, knyter samman världens stora intellektuella traditioner i en hisnande men koncentrationskrävande upptäcktsfärd som syftar till att bygga upp en intellektuell medvetenhet om tillvarons styrande principer och en mer precis "kartritning" för var mänskligheten befinner sig i ett större helt.

Vi är primärt själar kapabla till allt, men för närvarande arbetar många av oss med att erövra Lejonets Form, sinnebilden för Människan - medveten avbild av Gud. (Kanhända arbetar hela mänskligheten - per definition - med samma arketyp, men ibland när man tittar ut över världen blir man fundersam...)

Människans Idé [eller Form] betraktat via det första huset indikerar det eviga själv-existerande mysteriet som förblir identiskt i alla uttryck för Människans Idé. ... Att delta i detta gudomliga medvetande är för människan [Platons] "Det Goda". Plotinus [200-talet] säger att termen "God" används för att "hävda identitet utan existensens affirmation." (VI 7.38)

[Dvs, du behöver inte finnas till för att äga identitet! Du har en sida av dig själv som går bortom varandet!]

Om vi kan hitta den identiteten, har vi en grund för alla nivåer av självförverkligande. Den här identiteten hos Människans Idé är bortom alla de betingande faktorer som gör en individ annorlunda från andra individer, men tjänar alltjämt som urgrunden för individualitet i sig."
Anthony Damiani - Astronoesis - Philosophy's Empirical Context, Astrology's Transcendental Ground, 2000, s.160, min översättning

Amen till det.

*****


Anthony Damianis placering av Människans Form vid Lejonet är i djupet sund, men utlöser frågan vad Vattumannen mittöver i zodiaken representerar - symbolen beskriver ju en vuxen människa med ett vattenkrus. För den som är mogen att gå en brottningsmatch med det noblaste ämne mänskligheten frambragt, filosofin, är Damianis bruk av zodiaken för att åskådliggöra den metafysiska världsbild som också kallats "The Perennial Philosophy" ett helt fascinerande tillskott.

Så långt jag läst är Damianis läsning av Vattumannens funktion inte identisk med det förslag jag givit på den här bloggen utifrån det gamla akkadiska kilskriftstecknet för zodiaktecknet som i översättning betyder "Den Stora".

Jag föreslog att Lejonet, i sin självcentrering och upplevelse av prominens (Protagoras: "Människan är alltings mått.") behöver en sval bedömare på motsatta sidan. Det är Vattumannen som signifierar "storheten" i Lejonets Form eller Idé.

Sidoanm. Det här förklarar också varför Sverige, en vattumannation, är så bräddfull av åsiktsmaskiner som bröstar sig och "anser saker". Svenskarna förefaller ha problem med att realisera sin "Form" och slår lätt över till självviktiga nissar som tror sig veta lite bättre än andra hur saker förhåller sig.

Vi behöver inte ens ha Vattumannen aktiv i det egna horoskopet, det är inte det jag talar om här. Jag menar Vattumannen som styrande princip för ett helt land. Allt vi tänker och gör, bygger i någon mån på den osynliga prägling som vilar över den volym eller den areal vi kallar Sverige.

Lika gärna som ordet "Vattuman" skulle vi här ha kunnat säga "åsiktsmonopolist" eller "ideologisk diktatur". För detta är den ofrånkomliga baksidan hos den som signifierar eller tillskriver saker deras "storhet" - det sker utifrån ett slutet system. Och zodiaken lär oss att tillvaron nu inte är så konstruerad! Slutenhet - Tamas guna - övergår i frihet - Sattva guna - men frihet föder hemlängtan vilket leder till lidelse - Rajas. Och så går kretskoppet runt.

Diskrepansen mellan mina tankar och Vattumannens funktion i Damianis metafysiska tänkande påminner om hur plastisk zodiaken är. Symbolerna lånar sig utmärkt till konstruktion av vitt skilda modeller - i sig även dessa symboliska. Bara materialister tenderar att objektifiera sina modeller och ta dem på blodigt allvar.

Det problemet har vi särskilt i den sideriska Stenbockens tecken, vilket emellertid också är förutsagt av zodiakens själva uppbyggnad. "Denna världens herre" är överseriös om sin egen typ av systematik sedan Jordelementet kommit i fokus. Bortom Jordelementet väntar bara NIHIL - Det Yttre Mörkret - från vilken ingen kan återvända (om man trillar dit). Ren negativitet kan inte längre ta emot några Former/Idéer från högre höjd och det astrologiska Jordelementet är således "ytan" på den djupare skapelsen.

På ytan förkroppsligas det kosmiska Intellektet och blir omutbar "värld". Här råder fascinationen av omutbar determinism. Stenbockens systembyggare återfinns ofta bland naturvetenskapare och ingenjörer. Nyligen blev jag varse ett trevligt fall av Stenbock där likväl soltecknet tydligt lyste igenom som en väldigt dragning till exakt ifyllda blanketter! Varför kan inte folk lära sig fylla i som det är bestämt...? Det är märkligt hur soltecknet (det korrekta, som visar sig via siderisk zodiak), röjer sig i våra hjärteämnen!

Inne i ett System (identifierad med det) är man Slav, bortom Systemet är man Herre. Ingen människa vid sina sunda kroppsvätskor skulle väl tveka i det valet. Likväl föds många till följd av karma/tidigare liv att inspektera världen ur perspektiv av Stenbockens Form. Det här uppfattar jag som en svår livsuppgift eftersom den totalt står på kant med mänsklighetens övergripande mål: Lejonets Form! Motsättningen mellan Saturnus avgränsning (periferi) och Solens individuella centrum återspeglas väl i den indiska traditionen som ser tecknens härskare Saturnus och Solen som uttalade planetära fiender.

Jesus kände väl till den här dikotomin när han bad folk avgöra sig för denna världens herre ("Djävulen") eller "Fadern". Snart nog klibbade en tradition fast vid Jesus såsom "Lejonet av Juda" och naturligtvis är det LEO som den fullt realiserade människans Form vi ser här. Arketyperna hittar alltid rätt eftersom de föregår de förbiflyktande fenomenen. (Epitetet "Lammet" - hänvisningen till Jesus som offerlamm/Vädur - är inte alls lika central. Det var den perfekta, gudomliga Människan som var temat för människan Jesus inkarnation för 2.000 år sedan.)

Damianis presentation av nyplatonismen är en svår väg in i den här världsbilden - som var den senantika människans världsbild - men klargör väl Det Goda (gudomlighetens) "överflöde" som leder till Intellektet och existensen, till Själen och i sin tur till att "utflödet" kortsluts och kommer till ett stopp med den Värld, som kan beskrivas via Jordelementet.

Naturligtvis figurerar samtliga element "i världen", men säg med poeten William Blake att "i varje litet sandkorn..." Genom vissa företeelser här i världen tycks något bortomliggande klart skymta - företeelsen kan sägas vara "Eld" eller transparent och agerar som ett "medium" för ett andligt skådande.

Andra företeelser är just precis vad de förefaller att vara, de är "sakliga" men leder inte bortom sig själva. Här råder elementet eller principen "Jord". Stenbocken som systembyggare (via sin organisatoriska herre Saturnus) är således den sista instantieringen av en princip (Idé) om "ordning" som också existerar på högre nivå, som Själ, som Intellekt, och som Guds oåtkomliga inre värld (som dock på något sätt har förlagorna till och med till de Former som ligger samlade i den Intellektuella principen).

Med tanke på den här bloggens små studier av olika grupper är det särskilt intressant att notera Damianis koppling av Skorpionen till ledordet "kreativ föreställning". Jag tänker förstås på studiet av 100 Nobelprisbelönade författare som helt oväntat ledde spikrakt till Solen i Skorpionen!

Uppenbarligen har mänskligheten just nu knappt någon aning alls om vilken juvel astrologin är, eller vilka hemligheter den bär på!

Den eviga filosofin eller visdomen står egentligen på egna ben, utan astrologiska illustrationer. Men jag har aldrig sett en bok före Damianis som seriöst förankrat astrologins 12 idéer och de sju planetära principerna i antikens och senantikens filosofi. Vem kan Damiani ha varit i ett tidigare liv? Var han en av de stora själarna, nu här ännu en gång för att knyta ihop några ytterligare trådar?

Om jag ibland känt mig som en gammal sumerisk stjärnskådare som tålmodigt kartlagt natthimmelen, månad efter månad, år efter år, tycks Damianis själ ha gjort nedsteg i ytterligt rika tidevarv...

fredag 4 juni 2010

Robins nya kontroll över havsdjupen

Sedan jag för nästan exakt ett år sedan kommenterade Robin Söderlings omvittnade humör på tennisbanan i ett inlägg betitlat "Vrede - helig och vanlig" - har något hänt om man ska tro tidningarna (Expr, AB, DN, SvD).

Det är nästan parodiskt att på sina håll läsa kassa sportjournalister skriva om Söderlings "nya attityd" på ett sätt som väcker större frågor om exakt hur risigt han betedde sig tidigare än hur han sköter sig nu.

Bloggen har på ett år adderat några ytterligare astrologiska tolkningsparametrar, och nu kan det verkligen sägas att han måste ha haft en sjujädrans ATTITYD tidigare. För attityd är ett av de tydligaste egenskaperna som resulterar när den indiska astrologins Tamas guna, "fixeringen i mörkret", börjar gå till överdrift - vilket var fallet då Söderling föddes.


Men jag skulle vilja påstå att Söderlings nya stoiska fattning i själva verket beskrivs via en annan astrologisk dimension. Duktiga sportpsykologer har säkert sina beteckningar för saken, men sportjournalister har helt enkelt inte terminologi att beskriva unika psykens sammansättning särskilt grafiskt.

På den här kartan ser jag upprepade sammandrabbningar mellan det rationella och det undermedvetna, mellan Luftelementet och Vattenelementet. Detta, har bloggen hävdat, kan indikera ett lätt rubbat psyke - ibland så till den grad att dissociation (nytt fönster) uppstår.

Tålamodets planet är Saturnus, på sanskrit Shani, "Den Långsamma". Som den essentiella Luftplanet den är, anses Saturnus "upphöjd" i balansens tecken Vågen. Men här griper den 270 grader fram genom zodiaken och söker stabilisera eller kontrollera Solen i svajiga Vattentecknet (lidelsefullt emotionella) Kräftan.

Det här gillar inte Solen - som inte är planetär vän med Saturnus. Solen VILL leva ut sina sinnesförändringar i linje med Kräftan som i sin tur tecknas av sin härskare Månen, de föränderliga tidvattnen. Notera motsatsen mellan Saturnus kontroll och gungfly eller föränderlighet. Och denna Måne befinner sig i sin tur i Vattumannen (alls inte ett Vatten- utan ett Lufttecken).

Så stopp och belägg! Vad hände egentligen här?

Jo, från Luft/förnuft sökte Saturnus bringa en naturligt variabel Vatten-Sol till en mer stoiskt upphöjd fattning. Saturnus i Vågen = upphöjt lugn, grekernas dygd apatheia. Denna dygd fattades alls inte som vår degenererade "apati", även om ordet kommer från grekiskan. Apati var den sinnesförfattning som anstod den människa som övervunnit dårskapen som bor i kroppsvätskorna! Filosofen Herakleitos sade på 400-talet fvt, "Den torrlagda själen är den bästa."

I denna Saturnus-aspekt såg vi Luft och Vatten tvingas samman i en onaturlig kontakt. Rationalitet och irrationalitet är dock varandras motsatser och egentligen oförenliga!

Och den emotionella och variabla Kräft-Solen underminerades sedan en andra gång av ett element Vattnet inte förstår sig på: Solens egen disponent i Kräftans tecken är Månen, och denna naturliga Vattenplanet (psyke) befinner sig i det starkt mentaliserande Lufttecknet Vattumannen.

Jag har sett horoskop innehållande en sådan här "lasagne-varvning" av Luft och Vatten resultera i svåra psykiska sjukdomar, och det är alltså ett fantastiskt arbete Söderling måste ha lagt ner från sin andliga natur för att bli kapten över den här skutan - hans psykofysiska varelse som astrologin så väl kan teckna med hjälp av element den moderna människan inte ens funderat över om de har något att berätta om verkligheten.

I antiken var dessa storslagna förklaringsprinciper, och de fungerar in i denna dag bara man gör sig besväret att undersöka saken!


Not. Den Saturnus som initierade den stoiska kontrollen över handlingsmänniskan (Solen) är också disponenten över det starkt mentaliserade psyket (Månen). Så ytterst sett är Söderlings månsida favoriserad via Saturnus "upphöjelse". Allt som krävdes var att få den där utagerande Solen i nyckfulla Kräftan att tempereras! Kanhända ser andra något annat mönster på kartan - och då är den historien också värd att lyftas!

Astrologin, sade det västerländska intellektets portalgestalt Platon, är till för dem som söker sitt sinnes rening.


Lidande gettosångare & gay mördare (fallen Mars)


Se min resning! sade den sjuke och högg ihjäl sin manhora


Med anledning av den bisarra rubriken om en gayporrskådis som under filminspelning högg ihjäl sin manliga "motspelare" med samurajsvärd (AB), finns det åter anledning att fundera över hur sjuk sexualdriftens Mars egentligen är då den ligger "fallen" eller "debil" i Kräftans tecken.

När jag gick igenom 120 hbt-horoskop upptäckte jag att den antika tanken om ett problem med sexualiteten i Kräftans tecken faktiskt verkar stämma. Inte så att varje individ med Mars i den här placeringen är garderobsbög, men den hade en signifikant överrepresentation hos hbt-individer.

Det är faktiskt bara några dagar sedan jag noterade att homosexuella fotografen Elisabeth Ohlson Wallin - som skändade Jesus i sitt konstverk Ecce homo för något årtionde sedan - hade den här placeringen.

Jag har också misstänkt att Humanisternas ordförandes oförsonliga religionshat bottnar i en ännu inte outad homosexualitet. Många tecken tyder på detta - bl.a. ring i örat [1] under en period, inledningen av "ateist-tv" med Eva Dahlgren i intervjusoffan (en lyckligtvis nu glömd serie med uselt informationsvärde).

Via löpsedeln om samurajsvärdsmördaren bekräftas åter risken för psykologisk perversion med den fallna Mars.

*****

Givet att homosexualitet är ett obetydligt minoritetsproblem (1-4% av befolkningen - men vilket väsen de för, redan det ett tecken på patologi), är det fascinerande att påminna sig vad kombinationen av symbolerna Mars och Kräftan beskriver. Jag diskuterade saken bl.a. i inlägget om det förrädiska dubbelnaturen Kapten Klänning (nytt fönster), man här ska jag variera tanken något.

Mars symbol visar en pil som bryter sig ur en cirkel. Mars är initiativet, krigsförklaringen, Lucifers uppror i Gudsstaten - urtypen för själens trots mot sitt sammanhang och det påföljande syndafallet. Före den sexuella varelsen i vår värld uppkommer har det alltså hänt saker på ett annat verklighetsplan. Som psykologisk symbol indikerar Mars i härskarläge i Väduren tillkomsten av en ny, individuell person. Utbrytandet ur cirkeln är det nyfödda barnet som lämnar moderlivet och banar sig ut i världen.

Men vad när Mars förblir inuti Kräftans tecken - moderlivets symbol? Symboliken är kritisk! Individen lämnar aldrig skugg- eller drömtillvaron i den dolda värld av psykiska strömningar som vi kan kalla naturens dolda baksida, det stoff ur vilken upplevelsen av en konkret och "verklig" värld uppstår (Jordelementet). Mars, sexdriften, ligger kvar i ett ofött tillstånd, inne i den rena fantasins psykiska värld - i Vattenelementet.

Nu är visserligen Mars härskare i Skorpionen, ett Vattentecken, och representerar där den instinktiva fortplantningsinstinkten. Men den historien ska inte sammanblandas med den "fallna" Mars i Kräftan. I detta senare tillstånd ska vi först och främst tänka processen filosofiskt, med legenden om själarnas syndafall i åminnelse.

Som representant för rebellsjälarna som ville prova sina egna vingar och därmed per automatik stötte ut sig själva ur himmelen, "faller" Mars. Fallet leder själarna ner i den sub-lunära sfären - vår värld under Månen. Fallet är rakt ner under Månens inflytande och in i en livmoder i en kvinna: "Mars-i-Kräftan".

Att nu barnet fysiskt föds av modern spelar ingen roll med horoskop med denna placering för Mars, psykologiskt har dessa individer ännu inte blivit födda och tagit kontakt med sitt biologiska kön i detta liv. Minns: Kräftan representerar livet på "insidan", skyddade bakom murar, i hemmets hägn, nära mammas barm, etc. Likt Kapten Klänning smyger de runt bland mammas kjolar och identifierar sig med sin sexualitet enbart i den inre världen av föreställning och fantasi.  Mars är riktad mot själsminnena. (Kräftan/Månen = hågkomster, minne)

Det säger sig själv att varje själ som innehade en kropp av motsatt kön i sitt förra liv och sedan återvänder under denna fallna Mars, kommer att fortsätta fantisera samma typ av sexualitet som senaste. Mars-i-Kräftan kommer aldrig ut i verkligheten utan lever ut en dröm om sin sexualitet som inte längre matchar den nya inkarnationens verkliga omständigheter.

Här är vi då en av förklaringarna till diskrepanser mellan biologiskt kön och upplevt "psykiskt kön" som ibland blir så stark att själen stannar kvar i en inbilsk fantasi om homosexualiet. Men det är alltså i själva verket en lindrig psykologisk störning, som omvittnat om horoskopet.

Problemet blir potentiellt akut om man som porrskådespelaren Steven Hill dessutom baserar hela sin solära identitet och sitt dagverksamma liv - Solen - på denna inkrökta och tillbakablickande sexfantasi, med dess rötter i själens förflutna. Solen i Väduren disponerad av Mars i Kräftan är inte en höjdare!

Eld och Vatten skapar visserligen "sensationalism" - en glupande aptit på sinneskickar (båda tecknen tillhör lidelsens kvalitet, Rajas), men som jag kommenterade i inlägget om Ohlson Wallin - ligger Rajas nära helvetets eldar.

Man behöver inte gå till någon värld efter denna - vissa själar är förutbestämda för att bada i eldslågor och det sker i formen av ett liv på jorden. Ett sådant öde accepterade själen i Steven Hills kropp före sin födelse. Det framgår tydligt av horoskopet.


I termer av psykopatologi ger hans födelse i Austin, Texas, också en ytterligare intressant möjlighet: Månen (psyket) "fallen" i Skorpionens tecken och således baserad på en Mars som också är fallen! Nu går Månen över i Skytten strax före lunch i Austin, men jag menar att ett horoskop där båda Sol och Måne baserar sig på denna klena Mars stämmer perfekt med inte bara en homosexuell läggning utan också en inre psykologisk orenhet som slutar i mord. Den som söker lite på nätet inser snart att det homosexualitet är regeln när det kommer till världens värsta massmördare, och astrologin kan allt som oftast peka på var själens problem ligger.

Betrakta Steven Hill som återföddes som homo som "återbetalning" till lärdom för något tidigare liv. Tyvärr klarade han inte den här lektionen utan lade nu också ett mord till sitt karma. Nå, själen fortsätter återfödas tills den får ordning på sin föreställning. Eller också växer den organiskt så skevt att den kan be om nåd och "strimlas". Den återvunna själssubstansen blir då en ny själ, redo att infogas i något system, på jorden eller en annan dimension. Snacka om återvinning i kosmos!

Så remarkabel var i varje fall berättelsen som hypnoterapeuten Michael Newton lockade fram ur sina djupt hypnotiserade klienter under över 30 års arbete med tidigare liv-terapi. Fungerar det verkligen så? Vem vet.

Jag vet bara att jag var på väg att kasta den första boken jag läste av Newton, om och om igen. Allt verkade så extremt osannolikt, närmast barockt. Men så plötsligt återberättades en scen "från andra sidan" som var närmast identisk med en av mitt livs märkligaste drömmar. Då började jag ana att drömlivet kan vara en kanal över till andra sidan. Jag kände igen flera arketypiska motiv från drömmar jag haft.

De flesta på jorden är fullständigt absorberade av vardagens trivialiteter och drömmer drömmar färgade därav. Men ibland kan atmosfären klarna och drömmen öppnas inåt mot världar före den här... Det är när själen börjar nå någon klarhet den också blir varse sina tidigare liv, vilka är lagrade precis som minnena från det här livet. Från det själen vet sin historia gör den inte några snöpliga "homo-liv" längre, den blir inte förvirrad av sitt eget bagage. Den nivån hade emellertid homo-porr-mördaren Steven Hill inte nått. Inte än.

I en uppföljningsartikel säger AB, "Motivet till dådet uppges vara att Hill, som bodde i företagets lokaler skulle tvingas flytta ut." Mars i Kräftan = ångestattacker eller våld i anslutning till "kräftskalet", "hemmet", den egna zonen!


*****

Men inte alla som föds med Mars i Kräftan ringlar sig i "psykisk smörja", har crossdress-fantasier eller felriktad sexuell drift. När jag såg porr-homo-mördaren Hills lätt fåniga uppsyn gick det en ansiktsassociation genom min själ. Jag kom att tänka på en reggaeidol från tonåren - tonår som i mitt fall sammanföll med reggaemusikens gyllene år i mitten av 70-talet.

Till Sverige nådde bara uppenbara storheter som Bob Marley och Peter Tosh, men för den som sökte djupare fanns mängder av intressanta lokala jamaicanska kändisar. Ofta var produktionerna lågbudget, men den som lyssnade förbi den dåliga ljudkvaliteten kunde ändå höra själar som, givet bättre omständigheter än gettots, kunde ha blivit nya Marvin Gayes eller Curtis Mayfields.

En sådan lokal stjärna med total integritet, och numera viss kultstatus, var Cornell Campbell. Det var hans ansikte som jag associerade till när jag såg samurajsvärdsmördaren.

Cornell Campbell cirka 2000 och Steven Hill, nutid


Ännu ett fall av den fallna Mars i Kräftan och också denna gång spelar fallenheten en nyckelroll - Mars disponerar Campbells Sol i djupa Skorpionen.



Wikipedia hittar exakt rätt beskrivning på stilen och tonläget i sångarens klassiska produktion: 
Cornel has one of the sweetest falsettos of any Jamaican vocalist and uses it often to convey frustration, soul or despair.

Den här formuleringen gör att jag utan betänkligheter flyttar fram födelsetiden (som vanligt okänd) till åtminstone tio över sex på morgonen, lokal Kingston-tid, då Månen går in i sitt eget själsliga tecken Kräftan, och direkt både "kyls ner" och "inflammeras" av den massiva ogynnsamheten som rådde i detta tecken 1945. Den coola Saturnus anses skadad här ("detriment") medan Mars är helt och hållet "fallen"!

Går det alls att hitta en mer träffsäker placering för ett psyke, en själ, som i sitt allra känsligaste och mest sårbara läge falsettpiper med halvkvävd stämma om sin frustration (Saturnus, hämningar, begräsningar, underklassens mödor) och sin uppdämda (pga den hämmande Saturnus) ilska (Mars) över förhållandena inne i gettot?

Jag erkänner villigt att jag ser problemen i horoskopet men skulle inte ha kunnat säga om detta var en besinningslös galning eller, som det nu är, en djupt religiös människa! Jag noterar dock att "det onda" i själen (Kräftan) har två vägar att välja mellan: antingen kan svårmodet söka materiell framgång (Jupiter i Jungfrun) eller också gå via konsten, Venus.

Campbell valde det senare, men under perioder i sin karriär var han hantverkare av olika slag - så typiskt framgångsskaparen Jupiter i Jungfrun, de flinka händernas tecken! (Och naturligtvis gjorde han en cover på amerikanska hitlåten "If I were a Carpenter"!)

Visserligen representerar Venus också pengar, men hemma i härskarläge i Vågen, vill åtminstone jag gärna se hans musikalitet i den skeva störningen mellan Mars i Vatten och Venus i Luft. Den kvinna med den kanske vackraste röst jag träffat hade just den här märkligt skeva versionen av "förhöjd libido". Hon hade också ett väldigt brett register, från höga falsettoner och ner till skrämmande djup "mansröst". (Sorry, osäker på vad sopran, tenor och övriga termer står för.)

Exkurs. Jämför med en annan jamaicansk gettosångare, Vivian 'Yabby You' Jackson - det är exakt samma grundmönster/problem: "Kräfta" och "Jungfru" - tjänandet (Jungfrun) av tryggheten och något att fylla magen med (Kräftan). Se även Jamaicas nationalhoroskop, där samma primitiva basbehov målas upp via samma tecken! Abraham Maslow hade rätt: innan primärbehoven är fyllda kan en individ inte förverkliga sig på höge nivåer. Vissa zodiaktecken indikerar mer än andra "basbehov".

Är detta då det "friskaste" uttrycket från en fallen Mars vi kan räkna med - att man tar den här inre turbulensen till konstens värld (Venus i Vågen) och där uttrycker sin själs inre uppror över något misshagligt förhållande? Ja och nej.

Någon kanske minns ett för bloggen sällsynt stickprov på en idrottsperson när Charlotte Kalla vann OS-guld i skidåkning. Ännu en fallen Mars i Kräftan men ändå en strålande karismatisk människa, och synbarligen utan ett ont gry i kroppen!

Jag noterade i det inlägget hur hon själv beskrev sin tävlingsinstinkt (Mars, krigaren): att hon tävlade mot ett fantasi-jag i sin inre föreställning. Är detta inte exakt hur jag beskrev Mars i inledningen till detta inlägg, fast ur problematisk synvinkel, som ett libido som aldrig lämnar fantasivärlden och går i egentlig kontakt med en motpart i omvärlden? Man skulle kunna säga att Kallas inre fantasijag kan jämföras med en lesbiskt orienterad sexualitet, men här har den transponerats så att den genererar idrottsliga prestationer i "verkligheten"!

Tveklöst går det att hitta mängder av andra exempel på hur den fallna Mars i Kräftan gör ett prima jobb, bara den hittar ett sätt att kanalisera sin energi i något konkret göromål. Och ja, homoporr, får väl klassas som ett konkret göromål det också. Men arma själar som inte har något högre livsmål för det här livet på jorden! Vad i h-e har dessa varelser sysslat med i föregående liv för att fastna så ofattbart lågt på skalan för självförverkligande? Livet är bra underligt.

Men till skillnad från de fördömande formerna av religion ser själavandringsläran en väg ut även för dessa extrema syndare. Själarna måste dock själva vilja se och förstå sitt predikament. Vattenelementet, som står för så mycket psykisk distorsion, representerar omedvetna människor, sådan som i huvudsak domineras av värdkroppens instinkter. De är barn av biologin, inte av anden. De har ännu inte vaknat upp och blivit sina egna kaptener över skutan.


*****

Bonusspaning.

Jag måste peka på ett skivomslag från 70-talet med Cornell Campbell som idag är fullständigt politiskt inkorrekt. Men det beskriver perfekt hans olyckliga samling planeter i Kräftan:


Vad säger den här bilden? Jo, "Jag, Cornell, gillar att pryda mig med ett helt entourage av kvinnor. Kvinnor för mig är en dekoration som förhöjer min status. Ju fler desto bättre." (Jag noterar bara i förbigående den eländigt talanglösa omslagsartisten som helt sonika klipper huvudet av några av kvinnorna!)

Egentligen signalerar Campbells Måne + Saturnus iskyla mot kvinnor, eller en tendens att objektifiera dem. Mars motverkar förstås den här steriliteten med sin inre lidelse, och här kan man därför kanske hellre tala om sexfixering (Saturnus binder individens psyke - Månen - vid en enda sak: Mars). Minns vilken hans Sol är: utagerandet går via Skorpionen. I vad mån bromsar Saturnus i egenskap av moralist? Vet ej.

Det tog mig några år att inse att de här imponerande rastasångarna (inklusive Bob Marley) ofta bara var skitstövlar när det kom till kvinnosynen. Givet den svarta rasens slaveri i Karibien, där de vita slavägarna bröt sönder de svartas förhållanden så att männen blev kringdrivande "påsättare", har vi på omslaget idén om en trolös man som poppsykologin numera troligen skulle kalla en sexmissbrukare. Minns hur "sjukt" vanligt Vattenelementet är i samband med missbrukshoroskop av olika slag.

Sedan 70-talet har förstås de här poserna gått på export. Varifrån kommer uttrycket "han äger" (si och så)? Ett äckligt ord som visar hur långt åt höger, mot egoism, samhällsklimatet dragit. Män som äger sina "bitches" genomsyrar nu hela den svarta populärmusiken, som på det hela taget representerar en kollektiv psykisk sjukdom - eller själens skrik på hjälp att ta sig ur mönster den inte längre kan kontrollera.

Se ovan om att "vara kapten på sin egen skuta".

Tillägg 100606. Samurajsvärdsdramat fick sin upplösning. Läs här.

*****

Not 1. Wikipedia om symbolvärdet med början under 1960-talet för en homosexuell man i västerlandet att bära öronring i höger öra: "...piercing the left vs. the right ear alone has sometimes been popularly perceived to be associated with a particular sexual orientation. ... The left ear was reserved for piercing by straight men and a pierced right ear meant that one was gay."


torsdag 3 juni 2010

Gömmer han klövern för exet?

F.d. idrottsstjärnan Magnus Hedman säger att alla pengar han tjänat gått upp i rök. Är det sant eller vill han bara förneka sitt ex, utvikningsbruden Magdalena Graaf, halva förmögenheten som hon har rätt till? (Inget äktenskapsförord skrevs medan tid var.)

Upplagt för en astrologisk detektivspaning således. Men det kan direkt sägas: inga säkra slutsatser kan dras av bara själva dygnet för Hedmans födelse, och egentligen inte ens med födelsetiden känd. Hur ofta ser inte skurkhoroskopen nästan likadana ut som dem för perfekt hederliga människor!


Ett kan i vilket fall sägas: Det är ovanligt mycket som handlar om det materiella på Magnus Hedmans himmel. Och han föddes under den kanske mest förvirrade fullmånen av dem alla: den som spänner mellan kaotiska tecknet Fiskarna och ordningsamma och exakta Jungfrun. Tack vare "stora skurktestet" för en tid sedan har vi också den - åtminstone för mig - otippade upptäckten att Månen/sinnelaget i Jungfrun har en klar tendens till kriminalitet. 

Men det är klart, dess härskare Merkurius har två, tre riktigt starka traditioner knuten till sig, och en av dem är att den är en tjuv. För mig är det rimligt att det är händernas - fingerfärdighetens - Jungfrun som ligger den här sidan nära.

Jungfruns sjätte hus beskrivs i indisk astrologi som tjänarnas hus - och fiendernas. Jag har tidigare frågat om "fiendskapen" har något att göra med att tjänarna har en historia av notorisk otrohet mot sin husbonde eller herre, snatterier och matsilver som försvinner lite så där diskret... Jungfrun har en självmedvetenhet och är verkligen inte ett av zodiakens mest generösa. Mot enskilda individer som "förtjänat det", ja, men inte i allmänhet.

Samtidigt är Magnus Hedmans Sol i Fiskarna formligen "hål i byxfickorna" - allt rinner ur händerna på dem! Och Fiskarna är verkligen generösa, självuppoffrande och självutslätande. Ett ego-löst tecken. Här uppstår alltså under en fullmåne en förhöjd spänning som har med osjälviskt givande och själviska behov att göra. 

Men här vore det väldigt förenklat att säga att Solen står för män och Månen för kvinnor, så att Magnus är den "fiskiga" och osjälviska drummeln och Magdalena den näriga Mån-Jungfrun som söker del av sin framgångsrike ex-makes förmögenhet. Låt oss bara notera att en fullmåne mellan två rörliga tecken (Sattva guna) knappast är ett omen om stabilitet i relationer. 

Jag har för bloggens skull börjat läsa skvallerpressen - och lärt mig mycket om hur astrologins tecken tenderar att uttrycka sig i kändisvärlden. Det var därför okänt för mig exakt hur struligt det har parets historia var. Expressen listar alla "av" och "på" de hade under sina år tillsammans.

Det här extremt instabila umgänget är exakt vad jag också i andra fall noterat med precis den här sol- och månplaceringen. Jag vill än en gång påminna om sångerskan Fergie, där åtminstone jag log åt nyheten att hon är så karaktärslös att hon tvingats gå på hypnosterapi för att bemästra sitt sexmissbruk. Se den exakta parallellen till Magnus och Magdalenas skakiga "livslinje" tillsammans.

Ett annat memorabelt fall av samma "överrörliga" fullmåne var den ene norrmannen, Joshua French, av de två som dömdes för mord i Kongo. Fattade jag rätt var också han en tydlig "drifter" som flöt runt i en föränderlig tillvaro och försökte göra sina klipp.

Tar man Magnus Hedmans fullmåne för sig, verkar han alltså inte alltför smart, och skulle mycket väl ha kunnat bränt alla stålar. Jag har mött människor födda med denna fullmåne som ibland verkat smarta bara för att i nästa ögonblick göra de mest korkade saker.

Intelligensen verkar fluktuera enormt hos dessa, och jag menar att skiftningarna beror på att det är rörliga tecken men rörlighet i Jord och Vatten. Periodiskt rörs "bottenslammet" i de här människornas psyken upp rejält, och deras själsliga vatten blir helt "förgiftade av Jordelementet" - psykiskt förblindade av materiella faktorer. Hedman dömdes t.ex. för droger, vilket är så löjligt typiskt Vattenelementet som dras mot föroreningar...

*****

Men nu finns det ytterligare tecken utöver fullmånen, och dessa tecken tyder på en människa som vet exakt vad han håller på med!

En strulputte av "mångalen" typ, hade inte kunnat lyckas så väl i idrotten, och mycket riktigt finns det skarpare ingredienser på himmelen.

Mars är upphöjd i Stenbockens tecken för en ovanlig förmåga att koncentrera eller fokusera, och den här krigiska och ärelystna tonen kickar igång lyckoplaneten Jupiter som maximerar allt den rör vid. Den som vill bygga sig ett stort berg med pengar (eller prylar) ska tajma sin födelse till jorden med ett sådant här budskap!

I just Hedmans fall understryks verkligen att hans födelse är en av dem som kan dra personlig nytta av den här allmänna stridslusten att bli nummer ett som ligger i luften i flera veckor. För han föds precis de dagar då det mer personliga sinnelagets Måne passerar ett annat Jordtecken och agerar som "kanal" för eller mottagare till denna löftesrika Stenbock.

På den resan har Mars-Jupiter redan hunnit välsigna även materialismens egen planet Saturnus, som - hör och häpna - ligger i pengarnas tecken Oxen detta år.

Jag säger det: det är en nästan sjuklig betoning på materiellt gott som driver den här himmelen, och om inte Fergie ens kunde hantera sitt eget driftliv utan psykologhjälp, tror någon att Magnus Hedman har kontroll över sin vilja att berika sig?

Detta är då ett argument för att han faktiskt försöker blåsa ex-frun på hennes rättmätiga del, för Mars/Jupiters alla framgångar baserar sig på, disponeras av, den oerhört egoistiska placeringen Saturnus i Oxen.

Denna kontrollbehovets Saturnus i tecknet för pengar stämmer naturligtvis inte alls med hans påstående att pengarna gått upp i rök. Aldrig att Saturnus skulle släppa kontrollen! Dessutom avslöjar horoskopet en mycket lyckobådande "ömsesidig reception" mellan Venus (pengar) i ett Saturnus-tecken, Vattumannen, medan Saturnus själv alltså ligger i Oxen, ett Venus-tecken.

Därmed bildas ett bra budskap för den som vill kontrollera pengar, och Luft och Jord tillsammans ger också en skicklig förmåga att snacka eller bortrationalisera i den händelse man inte vill dela med sig av sin förmögenhet! Notera hur väl Luft/Jord-mixens "rationalism" stämmer med just den finansiella delen av Magnus Hedmans liv.

*****

En annan egenskap hos Saturnus är dess tystlåtenhet, gränsande till ett censoriskt beteende (en annan sida av dess vilja till kontroll och gränsdragning). Här är varför Hedman blivit helt tvärtyst på frågan om var pengarna tagit vägen (se Expressen-artikeln).

På rak hand påminner jag mig Peter Settmans horoskop. En neurotiskt arbetande människa som vill åt mycket pengar och vars sinnelag/Månen i Oxen (pengarnas tecken) kontrolleras av en Venus i tät kombination med just Saturnus! Settman vill inte prata med medierna om sina pengar!

Hos Magnus Hedman motverkas den här ömsesidiga receptionen mellan Venus och Saturnus av att Saturnus ensam kastar en av sina dominanta och kontrollerande aspekter mot samma Venus. Planeterna står i förbindelse på två helt olika sätt och det är naturligtvis Saturnus vilja att egenmäktigt kontrollera Venus (pengarna) som får mig att gissa att han visst har mängder med stålar någonstans, men bara inte för kvinnan han bråkade med i många år av sitt liv!

*****



Magdalena Graafs horoskop tecknar heller inte Guds bästa barn, ska sägas. Betydligt ruffligare än systerns födelsehimmel, vilket den omskrivna hjärnblödningen för något år sedan påminde mig om.

Hjärnblödningen förefaller stämma väl med den onda attackplaneten Mars i Oxen (pengarnas tecken för övrigt) som går lös på Solen i Lejonet där Venus (pengarna) också ligger. Eller är det Saturnus stora angrepp mot hjärnans tecken Väduren - eller en kombination av båda?

Samma Mars betyder också krig angående pengar (Oxen) och eftersom den ligger kombinerad med månnodsaxeln, ser man att aggressionen (Mars) tycks bero på att den ligger på "förlorarens" sida: med den "avklippta" draksvansen Ketu. Samtidigt, ligger den giriga och hungriga Rahu i Skorpionen vars korresponderande åttonde hus representerar pengar som tillhör partnern ("andras pengar"). Fast vi inte har klockslaget funkar den läsarten väldigt bra här!

Se hur snyggt stjärnorna redan målat upp berättelsen vid hennes födelse om en girig kvinna som ska börja bråka med sin kärlek om pengar!

Hennes tidiga kärlekserfarenheter var ju inte så bra - vill minnas att hon spelade ångerfull sedan hon passivt deltagit i något rånförsök en tidigare pojkvän planerat.

Jag utgår här från en lunchfödelse så att Månen hinner in i Kräftan, samma placering som syrran har. Men i Magdalenas fall kombinerar sig sinnelaget med en kall och egoistisk materialistisk instinkt (Saturnus) som därtill kastar en enorm vilja att vrida saker till sin egen fördel (aspekt mot blomstringens Jupiter i ego-tecknet Väduren).

Saturnus är alltid iskall och instrumentaliserande - här jobbar den avsiktligt med Jupiter-Väduren för att skapa lycka åt egot. Nå, är ex-maken en bedragare och lögnare, har hon väl rätt att söka förse den egna fickan. Hon har ju laglig (Jupiter) rätt till pengarna. Det här är en naturligtvis helt slumpmässig men ändå passande läsart på Jupiter i Väduren (Lagen på Min sida...).

Det ser ut som om de här två verkligen förtjänade varandra.


Palestinavänstern - blodtörstiga hycklare?


När vi med tidens gång reinkarnerar -
vem kommer gårdagens arabhatare att vara då?


När jag sökte påminna mig vilka svenska namn som förekommit i alla skriverier om kapningen av Gaza-konvojen med förnödenheter, kom jag på fyra: författaren Mankell, skrikiga Feiler (som inte går att ha med i studiointervju utan att han går upp i falsett och ödelägger all diskussion), religionshistorikern Gardell med hustrun, idéhistorikern Manga.

Av ren och skär nyfikenhet dubbelexponerade jag deras horoskop på det för ögonblicket då Israel inledde bordandet av det första fartyget. Ren nyfikenhet, bara för att se vilken eller vilka MINSTA GEMENSAMMA NÄMNARE som skulle kunna tänkas visa sig.

För att underlätta för novisen har jag rödfärgat det ENDA zodiaktecken som visade sig förekomma i samtliga fem horoskop: Lejonet, djurens konung. Meningen med detta motiv ska sedan kort dryftas.

Not. Horoskopet för bordningen är ställt med Tel Avivs koordinater.
Ett exakt horoskop skulle skilja sig mycket lite från det här ovan.


Begränsar man sig till de fyra aktivisterna finns faktiskt också ett annat zodiaktecken befolkat hos samtliga fyra, den stöttande modersprincipen Kräftan! Men i det militära bordningshoroskopet finns naturligtvis inte ett spår av empatins tecken, så minsta gemensamma nämnare är LEO, djurens suveräne konung.

Från inlägget (länk nedan) som frågade sig om Israels nationalhoroskop vittnar om en skurkstat, känner vi igen två faktorer i horoskopet för bordningen. Det var återigen den tid på året då Solen passerar Oxens tecknen - Israels eget födelsetecken - den psykologiskt kanske mest naiva av de tolv principerna. Oxen illustrerar identifikation med sitt fysiska substrat, med sin kropp, sin tomt eller sitt eget land. Oxen drar mot nationalism, revir och territorialt tänkande i lika hög grad som den distinkt protektionistiska Kräftan.

Landet Israels olyckliga födelsehoroskop upprepar sig också vid bordandet av båtarna genom att krigshetsaren Mars passerar Lejonet. Det här bildar en betydligt sämre variant av djurens konung än när den stabila Solen i härskar- och hemmaläge befinner sig där, mer ojämn och uppbrusande - mer blodstörstande.

Att astrologin är extremt komplex förstår man av det jag just sade om Dror Feiler. För född med Solen i den förment solida härskarpositionen i Lejonet, varifrån kommer då hans obalanserade psyke, hans snarhet till gapighet? Jo, från krigaren Mars i det tecken som har lättast att känna sig hotat: revir- och försvarsinstinktens Kräftan. En distinkt nervig position som aldrig borde dra ut i krig överhuvudtaget.

Samma olyckliga kombination av härsklystnad och stingslighet uppvisar Humanisternas ordförande Christer Sturmark - att han helt enkelt inte kan hålla sig lugn i en intervjusituation och respektera opponenten, har visat sig gång på gång.

Inte ens Solen i Lejonet är således en garanti för en stor ande! Horoskopet är ett helt, och från det att man likt en empiriker börjat isolera delarna för att "kontrollera" deras beteende har man faktiskt missat poängen - med astrologin, med Livet!

*****

Kräftans beröring till sjöfart, och skeppets vaginala form, ger en urgammal arketypisk serie: Kvinnan, urmodern, havet, näring, trygghet - arketyper är som moln av sammanflätade betydelser.

Dessa fyra Palestinaaktivister må därför nominellt ha varit enade via Kräftan - förnödenheternas moderskepp. Men reellt visar Lejonets tecken vad de närde i sitt undermedvetna: de var som vita korstågsfarare under Medeltiden, de var ute för att söka konfrontation. Och konfrontation fick de.

Med Guds egen visdom - färdplanen skriven i himlarna - behöver man lyssna mindre på partsinlagor och subjektivistiskt pladder.

Här står facit skrivet: Israel är en olycklig nation som kanhända aldrig haft något perspektiv på sin existens, men det rättfärdigar inte vänsterateistens dragning mot sidor som ropar på blod (Mars = strid, blod) och vilja till konfrontation i frågan om vem som har den ståtligaste lejonmanen. 

Astrologin visar att nyckel i tiden var "Mars i Lejonet" - ett showdown som skulle visa vem som röt högst. Jag finner det mycket intressant att båtarna tycks finansierade av en organisation som tidigare tagit till våld, vilket ju faktiskt skapar en större förståelse för Israels syn, även om tyvärr deras nationalhoroskop (nytt fönster) visar att landet FÖDDES med paranoida identitetsstörningar.

Astrologi är praktisk visdom. Men ordet visdom existerar inte längre i den politiserade och sekulära västerlänningens vokabulär. Därför är vi ett hån inför himmelen i allt vi företar oss. Därför är apokaplypsen ett måste för en ren omstart. Demokratin har ännu en gång visat sig vara en oduglig inrättning. Men väst hade en bra serie och det verkade fungera en stund...

Nästa civilisation kommer att bygga på tidlösa principer, sådana som Aldous Huxley hänvisade till i sin klassiker The Perennial Philosophy (1944).

*****

Några stickprov ur floden av meningslösa tidningsskriverier, där ingen förstår att det inte är människan som spelar det här spelet utan gudarna.

DN, SvD: De sköts på nära håll
SvD: Mattias Gardell låtsas som om han inte har en korstågsfarares dissonanser djupt inbäddade i sin själ (Mars + Venus = hora efter krig)
SvD: Vicepresident Biden ger Israel rätt att borda

_____
Not. Undertecknad deltog i ett av de sena korstågen, enligt klardrömmar mottagna under 1980- och 90-talet, då som den holländske godsägaren van Oordt. 

Åtminstone två individer från den tiden är nu inkarnerade som svenskar och Ship to Gaza visar att det bör finnas ännu fler före detta holländare här. Tydligen har några av dem inte hunnit lära sig något nämnvärt nytt under de åtföljande liv de kan förmodas ha haft på jorden.

tisdag 1 juni 2010

Rajas & den brinnande lidelsens helvete

En sju sidor lång betraktelse över reinkarnationen, ett stört undermedvetet och homofenomenet. Astrologin är konstant i sina signaturer alltmedan bärarna av dessa komplex passerar revy. En del återkommande bloggläsare har därför redan sett följande historia. Just det här fallet har emellertid sitt intresse ur ett astrologiskt perspektiv.

Foto på och av Elisabeth Ohlson Wallin
(modifierat för att belysa själen)


Något om fotografen Elisabeth Ohlson Wallin på morgonradion fick mig att söka upp födelsedatumet. [Här ett Newsmill-inlägg om saken, en fotoutställning om utagerad homosexualitet i arabvärlden.] 

Det var ju ett mindre ståhej när påven förklarade förre svenske ärkebiskopen K.G. Hammar för icke önskvärd i Rom sedan kvinnans porträttering av Jesus - som själv uttryckligen diskuterat olika förhållningssätt till sexualitet i Nya testamentet - degraderade honom till ett offer för sina psykiska drifter (homosexualitet).

Berättelsen där Jesus går på vattnet är kristallklar när men inser att det är en symbol (förutom möjligheten att mannen faktiskt kunde identifiera sig totalt med naturlagarna och därmed neutralisera deras makt). 

Som symbol säger berättelsen, "Se, här var en stor själ som INTE föll ner i de sublunära (psykiska) vattnen och blev mentalt derangerad som vi andra, "de döda". Här var också en man som, till skillnad från Narcissus, inte blev egokär när han såg sin spegelbild i vattnen och dödsstörtade från andlig vakenhet".

(Notera bl.a. följande antydningar som bildar en undertext: "sömn"/"vakenhet", "oro"/sjunka, lugn/ett med vattnets ytspänning. Nej, det var inga idioter som skrev de där berättelserna.) 

Naturligtvis kunde inte påven bereda audiens åt Svenska kyrkans högdjur om den kyrkan accepterar samma typ av hån som Vilks med flera bedrivit mot islams mest vördade gestalt. Det är också ett hån mot kristendomens mest centrala sanning: vi är gudomliga varelser tills dess att psykets till kroppsliga signaler förklädda föreställningar driver oss ut i allsköns ytterligheter.

Psykiska strömningar är i sig inte det som kallas "synd", men att ge uttryck åt dem är ett luciferiskt uppror mot skapelsen. Pro-gay bildkonst är ett uttryck och därför i strid mot kristendomens värderingar.

Inte bara har jag skruvat lite på fotografens självporträtt för att få fram det djur som vi människor är löst baserade på i vår fysiska design, jag har också valt att ta det astrologiska stickprovet för middagstid. En födelse några timmar in på dygnet (inte alls osannolikt!) ger en klassisk bekräftelse av de avvikelser en del systematiska studier av hbt-horoskop uppvisat.





Även med en tidig morgonfödelse, före halvfyra då Afrodite/Venus avslutar sin vistelse i Fiskarnas tecken, är horoskopet graverande vad gäller dess störningar i Rajas guna, lidelsens (och lidandets) kvalitet.

Men det riktiga haveriet tillstöter med Venus ingress i egocentriska Väduren: "Jag och min kärlek" - notera hur egoprincipen inte har det i sig att avväga den egna preferensen mot vad omvärlden handlar om eller indikerar. Att psyket/Månen här ändå befinner sig i den mogna avvägningens tecken Vågen räddar inte alls den här outvecklade kärleksplaneten, tvärtom - Mån-Vågen disponeras av den skadade ("detriment") Venus!

Dessutom är psyket eller det inre sinnet också vanställt av sexualdriftens planet Mars som i sin klenaste placering i Kräftan anses för "fallen". Indisk astrologi kallar detta tillstånd "debilitet". Just den här attacken mot sinnets omdömesförmåga är dessutom allvarligare än många andra, eftersom det är det irrationella (det omedvetna) Vattenelementet som flödar in och dränker Luftelementet (rationellt tänkande). 

*****

Jag har ofta pekat på att konsten kan vara en legitim väg för de Vatten/Luft-störda människorna. Här kan de blanda "dårskap med glimtar av förnuft" så att intressanta och kluriga konstverk resulterar. De allra mest intelligenta kan till och med hantera psykets dissociativa tendenser instrumentellt. Om detta skrev jag i samband med Pirate Bay-grundaren Fredrik Neij där rätten i princip sade att han satt och ljög dem rakt i ansiktet i sina bedyranden att han inte längre hade att göra med den tekniska infrastrukturen till den illegala fildelningen.

Avsiktlig dissociation behöver inte betyda fega lögnare, den kan också, av de allra skarpaste, användas för fantastisk, absurd humor. Men sen finns också horder av mer eller mindre talanglösa människor som utan några redskap också drivs omkring som ranka skutor på stormiga omedvetna hav. Här kan man lokalisera många ur den homosexuella gruppen. Själar som inte vet vad de har levt för tidigare liv och nu återföds med mängder av obearbetade och märkliga strömningar i det omedvetna.

*****


Från en granskning (nytt fönster) av libidinösa Mars och amorösa Venus i 120 hbt-horoskop återkommer hos fotografen båda anomalierna. Alltför ofta befann sig Mars fallen i Kräftan, alltför ofta befann sig Venus skadad i Väduren. Fotografen prickar in båda dessa placeringar. Därtill är båda de andra lidelsefulla Rajas-tecknen i full (och delvis dysfunktionell) verksamhet!

Slav under lidelsen? Ja och nej. Ett arbete pågår här om att komma till tals med frågor om kroppslighet.

Först lidelsen som en dominant kraft. Se t.ex. den patriarkala Stenbocken, myndig och egenmäktig (eftersom också Väduren är aktiverad). De egenmäktiga vägrar acceptera någon annans lag än sin egen. Samma fenomen har vi redan sett i Venus-Vädurens egen psykologi: det är egoistisk kärlek, kärlek bara till det som liknar det egna (homo), dvs det är inte kärlek alls, utan bara en variant på narcissistiska störningar.

*****


Året 1961 är kanhända problematiskt eftersom Saturnus är hemma i sitt eget tecken för fysisk gränsdragning och realpolitiskt herravälde. Här är Pappa Patriark som bestämmer var skåpet ska stå. I en balanserad psykologi ska ett så här starkt bud om restriktioner ha lämpliga mothugg från "upplösaren" och expanderaren, Jupiter. Så sker inte detta år, tvärtom står Jupiter fallen (debil) i Stenbocken - totalt kontrollerad av sin motpol. De här personerna har lättare för att stänga dörrar än att öppna dem!

När också Saturnus är "hemma" har i princip Jupiters förmåga att expandera sina synsätt totalt frusit inne, Saturnus är den dominanta och utnyttjar Jupiters expansion för att vidarebefordra sin egen snålhet!

De REGLER som Saturnus - patriarken - dikterar, är vad som gäller. Året 1961 ser med lätthet rena regelfascister födas. Se bara modeprogrammet STIL:s skapare, Susanne Ljung.

Den mångåriga programserien är en enda lång hyllning till det normativa modet (Saturnus) och eftersom jag ibland hör reprisen på helgmorgnarna tycker jag mig de senaste åren ha hört en alltmer pro-gay ton i programmet. Detta stämmer med Ljungströms horoskop som upprepar fotografens Venus i Väduren och Saturnus/Jupiter i Stenbocken. 

Den här kombinationen är en "mjuk-hård" variant på egenmäktighet - för en "hård-hård" egenmäktighet, se skådisen Christan Bales egenmäktighetssyndrom eller kvinnomisshandlaren Casper Östlöv som lemlästade sin flickvän för livet - här involverar egenmäktigheten också hätska Mars. (I det senare inlägget också en länk till markis de Sade och hans drömmar om att skada kvinnor. Samma symbolik ännu en gång!)

Med den "mjuk-hårda" varianten menar jag en egenmäktighet med Venus i Väduren som "bara" ger en krympling i kärleken, en nästintill förtvinad förmåga att relatera djupt till det andra könet. Istället är egots känslomässiga och estetiska preferenser otroligt viktiga för individen själv. Och, förstås, alltid med ett sneglande öga till vad "Pappa Patriark" har för åsikt om snitt och skärning. 

Saturnus-i-Stenbocken är den materiella formgivningens mest renodlade budskap, och det är schlager-Annas kombination av Måne och Saturnus i Stenbocken som inte funkade i Europa. Alla utom oss såg att hon var en manierad och fabricerad ung småstjärna. Jag hoppas hon klarar att tvätta bort den tonen med åren.

Här är ett Anna-inlägg om den saken - om att importera för mycket av materiella former till sin själ och sedan fastna i formen. Det är just detta som är den homosexuella människans psykiska problem. De sitter fast i ett tidigare liv och försöker reprisera det en gång till fastän kroppstypen inte längre är densamma! 

Det fascinerande med delar av årgång 1961 är att "Pappa Patriark", som drar gränserna, är internaliserad hos individen tillsammans med barnet Väduren. Egenmäktigheten - viljan till makt - leder till sist till policysättande positioner som mest tycks ha med egots framtoning eller självpresentation att göra. Precis som Susanne Ljung först manövrerade sig fram till Damernas värld för att sedan få sitt eget radioprogram. Fotografen Ohlson Wallin har också nått en position varifrån hon kan kränga sin syn på Venus - som till skillnad från Ljung också inbegriper en sjuklig fixering vid Månen i Vågen, vid kvinnor.

Ur själavandringsperspektiv är könsproblem nästan alltid relaterade till ett byte från en mans- till en kvinnokropp (eller vice versa). Jag har under trettio års tid haft sporadiska (och ibland återkommande) drömmar om ett flertal tidigare liv. Av dessa har två eller tre varit kvinnoliv och ett har jag lyckats belägga. Det var en underlig och lätt obehaglig känsla och tog lång tid att acceptera.

Studiet av reinkarnationslitteratur har visat att detta verkar vara förklaringen till att vissa själar fastnar vid "växlingarna". De har kanhända varit på jorden alltför sällan och har inte fått grepp på lagarna som gäller här... 

Givet Saturnus totala maktvilja i det här horoskopet man kan säga att Ohlson Wallin är en man (Saturnus i Stenbocken) som på gammalt hederligt patriarkalt vis söker kontrollera sina älskarinnor och skådebröd - i det här fallet tvingar hon dem att sitta still i poser genom sitt porträttfotografi. En mycket lättgenomskådad form av den saturniska viljan till makt över andra.

Allra roligast blir det när man funderar över aggressiva feminister och kopplar på röntgenblicken. Under den nuvarande feminina kroppsytan ser man då en bindgalen i huvudsak av manliga liv färgad själ, rasande över att ha hamnat i en fysisk kropp som hänger samman med kulturella föreställningar som hämmar honom!

Bögar har samma problem, och deras luciferiska synd består just i trotset när de insisterar på att leva ut vad som bara är ekon av ett annat liv för kanske hundratals år sedan! De ställer sig på tvären mot det sceneri det Nåderika Ödet byggt upp för dem i detta liv, så att de ska kunna lära sig något nytt. Istället propsar de på sina undermedvetna drifter och låter dessa ta kommandot. De agerar ut fel roll i fel film.

*****


I termer av den indiska avashta-läran om en planets livscykel, gör bristen på födelsetimma att Månen (sinnet) inte kan placeras exakt. Men de tre planeter som är inblandade i det här komplexa psyket, disponenten Venus och de aspekterande illgärningsmännen Mars och Saturnus, har följande "styrkor":

Den stora illgärningsmannen Saturnus är superförstärkt av Jupiter. Grundtonen är alltså saturnisk och bindande (här gäller definitivt karma från tidigare liv). Den "villiga" Jupiter ändrar inget utan förstärker och "öppnar upp" den saturniska grundtonen rejält. Saturnus är retrograd (backande i zodiaken) och på väg mot 6°, dvs enligt avashta-synen nästan inne i bortdöendets sexgraderssegment för en planet i ett negativt polariserat tecken.

Den lilla illgärningsmannen Mars rör sig genom Kräftans 19e grad, också ett negativt tecken. Därmed ligger den i segmentet kumara - ungdomligt stark men utan vishet. Lägg till detta att Mars är "fallen". Bortsett vad den gör med andra planeter (derangerar psyket/Månen t.ex.) är den en enorm källa till problem!

Ändå skulle jag vilja kalla det dött lopp mellan Saturnus (förstärkt av Jupiter, så att dess propsande på en viss form vägrar att dö) och Mars själsliga skada.

Venus åter, kan nästan helt säkert placeras i Vädurens första grad, och som ett positivt tecken räknar vi nu planetåldrarna framlänges. Här är Venus fullständigt nyfödd och det i egoprincipens Vädur. Säg att livsuppdraget på känslofronten helt och hållet handlar om att komma i samlang med det egna distinka jaget man blivit i detta liv.

Hur lätt är nu detta? Särskilt om man ser de attacker som psyket utsätts för från den undermedvetna själen (Kräftan) och från den forminsisterande patriarken Saturnus?

Nej, detta är ett horoskop som omvittnar dåligt karma från tidigare liv som man, illa utförda liv. Den här gången har själen "straffats" (för att därigenom skolas) genom att stoppas in i en kvinnlig kropp. Men till vilken nytta om själen återföds i ett sjukt samhälle som det sekulära svenska, där milda psykologiska avvikelser hyllas?

Jag har varit inne på en möjlig förklaring tidigare. Syftet med karmiska "korrektionsstraff" varierar från land till land. I Sverige kan ett homosexuellt liv tjäna ett helt annat högre syfte än i ett djupt traditionalistiskt land. Här kanske själen föresatte sig (i självkorrektivt syfte) ett smärre, "lagom" hinder för att träna sig i mod och självuttryck.

Att födas bög kan vara just en sådan lagom utmaning. Att "outa sig" är därför rätt för den själen, fastän objektivt fortfarande fel. Vissa synder kan inte repareras i ett enda steg, själen jobbar med ett flerstegsprogram för sin rehabilitering och det här steget är ändå en god början. Alla är inte mogna för "kosmiskt medvetande" i samma stund de får höra om att skapelsen inte består av materia utan av ren intelligens. 

Troligen beror detta "deluppdrag" på att själen tidigare förbrutit sig mot den gyllene regeln, kanske har tystat ner minoriteter - precis som vi i fotografens Saturnus ser ett patriarkalt förtryck mot folket eller mot kvinnor (Månen).

Genom att nu styra in sig i tid och rum och anta en fysisk kropp man garanterat inte vill "bo" i, kommer själen att lära sig mycket om sina tidigare övergrepp och det dåliga karmat neutraliseras - om själen drar lärdom.

Ta det eller skit i det - men det verkar vara så här naturen fungerar! Man kan fördröja sitt uppvaknande i årtusenden genom att ohörsamhet. Och frågan är egentligen ännu knivigare. Titta återigen på fotografens totala låsning i Rajas guna - lidelse och lidande. Vilken chans har en människa att börja tänka nytt och omorientera sig om hon är så fullständigt försjunken i drivkrafter av ett visst slag?

Nej, det är uppenbart att vissa liv på jorden bara är "återbetalning", lärdom genom lidelse/lidande. Dessa är "mellanliven" på jorden, de lägger grunden för andra existenser där själen återfått mer autonomi. Som jag ser det indikerar extrem överdrift av vilken som helst av de tre gunas "drivna" individer. För mycket Sattva guna (godhet, kunskapssökande) är inte heller bra, för rörelse om omväxling blir ett självändamål och det binder också själen! 


Not. Inte ett ord sades om Ohlson Wallins Sol-Oxe i den här texten. Men motsättningen mellan en fysisk Sol och dess disponent Venus i Eld torde vara uppenbar. Inget förlösande kommer från detta "oxiga livsmål" för själen. Hela karma-situationen kretsar kring Oxen, dvs, KROPP. 

Den ultraförstärkta Saturnus jobbar stenhårt på att nöta in medvetenheten om att vi faktiskt har en fysisk form när vi är på jorden. Därav kanske hennes porträttfotograferande - det är djupast sett kanske en slags självterapi eller ett bearbetande av sin egen kroppsliga identitetskonflikt. 

Bilden bidrar till upplevelsen av objektiv distans och gradvis kan så själen vakna ur den brinnande lidelsens helvete. En dag kommer själen att skratta åt sin senaste patologiska fixering, troligen för att fastna i ett annat komplex!


En lång färd.