Fler horoskop ur de Sade-debatten

(Obs, långt inlägg - cirka 7 A4-sidor.)

På Aftonbladets kultursida har det debatterats flitigt under senhösten om samtiden behöver den franske markisen de Sades våldspornografi, och huruvida han egentligen syftade till någon mer genomtänkt samhällskritik.

Långt över tusen personer besökte min astrologiska kommentar, ställd lite från sidan av själva debatten - hur många som orkade läsa mer än några rader är en annan sak. Obviously three believers, att döma av lika många kommentarer på bokförläggarens blogg, Vertigomannen.

När nu Aftonbladet publicerar vad som tycks vara den sista artikeln av någon feminist (jag följer inte kulturmänniskorna i deras sökta och förfinade livsstil och allra minst feminismen), kunde jag dock inte annat än reagera. Redan i öppningsanförandet spårar det ut:

Trots att Markis de Sades verk uppfattats som skandalösa alltsedan de kom ut första gången, har de alltid lästs av människor som haft ett öppet intresse för erotik, det vill säga för frågor som rör begäret och dess förhållande till den andre, könet, våldet och döden.

Det kommer som en total nyhet för mig att Eros inte bara råder över begäret självt utan också dess relation till "den andre, könet, våldet och döden". Det är bra många trådar och medvetna perspektiv idéhistorikern Edda Manga pådyvlar Eros! Freud vänder sig i sin grav och alla arketypiskt intresserade också. Manga redogör nu inte för den här problematiska tanken utan travar frimodigt fram med sin hyllningssång till markisens patologiskt anfrätta psykes fantasmer.

När hon en bit in i texten drar ner buddhismen i smutsen genom en fullständigt otillämplig analogi, insåg jag att några av mina tidigaste blogginlägg om hur sexualpervon får tarmbakterier i hjärnan och bör klassas som sinnessjuka är en symbolisk om än inte bokstavlig sanning.

Jag tolkar den libertinska etiken som framförs i Juliette framförallt som den djupaste ensamhetens väg. Den sadeanska libertinismen kan här liknas med buddhismen och dess upptagenhet med att genom förståelse överskrida världens grymhet och smärta.

Kan en analogi halta mer? Buddhismen är per definition motsatsen till Mangs egen sexuella "upptagenhet", den är den väg där man inte fäster sig eller "obsessar"! Buddhismen söker heller inte genom förståelse överskrida världen, och det var naturens inneboende lidande - passion - Buddha vände sig mot, inte vare sig dess grymhet eller smärta. Doktorn i idéhistoria blottlägger kolsvarta kunskapsluckor i ämnen som inte har det allra minsta med perverterad sexualitet eller feminism att göra.

Efter den här perversa missrepresentationen av buddhismen hade Mango förverkat allt förtroendekapitel och jag övergick istället till att beräkna horoskopet för dagen hon föddes. Jag räknade kallt med att se ett djupt stört horoskop där säkerligen horsyndromet (excessivt libido) var för handen. Jag tog mig samtidigt för med att beräkna dagen för en tidigare debattör, feministen Kajsa Ekis Ekman, som Mungo, likt sin entusiastiske påhejare, de Sades svenske utgivare själv, givit en råsop lite tidigare i texten:

Kajsa Ekis Ekman tar sig för att göra moralpolisiära ingripanden i feminismens namn

Här fanns således ett påstående att väga också mot Ekmans horoskop. Gissningsvis skulle man finna att horoskopen visade på två naturliga motpoler och kontrahenter. Och astrologin - den korrekta som bygger på siderisk zodiak - gör ingen besviken! Här är de båda feministernas födelsedagar:

Ett horoskop fattigt på aspekter betyder i normala fall inget, men i Mangos fall är det påfallande att det händer mycket lite i människans liv bortom den hedonistiska lidelsen, bortom erotiken. Soltecknet är "försteälskaren" Lejonet och här är det nymåne vilket leder till att Solen bränner sönder förmågan till djupare reflektion om vad man egentligen håller på med. Det här Lejonet förnekar sig inte!

Och som jag misstänkte återfinns här en version av horans syndrom, men vi bör hellre säga horbocken eftersom horoskopet är alltigenom maskulint i sin grundtyp. Mars i Skyttens första grad antyder ett libido på vift, en sexdrift som vill utforska. Faktum är att den vill sätta på feminina kvinnor, så tydligt illustrerad av Venus i väna Kräftan. Det är Eld som attackerar Vatten och jag förstår att Mungo inte alls finner några problem med de citat från de Sade som upprörde både AB:s kulturchef och Ekman så pass att de citerade dem.

Hos Manga syns astrologiska indikationer som visserligen inte når den bindgalne markisens sjuka mentalitet men ändå tyder på att det hon uppfattar som "ett öppet intresse för erotik", av andra skulle ses som djup perversion. Den här kvinnan söker själv i sitt privatliv binda och underkuva andra kvinnor.

Den sönderbrända Månen under den dominanta försteälskaren Solen omvittnar inte ensam detta, men det är ett omen som får en bekräftelse när vi inser att våldtäktsmannen Mars attack mot Kräftan (och Venus) överensstämmer exakt med skeendet i Lejonets tecken. För Venus i Kräftan disponeras av samma Måne som Solen söker tillintetgöra. Tala om en kvinna som får ut njutning av att underkuva andra kvinnor! Inte konstigt att Manga doktorerat på sadismens egen ikon.

Det enda goda med det här horoskopet är att människan kan skriva: kommunikatören Merkurius upphöjd i ordfinnaren Jungfrun och välsignad av Jupiter. Men inget vettigt i Luftelementet (ämnen att skriva om), utan på det hela taget bara en ovanligt sunkig version av syndromet "sensationalism" - Eld och Vatten i överhettad kontakt.

När den här överhettningen uppstår och det inte finns någon som helst Luft i horoskopet, då är det fara å färde för ren och skär psykopatologi, total brist på omdöme. Mungos hantering av buddhismen visar hur illa det är ställd med förmågan att visualisera på ett korrekt sätt.

*****

Nå, ligger det då ändå något i det hon sade om Ekman som moralpolis? Har en människa med en helt utslagen Måne överhuvudtaget förmågan att korrekt greppa någon inkommande bild eller är hela medvetandet derangerat till följd av begärets eldar?

Faktiskt ligger det något i det hon säger, även om det bara vara en instinktiv formulering baserad på att hennes älskling Sade inte stod högt i kurs hos Ekman. För hos den senare feministen ser nu dels det mjuka och sårbara soltecknet Kräftan som uttrycker protektionism, kvinnans skydd av sina sårbara delar. (Och det är dessa horbocken Mungo söker attackera via sin aggressor Mars!) Så långt inget onaturligt alls på Ekmans himmel.

Jag uttryckte min beundran för Kate Beckinsales alerta och samtidigt sensibla version av Kräftans tecken i ett nyligt inlägg. Varje soltecken kommer i nästan lika många varianter som det finns möjligheter för planeterna att gruppera sig. Och likväl att det mänskliga medvetandet så subtilt att det kan skönja arketyperna, trots att de ofta förkläder sig.

Men Ekman har faktiskt en formidabel nej-sägare på sin himmel, och det är den i den fria och slösande kärlekens tecken Lejonet sällsynt illa placerade Saturnus. I kombination med Jupiter "som vill" uppstår en remarkabel anspändhet mellan förbudsplaneten Saturnus och den joviale uppmuntraren Jupiter. I kärlekens tecken Lejonet!

Visserligen är Saturnus i 30e och sista raden av älskarens tecken, men Saturnus råder över Jupiter i kraft av en yttre omloppsbana (och en mer långsam färd - mer gravitas). Det är alltså ett "nej till kärlek" som synes vara budskapet här, kanske t.o.m. nej till Fadern eller helt idén med kärlek till män!

Här finns fler underligheter som lustigt nog beror just det tecken som representerar kvinnlig kyskhet: Jungfrun. Jag har redan i ett tidigare inlägg dragit nämnt Hades våldtäkt av Persefone, där den senare kan identifieras som zodiakens Jungfrun, och nöjer mig här med att peka ut att det är den traditionellt maskulina och naturligt onda busen Mars har klampat in på Jungfruns åkermark i avsikt att "plöja henne", ta hennes jungfrulighet!

Mars står för järn, spett, plogar och svärd. Som planetär symbol för rusigt libido är den en potentiell våldtäktsman, och just den här kombinationen, Mars i Jungfrun, hittade vi i våldtäktsdömde operasångaren Tito Beltrans horoskop. En sammanträffande givetvis, men illustrationen tjänar våra syften här!

Med konflikterade tendenser i den slösaktiga kärlekens tecken Lejonet och en de facto våldtäkt pågående i Jungfrun, eller mer troligt: Sol-Kräftans mytomaniska fantiserande om manligt övervåld, förvånar det inte att t.o.m. en sexuellt derangerad feminist som Mungo lyckats fånga upp negativa signaler från denna Ekman.

Den naturligt psykopatologiserande Kräftan (tecknet med de mest tärande och lidelsefulla fantasierna - jämför Mungos Venus-Kräfta som fullständigt rört samma våld och sexualitet med kärlek) denna Sol agerar som dess disponent fantiserar: Och söker vi upp Kräft-Solens disponent Månen, hittar vi den i Skytten, angripen av våldtäktsmannen Mars! Vilken soppa.

Feminister har det inte lätt, har jag konstaterat i några tidigare artiklar. En försvarlig bunt av dem har så dåligt karma med sig in i detta livet att deras möten med män varit minst sagt suboptimala. Enligt den karmiska principen "öga för öga" bör många av dem själva ha varit våldtäktsmän i ett tidigare liv. De har nu omvandlats till kvinnor för att själva smaka hur det kändes.

Feminismen är till stora delar en visserligen begriplig panikreaktion på upptäckten att det inte var så kul ur offrets synvinkel, det man själv njöt av från det motsatta perspektivet. Manga förefaller av horoskopet att döma ännu inte ha nått den insikten, för där ser vi en tygellös sexualmissbrukande Lejon-Sol storma på, understödd av en vild våldtäktsman och skadegörare i Mars. Mango håller antingen på att i blindo agera ut en skada hon varit utsatt för i ett tidigare liv, eller också håller hon på att tjäna hop till ett enormt kok stryk i ett kommande.

*****

Hur som helst, det är här säkerligen representativa horoskop för kulturens undersida. Sådana här horoskop skulle ha haft problem med att publicera i mer medveten kultur, och vad gäller bokförläggaren till de Sade, har jag aldrig sett en mer personlighetskluven himmel. Dr Jekyll och Mr Hyde på ett både dominerande och sjukligt submissivt sätt.

Jag tänker inte kommentera det horoskopet, men innehavarens specialisering på utgivning av erotisk litteratur ligger inte långt bort från symboliken. Det är "försteälskaren" Lejonet som dominerar också på denna himmel. Det finns likheter mellan hans och Mangos himmel, fast Edenborgs är hundrafalt mer sofistikerad. Solen är i Vågen och här finns den intressanta ömsesidiga receptionen mellan Sol och Venus - vilka paradoxalt nog egentligen inte alls tar emot varandra! "Art for art's sake."

Se och dra dina egna slutsatser, känns våldtäktsangreppet från Mars mot Kräftan igen? Dessa två höll varandra om ryggen. Ge mig den människa som kan se igenom sin egen psykopatologi och han ska få bli kung.

Bonusrebusar

Jesus sade: 'Välsignat vare det lejon som en människa förtär, så att lejonet blir till människa! Förorenad vare den människa som ett lejon förtär - och det lejonet blir till människa!'
Thomasevangeliet, logion 7

Lejonet som råmaterialet - sexualiteten - att adla eller duka under inför. Långt senare i historien dyker samma eviga andliga sanning upp i Tarotkorten.

Stänger eller öppnar kvinnan det lejongap hon har under sin klädnad? Hon stänger det eller håller det åtminstone i schack! (Jfr Ekmans Saturnus i Lejonet!) Hur den tokgalna feministen Mango kunde se en parallell mellan sin och markisens livsstil och buddhismen visar hur andligt förblindad man blir när Lejonet har ätit människan, när driftslivet tagit kontroll och rationaliserat och ritat sig en världsbild på dess egna villkor.