Janne + Liza = sant

Både Expressen och Aftonbladet skriver om Josefssons angrepp på Marklund.

En skärmytsling på skolgården det ryker om! Janne Josefsson (den egenmäktige programledaren) och Liza Marklund, med fäbless för att dramatisera lite extra!

Men Liza ger man sig inte på i första taget: SOL i härskarläge i eldiga och dramatiska men också rätt fixerade och värdiga Lejonet¹. Soltecknet är Lizas vilja och mål: att bli den främste. Sinnet är eldfängt, det också: MÅNE i Skytten.

Horoskop uppritat enligt den indiska metoden

Himmelen bjuder också på tendensen till skandaler eller olyckor inom publikationsbranschen - som med boken "Gömda" eller det nu glömda tidningsprojektet Metro Weekend som raskt somnade in.

Dessa problem syns av turbulenta krigaren och olycksbringaren Mars, som hugger mot det zodiaktecken som ligger 90° framåt och i det träffar kommunikationsplaneten Merkurius. Den senare är emellertid i sitt kanske starkaste läge för ordtrollande: Jungfrun.

Här gäller det nästan unika förhållandet att kommunikatören både härskar i sitt negativt polariserade tecken och samtidigt deklareras för "upphöjd" (firad, exalterad).

Varför inte Merkurius får samma ära i sitt positivt polariserade härskartecken Tvillingarna är en gåta. Kanhända är det ett plus för Merkurius/Hermes att vara "jordad" - han är dock gudarnas budbärare till människan och det är här, "i jord", budskapet ska slå rot².

Som synes har det såta paret fallit från samma träd. Janne Josefsson sorterar också - nästan totalt - under de aktiva elementen Eld och Luft. Jag talar här om Solens och Månens placeringar i de fyra elementen - den soli-lunära axeln överskuggar i allmänhet allt annat i ett horoskop!

Återigen syns hos Janne den kritiska störningen som ställer båda de merkuriala tecknen Tvillingarna och Jungfrun i en inbördes konflikt. Hög intelligens eller mental härdsmälta?

Den indiska astrologins märkliga schema av kopplingar (interplanetära aspekter) ger Janne en av de minst önskvärda av alla bindningar mellan dessa två "brainy" tecken: Saturnus, den diktatoriska (som själv, ensam, vill sätta reglerna för allting), befinner sig i den konkretistiska kommunikationsstilens Jungfrun.

Här deformerar stryparen Jannes själva Sol genom att kasta sitt mäktiga "onda öga" hela 270° fram genom zodiaken. Tala om att vilja total kontroll över orden, sina egna eller andras!

När Saturnus (diktatorn) söker strypa det fria ljusets Sol, kan detta ibland vara ett tecken på förståndshandikapp. Utan födelsetid bör man dock inte uttala sig om så personliga detaljer.

För notera, horoskopen är ställda enbart för dygnen, utan specifikt klockslag. Barn födda under dessa båda dygn kommer mer eller mindre att uppvisa de drag som här lyfts fram som talande för Jannes och Lizas interaktion.

Både Janne och Liza har alltså varningssignaler för en hög men anspänd intelligens som kan sluta i mental kollaps. Och detta verkar överensstämma med verkligheten.

Janne har dessutom kommunikationens gud, Merkurius, klent placerad i känslosamma men rejält ologiska Kräftan. Detta bekräftar vad som ibland skymtat då journalisten varit i hetluften: att ge sig i debatt med en människa som hanterar fakta på basis av den irrationella själen kan leda till hur urspårade diskussioner som helst.

Affekten generererar ett - för de ofattbart korttänkta - förledande ytskikt av logik (Tvilling/Jungfru-konflikten) ovanpå Kräftans ständigt skiftande tidvatten av stämningslägen. Det är därför Jannes program kan liknas vid polsk riksdag. Programledarens egen psykiska preferens sätter sina avtryck på debattprogrammets mentala ambiens.

Liza har istället - utöver den firade stilsäkra kommunikatören Merkurius - den överlägset starkaste Solen av dem två. En kappvändande Sol i Tvillingarna, som Jannes, hur mycket Lejon hans sinnelag än säger honom att han är, kan inte toppa en Liza som är Lejon - tydligt förmedlat via hennes rörliga och träffsäkra sinne. Dessutom stärks Lizas Sol av oppositionen från den "goda" Jupiter, vars effekt att tillföra "expansion". Den soli-jupiteriska aspekten är astrologins kanske starkaste vittnesbörd om mycket hög intelligens!

Men även Solen har sina fläckar. Lizas sinnelag - Månen i Skytten - tillhör alltså den rörliga kvaliteten, men jag har noterat att människor födda under Månen i Skytten oavbrutet vrider och vänder på fakta, i enlighet med tecknets klassiska bud: "Gå vidare! Gå vidare!"

Månen i Skytten ger alltså ett ofattbart sökande men ibland slarvigt sinnelag. Saknas heder, blir dessa människor rena lögnare, använder sakuppgifter precis som de känner för. Ohederlig citatteknik är ju något som alltid förföljt journalistiken, och ett tecken på att det egentligen var författare de här skribenterna ville bli...

Men Lizas Lejon-Sol borde borga för en stor dos självrespekt. Fallet "Gömda" är oerhört intressant att begrunda i skenet av hennes remarkabelt kreativa födelsehimmel.

*****

Nästan roligast är ändå den direkta antydan om deras "kärleksgroll": Janne har MARS (passionerad!) i 9-10° Vågen, och Liza accepterar inviten till dans med sin Afrodite/VENUS på motsvarande ställe, 8° Vågen. Detta är Venus dans för de högre konstarternas beskyddarinna härskar över Vågen. Sorry, Janne.

Detta är astrologins perfekta skönhet! Man vet närapå i förväg vad som kommer att hända om man introducerar två individer för varandra. Och deras Mars / Venus -kombination var den andra kopplingen, för Liza var ju redan herre på täppan som Sol-Lejon och Janne nummer två med den ljusreflekterande Månen i samma tecken. Vilket tydligen måste störa honom något oerhört.

Så vitt jag kan se, är det Göteborgsjournalistens Saturnus som stör Solen (Intelligensen) vilket skadar hans intellektuella hederlighet och glädje över att Liza är numero uno i det här landet. Han skulle kunna vara bräddfylld av avundens illvilja. Alltför sällan ser vi på de underliggande motiven bakom spelet på ytan. Astrologin kan öppna upp scenen högst betydligt.

_____

1. Nytillkomna till bloggen kanske tror allt är felräknat eftersom den västerländska astrologin ger Jungfrun som Lizas soltecken. Men väst gjorde ett pinsamt metodfel på 200-talet.

Det misstaget börjar nu bli riktigt allvarligt, när 4 av 5 personer hamnar i fel stjärnbild. Inom några århundraden är alla födda ett helt tecken snett. Inte bara den västerländska "jag och mina prylar"-civilisationen är döende, utan även dess astrologi...

I skenet av den här minianalysen ser var och en att Liza omöjligt kunde vara Jungfru. Lejonet är den absolut enda symbol som gör hennes karriär rättvisa, och hon sorterar därmed i den liga av tungviktare jag skissat på i andra inlägg.

Se t.ex. etiketten "kreativitet" eller "Hans Rosenfeld" för en till Janne J snarlik (men mer vänligt stämd) himmel. Och - inte minst! - inlägget kring Hollywoods största kreativa aktörer, ett inlägg som också innefattar Shakespeare under hans rätta namn: Edward de Vere.

2. Framgången underlättas säkerligen av att flera och viktiga planeter är starkt befästa på födelsehimmelen. Robyn har en makalös serie av perfekta planetära placeringar, med centrum runt Oxen, musikalitetens (som hantverk) tecken ... och en tydlig käpp i hjulet genom en ytterst illa placerad Saturnus. Hade inte Robyn sneat så enormt på Saturnus - chefer, bolagsdirektörer - ja faktiskt ätits inifrån av diktatorsplaneten (och hennes vilja till kontroll över sin musik visar att samma dominanta chef bor inom henne själv) - då hade hon inte behövt vänta alla dessa år på sin andra chans.

Biologi,vämjelse och skorpionen

Psykologen Carl Jungs teori om synkroniciteten har kritiserats hårt - "meningsfulla men akausala samband" föll inte det på sin tid positivistiska västerlandet på läppen.

Men tiderna förändras och den analytiska psykologin har under årtionden haft en fenomenal förespråkare i neojungianen James Hillman (nu pensionerad) som grundade den arketypiska psykologin.

Än mer explicit i sitt omhuldande av livets synkronistiska fenomen - som alla uppmärksamma människor har upplevt - är förstås den transpersonella psykologin, vars grundantaganden också bygger på Jungs tanke om det objektiva psyket. Platon hade kanske sagt Världssjälen. Indisk filosofi hade här upprepat sin bild av livets grundläggande triad: sat - cit - ananda (existens, rent medvetande, lycksalighet).

Gårdagens inlägg om en teori som länkar autism till en hjärna förgiftad pga. mag- och tarmproblem (ger uttrycket "shit for brains" en ny innebörd), och hur denna tanke exakt synliggör ett minst 2000 år gammalt astrologiskt samband mellan sinne och avföring, glider sömlöst över i en nypublicerad psykologiartikel på ScienceDaily.

Artikeln noterar att mänsklig moral förefaller bygga på en äldre och mer instinktiv vämjelse inför...gift! Vad gårdagens blogginlägg utelämnade var den psykologiska valören hos Skorpionens tecken. Englands dominanta astrolog under 1900-talet, Charles Carter, noterade:

Det här tecknet har ett dåligt namn i traditionell astrologi då folk i antiken betraktade det negativa tecken en planet härskade över som ett område där planeten uppvisade sina värsta sidor ...

Av (psykologen) McDougalls primära instinkter verkar stridslystnad, med den korrelerade känslan vrede, eller vämjelse, med känslan avsky, mest likna tecknet vi nu studerar - och särskilt den senare instinkten eftersom den är negativ till sin art...

Charles E. O. Carter - Essays on the Foundations of Astrology (1947, s. 137)

Med andra ord, en praktfull synkronicitet att redan nästa morgon knäppa på datorn och finna ScienceToday instämma i gårdagens blogginlägg!

Det här dynamiska förhållandet till livet - även på den mentala nivån - var självklar rationalitet i en äldre tid. Men sedan Descartes har västerlänningen först dödföklarat världen för att kunna monopolisera medvetandet (själen), och sedan skövlat den helt förtingligade rest som återstod, och det har varit si och så med västerlänningens sensibilitet. Hillman (och Jung dessförinnan) talar om en kulturs psykopatologi - fullständigt osynlig för dem som vistas och lever på insidan av den.

Det är inte konstigt att det är svårt för en normalutbildad människa att åter bli som ett barn, och börja lära av livets eget tal... Men vi ser skuggor från framtiden av det som är på väg: den vetenskapliga rationalismens unga anhängare låter mer och mer som frustrerade religiösa fundamentalister, pådrivna av ormgift från förgrämda psykologier som den samling semi-autonoma komplex som motiverar biologisten Richard Dawkins tänkande.

Scientistens själva studieobjekt håller på att bryta sig ur dennes påfallande kontrollbehov. En livs- och identitetsinvestering är hotad. Men kör hårt med dem, Moder Natur! Tiden är mogen en ny, fantastisk världsbild.

Människan har nu, på moralisk grund inte minst, förspillt rätten till monopol på Intelligensen. Den är ingen accidens i den materiella evolutionen, utan tvärtom förutsättningen för allt annat. (Se samtida medvetandefilosofen Christian de Quinceys initierade böcker.)


_____

Det här inlägget har en fristående uppföljning.

Fexeus som hyliker (Jordelementet+)

I senantiken, innan kristendomen slimmats efter stränga påbud från Rom, samexisterade en mängd riktningar. På något sätt hade Jesus korta liv blivit en sådan katalysator att många föreställningar - även förkristna - kom att knytas till hans undervisning.

Bland annat den mellan- och nyplatoniska synen på människans tre väsensled: soma (eller hyle - materia eller kroppslighet), psyke (själ) och pneuma (ande).

I vår tid har vi intressant nog eliminerat föreställningen om en ande och vill gärna tro vi är "självgående". För att åstadkomma den illusionen behöver man bara omdefiniera människan genom att sänka tankehöjden - som skett i vår vetenskapliga myt¹.

Och eftersom vetenskapens sanningar bara är en uppsättning mentala föreställningar, verkar förstås allt fungera lika bra som förr - även utan ande! Kvar har vi numera det förenklade paret kropp och själ - soma och psyke.

Och psyket förklaras av den mest reduktionistiska vetenskapen som ett rent bifenomen till materien (en inställning den här bloggen betraktar som en ren förolämpning mot livet, och söker tillbakavisa med utströdda boktips).

Inlägget är ett oundvikligt appendix till ett om Knastertorrheten (nytt fönster) då SVT:s Henrik Fexeus, som i SvD menar sig vilja lära folk att tänka kritiskt, visar sig vara ett paradexempel på den hyliska, materiella människan - människan som "objektifierat" fysiskt faktum:

"n kilo manövrerbar kropp."

Så passande att han enligt den astronomiskt korrekta astrologin föddes, dels under ENBART det fysikaliska Jordelementet och det psykiska/sinnesrelaterade Vattenelementet (japp, elementen Eld och Luft saknas helt), och dels med den viktiga Solen i Jungfruns tecken. Jungfrun är zodiakens kritisk-analytiska tecken.

Fexeus födelse enligt den korrekta sideriska zodiaken

I mytens värld - kanske för att hon likt naturvetenskapen våldtagit naturen och tvingat in den i små kultiverade fack - blev Jungfrun som den grekiska Perspehone själv våldtagen av underjordens herre Hades. (Notera att Virgo/Jungfrun håller i ett sädesax - en indikation om Jordtecknets beröringspunkter med myten om Persephone.)

Bara när naturen beter sig som människan teoretiserar om via sin fackindelning (Jungfruns härskare Merkurius är den händige pragmatikern par excellence), väljer hon att kalla detta kunskap.

Fexeus syns mig av horoskopet vara en alltigenom hygglig prick, jämförbar med sångerskan Jill Johnson, vars horoskop inte heller för tankarna mot något djupt tänkande bortom sinnevärldens naiva realism.

(Se "knastertorra" tråden och jämför vad det är på Fexeus lika jordbruna himmel som får honom att vilja manipulera andra, medan Jill är så lycklig bara hon får sjunga rakt ur hjärtat.)

En härsklystnad i Fexeus psyke (Månen) anas via kopplingen till Mars, men den aktiva och viljestyrda människan indikeras av Solen, och den står tillsammans med den välvilliga om än (i Jungfruns tecken) debila kärleksplaneten Venus.

Givet Jungfruns svala rationella jordnatur, är det här ibland rätt kalla ormar, men Venus behåller dock alltid sin övergripande egenskap: hon vill förbindelse. Att den sedan går ut på att manipulera andra för att "lära dem kritiskt tänkande", och att detta låter en smula sjukt i de vises öron, det måste tillskrivas födelsehoroskopets övergripande obalans mellan de fyra elementen, och dissonansen i ett psyke som är infekterat av den turbulente krigaren Mars. Här är Mars fokuserad mot total makt via placeringen i det genuint imperialistiska tecknet Stenbocken.

Om man ska fortsätta anlägga ett kritiskt perspektiv på Fexeus förehavanden, skulle man kunna misstänka att han inte alls vill lära folk tänka kritiskt - han kanske bara showar med sin snabba fysiska uppfattningsförmåga och naturgivna kroppskoordination! Bindningen till sin fysiska kropp är ju ett typiskt drag för de utpräglat "hyliska" livsödena och det här horoskopet formligen skriker "organiserad kropp".

Lite spekulativt kanske man kan säga att hylikerna är nybörjare på jorden: de första liven flexar de här typerna bara sina muskler och kollar in villkoren för att vara människa. Finmotoriken har ju sin tjusning, den också.

*****

Att det tycks ligga en tydlig emfas på den rent materialistiska aspekten vid den här tiden antyds av sjufaldige Tour de France-vinnaren Lance Armstrong, som föddes bara kort före Fexeus.

Men notera skillnden: psyket (Månen) ligger i det extremt exhibitionistiska eldtecknet Lejonet. Jag har skrivit om de onda följder det kan få att komma under både Eld och Jord samtidigt. I Armstrongs fall - kanske givet den kroppsfixerade natur också han är med en allmän överbetoning av Jord och Vatten - yttrade det sig somatiskt (hyliskt) som en otimligt tidig cancer. Den övervann han dock, som det vinnande LejonPsyke han var.

Jag har tyckt mig notera att också Armstrong glänste eller showade med sin uthållighet, sundhet och viljestyrka - på det där "inte-så-underhållande" sättet som tillhör de riktigt självmedvetna människorna. Det aningen tröga Jordelementet är vansinnigt självmedvetet.

Och det ligger ju i sakens natur att stoftet gör sig påmint varje gång man rör sig. Hylikern är så kroppsmedveten att han kanske inte ens förmår höja sig till en ut-ur-kroppenupplevelse i detta livet. (Nå, den kommer som en överraskning när man dör...) Det är denna döda fysiska kropp vi sminkar, formar så den ska visa sixpack-konturer, duschar och vårdar som vore det något mer än själens tempel...

*****

Men till skillnad från de senantika sanningssökarnas fördömande av de som "blott" var hyliker (kroppsfixerade) eller psykiker (känslo- och sinneskonsumenter), ser jag en klar poäng med dessa livsöden.

De tjänar som markörer för vad den platoniska traditionen kallade den Irrationella Själen, så att sådana som undertecknad (helt under Luft- och Eldelementet) ska kunna skriva rader likt dessa, och påminna om att det bortom det sekulära, rent materialistiska projektet existerar en värld platonikerna identifierade som den Rationella Själens värld.

Och verkligheten tar sannolikt inte slut där heller...



Tillägg 090810.

Se även inlägget Platons irrationella själ - ett återbesök för en annan vinkling på människans tre väsensled. Jag vet i skrivande stund inte om Platons liknelse med den tredelade själen i dialogen Faidros är den direkta orsaken till den senare delningen i soma, psyke och pneuma, men de båda verkar inte helt jämförbara.

I Platons beskrivning av själen som delad i svart häst, vit häst och en kusk, torde den senare visserligen vara anden, pneuma, Röraren eller Resenären själv.

Men går det lika enkelt att identifiera kropp (soma) och själ (psyke) med de två hästarna? Nej. Platons liknelse beskriver den svarta hästen som oregerlig medan den vita hästan är lyhörd och svarar på minst ryck med tömmarna!

Och hästarna kan heller inte helt enkelt identiferas med astrologins negativa och positiva polarisering, fastän dessa respektive indikerar fallet från högre medvetande (negativitet) och återvändandet till, eller innehavet av, detta högre medvetande.


_____

1. Det är ytterst svårt att bevisa något som "ande", som inte går att ta på och som sägs existera i en högre ordning utanför tid och rum. Därför satte sig det västerländska vetenskapliga projektet en betydligt mer modest utmaning: att bara studera sådant som kan registreras med de yttre fem sinnena eller deras förlängningar i apparater, och därtill registreras på beställning.

I hela detta förfarande ser man emellertid att människan satt sig själv i centrum. I värsta fall kan vetenskapens metodval urarta och bli till en religiös föreställning så att det som inte är empiriskt repeterbart (intill leda) frånkänns verklighet.

I sina värsta stunder påminner det västerländska vetenskapliga projektet faktiskt mest om treårings psykologiska mognad... Men det är ju något så frestande för det lilla barnet att i början av sin mognad bara befatta sig med de enkla och handgripliga fenomenen. Se etiketten "Ken Wilber" för omnämnanden av den väsensskilda nivå på vilken de största bland 1900-talets Nobelpristagare i fysik verkade.

Psyket och magen - inget nytt under solen

SvD återger ny forskning som antyder att psykologiska problem (autism) och magproblem har en minsta gemensamma nämnare i en gen.

Här kastade västerlandet ut barnet med barnvattnet när astrologin försköts under 1700-talets upplysning. För vad hittar man i äldsta astrologiska doktrin från Indien (om inte redan där ett lån från de gamla babylonierna) om inte tesen att sinnelaget eller psyket och magen båda korrelerar med månen?

Är måne och gen utbytbara? Är båda bara fixpunkter mot vilka våra psyken orienterar sig för att fabulera? Och fabeln eller ordet blev till kött, till fysisk verklighet...

Den största nöten av dem alla för den moderna människan är förstås den relation mellan mikro- och makrokosmos som antikens visa människor föreföll veta något om då de via månen hittade ett samband mellan psyket och magen!

En nyckelterm i den indiska astrologin är sambandha - ett sanskritord som betyder precis vad det ser ut att göra tack vare våra indoeuropeiska språkrötter.

Men alla som mediterat intill kundalini-energins öppnande vet att magen ÄR ett medvetandecentrum, men tala inte med den genomsittlige biologen eller psykologen om detta - de svarta hålen av okunskap i västerlandet är - vad vi än inbillar oss - alltför stora.

Artikeln i SvD nämner forskarnas misstanke att autistiska problem uppstår i tarmsystemet som tar vid efter magsäcken. Enligt den medeltida illustrationen härnedan syns den urgamla identifikationen av Skorpionens tecken med tarmens mynning i anus, samt könet.

Och det bara råkar vara så att Månen (magen), alltsedan indierna övertog astrologin från det döende babylonisk-persiska riket, under sin passage genom Skorpionens tecken har klassificerats som ett omen om debilitet.

Som zodiakens egen komposthög är Skorpionen asssocierad till alla former av förruttnelse och nedbrytning. Inte för inte är detta en uråldrig symbol för döden, inte minst genom förgiftning (skorpiontaggens giftiga sting).

Den skicklige läsaren ser nu hur nästintill skrämmande arketypisk forskningen är som söker förklaringen till psykisk sjukdom (autism) i dysfunktionell matsmältning!

SvD: "restprodukter av icke-nedbrutna ämnen kan föras ut i blodet och vidare in i hjärnan". Och Skorpionens härskare Mars, bara råkar ha sitt andra herravälde, sitt andra säte, i hjässan och hjärnan (motsvarande Vädurens tecken).

Astrologen förvånas inte. Han vet redan, med biskop George Berkeley och med hela den indiska filosofin, att Medvetandet föregår dess fabel om materien och, givetvis, fabeln om "mänsklighetens förnuftiga, vetenskapliga segment"...

"I rest my case." Ju förr nutidsmänniskan kommer runt och knyter an till sina förfäders kunskap, dess bättre! Se novellisten Borges tanke i frågan i en kommentar till inlägget "När biologin växer upp" (nytt fönster).

Hur arketypiskt gestaltade sig för övrigt inte Borges eget liv då han blev blind och därigenom kom att inkarnera det kända motivet att det är denna värld som är blind, men att den som offrar sin naiva realism (de fem sinnenas värld) förverkligar sig som sant seende siare! (SSS)


_____

Tillägg 090303

Se även den fristående fortsättningen från dagen efter detta inlägg, föranlett av en relaterad nyhetsnotis från biologins värld.

Anmärkning. Det ursprungliga inlägget innehöll också stycken av vetenskapskritik, bortredigerade 090312 för ökat fokus på korrelationen mellan den vetenskapliga och den astrologiska myten om att "shit for brains" kommer sig av "shit in the brain".

Knastertorrt (Om Jordelementet)

Astrologin är som en dold textremsa som löper parallellt med världens gång. Få har emellertid tv-mottagare som visar "källkoden" samtidigt som filmen rullar.

Ta som exempel långkörarnas okrönte kung James Arness från tv-serien Gunsmoke (i dagarna på väg att bräckas av Simpsons). Arness återkom sedan i Lilla huset på prärien som den väderbitne Zeb Macahan. Något dammigare och jordbrunare har man väl aldrig skådat på tv-rutan!

Och som det ser ut, så är det också enligt astrologin.

Den indiska, "kvadratiska" horoskopformen och
den astronomiskt korrekta sideriska zodiaken.

Arness föddes under ett bestickande överdimensionerat Jordelement. Och med det menas att astrologins två viktiga poler, SOL och MÅNE, båda faller i tecken av samma element.

"Zeb" föddes till Oxens tecken - det mest okomplicerade jordtecknet: landbacken som solid realitet. Men han hade sinnelaget (Månen) i Jungfrun, det läge då människan börjar dyrka jorden / materien. Människan jordbrukaren, människan odlaren! Att kultivera det jordiska. Materiell kultur.

Som om inte det här räckte är materiens själva kvintessens bland planeterna, Saturnus (det tredje jordtecknet Stenbockens härskare) också den placerad i Jungfrun vid Arness födelse.

Här förstelnar sinnelagets (Månen) rörlighet till följd av konjunktionen med Saturnus. Saturnus är Jordelementets rationalitet och mineralens rigida strukturer. Psykets kvalitet blir en robust och jordnära praktikalitet, ordna och hierarkisera.

Jungfrun är i sig zodiakens i särklass mesta praktiker, den har inget till övers för t.ex. Luftelementets högre intellektuella flygturer och den är heller inte inspirerad likt Elden att "skåda" nya ting. Jordmänniskan, och Jungfrun i synnerhet, noterar livets materiella sida och sätter åstad med att ordna och strukturera den. En fantastisk fallenhet för planritning och administration!

Jungfrun är associerad med händerna, och är därför en praktisk och fingerfärdig varelse i jämförelse med Zebs Oxe som egentligen bara kan "ge hals" och ryta eller sjunga. Oxen kopplas till ansikte, mun och svalg i den indiska astrologin och är ett typiskt musikertecken, behärskad av konstens Venus som den är.

Är det därför att undra över att James Arness andra stora rollfigur, Zeb Macahan, "råkade" få namnet på den i Egypten maskulint uppfattade jordguden Zeb (eller Geb)? Skulle inte tro det.

(Egyptierna vände intressant nog på steken och himmelen var för dem kvinnlig.)

*****

Som nästan övertydligt exempel på jordnära Oxens koppling till musikalitet, se svenska countrysångerskan Jill Johnsons exempellöst Jorddominerade horoskop. Ta bort den grovfysiska "båda fötterna på jorden"-genre hon verkar inom, vad återstår då? En vanlig tjej med båda fötterna på jorden.

Såväl Sol som Måne i Jord och ingen som helst aktivitet i Eldelementet. (Den röda infärgningen är "bara" en månnod som i det här horoskopet tycks helt passiv.) Inte undra på att Jill känner dragningen till Nashville, där man kan förmoda att många fler horoskop av Zeb-typen samlats!

Jord-typen känner av liv via vibrationer i materien: musik. Det i särklass mest "somatiska" elementet. På Jills himmel finns inte en anstymmelse till Vatten, så här existerar troligen inte ens några föreställningar om psyko-somatiska realiteter. Musik som ett rent hantverk. En så avundsvärt enkel himmel!

*****

Där nutida forskning som ett litet barn gjort sig kvitt forna auktoriteter och insisterar på att lära sig allt från början i gen, fast på SITT vis, där hade antikens folk redan hittat en enkel men fungerande modell för att förstå tillvaron i termer av inneboende kvaliteter och dispositioner. Och att modellen fortfarande fungerar. Det ser man varje gång man lyfter fram den dolda "källkoden" som löper parallellt med tilldragelserna i vår fenomenvärld, och jämför de två.

Det kommer att ta tid innan modern vetenskap kommit så långt att de når det eleganta grepp om relationen mellan mikro- och makrokosmiska fenomen som antikens folk ägde. Just nu tycks vi som vara på barnlik upptäcktsresa genom en närmast oöverblickbar gröt av nya data kring generna, vilka som gör vad, för att inte tala om hur hela systemet kan tänkas se ut som samverkande reglersystem (för ingen tror väl ännu att allt detta är slumpmässiga mutationer helt utan avsikt...?).

Men när, eller om, så sker, kommer mänskligheten att ha tagit ännu ett steg genom att nu bli sin egen lyckas smed på ett sätt astrologerna aldrig var. De kommer att förverkliga sin odödlighetslängtan i den evigt förnybara kroppsmänniskan. (Hör någon vilken total mardröm extrapoleringen av de fysiska vetenskaperna i förlängningen utgör?)

I senantiken tjänade astrologin (under en kort period, det medges) som ett verktyg för att realisera eller förbättra människans psykiska eller andliga kropp. Det här finns knappt ens kvar i västerlandets allmänna medvetande annat än som psykoterapi för sjukliga sinnen efter att 1800-talets positivism ("godtar bara den verklighet som de yttre sinnena kan registrera") i sin tur följdes av löpandebandtillverkning av prylar tillverkade av Jord. Nu hade gemene man helt däckat under ett alltigenom inomvärldsligt konsumtionsideal.

Livet är komplext och oväntat, och som dess spegel är också astrologin det. När man tittar på skådespelare som blivit kända för sin exceptionella dramatiska talang, då börjar man plötsligt hitta födslar i Eldelementet, ett livfullt och utagerande element. Särskilt Lejonet, zodiakens stora dramatiker, tjänar som bra kontrast till denna knastertorre aktör som tydligen hittade sin livsuppgift i rollen där han fick gestalta hur européerna lade ny mark under sig! Var människa har sin rätta plats i

THE GREAT CHAIN OF BEING.

Men märk, Arness var nu inte bonde, han bara gestaltade rollen. Och det är här aktörens remarkabla triangel mellan de tre lufttecknen Tvillingarna, Vågen och Vattumannen kommer in. Luftbubbleskapande! För det var bara idén om en jordens pionjär som visades på tv-rutan, inte en äkta jordbrukare!

Jag har genom åren samlat ett flertal horoskop över icke-celebriteter som ENBART består av Jord och Vatten. De två negativt polariserade, känslo- och materieorienterade tecknen tycks sakna drivet att bli celebriteter, åtminstone för en karriär på vita duken.

Dessa helt fysikalistiska horoskop brukar typiskt vara "kuggar i samhällsmaskineret", och privat människor som lever för att vårda sin egen kropp (eller andras), gå på gym, välja bland markadens en miljon schampos och hudvårdsprodukter och liknande.

De tror på "känslor" och är prylmänniskor i största allmänhet. De lever sina liv i vad som i antiken kallades "den sublunära verkligheten", under månen, i de fem sinnes våld. De är inte intresserade av abstraktioner utan är, som särskilt Jordelementet indikerar, helt för pragmatism i ordets vulgära mening: strunt i teorin, funkar det så kör på!

Det är de här människorna som ibland blir åthutade, "read the fucking manual" för att de rusar direkt på. "Learning by doing" visade sig nu vara ett problem när datorn kom till hemmet och under tio års tid har programtillverkarna arbetat med att lära sig själva att deras luftbubbla var oändligt mycket mer "yrkesskadad" än gemene mans. Datornernas gränssnitt måste ner till grottmänniskans nivå för att bli allmänt förstådda. Jord implicerar ett skifte från abstraktion till konkretism.

Lyckligtvis har den övervägande majoriteten av dem som domineras av Jord och Vatten ändå någon hållhake på Eld eller Luft via enstaka planetära placeringar. Och om inte annat kanske det finns en partner som kan förse dem med nya visioner och tankar.

Jag tror den kraftiga betoningen av Jord i "Zeb Macahans" horoskop förklarar just den loja pragmatism jag skisserat - Gunsmoke rullade på tv-rutorna i 20 år. Jordelementet representerar minsta motståndets lag i bemärkelsen att VILJAN här är helt underkastad de verkligheter det trögaste av elementen tycks måla upp för sinnena. "Zeb" tänkte säkert, "Varför ändra ett vinnande koncept" och hängde med tv-serien tills den gick i graven.

Jordmänniskor kommer aldrig ens på tanken att allt detta kanske är en dröm eller verklighet i en lägre ordning. De vill faktiskt inte vakna upp till filosofisk inspektion av sina kulissväggar, för de är ju födda att vara konsumister av prylar eller sinnesupplevelser till sin döddag. Hur födelsehoroskopet sedan ser ut vid nästa återkomst till jorden, det är en helt annan historia och en följd av beslut utanför den verklighet de fem sinnena befattar sig med.

Antecknat av en som föddes helt utan planetär aktivitet i Jordelementet, och inte oväntat också står utan nämnvärda framgångar med världens mått mätt. Avundsjuk? Egentligen inte. "Been there, done that."
:-)

Sfärernas musik: Dagen Död för svensk monarki

Kungörelsen av Kronprinsessans förlovning med en man av folket skedde klockan 14.00 den 24 februari 2009 i Vattumannens tecken - soltecknet i det svenska nationalhoroskopet (nytt fönster) och tillika symbolen för den samfällda folktanken.

I en enkel redovisning av "event"-horoskopet för kungörelsen skulle man kunna nöja sig med att peka ut ansamlingen av planeter i 7e partnerskapssektorn, vilket tydligt visar på ett definierande drag för den tidpunkt horoskopet kan tänkas uttala sig om.

Men jag vill istället fästa uppmärksamheten på att det var nymåne den här dagen, och tecknet var alltså Vattumannen. Nymånen symboliserar astrologiskt en projektstart. Det är ur denna konjunktion - detta heliga samgående i brudgemaket mellan brud och brudgum - som Månen sedan kommer att fyllas och svälla upp.

I en äldre tid - då man i högre kretsar ännu praktiserade astrologi - indikerade den här "impregneringen" andens (Solen) ankomst i världen och pånyttfödande av den fallna själen (Månen). Eller, den upplyste regenten som möter folket (Månen). Att Vattumannen indikerar folket som ett mentalt koncept eller folkets konceptioner, har sin särskilda och talande symbolik.

Någon kanske här ser kunglighet i nära samgående med folket eller en av dess representanter! För detta är astrologins tjusning: dess uppsättning symboler är inte i sig att fattas bokstavligt, men förstår man "nerven" i var och en kan man livligt se hur krigaren Mars verkar genom varje högröd och jäktad bilist inte mindre än atleterna på idrottsarenan.

Astrologin är studiet av ett antal principers verksamhet i fenomenvärlden (vår värld), och efter några års studier kan man tydligt härleda ganska komplexa budskap ur det sätt varpå planeter, tecken och hus (livsområden) kombinerats.

På Newsmill konstaterar skribenten Dag Elfström att Westling är slutet för ätten Bernadotte, och en astrolog har sannerligen inte svårt att identifiera signaturen för detta uttalande på den horära kartan härovan. Dödsbudet kommer på två sätt och det är just multipla indikationer (ett "tema") som övertygar astrologen att han har kommit något signifikativt på spåren.

Den enklaste indikationen först. De 12 hussektorerna överlappar i viss mån innebörden hos de 12 zodiaktecknen. Nymånen faller här i det 8e huset vars betydelse sammanfaller med Skorpionen i "den naturliga zodiaken" (dvs innan vi roterat himmelens stjärnbilder med deras planeter till rätt positioner, beroende på tidpunkt och plats på jorden).

Men det 8e huset och Skorpionen symboliserar döden. Den kungörelse vi vet skedde klockan 14.00 skulle, för den som inte visste vad horoskopet associerats med, te sig som ett dödsbud!

Det är indikation nummer två som avslöjar vad eller vem som dör. Den här indikationen är lite mer komplex och förutsätter en kunskap om det antika schemat för vilka planeter som naturligen härskar över vilka stjärntecken. Solen och Månen, t.ex. behärskar ett tecken vardera, Lejonet respektive Kräftan, kungen och folket.

Att Solen representerar samhällets nobless vet vi redan, och Lejonets konnotationer, exemplifierade via ikoniska figurer som Richard Lejonhjärta eller Kristusmetaforen lejonet Aslan i C.S. Lewis barnböcker, har uråldriga anor. Djurens konung är distinkt sinnebilden för den upplyste, andlige monarken!

(Vi lämnar nu därhän de dysfunktionella horoskop där man istället måste läsa Eldelementet på ett elakartat sätt, och där Lejonet istället kan stå för megalomani eller vettlös fysisk passion.)

Men tanken om en solkung kräver ett korrelat: folkmassan. Och den finner vi i Månen - den passiva mottagaren av solljuset, men som lever upp i den mån den kan låta sig "impregneras" av den livgivande anden och bli, som Första Mosebok säger, "en levande själ".

Lejon och Kräfta står arrangerade sida vid sida i zodiaken och indikerar via sina härskare Solen och Månen grundprinciperna i livets spel - givandet och reflektionen/tillbakabollandet.

När det förr sades att det står (en tänkande) kvinna bakom varje handlingens man hade detta sin analogi i Månens reflektion (och fördjupande) av solljuset. Inte för inte associerar den indiska astrologin Månen till manas - sinnelaget - vari all fördjupning av mottagna intryck sker. Men, åter, eftersom alla nu inte kan vara solar på den offentliga arenan kommer Månen också att konnotera folkflertalet...

Notera hur också i en annan riktning den antika astrologin elegant balanserade ut Konungen, Lejonet, men nu inte mot Modern (Kräftan) till undersåtarna som fysiska liv, utan undersåtarna som en tänkande folkgrupp: Lejonet och Vattumannen är placerade i naturlig opposition.

När konungen eller anden "lyser" över eller genom människorna, då formas deras intellektuella värld (Vattumannen är av det mentaliserande Luftelementet). Då är det högt i tak i landet.

Taget för sig, utan Lejonets välgörande inverkan, tenderar folkmentaliteten att sjunka lågt, för den planetära herre som associeras till detta tecken är Saturnus, blytung och avgränsande. En frigid planet utan något som helst "hjärterum".

(Naturligtvis sorterar hjärtat under Solen/Lejonet mittöver - som jag sade är astrologin är ett precisionsverktyg för kreativt tänkande på hög symbolisk nivå.)

*****

Med alla dessa spelregler redovisade, skall nu det noteras att Solen på dess 30-dagarsfärd genom Vattumannen rör sig i opposition mot den tröga Saturnus som för andra året i rad seglivat biter sig fast i Lejonet, mittöver.

Förlovningen kungörs alltså inte bara den exakta dagen för nymånen (Solen och Månen delar tecken under cirka 2½ dygn), utan även ett år under Saturnus 29 år långa cykel då denna blytunga underklassens planet är på visit i kunglighetens tecken Lejonet och samtidigt kunglighetens Sol befinner sig på månadslång färd genom folkmentalitetens tecken Vattumannen!

Astrologiskt kallas de båda herrarnas artighetsvisit i den andres domän för en "ömsesidig reception". Detta är en av astrologins allra viktigaste omen.

Läs nu samman de två indikationerna: blandningen av underklass med kunglighet innebär en "nystart" (nymånen) som via den "världsliga" placeringen i 8e livssektorn stavas "död".

När så Saturnus, den blytunga som också betecknar "karma" (bagaget vi fört med från våra tidigare liv, fast här snarast landets kollektiva bagage) opponerar sig mot dödssymboliken, får vi alltså ett budskap som skulle kunna läsas som "traditionens" (Saturnus) död via en man och kvinnas "projektstart" (nymånen).

Hur perfekt illustrerar inte "event"-horoskopet Newsmill-debattörens klara analys av den svenska monarkins död! Solen anses ytterst klent placerad i Vattumannen eftersom den är fiende med den värd - Saturnus - den nu gästar. Och exakt samma sak gäller stryparen Saturnus något ansträngda passage genom Lejonet på zodiakens motsatta sida.

Klassiskt indiskt schema (kanske övertaget från Babylon)

över härskarnas grad av välmående under sin passage
genom tecken ägda av andra herrar (klicka för förstoring)

Var det så här folket ville ha det? Ytterligare traditioner avlagda. Snart är vi bara sondmatade mikrochips allihopa, givet teknokratins dominans i det här landet. Svensk monarki hade troligen aldrig någon chans, för i de här delarna av världen har inte högre tänkande någon plats - ett sådant tänkande som astrologin svagt påminner om praktiserades i äldre högkulturer.

Nåväl, som astrologin subtilt tipsar om, går hjulen runt, och mänskligheten rör sig cykliskt genom eror av fördumning och kristallklart andeskådande. Tids nog kommer andra kulturer, andra perspektiv.

De själar som samlats här de senaste generationerna arbetar uppenbarligen med basala frågor som rör det materiella livet. Bara en hoper själar som uppenbarligen alla varit fattighjon och slavar i sina tidigare liv, skulle kunna göra gemensam sak och under, säg, ett århundrade eller två, samlas i ett land och där bestämma sig för att alla var jämlika, oavsett hur simpla, själviska eller dyngiga. 1900-talets värderelativism har verkligen anammats på våra breddgrader.

Det är ett enastående projekt som pågått i Sverige: att söka växa som individer fast man förnekat själens existens och istället hävdat att människan bara är en temporär biokemisk produkt. (Biologism.)

I de vises ögon lever det här folket i en mardröm där de söker medicinera bort ångesten över hur lågt i tak det är genom att uppfinna "lindringar" mot det fysiska i det fysiska. Go figure!

Det också uppenbart att den svenska monarkin inte varit kapabel att höja landets medvetande på mycket, mycket länge. Någonstans är det kanske en Upphöjd Vishet som nu låter Huset falla ner i dyn. När monarkin - med dess symbolvärde - försvinner, fullbordas det svenska projektet med dess ambition att fullständigt upplösa alla kriterier utom dem som människan själv tänker ut.

Men minns då, vad som tidigare sades om Vattumannen UTAN Lejonet. Blytungt kommer den frigida Saturnus att dra folkmentaliteten ner till grisars nivå (de där från liknelsen om pärlorna och svinen).

Kungörelsehoroskopet studeras med fördel sida vid sida med det svenska nationalhoroskopet.

*****

Kartan är beräknad enligt den astronomiskt korrekta sideriska metoden där alla placeringar i vår tid faller cirka 24° tidigare i zodakan än med den korrupta astrologi som serveras via den västerländska pressen. Kartan innehåller, i linje med indisk astrologi, heller inte de tre yttre planeterna.

Däremot anser den indiska traditionen de två matematiska entiteterna Rahu och Ketu - månens södra och norra nod - för ytterst viktiga. Dessa "demoniska" skuggplaneter är i allra högsta grad inblandade vid kungörelsen. Demonens avhuggna svans (Ketu) koinciderar närmast exakt med Stockholms östra horisont där Kräftans tecken - folkligheten - är i stigande ("ascendenttecknet").

Det frossande och otyglade drakhuvudet Rahu ligger i smeten av planeter i 7e partnerskapshuset. Stenbocken är det mest klass- och hierarkiskt medvetna av dem alla - faktum är att de två tillsammans bildar den oandliga ekvivalenten till herre och undersåte! Klassblandningen indikerad på ännu ett sätt.

Men månnoderna är här komplexa att tolka, och får vänta till en annan gång. Här ska bara noteras att axeln "öst till väst" (vår jordiska jag-och-du-nivå när vi är blott människor utan en tanke på att det existerar andliga dimensioner), markeras som en sant prosaisk diskbänksrealism klockan 14.00. Den hierarkiskt observanta axeln Stenbock/Kräfta - herre och dräng - lägger sig platt på marken! Ännu ett omen!

Vad gäller deras elementara tillhörighet tillhör Kräftan i öster och Stenbocken i väster Vatten respektive Jord, element som tillsammans bildar den dy eller gegga jag nämnde i förbigående. Detta kan läsas som ännu ett omen som förtydligar nymånens dödsbud: Huset som föll i dyn.

Det är väldigt demokratiskt, men också väldigt mediokert, när ett liv bara utspelas i den socialrealistiska dimensionen och aldrig en tanke ägnas de sublima möjligheter som astrologin kodifierade redan i antiken. En kunskap som sedan traderats genom historien i väntan på att mänskligheten åter kommer att förstå det närmare sambandet mellan universum "där ute" och vårt Medvetande "här inne"...

För en helt annan, mer konventionell slutsats om alliansen, se t.ex. SvD: "kärlek av det modernare slaget". Även i DN vårdar man sig om den politiska korrektheten, i linje med sitt upplevda uppdrag.


Tillägg 090528:

Nymånen i åttonde dödshuset fick naturligtvis en ny och mer pregnant mening efter att Daniel Westlings dödshotande sjukdom och njurtransplantation tillkännagavs i dagarna! Notera astrologins spöklika karaktär: i förlovningsögonblicket är alltså "paret" döende eller förlovningen dödsdömd.

Jag såg helt enkelt inte den djupa signifikansen, vilket en astrolog av högsta strang naturligtvis skall göra, även om han/hon sedan kanske väljer att inte berätta om alla horoskopets indikationer.

Pusselbitar till en självspillares dåd

Det ges flera pusselbitar till självspillaren Heath Ledgers psykologi i en DN-artikel.

Beräkning enligt den astronomiskt korrekta
sideriska zodiaken, där positionerna under
1900-talet ligger c24° tidigare än i den
korrupta västerländska zodiaken.

Fascinerande är att en "neo-vedisk" astrolog på nätet prisade Ledgers "upphöjda" Jupiter i Kräftan för dess goda inflytande på en Merkurius som å sin sida anses "debil" i Fiskarna...som om astrologen överhuvudtaget inte noterat den horribla konjunktionen mellan Merkurius och våldsplaneten Mars i martyr- eller offertecknet Fiskarna!

Senast jag läste en grundbok i astrologi lärde jag mig att expansionsplaneten Jupiter är lika duktig på att förstora upp de dåliga indikationer den kommer i kontakt med som de goda! Och vilken tolkning bör man välja om Merkurius står debil och samtidigt attackeras av göraren av ont, Mars? I ett martyriskt lagt och hyperkänsligt tecken som Fiskarna?

*****

Och den mäktige brittiske 1900-talsastrologen Charles Carters analyser - uppenbarligen baserade på ren logik och djup förståelse av den astrologiska symbolikens grundläggande valörer - fortsätter att träffa helt rätt.

Ledgers horoskop innehåller en närmare koppling mellan Lufttecknet Tvillingarna och Vattentecknet Fiskarna än man vill se. Sinnessjukdom sade Carter om det här, eller en så morbid fruktan för vissa tillstånd att man själv spinner loss och skapar dem! (Essays on the Foundations of Astrology, 1947)

DN-artikeln kommer snuddande nära den analysen: Ledger kunde inte stänga av tankarna. Det undermedvetna fantasielementet Vatten spinner och spinner och tvingar Luftelementet att mentalisera och mentalisera...

Vatten och Luft symboliserar, respektive, den irrationella och den rationella själen i människan. Den som väljer "känslan" får finna sig i ett dimmigare förhållande till logiken och kanske hela tankesfären. Lite som kvantfysikern Heisenbergs osäkerhetsprincip (wikipedia - i nytt fönster). Det här är inte fråga om IQ mot "emotionell intelligens" utan, i de extremare fallen, generalknas i hela det psyko-somatiska systemet.

För notera, det var Ledgers själva psykes (Månen i Tvillingarna) härskare Merkurius som skapade den oheliga alliansen mellan Luft och Vatten. Och Merkurius var som sagt "debil" som ren logiker, samt anfäktad av Mars överhettning - en kombination man sedan kan förstora upp typ 1000 gånger genom Jupiters enorma inflöde av expansiv energi.

*****

Månen är som sagt "själen" i astrologin, och där västerlandet numera förnekar mycket som de sedan kommer att tvingas lära om på nytt, så representerade en gång Månen - Luna - sinnelaget i största allmänhet. Människan bestod i antiken av en "högre" och en "lägre" del, och materialister och känslomänniskor är, tyvärr, totalt förslavade i den sub-lunära världen, rov för de fem sinnenas tyranni.

Om detta var den tidens filosofer eniga. Känslan korrumperar omedelbart den rena tanken och det krävs i princip en kompetent general för att kunna operera logiskt under full känslostorm. Merparten av människorna går in i tunnelseende och klarar knappt 2 + 2 när hormonerna förklarar krig mot människan.

Och Ledgers hantering av emotioner och känslotillstånd talade för sig själv: Venus opposit Saturnus. Alienation gentemot sina egna känslor. Där såg den neo-vediska astrologen i alla fall rätt.

*****

De senantika platonisterna lösgjorde de Fyra Elementen från deras fysiska världsbild och begagnade dem som metaforiska markörer för tillvarons olika ordningar. Skeenden i Eld och Luft ansågs därmed inte ödesbestämda medan skeenden i Vatten och Jord var det.

Den irrationella själen är således ett förkroppsligande av Felsteget - det inbyggda systemfel Platon hävdade fanns i den materiella världen (jämfört med idévärldens perfekta förlagor).

I Heath Ledgers fall kan man därför tänka sig ett genetiskt (biokemiskt) fel (Jord och/eller Vatten) vilket återverkade negativt på hans mentala liv (Luft), så till den grad att hans ande och fysiska värdkropp inte fungerade tillsammans.

*****

Man kan, ur reinkarnationsperspektiv, fundera över meningen med en kort inkarnation i ett felstämt redskap, eller vilka tidigare liv som låg till grunden för att förr eller senare nödgas kvittera ut en kort tur och retur till jorden för en sådan upplevelse...

De som granskat de märkliga fynd som seriösa läkare som Brian Weiss m.fl., rapporterat i samband med hypnoterapi, har emellertid noterat att själen förefaller ha en egen agenda. Ofta liknar den inte nämnvärt det lidande värddjuret människans egna ambitioner! Redan de gamla grekerna lamenterade den obetydliga del i ett större drama människorna spelade.

Kineserna kallade den gudomliga Himmelen "inte god" som människan betraktar godhet, i det att den konsumerade kroppar som man kastade halmdockor i offereldarna.

Den ödmjukande insikten tenderar vi idag att förtränga, vi sekulära, gudlösa materialister som själva är måttet på allt - se denna exempellösa idolfixering och personkult precis överallt! Men det pågår ett annat "experiment" på planeten jorden också, vilket öppnar mot frågor många inte lagt en timma av sina liv att fundera över. Den här bloggen (och min andra, Ockulta ögat) söker av och till ringa in vari det experimentet kan tänkas bestå.

Avslutningsvis kan man i DN-artikeln notera att Ledger intuitivt sökte sig till marijuana, en bevisad stresslösare från naturens örtagård - men det räckte inte. Han gav sig på en farlig blandning av syntetisk farmaceutika också, och det blev slutet för honom.


Tillägg 090223
 
Var filmkarriären verkligen värd en postum Oscar?

Den svenska folksjälen - en horoskopanalys

Kate Bush på 80-talet - kvävd av den uniforma folksjälen?
(Från videon till "Running Up That Hill")

I en musikartikel simulerar SvD:s skribent, politiskt korrekt, problem med att förstå ordet folksjäl i termer av en geografisk-temporal avgränsning. Det går att gissa hur genuint oförstående han skulle stå inför begreppet om det istället definierades i termer av planeternas placering på himlen vid en milstople i landets historia - just på det sätt som forna kulturer gjorde bruk av stjärntydarkonsten för att ta pulsen på sig själva.

Men experimentet är väl värt att göra. Två nätter i rad för snart tjugo år sedan kastades undertecknad just vid insomnandet under en evighetslång sekund in i en djupblå rymd. Där spelade samtidigt och i full samstämmighet all musik som någonsin skapats och någonsin kommer att skapas! Det var som om sfärernas harmoni röjde sin existens.

Från den upplevelsen vet han att den antika astrologiska konsten har mycket gemensamt med musiken. Och det visste Pytagoras med. Den hänförande upplevelsen, repriserad nästföljande kväll, har aldrig återkommit. Men det finns "peak experiences" man bevarar för resten av sitt liv...

SvD-skribentens förlust av meningen i ordet folksjäl bottnar möjligen i ett problem i själva den svenska folksjälen...

Jag har haft anledning att fundera över samma horoskop också i skenet av den generation som vuxit upp framför sina datorer och uppenbarligen verkligen tror att den illegalt nerladdade musik de hämtar från nätet för att använda som en diffus ljudtapet är deras självklara rättighet. (DN har en utförligare redogörelse för samma rapport.)

Fanns någon sådan egoistisk tendens smygande i den svenska nationalsjälens skrymslen, redo att vakna upp där möjlighet ges att fylla fickorna utan att "storebror" ser det, en slags degenererad rövar-viking?

Svaret är ja, det finns ett litet moment av smygkriminalitet i den svenska folksjälen - vilket vi ju alla vet även utan astrologi, se t.ex. F-kassans nystande i det svenska bidragsfusket, svartjobb, med mera...

Men låt oss ta ett steg i taget! Som senaste milstolpe används vår konstitution från 1974 och metoden är den astronomiskt korrekta sideriska astrologin som tar hänsyn till vårdagjämningens precession.

(Astronomen Ptolemaois förödande feltänk på 100-talet, vilket övertogs av västerlandet, har lett till att nu bara en av fem födslar inträffar under korrekt stjärnbild. Indierna gjorde ett bättre metodval och har därmed alltjämt en fullt fungerande astrologi.)

Ett står helt klart redan efter en kort granskning av det sideriska nationalhoroskopets dominanta symboler - det ser ut precis som vi är som folk: svala och kargt resonerande utåt och invärtes osolidariska med det mesta utöver våra egna materiella hållpunkter på tillvaron.

Men märk att detta är "snittsvensken". En del faller kort om horoskopet, andra har nått längre. En nationalsjäl rör, om man så vill, alla och ingen.


Den rationella handlingsmänniskan

Vi är aktiverade mot ett mål (Solen) av Vattumannens typ - det är det saturniska tecknets svala rationalitet som är vår ledstjärna. Men märk här att Vattumannen hade ett annat namn i Babylonien, där studiet av stjärnorna hade sin begynnelse. "Den Stora" var dess namn.

En poäng med benämningen är att novisen undviker missuppfattningen att Vattumannen skulle tillhöra Vattenelementet. Den är i själva verket ett av de tre tecken som grupperas under det mentala Luftelementet.

En omritad karta efter att den onda stjärnan
Algol hade introducerats på bloggen.
Folkpsyket (Månen) har tyvärr en disponent
(Mars) i förbund med detta Satans huvud
och senare inlägg har kommenterat
bristen på verklig kontakt mellan Månen
och överhetens/ledarskiktets Sol i Sverige.

Med "storhet" menade babylonierna "signifikans", det som är stort i bemärkelsen viktigt och avgörande. Den här idén klarnar (tankar och idéer "är" Luftelementet) om man kontrasterar tecknet mot Lejonet på zodiakens motsatta sida.

Lejonet är Solens eget tecken och allting dallrar i hettan. Påtagligt närvarande men suddigt i kanterna (åtminstone i den del av världen där symbolerna skapades).

Det kreativa och slösaktiga Lejonet hittar därför sin perfekta motpol i Vattumannen, som via sin härskare, Saturnus, koncentrerar och riktar in Solens översvallande energi. Vattumannen äger förmågan att konvergera och skapa något signifikant och strukturerat av Lejonets kreativa utflöde.

Vattumannen bygger en mental representation av det som för Lejonet är översvallande och levande liv. Lejonet existerar, Vattumannen står bredvid och verkar som en slipad kristall, en optisk lins. Bilden blir tydligare och framförallt begriplig - hanterbar, begreppslig - även om priset är att det mesta av Lejonets fullhet tvingas utgå.

Det är vad vi svenskar vill! Diskret stå vid sidan av och bygga precisa mentala luftbubblor som representerar livet. Inte konstigt att svensken anses som lite tråkig i länder där man lever livet (mer likt Lejonets tecken)... Men vi är lyckade som ingenjörer och tekniker - och för detta har vi förstås vår Vattuman-Sols herre Saturnus - den precisa avgränsaren - att tacka för.

Saturnus är i sitt andra härskartecken Stenbocken det materialistiska Jordelementets huvudman. Även när Saturnus tar sig an Luftelementet bevarar den sin tendens att sätta upp restriktioner och definiera stramt och snålt - men effektivt. Här träder bilden av ingenjörsmentaliteten fram, praktisk och duglig. Fena på att rita snygga skrivbordsprodukter...

I den värld vi lever i representerar soltecknet våra högtidstunder, momenten vi arbetar mot - och ofta förverkligar.


Den känslomässiga snittsvensken

Men om vår själ eller sinnelag (Månen), berättar nationalhoroskopet en annan historia. Där är vi egoistiska likt det mycket unga tecknet Väduren. Zodikan inleds av Väduren och representerar barnets psykologi, den första formuleringen av en distinkt jag-kärna i psyket.

Väduren är Aries på latin, vilket går tillbaka på grekernas krigsgud Ares, och, förstås den i slutet av 1800-talet så omhuldade tanken om de ariska folken, främst och bäst precis som Väduren/Aries utgör zodiakens huvud och start. I vårt nationalhoroskop av 1974 tycks historiska skuggor dröja kvar...

I vårt inre känner vi oss kanske alltjämt snäppet bättre än alla andra, men det är således en egocentrisk subjektivism som borde granskas utifrån - vilket naturligtvis "snittsvensken" inte är intresserad av. Väduren är lika lite intresserad av objektiva sanningar som Vattumannen inte äger något annat än förmågan till mental kartläggning...

Den här centreringen på en väldigt basal jag-medvetenhet som enbart kretsar kring den subjektiva upplevelsen av sin separathet från alla andra är bestickande vid jämförelsen med det centralistiska motiv som Vattumannens herre Saturnus (koncentration, tyngdkraft) för med sig.

Samtidigt stämmer inte riktigt bilden av en gallskrikande hypersubjektivistisk och ständigt utagerande vardagssvensk. Men astrologin är mångbottnad och ett steg återstår att ta...

Ja, var är då Vädurens välkända aggression? Svensken är ju närmast aggressionshämmad! Eller tillhör det den "yttre" myten som är kopplad till Vattumannen? Finns våldet men först när man går in i hus och stuga för att studera de enskilda uttrycken för det väduriska, impulsiva sinnet?

Genom att även väga in placeringen för de två primära tecknens härskare, Saturnus och Mars - för övrigt båda klassificerade som "naturliga illgärningsmän" i astrologin - kan vår fantombild av den svenska nationalsjälen preciseras ytterligare.

Och den bilden säger, tyvärr, att vi är ett rätt mterialistiskt och fifflande folk, om än duktiga på att i slutändan rationalisera våra förehavanden (via det solära uttrycket i Vattumannen) och få det att se ut som om vi är konforma med lagandan!

Under genomsnittssvenskens egocentriska instinkt att slinka undan varje form av överhet lokaliserar vi Vädurens härskare Mars i Oxens tecken.

Placeringen i ett tecken av Jordelementet stämmer genast om den "ariska krigaren". I folkdjupet är vi inte längre ute på vikingens härnadståg, vi har istället jordbrukarens grundkänsla.

Mars ligger obekvämt nerbäddad i Oxens materialistiska element men i enlighet därmed attackerar svensken sin jord med spett och plog. Odla för bövelsen, för din inkomst och ditt materiella välstånd! Passion för det fysiska.

(Om problemet med att kombinera Eld och Jord i ett horoskop rör hela mitt långa inlägg om aggression, egenmäktighet och materialism.)

Svensken går på instinkt och vaknar aldrig till så mycket som när frågor som "bara" rör prylar och materialistiska betraktelsesätt går i dagen. Det finns något djup ospirituellt i den här naturen, något psykologiskt trubbigt. En nybörjare (Vädur) i inre frågor men ett första steg som kvävs av att disponenten Mars dödar andens eld med en skyffel jord!

Budskapet om avsaknaden av individualitet i folkdjupet är minst sagt en smula störande. Vad gjorde Sverige under hela 1900-talet, sedan folkfattigdomen åtgärdats? Vilka var insatserna för att kultivera folksjälen? Hur kan vi fortfarande stå på ruta ett? Nej, till och med en överkryssad ruta ett!

Mixen av Vädur och Oxe är den kanske mest ofärdiga kombination astrologin känner (se inlägget om "egenmäktighetssyndromet" vilket, händelsevis, också skymtar i vårt nationalhoroskop).

Är det för att skyla denna krumhet landet går och myser i högfärdig inbillning om att vara så himla bra? Fungerar Solens placering i Luftelementet till dels som överkompensation för en grund själslig nivå?

Den största nyttan med astrologins rika symbolspråk, sade psykologen Carl Jung, är att en halvtimmas preliminärt studium av patientens horoskop kortar dennes behandlingstid med två år.

En larmande hop, uppenbarligen i klorna
på en fritt utagerande Mars

En blockering i nationens tanketillägnelse

Vilket är då målsättningen, vad var och är ledstjärnan för folkets omvandling och utveckling som distinkt aktör i världen? Solen i Vattumannen indikerar att rationalitet är A och O när det kommer till landets målsättningar, men låt oss nu titta på Vattumannens härskare Saturnus.

I indisk astrologi menas att det är Solen som visar det objektiva arbetet Sverige söker åstadkomma (förnuftsmässig strukturering - kanske in i absurdum), men det är Solens disponent (dvs, värdtecknets härskare) som anger hjärtat bakom denna målsättning.

Och precis som vi såg att den svenska egoismens hjärta klappade för Oxen, den egna jorden, den egna trädgårdstäppan eller sommarstugan, prylarna och den materiella komforten (ekar 1800-talets Fattig-Sverige fortfarande i vår folksjäl?), på samma sätt bottnar den svenska förnuftstron i Saturnus placering i en högst olustig konjunktion med den södra månnoden eller "draksvansen".

Indisk astrologi kallar de båda noderna där månens bana skär solekliptikan för demonerna Rahu och Ketu. Drakhuvudet är Ketu (då månen stiger uppåt relativt solekliptikan) och detta är en girig influens.

Mot vidundret som girigt sökte roffa åt sig gudarnas odödlighetsdryck ingrep enligt legenden gudarna och halshögg den objudna gästen. Drakhuvudet Rahu behåller girigheten, medan den blinda draksvansen indikerar en känsla av "been there, done that". Eller kanske en känsla eller ett de facto-tillstånd av isolation och avsnördhet...

Det finns något avmätt och oengagerat över den här placeringen, och det svenska nationalhoroskopet drabbas tyvärr av en allmänt negativ grundton när det kommer till intresset att inhämta och organisera ny kunskap (Saturnus och Ketu möts i Tvillingarna, ett Lufttecken redo att i grunden förändra sina mentala konceptioner).

Det är inte helt lätt att förstå vad problemet med den svenska ledstjärnan är, men så mycket kan sägas, att bakom Vattumannens svenska organisationsmentalitet klappar ett genuint hjärta. Också Solens disponent befinner sig i Luftelementet och det anses ge en allmän tematisk synergi. Det är ingen slump att Sverige producerar "system" som är väl genomtänkta.

Men jag vill dröja vid denna störda influens som den avhuggna draksvansen indikerar... I dessa tider av global recession, är det möjligt att man ska läsa dödsdomen över svensk rationalitet inskriven i själva nationalhoroskopet?

För alla luftbubblor, oavsett hur kompetent konstruerade spricker med tiden, vartefter att helt nya tankemodeller krävs för att möta nya verkligheter. Och Saturnus har den kusliga innebörden av Liemannen - döden. Tänk själva: vad när ett system nått total rationalitet, när kartan är färdigritad. Går då inte livet genast vidare? Gamla modeller faller sönder som de byggnadsställningar de ändå bara var...

Min preliminära åsikt om det svenska nationalhoroskopet från 1974 är att det på sikt omvittnade svenskens framtida problem med att släppa sin rationalitet och börja tänka i helt nya banor.

Se diskussionerna om SAAB och Volvo - svensk bilindustri som själva sinnebilden för den svenska rationaliteten och ingenjörskonsten - och de omställningar som nu krävs när vi lämnar industrisamhället och därtill - fast det vill ingen tala om än, pga den våldsamma friktion det kommer att medföra - en global civilisation byggd på ekonomiska och marknadsekonomiska principer.

Den lojhet och handfallenhet inför att ta till sig nya tankemodeller som proppen i annars så sangvina Tvillingarnas tecken tecknar, kan vara den identitetskris det här landet nu har nått. Vi är inte längre samma Sverige som då vi teknifierades - den förhärskande ton som fångas upp ännu 1974 som en Vattuman-nation. Men vilka idéer landet ska hämta hem (via kommunikatören och resenären Tvillingarna), det står ännu inte klart för någon. Hela världen ligger ju i vågskålarna dessa år.

Dessa var några tankar rakt ur huvudet, utan den djupare analys en astrolog bör ägna sin klients horoskop. Kommer några snilleblixtar, uppdateras inlägget.

Framför allt noterar den astrologiskt bevandrade att jag inte sade ett ord om landets Vågascendent - landets persona eller rollmask i dess mellanhavanden med omvärlden. Vågens härskare är Venus och den befinner sig i saturniska Stenbocken (och därmed drabbas nationalhoroskopet också av en mild version av egenmäktighetssyndromet jag bloggat om under februari 2009).

Jag kanske återkommer till kombinationen Vågen/Stenbocken i något annat sammanhang. Den ger ett kluvet budskap och en tydlig indikation om varför svenskarna kallats "tråkiga" (och det var dessutom före den stukade svenska naturen konfronterades med datorn som ersättningsliv).

Men sägas kan, att mixen av Stenbocken och Vågen egentligen är en diplomatisk, överslätande kombination. Naturligtvis är vinsten av en diplomat förlusten av en dynamisk närvaro, medan detta stämmer fullt ut med det svenska kynnet.

Samtidigt ger den här punkten ännu en antydan om att landets Luft inte är vad den borde vara: sant fri i sin tanke. Jämmer-Sverige? Minns att vårt solteckens herre är Saturnus, inte bara liemannen då den dagen kommer, utan i indisk tradition den låga shudra-kastens markör. T.o.m. vårt nationalhoroskop viskar "jantelag", ett begrepp som uppenbarligen hittat ett hem hos oss.

Att det finns problem med "höjden i det mentala taket" syns när en gruppering med distinkt låg snitt-IQ, Humanisterna, kan annektera ordet "fritänkande" och göra det till en synonym för ateism!

Men programmatisk scientism/ateism är så långt ifrån fritt tänkande man kan komma! Det innebär i själva verket en total slutenhet "uppåt" mot luften (symbolen för ett rörligt intellekt) och himmelen. Och det är just detta Saturnus/Ketu-kombinationen antytt och som nu också rollspelet instämmer i genom att Venus hänvisats till Saturnus frigida jordlott.


Sammanfattning

Överlag är detta dock ett gott horoskop - underskatta aldrig uppfinningsrikedomen hos en individ eller grupp som har både Sol och Måne positivt polariserade (Eld och/eller Luft)!

Men en reservation för att folkdjupet är för egocentriskt och materialistiskt, och att nationen på handlingsnivå ser ut att lida av en kontraproduktiv avmätthet inför radikalt nytt tankegods.

Och en reservation för att - fast nu frångår jag kriteriet på en sammanfattning - nationen kan, som andra västländer, misstänkas för en tendens att gynna sig själv i bilaterala avtal med utvecklingsländer ("bistånd mot motköp av våra produkter"). Väduren är en egoistisk grundton i vårt kollektiva psyke och aldrig så mycket elegant retorik i det blå (Vattumannen) kan göra en självtjänande grundattityd ädel.

I synnerhet i frågor om religion (och övriga "stora frågor") visar svensken en närmast kriminell okunskap och flathet. Det egocentriska barnet har för mycket mental luft men med för lite egna upplevelser för att kunna uttala sig omdömesgillt (minns den ohyggligt outvecklade kombinationen av Vädur/Oxe i sambande med vårt kollektiva psyke).

Och vi svenskar har en tendens att fastna i våra egna system (mentala eller objektifierade). Kanske är det därför vi anses som självgoda? En egenhet kring nyckelplaneten Saturnus visade att vi är så pass avmätta på att inhämta radikala perspektiv utifrån att en misstanke infinner sig: kanske föredrar vi att leva inuti en kollektivt delad inbilskhet om vår förträfflighet (minns åter nationalhoroskopets skugga av vår arisk-teutoniska själ)...

När det finns anledning att spika nästa nationalhoroskop, kommer vi därur att kunna avläsa om svensken då rört sig från individualistisk materialism och mot en ökad mental rörlighet!

Vid den tiden kanske SvD:s musikskribent också förstått att hans motvilja mot begreppet folksjäl perfekt återspeglas av nationalhoroskopets ovuxna Mån-Vädur, sentimentet hos det lilla barnet som till varje pris vill markera att det minsann står på sina egna två ben.



Anmärkning angående valet av födelsedata

Stefan Stenudd har på sin välskrivna sajt (västerländsk astrologi utifrån tropisk zodiak), också låtit valet falla på 1974 års Regeringsform. Men han föredrar klubbslaget i riksdagen cirka tjugo i fem föregående dag som födelsetid. Hans tanke är rimlig, men stämmer inte med det officiella datumet 28/2 (källa). 

Jag läser klubbslaget som "konceptionsögonblicket", och horoskop brukar man ställa för barnets faktiska födelse nio månader senare! Jag har här, i likhet med officiella datumet valt att betrakta midnatt den första dagen under ny lag som det faktiskt nyfödda Sverige. Jag menar, det kunde ha fallit en atombomb över landet sedan riksdagsledamoterna gått hem - och då hade vi aldrig haft något land att astro-analysera!

I båda fallen förblir dock den svenska nationalsjälen av typen Mån-Vädur med dess underliggande materialistiska fixering via Månens disponent Mars i Oxen.


Se även Wikipedias artikel om mundan astrologi och särskilt astrologen Charles Carters transponering av de 12 husens betydelser till nationell astrologi.


Tillägg 090313

Bloggen AllansfrittSverige bjuder på en genomgång av statsminister Reinfeldts ungdomsvision från 1993 av nationens tillstånd. Fascinerat noterar jag att hans spensliga skisser av svenskarna - "det sovande folket" - uppvisar påfallande likheter med dem jag här gjort utifrån nationalhoroskopet.

Se bara hur formuleringen "svenskarna söker sig till kollektiv, samtidigt som de strävar efter ensamhet" machar Solen i kollektivistiska Vattumannen samtidigt som Månen i individualistiska Väduren ter sig "kvävd i sin linda" pga härskaren Mars i Oxen och det problematiska att Eld (Väduren) och Jord (Oxen) inte gärna låter sig förenas.

Bloggens syfte är uppenbarligen inte att ära Reinfeldt för hans litterära ungdomsverk, men det astrologiska perspektivet bekräftar hans klara blick för den inkrökta kollektivsjälen. Det är kanske därför han idag är landets ledare...

*****

Här är senare inlägg i ämnet:

• Kulturskymning (Nationalhoroskopet - ett återesök)
• IT & demonangreppet mot det svenska psyket
• Ond demon 2011. Agent: journalistkåren!
• Centerns pakt med Djävulen - Gamla Bondeförbundets horoskop visar sig har intressanta beröringspunkter med den lägre aspekten av den svenska folksjälen, den som enbart relaterar till ego och egots materiella försörjning (Väduren/Oxen)

Se också Sveriges planetära cykler (dasa) för ytterligare inlägg

Och ordet blev kropp (Mickey Rourke)

Mickey Rourke i comeback som filmens luggslitne The Wrestler. Som sig bör med ett förflutet som boxare, visar skådisens födelsehimmel den klassiska överbetoningen på materialitet eller fysikalism - mängder av placeringar i Jord- och Vattenelementen.

I dessa fall fastnar individen med lätthet i de fem sinnenas våld och livsvägen kantas av en solkig grundton. Sök tala Platons "introspektion" med en sån människa och du vet snabbt att du är ute i ogjort väder!

Det är också enligt "Jord-Vatten-principen" västerlandets vetenskap (och hela den sekulära civilisationen) fungerar: självvalt i exil på utsidan av sig själv, förnekande några inre dimensioner, enbart förlitande sig på kunskap via sinnena. Antikens visa män hade utgjutit sig som som gråterskor över västerlänningens dödsstörtning ner i dårskapen av enbart-yta.

Rourkes astronomiskt korrekta horoskop,
uppställt med indisk, "kvadratisk" design

Anlaget för den vise mannens andlighet eller tänkande på högre intellektuella nivåer (Eld och Luft) är inte uttalat på Mickey Rourkes himmel, även om man knappast kan bortse från den energiska oppositionen mellan krigaren Mars (boxaren/The Wrestler i Rourkes liv?) och framgångsstjärnan Jupiter - den senare i Lejonet.

Lejonet - individualitet. Och visst är han en karaktär! Och det är därför alla, enligt DN, älskar hans berättelse om eländesåren och återuppståndelsen!

Kalla denna röd-blå axel på himmelen en strimma av hopp i vad som i övrigt är ren gyttja (jord + vatten = mud wrestling). Men det är likväl en framgång som inte höjer sig över honom själv som individ (Lejonet), och såtillvida "förbrukas" det här horoskopets ande (Eld) på den inomvärldsliga aspekt som stavas Mickey Rourke.

(Se paradoxen! Det "inom"världsliga är slagggen som den centrala eldhärden i tingens centrum spytt ut för att i objektifierad externalitet stelna till de dödas värld. Och det är detta vi kallar vår verklighet - gyttjan, sinnesdatat...)

DN:s Kerstin Gezelius återkommer om och om till det hon ser i Rourke: den effeminerade, androgynen. Och naturligtvis finns den aspekten på hans medfödda kartritning som ännu en av ytans egenskaper: se bara Månen (psyket - sedan antiken med kvinnliga attribut) nära konstellerat med Venus mittöver. Venus: skönhetens och prostitutionens skyddspatron. Psyket lyser alltid igenom kroppen - i synnerhet när det somatiseras i Jord!

Och givet psykets självhat i den frigida och strikt objektifierande Stenbocken blir Rourkes närmast kroniska missanpassning, oavsett konkret ramsituation, begriplig. DN-skribenten utelämnar egentligen bara möjligheten av en bortträngd homosexualitet som förklaring till Rourkes destruktiva livsbana.

Det är i synnerhet i Vattnet - psykets element - vi hittar de smärtande psykopatologierna, inte minst upplevd fiendskap till den egna kroppen. Den enda lösningen för vissa att bli Man kanske är att fullständigt slå sönder sin kropp under en halvdan boxningskarriär...

Horoskopet tiger således still om i vilket skick den inre andevarelsen är som kom hit förklädd som Rourke. För minns vad mänskligheten alltid vetat fram till den moderna materialismen: det är vi som är The Alien! (Se ett flertal blogginlägg om reinkarnationen.)


Efterord.

Människor som gör sig ett namn inom det fysiska - vare sig som atleter, bara plastikopererade, eller som biologer - tycks födda vid tidpunkter då Jord och Vatten dominerar. Se också inläggen om Charles Darwin, Richard Dawkins och under etiketten "kreativitet" deras motbild - de spirituella Nobelpristagarna i fysik och andra skapande människor.

Logiken är lätt att förstå: fysikalisterna tillför inget till den naturligt givna värld vilken de studerar enbart via de fem sinnena. Likt Linné kan de bara systematisera eller kombinera de data som anmäler sig via de externa sinnesportalerna.

Nobelpristagarna i kvantfysik är å sin sida alla rena tänkare i Platons tradition. Via matematiken (högre mentala representationer) når de egenskaper hos verkligheten vilka helt enkelt inte kan representeras i världen och inhämtas via de fem sinnena.

Möjligen är det därför Johannesevangeliets 1:a kapitel - som rubriken alluderar till - låter Logos komma till världen och anta "köttslig" (fysisk) form, för att den vägen väcka de upplevelsefixerade och sömndruckna andevarelser som kollektivt går under namnet människosläktet.



Tillägg 
Den 27 mars 2010 - ytterligare ett inlägg om Rourke.