Woody Allen: Mia Farrows hat förstörde dottern

Så replikerar Woody Allen efter att adoptivdottern Dylan återigen anklagat styvpappan för sexuella övergrepp. Jag måste säga att som brittiska The Guardian återger historien och Allens öppna brev i en amerikansk tidning, så lutar jag nu lika mycket åt hans håll som jag lutade åt Dylans för en vecka sedan. Bloggarens soltecken Vågen finner allt så rimligt men efter några svängningar hit och dit balanseras vågskålarna ut. (Senaste turen även i SvD.)

Jag granskade och filosoferande kring Mia Farrows sideriska horoskop redan i juni 2009, och skrev avslutningsvis:

Jag vet för lite om Farrows hela biografi för att säga mer, men börjar man gräva betvivlar jag inte alls att man kommer att hitta ett precis lika komplicerat och stormigt förövar/offer-liv även i kvinnorelationer som denna nästan bisarrt "hyperaktiva" himmel antyder.

Misstankarna faller nu onekligen på Mia Farrows hat mot maken pga. hans ökända relation med en annan av deras adoptivbarn och faktum är att den före detta supercelebriteten (i USA) har ett av de värre "egenmäktighetssyndrom" man kan tänka sig. Det ingår naturligtvis i den egenmäktiges fantasivärld att själva bestämma vad som hänt och inte hänt. "Segraren Stenbocken skriver historien". 

Det är rätt beklämmande att läsa i The Guardian hur Farrow tydligen utnyttjar sin son Ronan från alla håll och kanter. Utmålar honom som den berömde Frank Sinatras blåögde son när hon vill skada Woody Allen, men, som den senare påpekar, edsvuren låtsas som sonen är med Woody! Notera Mia Farrows extreeeema maktfixering i tionde huset (vilket kan inkludera attraktion till de män - eller kvinnor - som representera ren och skär makt).

Personligen har jag alltid mått illa av att se kvinnans ansikte och jag för mitt liv inte kunnat förstå varför - hon ansågs ju så attraktiv. Men det var något med hennes öppna ansikte jag fick psykiska allergiretningar av. Jag börjar ana vad det är: bakom ytan bor en galet härsklysten sociopat och t.o.m. via ett fotografi kan själar röja för varandra vilka de egentligen är.

Ville man förenkla och desinformera, kunde man också ha ritat horoskopet med färglagd emfas på de här fyra tecknen:

Men ett är säkert: trots Mia Farrows storkors i Ljusets, lätthetens och medvetenhetens kvalitet (Sattva guna), är allt detta satt på undantag vid födelseögonblicket! Samtliga sattviska tecken har intagit obskyra och onda hus, undantaget det nionde, Guds hus enligt grekerna, som för en sekulär och fallen människa bara lever kvar i den otydliga tanken om att människor förenas av ett "samvete" (samma vetande). 

I en intelligent kultur (dvs. icke-västerländsk) är Jupiter som niondehusets härskare mycket lätt att förstå, indisk astrologi förklarar att detta är Eterelementets planet och Eter är det femte element som föregår varje världsmanifestation baserad på de fyra elementen. Indierna hävdar också att nionde huset är horoskopets bästa hur och en indikation på den högsta dharma en själ på Jorden kan komma i kontakt med.

På ett prosaiskt plan indikerar nionde huset fördomsfri och förutsättningslöst sökande efter sanningen. Även an "vanlig" forskarutbildning på högskolan är således Guds arbete med att sattviskt öka Ljuset och medvetenheten. Sedan måste naturligtvis nionde huset preciseras, i fallet Fredrik Reinfeldt såg vi snarare onda effekter i nionde eftersom Jupiter hos den svenska politikern befann sig i sitt eget naturliga hus, men där representerade Oxen eller materialism som hans högsta religion och Jupiter därtill hade funktionen av en verksam illgärningsman. Reinfeldt avgudar Rovkapitalismen!

Innan vi kort ordar om Mia Farrows nionde hus, måste dock fastslås i vilken "tonart" horoskop manifest går:

Väduren stiger i öster och som zodiakens debutant är detta linslusens tecken, Barnet som ger sig in i världen. (Världen befinner sig som en teaterscen inuti Själen, som blickar in i föreställningen. Världen existerar överhuvudtaget inte på det objektiva plan som det onda västerlandet med dess materialistiska vetenskap söker lura i sina invånare.)

Men barnet har hybris och härsklystnad från samma ögonblick det föds, för ascendenthärskaren har redan upphöjt sig i Stenbocken! Krigaren som i sin okunskap försöker "göra en skillnad" (hör moderaternas äckliga och själviska språk) är således både i tecknet för sin "upphöjelse" (maximala effektivitet?) och i det mest upphöjda huset för dem som bara förstår världsligt språk - den falska världens språk.

Enligt doktrinen om planeters verksamma natur, har Väduren i öster sin härskare Mars med sig som en "verksam välgörare", och det gäller också Solen, händelsevis upphöjd just i Väduren.

Det är genom Väduren, första huset eller egot den djupare solära Identiteten måste arbeta, indisk astrologi kallar ascendenten/första huset för ahamkara, "framskapare av det falska jaget". Det är så enkelt att man måste ockupera en fysisk kropp för att kunna komma i besittning av denna "åtskillnad" mellan sig själv och andra människor och ting. Bara med ett falskt rollspelsego kan den levande själen gå in i den drömbubbla som är vår värld.

Men säg den lycka som varar: Mia Farrow är förutbestämd att tillhör "den högsta kasten", tionde husets maktmänniskor. Kom för övrigt inte och säg att inte celebriteter har extrem makt - makt över de okunniga och lättledda massorna - celebriteterna hjälper att hålla hela den sjukliga modekonsumtionen i gång, och filmindustrin, och .... all den narkotika som ett folk förslavat av Rovkapitalisterna betingats att uppfatta som sin belöning för en veckas arbete i helvetet.

Den första av kartorna visar varför denna starka Mars alls inte är till någon lycka: den attackerar genast Mia Farrows Persona eller falska egoroll. Vi har med andra ord en fullständigt okränkbar makthavare som ifrågasätter Mia Farrows utspel. Kan detta verkligen vara hon själv som sätter käppar i hjulet för sin egen trovärdighet? Är det inte mer troligt att tionde huset också har ett eget, "objektivt" liv vid sidan av Mia Farrows deltagande i offentligheten. Skulle inte den upphöjda krigaren Mars i lika hög grad kunna illustrera män (män = Mars) som faktiskt eller i hennes fantasi åsamkar henne lidande.

För detta är inte ett sattvisk horoskop, det är lidandets eller passionens kvalitet Rajas guna som äger de fyra prominenta hörnen, och att ha Solen, Mars och Merkurius i det världsligt starkaste hörnet av dem alla (10e) placerar kvinnan under den säregna passion som Jordelementet ägnar sig åt. De vill äga och förslava andra! Se den romerska skördeguden Saturnus verka genom Mia Farrows skock av adoptivbarn. Där är hennes "land och befolkning" som hon despotiskt kan styra och forma som hon vill. Kanske t.o.m. plantera in falska sexövergreppsminnen i, utförda av konkurrenten till den diktatoriska allmakt hon själv eftersträvar.


Det är inte omöjligt att hon faktiskt ömmar för emotionellt störda och utsatta barn (den upphöjda Venus i den onda daimonen och den världsliga förlustens 12e hus), men hon är uppenbarligen lika intresserad av att bli känd för sitt arbete som någon slags kombinerad världsmamma och -pappa. Kvinnor under starkt inflytande från Saturnus har kanske mer manhaftighet i sig än sensitiva och musikaliska själar som Woody Allen kan fördra. 

Jag kan förstå att Mia Farrow snart bedrog sin kände filmregissör med den psykologisk mer primitiva hunken Frank Sinatra! Så ytlig var och är Mia Farrow. Stenbock i naturligt hemmaläge i tionde är en överbetoning på yta och stajling som naturligtvis skadar de inre sensibiliteterna. Hon spelar roller och gillade säker män som Frank Sinatra som målade upp just rollen av Stenbock, av ROMERSK IMPERATOR! 

Faktum är att den gamla Tarot-kortleken t.o.m. lyckats bevara ÖRNEN som de romerska legionerna bar på sina standar när italienaren Frank Sinatras förfäder lade hela Medelhavsvärlden under sig. (Se kejsar Augustus horoskop här - han var omåttligt stolt över att ha fötts med Stenbocken som sitt tecken, och med tecken menades på den tiden ascendenttecknet, det mest personliga och egna tecknet.)

För att inte bilden av Stenbocken ska bli alltför svart, minns inlägget "Journalisten som hittat rätt nivå". Om man nu trillat ner i det svarta hål som är Själens uppdiktade "materiella värld", då är det ändå Stenbocken och dess härskare Liemannen (Saturnus) som drar en gräns - inte minst i tiden (Saturnus som Kronos) för hur långt denna travesti tillåts sträcka sig. Stenbocken tar som den programmatiska världshärskaren ansvar för att den materialistiska korruptionen inte också söker inkräkta på Himmelriket. Oftast genom en prosaisk socialrealistisk inställning. Stenbockarna viger all sin kraft åt världsförbättring, men känner sig inte kallade att öppna folks ögon för en större verklighet. 

Och varför skulle de? Makt bygger ju på att människor tror Jordelementet är det enda! (Vår tid har sett en öppning när fysiken inser att materia var en illusion - numera är nyckelordet ENERGI - vilken skall associeras med Vattenelementet även om jag inte i det här läget känner mig mogen att förklara den saken närmare. Men säg så här: Vattenelementet har tidigare associerats med Naturen eller den fallna lägre delen av Själen, och det är bara här energi kan ha någon rimlig innebörd. 

Människor som redan lever sina liv i Luften - poeten Goethe suckade över "andens impotens" eller oförmåga att rubba världens cirklar - dessa transparenta väsen befinner sig bortom energins räckvidd. Bloggen har också kallat detta förhållande "dissociation" - Vattnets och Luftens tendens att glida mot varandras ytor utan någon verklig penetrering av varandras väsen. "Förluster vid översättningen" är vanliga när tydliga Vatten- och Luftmänniskor möter varandra, missförstånd där den ena via energi darrar på stämbanden för att uttrycka något, medan Luftvarelsen som hör hemma i en annan språktyp inte alls uppfattar signalerna. 

Skickliga skådespelare behärskar båda elementen och kan utifrån partituret/manus - Luftens logik och ramifikationer - sätta Vattnet eller energin i rörelse för att påverka den enkla massan. "Vanligt folk" är per definition inte mer än ett sublunärt, känslostyrt djur. Kanske är enskilda speciment av "folk" blivande människor eller individer (men det vet vi inte i dagsläget), men mycket möjligt kommer folkflertalet att visa sig en avlagd restprodukt när den Store Saturnus har skördat mänskligheten för sista gången.

*****

Jag tyckte boken "The Yugas"  började svagt, som vilket plagiat som helst av en grundläggande lärobok i västerlandets historia och idéhistoria, men jag måste erkänna att det kaliforniska författarparet Selbie och Steinmetz vinner i längden. 

I sin genomgång av den indiska Yuga-läran (världen som ett cykliskt förlopp) ser de knappast rovdjuret människan försvinna under de närmaste åtskilliga tusen åren, och faktum är att vi sedan Upplysningen just gått in i en mer rovdjursaktig och självtjänande mentalitet än någonsin. 

Att Yuga-läran inte låter sig förenas särskilt väl med den astrologiska tidsåldersläran ("Vattumannens tidsålder") är bara alltför uppenbart, men den tar ett större grepp om mänsklighetens stigande och sjunkande genom de fyra elementen om vi betraktar dessa som kognitiva stilar eller grader av medvetenhet där universellt hyllade Eldelementet står för rent gudomlig genomlysthet och där Jordelementet springer i vägen hela tiden pga. dess materialistiska och begränsade uppfattningsförmåga. 

Boken är extremt spekulativ, mänskligheten skulle ju faktiskt kunna ta kål på sig själv innan vi når den sublima mänsklighet som författarna föreställer sig när mänskligheten når Satya yuga, motsvarande Eldelementets kognitiva renhet. Men det är nyttigt att unna sig spekulativt tänkande av detta slag för att minnas vilket litet uselt råtthål till mentalitet dagens politiker och näringslivet söker trälbinda människor i! 

Selbie & Steinmetz ser bortom ett antal globala kataklysmer något som nästan verkar vara en ny himmel och en ny jord (bibelreferens!) men ändå inte. Några tusen år in i framtiden kommer mänskligheten av ha decimerats tio några tiotals miljoner människor på Jorden och livsstilen har helt övergivit "självförverkligande genom att frossa och äga och frossa" - den stil som dagens makthavare lurar på människorna eftersom ekononismen - Anders Borgs och övriga djävlars - är det enda språk som i praktiken gäller.

Men författarna ser alltså en framtid med bara en bråkdel så många själar kvar på Jorden som i dag. Vart tar de andra vägen?

Jag fascineras av bokens framtidsscenario eftersom också jag har anat att det finns en "deadline" för reinkarnation till den här planeten. I detta ögonblick håller några på att bannlysa sig själva permanent genom sin materialistiska och högervridna verklighetsbild. De här varelserna (låt oss kalla dem nymoderaterna men de finns i alla länder och under alla partifärger) befinner sig själva på så låga utvecklingsnivåer, intellektuellt och emotionellt att planeten Jordens inre Själ inte längre kommer att ta emot dem några tusen år in i framtiden. När Jordens "vibrationer" höjs enligt yuga-lärans modell, blir alla dessa själar hänvisade till andra existensplan, men får inte längre vara med och leka leken på Jorden.

Det är därför jag säger att skördemannen Saturnus har dragit en gräns och många som lever på Jorden idag kommer inte längre att platsa om några tusen år. Deras själar hade chansen när de var här, men tog den inte. De samtyckte till Ondskans furstar istället för att representera. Jag tror vi har en överrepresentation av själar just nu med svensk nationalitet som kommer att vägras inresetillstånd till Jorden i framtiden. De är så långt efter jordklotets allmänna medvetandeutveckling att de redan nu och på väldigt ytliga grunder enligt PISA-rapporten börjar sagga efter andra länder. 

Jag säger ytliga grunder eftersom "läsförståelse" bara tillhör det engångsförstånd som konstrueras i den Lägre Naturen i samband med varje själs återinträde. Detta är ahamkara som i astrologin anges med ascendentgraden av ett visst zodiaktecken, dess planetära härskare och eventuella planeter i första huset.

Mia Farrows ahamkara för detta liv var en extremt svårartad kombination av barnego och den vuxna och drivna maktmänniskans utstuderade manipulation med härskartekniker för att få sin vilja fram. Jag lutar åt att Woody Allen, hans tillkortakommanden till trots, föll offer för en riktigt ond kvinna. För ska man låta Mia Farrows förhållande till Gud avgöra, hennes förhållande till sitt eget samvete (som förbinder henne med allt annat levande), så ägs det nionde huset alltid av Jupiter då Väduren stiger i öster.

Jupiter är naturligtvis den Stora Välgöraren (Gud vill. liksom på ritbordet kommunismen, "allt gott åt alla", eftersom alla har allt tillsamman kan ingen bli felfördelad). Här är den dessutom en verksam välgörare. Rent tekniskt är det inget fel på Mia Farrows samvete. 

Men vad är det för "samma vetande" hon har med sin omvärld? På vilken nivå upplever hon alltings samhörighet och den objektiva morallag som håller kosmos samman så att inte allt faller ihop i en självtjänande och osolidarisk moderat värld? Nu hettar det till, för Farrow har sin Jupiter i självtjänandets och splittringens och fientlighetens tecken Jungfrun! Och eftersom hon har Väduren i öster landar Jupiter därför i Jungfruns eget hus, Olyckans eller Fiendskapens hus. 

Där Fredrik Reinfeldt hade en verksamt ond Jupiter i religionens hus, vilket påverkade honom att anamma Oxen (materialism och ägande och pengar) som det högsta han klarar att förgudliga (en i sanning lågt utvecklad själ), där har istället Mia Farrow ett samvete som är en slags logisk självmotsägelse. För henne är separatism och misstänkliggörande att följa Guds röst. 

Vad är detta för märklig Jupiter-placering? Indikerar det här astrologiska "symbolhaveriet" faktiskt en moraliskt helt bankrutt varelse som tror att hatisk manipulation i syfte att sätta dit Woody Allen för att han kärade ner sig i deras gemensamma adoptivdotter är Guds vilja? Ja, faktiskt kan man tolka horoskopet som att Mia Farrow är Guds HÄMNDÄNGEL med genuint uppdrag att söndra och diskriminera mot Woody Allen för att han kastade den första stenen och roffade åt sig en av de döttrar som Mia Farrow paxat för (för hon är ju härsklysten och ägandefixerad som en barnrumpa själv).

Här inser man plötsligt att nionde huset inte räcker för att avgöra något. För om Mia Farrow så korrekt hör i sitt samvete att det Woody Allen gjorde var fel, hur mycket bättre är hon själv som gör sig till "judge and jury" som det brukar heta. Här har vi ett problem som rör Mia Farrows falska jag-uppfattning och övermodet att tro HON är Världshärskaren i tionde. Hon kanske har ett samvete som ömmar för de utsatta (Venus i utsatta tolfte disponeras av Jupiter i fiendens hus), men hennes sätt att "tiondehuspolitiskt" lösa de dilemman hon ställs inför, är under all kritik. 

Vi kan alltså avsluta historien nästan där vi började den: det är inte insiktsfull Sattva guna som driver det här horoskopet utan den prominent placerade lidelsen - Rajas guna. Och det är den tamasiska (mörklagda) Mars som bereder det här ödet så mycket problem och som genom sin upphöjda placering avslöjar vilken extrem hybris eller suberbia (dödssynden!) Mia Farrow lider av. Dessutom ligger övermodets Sol i tionde tillsammans med Mars - som ju är hennes egen ahamkara-signifikator! 

Det är så hon ser på sig själv, via de rubriker hon skapar i tionde offentlighetshuset. Och här, på sista versen, måste väl också noteras att hon har halshuggningens södra månnod i Guds hus för en minst sagt tveksam kontakt med sina högre själsegenskaper. Allt detta bäddar för en äkta psykopat, en störd och illvillig och vrång människa som kämpar maktkamper (för de är så hon ser på allt - som en strid om tionde huset - med väldigt fula medel.