En spinoff på en spinoff i inlägget om den demoniska propagandan för en materialistisk världsbild som Svenskt Näringsliv ständigt bedriver eftersom de som kämpar för världsliga maktpositioner har allt att vinna på att folket tror de måste tänka materialistiskt, kortsiktigt och utan en tanke på vad deras livsstil och intressen gör med deras själ. Eller, vilken eländig återfödelse de håller på att skapa sig genom sin imbecilla, låt oss kalla det borgerliga livsstil, där strävandet mot komfort och diskret lyx är allt livet handlar om.
Den gåtfulla roterande hexagonen nära Saturnus nordpol som mot sitt centrum blir till en virvel som tycks dra ner allt i planetens inre som in i ett svart hål, rimmar kusligt väl med planetens gamla epitet Döden eller Skördemannen!
Synske amerikanen Edgar Cayce hävdade årtionden innan Voyager 2 upptäckte den här formationen på planeten att själar som förbrukat sina chanser i det här solsystemet "gick till Saturnus för återvinning". En själ, menade han, är alltså inte garanterat odödlig. Den kan straffa ut sig själv genom upprepade brott mot mänskligheten eller kanhända överträdelser i de andra systemen (planeterna) i vår värld, vårt solsystem!
Jag upptäckte att Wikipedias artikel om Saturnus hexagon ("avloppshålet för själsliga rötägg"?) verkade ge fel år för upptäckten när jag granskade artikeln för Saturn och där hittade en referens till den första publikationen som rapporterade fenomenet. Troligen har författaren till artikeln om hexagonen blandat ihop Voyager 1 med Voyager 2, men det är inte så viktigt för det är spekulativa blogginlägget.
Fyndet presenterades först i novembernumret 1988 av den fackvetenskapliga tidskriften Icarus, och i avsaknad av exakt utgivningsdag - tidskrifter når ofta prenumeranter några dagar innan de finns att köpa i tidningsställen - kan vi med gott samvete använda den första i månaden, precis som ett officiellt dokument utan klockslag kan sägas gälla f.o.m. midnatt det dygnet.
Då får Saturnus hexagon följande helt fantastiska horoskop. Jag trodde knappt mina ögon när jag såg hur symboliskt laddade de viktiga placeringarna är och utöver kommentarerna inskrivna i kartan behöver inte mycket mer sägas, om man följt den här bloggens utforskningar av den antika världsbilden och dess Själ i flera våningar eller lager. Saturnus hexagon representerar verkligen SLUTET.
Eller som Paulus - först utbildad i det esséiska samfund han först ägnat år att förfölja för deras avvikande judiska väg och sedan i konflikt med rörelsens moderkyrka i Jerusalem och Jesus egen yngre bror Jakob - hävdade i Första brevet till församlingen i Korint:
Men det vill jag ha sagt, bröder: kött och blod kan inte ärva Guds rike, och det förgängliga kan inte ärva oförgänglighet.
Märk att det fjärde templet inte kallades "Slutet" i det hellenistiska hussystemet, men det här tillslutna och privata huset har en tradition om sig att teckna "sakfrågans slut". Dess signifikator Månen är också känd för att teckna "vaggan och graven", dvs. den jordiska människans första och sista viloplats. Därför är det helt korrekt att byta det märkliga grekiska HYPOGEION mot SLUTET, även om det gamla namnet är nog så fascinerande i sig: "den lägre himlen" eller mer korrekt "det lägre fundamentet".
Tänk en människa som sätter ribban så lågt att det privata, det trygga och säkra är himlataket för alla hennes strävanden! Så har det fjärde huset kommit att få sin moderna betydelse: "Hemmet" eller "Det Privata". Vi har via Sol-Kräftan Fredrik Reinfeldt och hans vanvård av Sverige under åtta år vad som händer om man gör det underordnade (privatism) till en huvudfråga. Hela samhällen börjar knaka i fogarna! Folk tappar perspektivet på sina liv, de har blivit post-politiska - exakt som dolska intressen i bakgrunden vill ha det.
För den som inte redan sett vad kartan berättar, ska jag fylla ut med några ord till. Det här är naturligtvis spekulation (betraktande) på högsta nivå, för en människa i mörker skulle inte se några kopplingar alls. Man skulle med Fredrik Reinfeldt, bara se enskilda fall men aldrig något mönster och allra minst roten till det onda mönstret - den själviska och dekadenta ideologin!
Existensen av Saturnus märkliga hexagonala "slukhål" presenteras då Solen passerar Vågskålarnas tecken. Det här tecknet spelar en nyckelroll i egyptiska föreställningar om hur själen vid sin död vägs på vågskålar och om den visar sig tyngre än den fjäder som ligger i den andra vågskålen bär den på synder.
Vågmästaren är inte Venus (Vågens härskare) om någon trodde det, utan naturligtvis Döden/Saturnus själv, som ju kallas "upphöjd" i Vågens tecken. Saturnus och Vågen tillsammans bildar ett mycket starkt bud om rättvis rättskipning. Och Solen är förstås symbolen för den individuella själen, i indisk astrologi kallad jiva-atman. Notera hur den individuella själen begynner först med det femte huset, i den naturliga zodiaken Solens eget hus. Solen och/eller Lejonet representerar sanna ledare just i kraft av att de har funnit sin individualitet och använder den till att sprida ljus över nejden.
I den fundamentalt tvådelade karta där den undre halvan indikerar nattetid får man tänka sig att den individuerade ledaren kommer till uttryck via den goda daimonens tempel (hus 11) där dagljuset skakat av sig morgonens töcken eller dimma (12e) och de goda idealen lyser igenom.
Men det är inte den legitima härskaren vi talar om här, utan om Solen som själssymbol och därtill i templet DYSIS - "Sjunkandet". Det grekiska ordet syftar förstås på solnedgången och man kan inte säga annat än att liv och död figurerar flitigt i den antika astrologin, innan västerlänningarna förfalskade och mörkade zodiakens verkliga budskap till mänskligheten! I väst idag tjänar astrologin mest som verktyg för ego-boost, vilket den minst av allt är!
Det är därför ingen slump att den här bloggaren, född med Solen i vågen nu sitter och ser Solen i Vågen i DYSIS och låter tankarna gå till den gamla egyptiska tanken om själens vägning på vågskålarna. Bloggarens har snarlika symboler medfödda eftersom i hans fall Gudens tempel (9) ägs av Saturnus, och därför blir en dömande och rättvis snarare än en urvattnat älskande kristen Gud! Bloggaren har dessutom sin Saturnus i DYSIS och som Dödens planet och Själens Form är den därför fenomenalt stark.
OBS! De 12 ascendenterna låter naturligtvis "Guden" ikläda sig olika rollmasker. Bara Oxen och Tvillingarna har Saturnus som tillfällig ägare av nionde huset. Andra ascendenter har en annan representant för det nionde huset.
Räkna med insikter i livets slutfas från dem som har en sådan här Saturnus, förutsatt att den inte är bekymmersam på många andra sätt. I bloggarens fall opponerar sig Saturnus mot Månen, som hur den än stiger i öster i lätta Tvillingarnas Luft inte får följa med. Månen - sinnet (sanskrit: manas som i mani eller manipulation) - är en slit- och slängvara och tillhör den fallna världen. Eld och Vatten kan ge sensationalism som lever ytligt på sinnesintryck som Månen tar emot från de Solar som gör väsen i kulturen. Är man artisten Madonna och bär på "sensationalismen" handlar det om att se till att synas och vara på allas läppar - hela tiden...
Månen är ett lågt och jordnära själsligt hölje som måste släppas när själen går vidare och förenar sig med sin Form eller Fader (Saturnus). Min farfar, döende i leukemi, gjorde stort intryck på mig när jag var runt tjugo. Han tittade med distans på sina nära och kära och underströk att han var på väg hem till sin Fader. Underförstått: "Packa er iväg, ni har inget för att ni står här invid sjuksängen och ser tillgjorda ut." Min farfar var född med Solen i Lejonet, envis symbol för den kärleksfulla fadern, trots att astrologin i väst snarast pekar ut Saturnus som Fadern och sydindisk astrologi valt att slå ihop Fadern med Läraren som Guru (Jupiter).
Saturnus är koncentrationen som krävs för att nå målet och i både de medeltida europeiska manualerna för konsten att dö bort från denna världen och i den snarlika men långt mer avancerade Tibetanska dödsboken, noteras vikten av fokus i döendet.
Kött och blod kan inte ärva himmelriket, och för dem som avser att medvetet styra sin nästa återfödelse till jorden gäller det att ha förverkligat Saturnus - sin själs form - i detta nu avslutade jordeliv. De som inte vet vilka de är när det är dags att dö, slirar hjälplöst runt i ekorrhjulet !!!
Saturnus sexkantiga "slukhål" (som i mitten tycks övergå i en kaotisk virvel som suger ner i planetens gigantiska innanmäte) kungjordes för världen i november 1988 när den naturliga zodiaken (himmelen som "platoniska Idéer") länkade Liemannen till Gudens tempel, precis som vid undertecknads födelse, en Gud som här ikläder sig den dömande och verkställande maktens symbol Saturnus.
För att förstå vad denna Rättskipare sysslar med - och vad horoskopet över hexagonen egentligen signifierar - kan man uppsöka Saturnus disponent, som just är Jupiter, Zeus eller Guru (beroende på vilket språk man talar). Och kommer ytterligare en magnifik demonstration av mytens förmåga att tala intelligent på ett språk som dagens slitande och konsumerande människor knappt ens behärskar längre: Jupiter själv står vid Hades port. Vid mynningen till dödsriket.
Det är således det som Saturnus "slukhål" signifierar. Synske Edgar Cayce hade rätt. Utöver den första döden, där själen lägger av sig sin jordiska kropp existerar också en andra död. Medeltidens skrämselpropaganda var kanske inte bara överhetens sätt att hålla småfolket i schack.
Vad väntar den som "mals ned" i Saturnus hexagonala slukhål? Det kan ingen veta om Edgar Cayce hade rätt i Saturnus äter sina barn eller förgör de själar som beordras dit! Deras själsliga substans "återvinns" på den plats där nya själar smids - i Helvetet kan man förmoda.
Alternativt är det "det yttre mörkret" som väntar bortom det här slukhålet - en intighet för förlorade själar som aldrig mer kommer att hitta hem - utkastade mellan alla världssystem och reducerade till prima materia - Ondskan eller Kaos själv.
*****
Se även: Voyager 1 - mänsklig hybris, där jag för övrigt använde Jesus (?) term "det yttre mörkret" för djuprymden bortom Saturnus...
Se även: Fredrik Reinfeldt och mörk Saturnus - där termen "yttre mörkret" återigen figurerar.
26 kommentarer:
Ja det är en fascinerande sak, den där hexagonen på Saturnus, hade aldrig hört talas om den förr... Jupiter har ju sin röda fläck, en sorts permanent orkan, men den är ju inte sexkantig.
Den sexkantiga formen är ju något som återkommer i naturen, t ex i binas vaxkakor och snöflingorna. Vad nu det kan ha för betydelse för det här...
S
Det här är ett ämne för äkta platoniker/symbolister.
http://en.wikipedia.org/wiki/Platonic_solid
Min enda tanke f.n. är att Saturnus också är känd som "materiens princip" och att den platonska kroppen med sex sidor är kuben - antik symbol för världen. En representation av kubens "numeriska värde" i två dimensioner skulle således bli Saturnus mystiska hexagon. (Jfr tanken av människan som lever kroppsligt och med Tiden som fjärde dimension är som blinda råttor jämfört med den som är medvetna från den femte dimensionen - Eter/Jupiter/Guds tempel. Dessa ser igenom de fyrdimensionella dödliga varelsernas krumma kränganden eftersom deras liv består i evig vila utanför tid och rum. Men... de är "bakåtkompatibla" och ser och förstår (och kan fatta medlidande) med fångarna i Platons grotta eller Kuben. De här tankarna anknyter nära till Saturnus och tanken att ha en Form. (sanskrit: rupa) Platons former verkar på flera nivåer:
http://en.wikipedia.org/wiki/R%C5%ABpa
PS. Rupa i bemärkelsen Wikipedia beskriver är naturligtvis avbilden i sinnevärlden av det Platon menar med en Form. Men även i himmelen finns det materia enligt nyplatonisten Plotinus, på engelska "intelligible matter". I detta ser man plötsligt tydliga paralleller med innehållet i wiki-artikeln.
Första gången jag hör talas om detta fenomen. Intressant, så jag spinner väl vidare... Saturnus är ju just den sjätte planeten från solen (som i sig förknippas med talet sex via sjätte sefiran Tipareth). Hexagonen återfinns förstås i hexagrammet eller Davidsstjärnan, som består av trianglar. En triangel har tre vinklar på vardera 60 grader (666). Om man iakttar hexagrammet kan man föreställa sig att det består av en ring av timglas eller kantiga åttor - båda symboler för Saturnus! Formationen uppstår på planetens nordpol, väderstrecket som förknippas med elementet Jord ("Kött och blod kan inte ärva himmelriket" / Saturnus i Jord som denna världens herre). Människan är "jordens salt". Salt kristalliseras i kuber. Som du nämnde representeras kuben i två dimensioner av hexagonen. Kuben har sex sidor, åtta hörn och tolv kanter. 6+8+12 = 26 = 8, karmans tal. Det hebreiska gudsnamnet YHVH motsvarar i gematria 26, liksom engelskans "God": sjunde, femtonde och fjärde bokstaven i alfabetet blir tillsammans 26, gudsenergins yttersta uttryck på det materiella planet. Tar man positionerna i alfabetet för ordet "salt" får man 19+1+12+20 = 52, d v s 2x26. Keopspyramiden har en yttre vinkel på 52 grader, medan en passage inuti den, som leder till Stora Galleriet, lutar uppåt med 26 grader.
Orsak och verkan, kretsloppets 8. Utvikning: Återvinningsföretaget "Ragn-Sells" = 35 = 8. Grundaren Ragnar Sellberg har jag ingen uppgift på, men nuvarande ägaren Erik Sellberg är född 1954-10-06 = 35, ha!
Saturnus dag är lördag, "Sabbath" = 17 = 8. Det svenska namnet kommer från "lögardagen" av "löga sig", tvätta. Själens reningsbad!
"Icarus" = 26. 1988 = 26.
Ninurta (sumeriska motsvarigheten till Saturnus), Quetzalcoatl och Kristus har alla hexagrammet som symbol. Helios och Kronos som en och samma, ta-daaa!
Hade nästan på känn att någon numerolog skulle ta sig an uppgiften att vidareutveckla, men hur! Det var en härlig numerologisk exposé. Jag gillade speciellt utvikningen i åttan och återvinningen!
Ett antal av dina exempel mynnar ut i 8 och inte i 6 men det finns helt klart en släktskap mellan talen, indisk astrologi ondske-förklarar ju både hus 6, 8 och 12! Svårare är att förstå hur du så enkelt kan gå mellan 8 som ett karma-tal (åttonde huset: syndens lön är döden) och sedan ur YHWH 26 = 2 + 6 = 8) plötsligt se 8 som ”gudsenergins yttersta uttryck på det materiella planet”. Jag kan följa dig om du lägger till Guds ord till Moses ur den brinnande busken: Ingen kan se mig och leva. Gud är alltså DÖD (8) vad denna världen anbelangar och det gudomliga visar sig genom att allt skapat dör (om och om igen)? Något i detta ger en bild av en Gud som inte älskar världen utan hatar den. Dvs. ditt resonemang leder rakt in i religionens eviga teodicéproblem. Har jag rätt i att det är alla dessa konsekvenser du syftar på här? En Gud i strid med världen? (Min lilla skiss över Saturnus arbete mot Månen i mitt eget horoskop antyder ju faktiskt det...)
Mitt i din tajta serie av meningsfulla numerologiska sammanträffanden tänker jag på "den andra Saturnus" som inte är materiens princip (det här är inte ett systematiskt genmäle, bara några spontana tankar). Kanske är det denna andra gestalt som får indisk astrologi att betrakta den som en essentiell Luftplanet. Den "högre" Saturnus, som enligt den holländske ockultisten Oscar Hinze (som fyllde vetenskapsfilosofen Wolfgang Smith med sådan ohöljd beundran) ska motsvara det sjunde chakrat Sahasrara eller den 1000-bladiga lotus som flyter strax ovan skallen i aurakroppen. Men nu är det alltså talet 7 och inte 6 som är på tapeten, samma namn (Saturnus) men en helt annan "princip"...
Är det den du syftar på när du säger "Helios och Kronos som en och samma"? Den Saturnus som själv står ovan tid och därför är den som mäter ut tid åt andra?
Solen/Helios roll i det hela förstår jag inte alls, med mindre än jag faller tillbaka på en egen preliminär tanke om att axeln Lejon/Vattuman tecknar just Sonen/Solen/Logos och Fadern/Saturnus eller den fördolde guden (deus otiosus) som tyst regisserar världsförloppet från längst bak i salen.
Saturnus kan naturligtvis förknippas även med sjutalet, eftersom lördagen ursprungligen är veckans sjunde dag. För oss är det den sjätte dagen, och då är vi tillbaka vid hexagonen. Solen/Helios roll i det hela tog jag från det faktum att hexagrammet är en geometrisk symbol för solen kombinerat med Saturnus roll som Primeval Sun:
https://www.thunderbolts.info/tpod/2004/arch/040923saturn-ancient.htm
http://www.varchive.org/itb/sunstar.htm
Lustigt att Saturnus omloppsbana förhåller sig till Solen (29,5 år) som Månens omloppsbana till Jorden (29,5 dagar).
Att exemplen mynnar ut i åttan i stället för sexan tyckte jag var helt i sin ordning, dels med tanke på kopplingen mellan Solen och Saturnus och då hexagonen som sagt är en tvådimensionell representation av kuben.
Några saturniska ord som vibrerar till åttan:
"The Grim Reaper" = 8
urn = 17 = 8
grave = 26 = 8
coffin = 35 = 8
underworld = 53 = 8
scythe = 26 = 8
clock = 17 = 8
eternity = 44 = 8
forever = 44 = 8
Det verkar som att den här numerologin med ord funkar bäst på engelska, men det är ju för närvarande något av planetens universalspråk, så...
Hittade detta som är en avvikelse från grundämnet, men vilken härlig snubbe och vilken kunskap som förmedlas. Jag var tvungen att lyssna på hela och nu ska jag sussa:
http://www.youtube.com/watch?v=LxhTdjLJQlA
Det är kanske här t.o.m. jag måste dra en saturnisk gräns, Saturnus är sex, Saturnus är sju – det beror bara på vilken tradition man följer. I sökandet efter den ”eviga filosofin” antar man ju att det finns en Sanning som uttrycker sig i olika kulturella skepnader, till skillnad från en modern europé för vilken värderelativismen reducerat kunskapsstoff till ett smörgårdsbord att plocka ifrån.
Saturnus som sjunde himmelen är nog en så central tes som någon i den mån man studerar planeten Saturnus som synligt uttryck för en arketyp eller platonisk Form.
Det roliga är därför att planeten själv ”signalerar” en hexagon! Det är lite därför jag valde rubriken till inlägget. ”Sinnevärldens tecken” är inte samma tecken den som orienterar sig mot ”himmelen” upplever. Där sinnliga människor ser och skördar död, där ser andliga människor ”7:an” och skördar liv. Jfr citatet från den judiska Henoks bok (svårdaterat kanske 300-talet fvt) i http://sidereal.hall-of-man.com/2012/06/jag-och-fadern-ar-ett.html
Jag har tidigare på den här bloggen noterat antika traditioner där Saturnus kallas den "svarta solen" och det är precis den diskussionen som förs i din länk till thunderbolts.info. Bra sammanfattning om den ”dolde guden” tills den ventilerar häpnadsväckande och obestyrkta påståenden om ”arkaiska kopior av Platon” hit och dit (vår Platon går tillbaka på ett enda komplett manuskript). Det här luktar tyvärr new age-smörja. Jag skulle inte så på så här skakig grund flytta varken akkadisk-judiska Shamash eller Helios från Solen till Saturnus!
Jag listar på sidereal.hall-of-man.com/2009/04/planeternas-hemmatecken.html den föga kontroversiella babyloniska serien av namn på planeterna (de har synonymer). Shamash är Solen och Ninib är namnet på Saturnus. Det finns t.o.m. bevarade babyloniska horoskop som bekräftar namnet så jag förstår inte varför du sprider sådan är undermålig information i kommentarfältet.
Visst, bloggen är spekulativ men jag medger att jag jobbar mig fram till en djupare förståelse av den antika världsbilden. Jag trodde för ett ögonblick du med Helios syftade på axeln Sol/Saturnus som hårdkodats i zodiaken (genom deras härskarskap över Lejonet och Vattumannen) och där jag på bloggen ofta föreslagit att man ska fatta dessa två som, i sin "planetära fiendskap" (indisk astrologi) tillsammans ger bilden av ett partikulärt kosmos med ett centrum och en omkrets – ett kosmos är en Världssjäl som i nyplatonismen existerar inom en större All-Själ (gnosticismens Pleroma?).
Utifrån Saturnus, Faderns eller sjunde himmelens perspektiv och en modern heliocentrisk världsbild skulle man t.o.m. kunna uppfatta Solen som den fallna Lucifer! (Givet deras planetära fiendskap som bygger upp en spänning och ett uppspänt världsallt.) Men den antika människan såg ju Jorden som det svarta hålet längst ner i detta kosmos/den andliga världens partiella kollaps! Men nyplatonismen (och den plagierande kristendomen) ville "rädda" världen och betona att den också är en (dålig) kopia av en motsvarande högre verklighet.
I det arbetet med kopior på kopior och en allt sämre trohet mot originalet, står då Saturnus i sin positiva polarisering (Luft) eller sin negativa polarisering (Jord) och skulle faktiskt kunna liknas vid Plotinus distinktion mellan två sorters förnuft ett högre och ett lägre (guden Eros och daimonen Eros). Saturnus och förnuft (rationalitet) stämmer, men som jag tidigare sagt håller inte identifikationen eftersom Plotinus talar om Själen som Afrodite och hur hon (Världssjälen) utvecklar gudomlig kärlek eller korrekt förståelse när hon orienterar sig mot sin Fader (Kronos).
(fortsätter...)
(...fortsättning)
När sedan både det gudomliga och det lägra korrupta förnuftet beskrivs som "diskursivt", då återstod i mina ögon bara den astrologiska symbolen Merkurius som illustration av det medium varigenom Själen förstår sin omvärld (Merkurius = medier). Demoniskt och korrupt är förståndet när det betraktar världen och rationaliserar utifrån sinnesdata! Minns Descartes noja över att en djävul bedrog honom genom sinnesinformation och att bara sökandet inåt, mot ett gudomligt Jag kunde garantera sund kunskap.
Det gudomliga Självet (Nous) "kogiterar", alltså finns även jag. Eftervärlden har groteskt dragit ner den religiöse Descartes tankar till simpel ego-nivå! Det Jag han refererar till här är identiskt med Plotinus tankar om det sämre förstånd den sinnesbundna yttre människan aktiverar eftersom Själen alltid har en passion, antingen för det sämre eller för det bättre. Den enda källan till sann kunskap, menade Descartes i ett närmast plagiat på Plotinus, var den kunskap som kommer av att man ”fastar från sina sinnen” och går via det inre Jaget, som naturligtvis är Själens Form – dvs det gudomliga Intellektet eller Nous.
I astrologin, har jag argumenterat på denna blogg, är Saturnus i sin positiva polarisering och i synnerhet i härskarläge i Vattumannen – en symbol för det rymliga gudomliga intellekt där alla former samexisterar och deltar i varandra utan numerisk gräns för antalet möjliga dimensioner. Det här resonemanget leder som du märket tyvärr till att du med Saturnus i Oxen tillhör en ”generation” som drivs av den lägre Saturnus, Djävulen. Man kan säga att det tillhör ditt öde (på det här varvet) att ladda upp en närmast osmältbar mängd av numerologisk data – ett ständigt pågående utflöde av isolerade data som i avsaknad av en lika fast hand som knyter samman alla dessa atomer just är Djävulens produktion av skenverklighet. Djävulens (och moderaternas) knep är att mörka den gamle guden, Fadern som är så omodern i våra tider!
:-)
Men eftersom denna numerologiska kaskad breder ut sig under rubriken ”Sinnevärlden...” är exemplen förstås på en passande plats. Det är de herrelösa sinnena som just producerar just diskrimination och kan peka på enskildheter eller exempel. Det är de disciplinerade sinnena som producerar filosofi och meningsfullhet av all rådata. Se wiki-länken om materiell form/RUPA och klicka vidare till en.wikipedia.org/wiki/Skandhas och den buddhistiska kognitionskedjan. Särskilt spännande är den inre kärnan (5e punkten) där vissa buddhister förnekar ett bestående erfarande subjekt (själen)!
Angående varierande numerologiska korrespondenser till samma företeelser, så har jag inte hittat något orubbligt schema mellan planeter och siffror, men det är knappast ett bevis på substanslöshet. T ex så har Kristus både med Tiphareth (6) och Chokmah (2) att göra. 6:an går igen i korsfästelsen vid 33 års ålder (33 kotor i ryggraden där kundalini uppstiger). Samtidigt förknippas Kristus också med talet 4 (som ju också är korset), det tal som spelade en stor roll i den tidiga kulten av Hermes. Men Merkurius förknippas oftast med kommunikationens tal 5 i numerologin. Samtidigt är den 8, när man kopplar den till sefiran Hod på Livets Träd. Etc. Det är inget konstigt. En svajig liknelse är att samma person kan vara exempelvis både son, far och bror. :)
Ang. Solen/Saturnus så har vi ju en annan "tjusig" länk. Saturnalierna som sammanföll med firandet av Sol Invictus. Den kanske var dålig? :)
:) Sol Invictus den var FamilyGuy-nivå, gränslös! Bra! Det stämmer och det är en spännande tanke att olika numerologiska beteckningar ger sig beroende på HUR man ser på en företeelse. Och det påminner ju om astrologins planeter som "shape-shiftar" enormt beroende på vilket ascendent-perspektiver är, och i vilka tecken de står (och vilka deras disponenter är)....
Hajade till när jag i första delen av den tvådelade kommentaren läste det näst sista stycket, om Solen som Lucifer, utifrån ett visst perspektiv. Läste nämligen häromdagen i en nyupptäckt blogg ett inlägg om solguden Ra som just Lucifer! http://christerbroden.wordpress.com/2014/01/22/den-ohangde-sonen/#comments
Med tanke på ditt senaste inlägg, ang "olyckliga länkar av desinformativ typ" vill jag, för att undvika ev liknande omdömen bara säga att jag inte vet om den som skrivit den texten har rätt eller inte. Men det (och andra inlägg) var intressanta att läsa, tyckte jag. Take it or leave it. :-)
S
S, Christos-Lucifer förekommer i gnosticismen:
http://gnosticteachings.org/forum/how-is-christos-lucifer-related-to-the-demon-lord-jahve.html
http://gnosticradio.org/lectures/courses/twenty-two-arcana-of-tarot-and-kabbalah/190-arcanum-15-passion-samech/view-details
http://gnosticteachings.org/books-by-samael-aun-weor/the-major-mysteries/479-jehovah-lucifer-christ.html
...alltså Kristus som världens ljus/Solen.
Kristus som Lucifer och relaterad till demonen Jahve. För en astrologiskt bevandrad jude under senantiken var naturligtvis Gud inte någon lägre demon, men gnosticismen är ett klassiskt exempel på hur grannfolk demoniserar varandras föreställningar. Djupt kristna siaren Edgar Cayce sade dock samma sak! Någon frågade honom när det bestämdes att Jesus Kristus skulle bli världens räddare. ”När han föll i Eden”, kom svaret. Cayces undermedvetna likställde Kristus med Adam eller rättare Adam Kadmon eftersom Eden var en paradisisk värld före den här världens skapelse.
Detta har bloggen upprepat många gånger på olika sätt. Vattumannen (Den Store) är för mig sinnebilden för Adam Kadmon, mänskligheten i dess integrala tillstånd, före fallet. Det är också enligt romerske tänkaren Plotinus Guds eget intellekt som inte är annat än summan av sitt innehåll. Vattumannen häller ur sin kruka, ett överspill av det Goda som inte Plotinus missade.
Gnosticismen är fascinerande och kanske det mest hopplösa studieämne man kan ge sig in i eftersom Nag Hammadi-fyndet gav så mycket nya texter och upptäckten av hur många skilda synsätt som florerade. Lägg på det en hel generation nymornade nätspecialister som blandar och ger som besatta. Jag har läst Nag Hammadi-rullarna en gång (med möda) och jag vet inte om de är värda en genomläsning till. De bekräftar vad som skrivits om hellenismen under hundra år redan, att tiden utmärkte av exakt samma, närmast dåraktiga synkretism som man ser på nätet idag.
Ytligt, ytligt, relaterades gudar till varande i försöken att få grepp om en värld som plötsligt var stor och global och förvirrande. Fascinerande nog såg sin tids störste specialist på gnosticismen, tysken Hans Jonas, tydliga historiska paralleller mellan romarrikets sammanbrott och vår tid - och det skrev han i slutet av 1950-talet! Jag tror han skulle döma ut dagens värld och se internet som den totala psykosen.
Går man istället till källorna och enbart håller sig vid t.ex. romaren Plotinus tills det börjar klarna, som jag gjort i några år nu (lågintensivt, det är ett mäktigt material), så inser man hur mycket större precision det är i hans tänkande. Gnostikerna var lika banala som folk på dagens internet när de plockade lite från Platon, tog lite från judendomen men stuvade om. Som barn som möblerar i ett dockskåp alltefter tycks och smak. Andligt smörgåsbord är en korrekt kritik mot dagens new age.
Plotinus på sin tid tog en sak i taget och redde ut vad Platon egentligen menat t.ex. med att avhandla myten om Eros. Platon och senare Plotinus var avmytologiserare. Jag har för egen del valt att avgränsa antalet ämnen för att inte bli just en ytlig hellenist som räknar siffror men inte lyckas frammana mer mening för det. Här kan man säkert säga att Reinfeldts ”siffertrixande” ÄR meningen för honom. Det finns de som är manipulativa, alltså skickliga med händerna. De blir ibland skickliga jonglörer! Platon hånade dem och kallade dem sofister (föga mer än verbosa retoriker, ibland helt utan agenda annat än att tjäna pengar på konsten att hålla låda – här ser man skillnaden på Saturnus och Merkurius i astrologin).
...forts.
Varför jag föreslog Solen som Lucifer för att tanken logiskt följer av att Solen och Saturnus är ömsesidiga fiender och således repellerar varandra. Märk väl att Saturnus inte backar (har Härskaren aldrig gjort), det som händer är en kollaps, en implosion och uppkomsten av en rumslig dimension med Solen i dess mitt.
Solen lever det liv som resulterar ur ett föregående ”uppror i himmelen” mot Fadern (i sinnevärlden åskådliggjord genom Saturnus). Judiska mystiker har mediterat mycket över om syndafallet faktiskt är ofrånkomligt, en integral aspekt av Guds egen natur. Plotinus menade det men var inte lika världsfientlig som gnostikerna och såg i stället ”fullheten rinna över” (”Vägen ned” på den här bloggen). Herakleitos som redan på 500-talet fvt hävdade att vägen ned och vägen upp var en och samma tycks således redan ha föreställt sig att världen var evig, precis som senare greker gjorde. Faktum är att Platon inser i någon sina texter, sannolikt den där han beskriver Demiurgen, att man måste skapa fiktiva skapelseberättelser (som judarna) för att kunna berätta en historia om fallet och återställandet, medan det i själva verket är ett evigt, tidlöst skeende. Hela världsförloppet är en (väldigt komplex) tanke i Guds eget medvetande. Det är dessa tankar astrologin synliggör, eller åtminstone ett knippe av dem och Saturnus i Luft sägs representera hela världens ”blueprint”. Saturnus i Jord är det tidlösa och eviga skeendet utrullat över tid och på specifika platser.
@ S - tar du dig tid att läsa igenom The RA Material genom www.lawofone.info kommer det klarna att RA bara är ren och skär kärlek. Kanalisering från hög nivå!
/Specsavers
"Ra" = 1
"Law of One" = 1
Läste en del. Fast är inte all kanalisering bara woo woo? "We are the Pleiadian High Council. Bla bla bla bla bla bla bla bla bla." Det känns mest som ett evigt malande som aldrig kommer till saken.
Vad skeptikerna tycker om Cayce:
http://www.straightdope.com/columns/read/1874/whats-the-scoop-on-edgar-cayce-the-sleeping-prophet
Vad skeptiker tycker om en synsk människa är väl egentligen ganska förutsägbart. Länken går dessutom till en andra generationens skeptiker som själv länkar tillbaka till en tyngre skeptikersajt där Cayce (förmodar jag) avfärdas.
Problemet är tiden och glömskan. Många böcker av solida yrkesmänniskor har fallit i glömska och dagens åsiktsmaskiner litar på allt som skvalpar runt på nätet. Inte minst blev jag rätt tagen av de ytterst välskrivna och klartänkta böckerna av prästen Harmon Bro. Han försökte 1943-44 rädda sin gamla mor ur vad han uppfattade som någon sekt. Mötet med Edgar Cayce med familj resulterade i att han kom att bo med dem och studera många trancesessions. Så tagen blev han av fenomenet att han lämnade prästyrket om omskolade sig till psykolog. Han var en småkändis i USA under några år med ett eget populärpsykologiskt tv-program och Warner Books hade under många år två böcker i trycket där han diskuterar Cayce-fenomenet och den psykologi och människobild som så tydligt framtonade ur "den sovande profeten".
Gina Cerminara var också psykolog men mötte aldrig Cayce i livet. Hennes "Many Mansions" byggde på studier av det arkivmaterial som en stiftelse till Cayces minne förvarade. Boken blev en storsäljare i slutet av 50-talet, men då ska man inte glömma Thomas Sugrues storsäljare biografi "There Is A River", utgiven medan Cayce ännu levde. Sugrue var helt förlamat när han mötte Cayce, men fick förmågan att gå igen tack vare den sovande "läkarens" märkliga diagnoser och rekommendationer. Cayces reinkarnationsföreläsningar utgjorde bara en bråkdel av det som kom upp ur hans undermedvetna i trance, han ägnade sig nästan helt och hållet åt sjuka människor.
En stor själ mer värd uppmärksamheten och studier via vettiga källor än det någon nutida skeptiker har att säga.
(Faktum är att "psykbranschen" verkar full av Cayce-imitationer och en välvillig dag tänker jag att synskhet ofta inte når högre än den psyksmet som ligger runt den här planeten. Cayce själv redogjorde för synskhetens olika klarhetsgrader och vilka källor hans omedvetna kunde hämta information från. Att plocka info från ens närmaste granne var garantin för den sämsta, mest förvridna informationen, men Cayces omedvetna kunde i gynnsamma fall nå ända fram till Tronen - så judiskt-kabbalistiskt uttryckte han sig vid ett tillfälle.)
Att skeptiker om Cayce nu kommer på tal ger mig tankarna på samma astro-indikation i tiden: Saturnus för närvarande i Vågens döende 30e grad och som vittnar om hur upphöjda ramar nu fallit i glömska och tappat sin organisatoriska kraft, vilket lämnar fältet fritt för vad som helst. Kommer världen att se fullskalig psykisk förgiftning under Saturnus kommande 2½ år i Skorpionen?
Jag misstänker att Havsörnen känner till Cayce-materialet eftersom han kombinerar namnet i samma inlägg med Cayces käpphäst "Law of One" och "Ra" som i hans tranceberättelser var en forntida präst. Hans material om Atlantis är där jag är mest skeptisk, för han representerade den romantiska/teosofiska synen om att Cheops pyramid byggdes för 12000 år sedan. Konventionell arkeologi har till synes gjort den alternativa dateringen omöjlig och nutida "spirituella"-författare som Selbie & Steinmetz "The Yugas" anammar mainstream-dateringen men vidhåller den alternativa arkeologins tanke att Sfinxen är skadad av hällregn och ska dateras mycket långt tillbaka, till det klassiska tidsfönster då atlantier i Cayces berättelser lämnade sin sjunkande kontinent och bl.a. seglade in i Medelhavet och begynte en förhistorisk egyptisk civilisation.
Då misstänkte du fel, då. Känner inte till kopplingen mellan Cayce och Law of One, och hade aldrig hört talas om böckerna skrivna 81-84 förrän i Specsavers kommentar ovan. Jag kom in på Cayce för att du nämnde honom i detta inlägg om Saturnus slukhål. Problemet med Cayces profetior är att de där dateringarna ligger bakom oss i tiden är uppenbara missar (som skeptikersajterna noterar). 1933 skulle bli ett bra år, Kina skulle vara helt konverterat till kristendomen 1968, samma år skulle Atlantis stiga upp igen, Armageddon 1999, polskifte 2001, etc. Men vad vet jag. Jag kände inte karln.
Då var det ett INSPIRERAT sammanträffande! I Cayces "historieberättande" om Atlantis spelar "barnen som tillhörde Den Endes lag" (tidiga monoteister tydligen) en huvudroll. Mot sig har de Belials barn och här använder Cayce uppenbarligen esséiska termer - bara det att Dödahavsrullarna och namnet Belial (för Satan) var ännu inte känt. (Jag tror Belial nämns en gång i Bibeln).
Cayce svarade själv i många trance-sessions på frågor om varför vissa förutsägelser slår in och andra inte. Men det har naturligtvis inte en skeptiker något intresse av att höra om - alldeles för djupa filosofiska utläggningar ur hypnos om fri vilja och deterministiskt kosmos! :-) Cayce var tydligen så "öppen" i trance att han stick in tankeläsande kommenterar till de som satt runt honom och svarade på deras outtalade känslor inför det som rann ur hans mun. "Nu öppnad ni en större fråga än ni tänkt er?" En annan gång läxade han upp två tyska företagare för låg etik - på deras eget språk för att inte skämma ut dem inför de andra i rummet. Cayce talade inte tyska i vaket tillstånd.
Och så här håller det på. Hans båda söner har skrivit en bok om sin far och ytterligare diskuterat synskhetens problematik eftersom Cayce helt klart hade fel då och då. Till skillnad från skeptikersajten som tycks mena att han i princip "gissade rätt någon gång då och då" är den mer insatta uppskattningen att han hade 80% rätt men att missarna i gengäld var rätt grova, som när han helt misslyckade spåra flygarässet Charles Lindberghs kidnappade barn. Cayce svarade senare i trance på varför, och det tyckte ha att göra med att Ödet inte tillät honom. Det var en viktig själslärdom för paret Lindbergh att förlora barnet, typ.
Samma fenomen beskriver hypnoterapeuten Michael Newton i sina böcker. När en hypnotiserad klient går i "baklås" är det för att sessionen har kommit in på förbjuden mark. (I sin tredje bok, riktad till yrkesmänniskor beskriver han hur man får tillbaka kontakten med en hypnotiserad patient som gått i ”baklås”.) Fortsatt frågande skulle avslöja saker som inte får avslöjas eftersom de är centrala för den själens hela inkarnation! Det är saker själen kroppsligen måste uppleva och som inte får avslöjas innan händelsen drabbar med full kraft.
Atlantis STEG ur havet 1968 där Cayce pekat ut den sista resten som sjönk, för alla utom skeptikerna. I den meningen att en flygare siktade J-formationen det året, även kallad ”the Bimini road”. Sedan dess har diskussionen ebbat fram och åter om huruvida stenraden är en naturlig formation eller resterna av mänskligt byggnadsarbete. Dr. Davis Zink, en amerikansk officer från Koreakriget sadlade om till lärare och blev med åren en äventyrare. Han lyckades finansiera dykningar vid ”Biminivägen” några somrar (med frustrerande väderförhållanden och stormar som kommer i vägen) och fotograferade och rapporterade om sina äventyr i ”The Stones Of Atlantis” (1978).
Tyvärr inget konklusivt. Sensationen i den boken finns i bilagan - gamla foton från 50-talet, påstås det, tagna av en annan dykare. Upp ur sandbotten stiger en märklig slät kolumn (övervuxen med alger). Han flyger ner ett känt amerikanskt medium och kör fram och åter med båt över området utan att ha avslöjat ett ord i frågan. Mediet ser för sitt inre öga tolv kolumner i en gigantisk cirkel och börjar kanalisera ”atlantistypen” av förhistoria. Simpel telepati med dr Zinks vildaste fantasier eller äkta avläsning av en gammal landyta under metervis av slam och havssand?
Rättelse. Ordet Belial förekommer hela 27 gånger i Biblen!
http://en.wikipedia.org/wiki/Belial
Ang. länken till Christer Brodéns blogg:
"Moseböckerna klargör att för Moses var Himlen Nun den enda godtagbara Herren och Guden. Nun var Himlen själv! Han var inte Himlens Gud, eller Gud över Himlen! Han var Himlen och Himlen var Gud." (...) "Nun var inte bara Himlen för egyptierna. Han var även Sötvattensguden" (...) "mitrans mycket äldre babyloniska ursprung. Det ursprunget berättar att Himlen är blå därför att det är ett hav däruppe!"
Två länkar nedan om bokstaven Nuns ("fisk") koppling till ormen, som ju är kundalinis Eld, snarare än Vatten. Men manna kom ner från himlen, "shamayim", vilket betyder "brännande vatten".
http://www.balashon.com/2006/11/nun.html
https://gnosticteachings.org/courses/alphabet-of-kabbalah/745-nun.html
"S" postade blogglänken. I Dario Argentos skräckfilm SUSPIRIA (1977, första delen av "Three Mothers-trilogin), som genomgående använder mycket starka 3-strip Technicolorkulörer av gult (Aleph/Luft), blått (Mem/Vatten) och rött (Shin/Eld) yttras följande replik:
"Susie... Sarah... I once read that names which begin with the letter 'S' are the names of SNAKES! Sssss! Ssssss!"
:)
Det är som om blotta omnämnandet av skräpinformationen på nätet fyller kommentatorerna med obetvinglig lust att dra in allt mellan himmel och jord i den här kolumnen.
För egen del räckte det med en sökning och följande kommentar på Sturmarks blogg för att förstå att visst inte är värt att spilla alltför många ord på:
CB: Har mött en präst, som kallade medlem av kyrkorådet gammal stöt. Du tycker som den senare, men jag tycker inte, att prästerna skall hålla käft.
Tycker och tycker. Platon gjorde en åtskillnad på den demoniska förnuftstypen som är en pervers avbild av det rena förnuftet och där rena slumpen avgör om då och då en sanning guppar förbi på åsiktshavet. Om detta har jag nyligen ordat i samband med Plotinus som ser Själen genererar ett demoniskt och orent förnuft när den vänder sig mot externa objektiva sinnesdata (varav nätet översvämmar) och ett högre och renare förnuft när Själen söker sitt hjärta och där rotar sin kärlek (Eros) i ren Intelligens.
I den senare förbindelsen kommer svaren på samma sätt som hos mycket synska människor, bilder eller ord anmäler sig själva och subjektet blir mer av språkrör. Det är en annan "art" än dilettanten med sina konstfulla uppräkningar, tabeller av sammanhang och sofistiska spetsfundigheter. Intuition förefaller vara själens korrekta orientering med de eviga principerna och det som därpå följer är arbetet med att sätta ord på det man redan visste.
RA är ett socialt minneskomplex runt 2,6 miljarder år gammalt. Här några intressanta rader om profetiors utfall och Cayce:
"65.9 Questioner: We would seem to have dual catalysts operating, and the question is which one is going to act first. The prophecies, I will call them, made by Edgar Cayce indicated many Earth changes and I am wondering about the mechanics of describing what we call the future. Ra, it has been stated, is not a part of time and yet we concern ourselves with probability/possibility vortices. It is very difficult for me to understand how the mechanism of prophecy operates. What is the value of a prophecy such as Cayce made with respect to Earth changes with respect to all of these scenarios?
Ra: I am Ra. Consider the shopper entering the store to purchase food with which to furnish the table for the time period you call a week. Some stores have some items, others a variant set of offerings. We speak of these possibility/probability vortices when asked with the understanding that such are as a can, jar, or portion of goods in your store.
It is unknown to us as we scan your time/space whether your peoples will shop hither or yon. We can only name some of the items available for the choosing. The, shall we say, record which the one you call Edgar read from is useful in that same manner. There is less knowledge in this material of other possibility/probability vortices and more attention paid to the strongest vortex. We see the same vortex but also see many others. Edgar’s material could be likened unto one hundred boxes of your cold cereal, another vortex likened unto three, or six, or fifty of another product which is eaten by your peoples for breakfast. That you will breakfast is close to certain. The menu is your own choosing.
The value of prophecy must be realized to be only that of expressing possibilities. Moreover, it must be, in our humble opinion, carefully taken into consideration that any time/space viewing, whether by one of your time/space or by one such as we who view the time/space from a dimension, shall we say, exterior to it will have a quite difficult time expressing time measurement values. Thus prophecy given in specific terms is more interesting for the content or type of possibility predicted than for the space/time nexus of its supposed occurrence.
Categories: Harvest, People: Edgar Cayce"
/Specsavers
"Socialt minneskomplex runt 2,6 miljarder år gammalt"
-Det vill jag kalla en suggestiv tanke !!!
Så Ra är en del av "psyksmeten" som tillhör den här planeten och var och en kan doppa tårna i det kollektivt omedvetna och komma upp med sin egen tagning där RA figurerar i någon sammansättning...
"Ras" förklaring av profetior är i princip identisk med den man kan läsa sig till i Bibeln i samband med profeterna. Tanken liknar sumeriska omentexter: omen "si" förebådar resultatet "så". Profetiska utsagor är som väderförutsägelser.
(Sedan finns i Bibeln förstås den orealistiska ståndpunkten att profeter som siar och profetian inte slår in är demoner och ska stenas till döds. Men det är naturligtvis skrivet ur en fanatikers ståndpunkt, någon som verkligen inte filosoferat över frågan.)
Ras svar liknar därför också det som (i vakentillståndet) kristne Edgar Cayce själv gav under de många "tranceläsningar" där han låg avtuppad på sängen i sitt kontorsrum och lät ömsom nyfikna och ömsom seriöst sanningssökande människor göra bruk av hans kropp.
(Han var så sårbar i det läget att det var därför praxis utvecklades att hans hustru alltid var närvarande och antingen ställde på förhand formulerade frågor eller modererade där några var församlade i rummet. Ur Cayces omedvetna framtonade en bild av att orena psyken i samma rum eller på helt annan adress kunde förorena informationen eftersom Cayces omedvetna zoomade in på frågeställaren. En individ med dubbla uppsåt kunde således effektivt blockera Cayces förmåga så att meddelandena bara blev skräp.)
Intressant om än lite banal kommunikation från Ra. Man skulle kunna trå att ett två miljarder år gammalt tankekomplex skulle formulera sig tydligare och framför allt inte hemfalla till så banala liknelser som paket med frukostflingor. Det måste ha varit någon mycket enkel människa som ställde frågan för att anden skulle välja så simpla similer, vilket dock helt motsägs av frågeställarens egen fråga som håller en högre abstraktionsnivå än anden som svarar ! Som sagt new age är en djungel av smörja. Jag håller mig till de klassiska texterna och utvecklar (med myrsteg) min egen förmåga att förstå DIREKT och absolut inte utifrån det gungfly som är "internet". Man blir så sinkad av alla dessa moras som poserar som budskap av högre typ. Som intellektuella små distraktioner är de förstås underhållande!
Det är med verkligt konstiga verifikationer av paranormal förmåga (som det kryllade av i Cayce-litteraturen när det gällde mer handgripliga och konkreta eller prylrelaterade frågor) som synskheten kan övertyga en skeptiker.
Skicka en kommentar