Det är i den indiska astrologin, där planeter aldrig ser sig om utan bara blickar framåt i zodiaken, som Åldermannen ensam kan kasta sin fastnaglande blick trekvartsvarv framåt. Och oturligen för Dylan Farrow föddes hon med den "styvmoderliga" eller "styvfaderliga" Saturnus med ett iskallt, mörkt och skorpionisk-sexuellt kladdgrepp mot hennes livsälskande Lejon, hennes sinnelag och hennes feminina köns signifikator Venus.
Hade inte Allen gjort något är sannolikheten stor att den här kvinnan ändå hade uppfunnit någon hemsk figur som åsamkat henne hämningar och problem i detta liv. Det var nämligen förutbestämt - skrivet i stjärnorna - redan från hennes födelse. Tacksamt nog gled en faktisk styvfader in och tog denna otacksamma roll.
Den ateistiska Woody Allen - förnekare av en moral förankrad i universums egen struktur [se not] - har naturligtvis den sociala utstötningens signatur skriven via sin störda Gränsdragare. Vattumannen för folkets tankemönster och så en Skorpion som hukar under sin sten och inte vill delta! Woody Allens normplanet (Saturnus) är kopplad till hans eget sinnelag (Månen) så att han faktiskt tror att hans egna tankar är den absoluta lagen.
Woody Allen var lika illa lottad som styvdottern, men här aspekterar således normplaneten Saturnus sexualitetens Skorpion: Vattumannens Luftelement lägger en efterrationaliserande och omskrivande struktur över den simpla döds- och könsdriftens Skorpion. Det är också denna ateistens och syndarens neuros som är kärnan i nära nog varje film Allen gjort under sin karriär.
När vi skrattar gott åt Allens falska och ryggradslösa figur och ständiga verbala undanflykter ("dissociation", Luft/Vatten) skrattar vi egentligen åt de demoraliserade och livsodugliga borgerskapet i deras andliga förfall och vidriga dyrkan av sina egna tankefoster. I det här fallet kan man ge Saturnus hemma i härskarläge i Vattumannen en stor roll: Allen gestaltar i egen person sin samtids störda mentalitet och ideologi, särskilt i relation till Skorpionen (döden, sexualiteten, vanföreställningen om att människan enbart är en biologisk kreation).
Även om vi skrattar nu, kommer eftervärlden överhuvudtaget inte att kunna förstå Woody Allens filmkonst. Allt man kommer att se är en patologiskt sjuk människa och via hans filmer en sekulär kultur som verkligen stängt sig inne i navelskådande utan något intresse för världens framtid.
Vattumannen är ibland distinkt suboptimal och leder till att människan gör sig själv till alltings mått på ett sätt för krymper henne i universums ögon. Vi talar om det sekulära samhället, den sekulära humanismen eller i värsta fall bara helt godtyckliga små världar att spärra in sig i.
Jämför med broilerpolitikern Gustaf Reinfeldt här och, i jämförelse med det nyttiga verktyget Elvis Presley, här, och besinna hur patriarkens eller faderskapets Saturnus - Fredrik Reinfeldt - måste ha skadat hans förmåga att förstå att det finns en större värld utanför hans fiktiva moderata luftslott!
I samband med Elvis glömde jag påpeka hur osjälvständig Elvis var, hur han lät en Saturnus-patriark - "överste Parker" styra in hans filmkarriär i en serie av värdelös, kommersiell smörja.
Jämför sinnelaget ockuperat av en förtryckande och dominant Saturnus i den ideologiskt "absoluta" Luftvarelsen Vattumannen i samtliga tre fall, Woody Allen, Elvis Presley och Gustaf Reinfeldt!
Det kanske krävdes att Bill Gates blev världens rikaste för att hans globala ansvarskänsla skulle vakna. Om det är så saker fungerar, är mänskligheten dödsdömd. De själar som föll ner i Djurets värld klarade i allmänhet inte att återigen höja sig till den genuina Människans värld. Att Antropos - Vattumannen - figurerar i ett horoskop, är ingen garanti för att man förstår andens väsen, det är Woody Allen, trots hans underhållande sarkasm, ett bra prov på.
*****
Se även för närvarande tre tidigare inlägg om Woody Allens horoskop.
En vecka senare, efter Woody Allens genmäle på anklagelserna, gjorde jag en ny analys av Mia Farrows horoskop.
_____
Not 1. Om astrologin nu pekar ut andligt förfall i ett födelsehoroskop, var tar då den mänskliga värdigheten och valfriheten vägen? Vad spelar det då för roll om moralen är kosmiskt förankrad - om det var "Djävulen som fick mig att göra det"? En bra fråga för en läsekrets i ett annat land än det som vände Gud och filosofin ryggen för att kunna shoppa loss istället.
4 kommentarer:
En sak har du fel i , det är de röda som försöker mörklägga att messias redan är här, dom jobbar hårt med det, shopping folket är inga problem,man kan ju
undra varför de kristna o judar som tror på messias tas bort i mellanöstern och nu här i sverige, vilken sida står du på..
Röd som i Eldelementet? Röd som i Månens blod? Svårt att svara på så här luddiga kommentarer. Och vem skulle då den inkarnerade Messias vara enligt dig, anonym?
Beklagar, jag inser i efterhand att min kommentar inte bara var otydlig, utan helt saknade koppling till ämnet. Det skedde under inflytande av en allvarlig psykos, som lyckligtvis gick över förvånansvärt snabbt. Vad jag egentligen vill säga är att den läsekrets som (trots landets metafysikfientliga kvasi-intelligentia) ändå tar din blogg på allvar väl i bästa fall borde vara både kvalificerad och intresserad av att ta del av resonemang kring frågan under Not 1.
Med vänlig hälsning; Professor Eremitus (Vars namn är så intetsägande, obekant och alldagligt att det tjänar samma syfte som en pseudonym och därmed lika väl kan ersättas av en sådan)
Det är tur när åkommor flyger sin kos lika snabbt som de landade! :-)
Noten var faktiskt, kan jag erkänna, mitt bidrag till avdelningen hafsverk. I själva verket är bloggen proppfull små utvikningar i frågan determinism/fri vilja. :-)
Skicka en kommentar