Den enda rimliga förklaringen till detta antidemokratiska tillgrepp var att bloggen då sedan en tid börjat prova astrologin för regeringskritik. Detta kanske upplevdes som en särskilt hotfull form av subversivitet, vad vet jag?
Syftet var förvisso en regeringskritik som inte bara stannade vid dagens förbiflyktande sakfrågor utan tog det alarmerande greppet att fråga huruvida egoistiska politikers val av politisk agenda kan belysa astrologin.
Men nu noterade jag DN-krönikören Johan Croneman som ger SVT/Agenda och i synnerhet Anna Hedenmo ett rungande underkänt för ett förarbete så generande dåligt att Jimmie Åkesson närmast gick som en segrare ur utfrågningen. Läs hans analys, den är bra.
Och det går att vrida Cronemans kritik av en lövtunn research som lämnade Åkesson öppet mål ytterligare ett steg. Många har frågat sig vems ärenden SVT/Agenda egentligen går när de i senaste partiledardebatten ägnade ett segment åt en typisk främlingshatares sätt att se på samtiden: "Tar Sverige emot för många invandrare?"
Frågan låter sig faktiskt ställas om den kalla och ormaktiga Anna Hedenmo själv är en främlingshatare? Att blotta likgiltigheten för ämnet visar att hon på något omedvetet plan i själva verket sympatiserar med en främlingsfientlig hållning.
Som kan ses av Stockholms ideologiskt förvirrade miljöpartister - för mycket kaffe latte och egoistisk livsstil - går det utmärkt att tro sig vara miljövän och samtidigt närma sig SD-liknande ogillande av främlingar. Många människor, kanske alla, är graverande fuskbyggen där en enstaka ädel hjärtefråga vid närmare inspektion drunknar i ett hav av skämmig själviskhet.
Stockholmare har det i sig att bete sig som värsta rasistdrägget. Även storstadsbon är en människa, en blandning av den irrationella och den rationella själen. Trots tunga och solida höghus runt sig och en skenbar känsla av trygghet kan också storstadsbon känna hot eller till och med uppleva visuellt obehag av den mängd östeuropeiska tiggare som sitter i snart sagt varje gathörn och påminner stockholmaren om hur oändligt inskränkt han/hon är i sitt tankemönster och sitt "självförverkligande". Sånt föder fientlighet hos simpla människor.
På frågan om SVT/Agendas redaktion är ideologiskt förvirrad och bär sin "undersökande journalism" bara som en statusmarkör i dess motbjudande borgerliga villaliv med den fula kantring mot egoism och högermentalitet som ett sådant alltid tillhör, plockar jag fram Hedenmos karta. Har den några beröringspunkter med de få astrologiska särdrag för främlingsfientlighet som bloggen lyckats isolera?
Horoskopet saknar all värme. Bara Venus befinner sig i Eld, men Venus är inte en aktiv utan adaptiv planet och tillför därför ingen hetta till personligheten.
Solen och Mars är eldplaneter, men dessa är båda immobiliserade. Solen ligger i det kalla Vattenelementet, hos "samhällets förlorare" Fiskarna. Men Solens ägare Jupiter gillar inte alls en så svag plats utan visar genom position i makthavarens Stenbock att den hellre tar parti för de starka än de svaga! Detta är det usla året 1961 när dessutom nästan all generositet i Jupiter frusit inne tack vare närheten till den iskalla och fordrande legalisten Saturnus.
Vi ser redan nu Agenda-redaktionens skrämmande ledande fråga ut till svenska folket genom tv:ns status som officiell kanal: "TAR VI INTE EMOT FÖR MÅNGA INVANDRARE, HÖR NI?" Anna Hedenmos själva livsgärning (Solen) tecknar således en loser som vill tillhöra vinnarna. Hade hon varit sosse via arv från familjen skulle vi här se en överlöpare, en svikare - en som går åt höger eftersom det är där den liknöjda medelklassmänniskan befinner sig, en för vilken grävande journalistisk innebär lite slött googlande på kontoret efter lunch - läs Croneman.
Den intellektuella Tvillingarna bär eldplaneten Mars, men här kyls tankeklimatet raskt ner eftersom Mars ägare Merkurius själv ligger i ett saturniskt tecken. Nu är vi tillbaka vid Saturnus i kalla makthavaren Stenbocken och bilden av Maktens Spjutspets (tänk igenom symboliken - den är förskräcklig). Hedenmo är uppenbarligen inte en objektiv journalist utan går någons ärenden.
Efter att ha skissat det generalknas som råder en längre tid på himlen våren 1961 blir det nu dags att knyta ihop himmelen med planeten Jorden så gott det nu går när inte födelsetimman - själva kopplingspunkten - är känd. Istället för den okända tidpunkten använder vi Månen (sinnelaget) som ett fattigmans substitut.
Månascendenten ligger i Oxen och nu blir det riktigt kritiskt för Hedenmos del. För räknar man med den antika maximalt tillåtna avvikelsen för en konjunktion, infiltreras journalistens Måne (och sinne) från midnatt och fram till ungefär klockan sex på kvällen av Den Onde själv.
I relation till Jimmie Åkesson är hon alltså Frankensteins brud eftersom den välklädde och makthungriga sd-ledaren matchar hennes sataniska sinnelag med en satanisk Sol! Titta bara på dubbelkartan vilken århundradets kärleksaffär vi har här:
Och nu blir Anna Hedenmos egocentriska Venus i Väduren i eldens transparens äntligen begriplig. Det Croneman beskriver är i själva verket en kopplerska i två roller och som bjuder på en läggmatch! Så väl sympatiserar Hedenmos himmel (och person) med Åkessons, att hon lämnar fältet fritt för honom vinna tillbaka vad råbusarna i hans parti förlorade!
Åkessons psyke (Månen) är i sin tur rena ekokammaren för årgång 1961 och deras hatiska och härsklystna snålhet. Eftersom Sveriges nationalhoroskop har Vågen i öster med Venus i Stenbocken som horoskophärskaren, ser vi hur just generation 1961 förstört den svenska folkandan mer än kanske någon generation.
Det här är den ytligaste generation som fötts och det räknar med att påminna om Alexander Bard och Suzanne Ljud (födda något dygn från varandra) för att förstå hur stendöda själar istället tvingas ägna sig åt formalism, hur tyg faller på kroppen eller homobeteende. Himmelen tippade av ett stort gäng svårt skadade själar det här året och frågan är om inte Sverige mot emot bottenskrapet. Därför är dessa nu så snåla mot främlingar och människor i nöd (jag har ett kuriöst fall av årgång 1961 där ett påfallande diskriminerande och nedlåtande sinne kombinerats med rollen som adoptivförälder - men naturligtvis ett "chict" adoptivbarn av "rätt sort").
Man kan tänka sig att årgång 1961 är ett kollektiv inflöde av själar som delat ett tidigare liv under någon fruktansvärd diktatur, troligen i Europa för inte alltför länge sedan. Men minns att astrologin bara är en karta vi hänger över verkligheten. Saturnus och Jupiter i konjunktion är inte på något bokstavligt sätt en hemlig kod för "före detta nazityskar".
Relationen till "undermänniskor" - vare sig de under perioden kallas judar, romer, muslimer, negrer eller något annat - verkar dock vara ett inbyggt "systemfel" som aktiveras varje gång dessa två planeter möts i det döda Jordelementet (som alltid dömer folk och företeelser efter ytan).
I hela romarrikets historia finns det väl bara en kejsare som det gick riktigt dåligt för i relationen till främlingar - som Rom hatade och sökte lägga under sig som den imperialist Rom var. Den kejsaren var Hadrianus, som franska AstroTheme utan att uppge någon källa tillskriver det helt osannolika födelseklockslaget 7.39 på morgonen!
Det är naturligtvis någon astrolog som sökt efterhandskonstruera en födelsetid baserat på viktiga historiska tilldragelser. Jag väljer istället en månascendent vilket runt soluppgången innebär en nymåne i Vattumannen.
Men det är egentligen egalt om Månen ännu dröjer kvar i Stenbocken för i båda fallen har vi såväl Sol som Måne en ("själ och hjärta") underkastad sin ägare, den kalla, hämmande och maktlystna Saturnus.
Men just så hämmande att den mäktar kväsa välviljans Jupiter. Vi talar här om samma samgående mellan Saturnus och Jupiter i den uppfordrande och legalistiska Stenbocken som hos årgång 1961.
Hadrianus misslyckande som härskare låg i att Rom, efter många års trakasserier av den lilla provins vi idag känner som landet Israel, inte förmådde att svara med annat än mer hårdhet när det ofrånkomliga upproret slutligen kom. Hadrianus fick sådana problem med ett enat judiskt folk att han tvingades sätta in en tredjedel av Roms militärmakt mot denna lilleputt på kartan (Wikipedia).
Det historiska horoskopet visar således att xenofobin varit sig lik genom historien, och att vissa årgångar helt enkelt representerar tider då vissa väsentliga kunskaper saknas om vad som gör en människa human. Dessa är kosmiska mysterier, hur själarna väljer att "kugga i" ödets hjul i det planetära systemet!
Anmärkning
"Årgång 1961" är en förenkling. I verkligheten förhåller sig Saturnus och Jupiters möte i realpolitikern Stenbocken så här.
11.02.1961 - 17.09.1961
8.10.1961 - 24.02.1962
Under några veckor i september/oktober backar Saturnus tillbaka in i Skytten men blir strax direkt igen och återvänder till sitt eget negativa härskartecken innan Jupiter i februari 1962 äntligen sliter sig loss och går till Vattumannen.
Detta löser tyvärr inga problem eftersom Saturnus äger även detta tecken! (Dock kan man säga att represssionen byter karaktär och flyttar till ett nytt tema eller zodiaktecken.)
Först i mars 1963 bryts den skoningslösa Saturnus kontroll över tillväxtens och hoppfullhetens Jupiter.
Det slår mig att världspolitiskt inträffade Kubakrisen (oktober 1962) under denna kalla tid, där Vattumannen passar bättre än Stenbocken eftersom dess Luftelement och grundbetydelse mer pekar på ideologi än något annat. Det spänningen mellan den "fria" och den "låsta" kommunistideologin som nådde ett maximum här. Och det var, om jag minns rätt, det "fria" USA som rådligt gav vika för att undvika något som kunde ha blivit ett tredje världskrig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar