Sylvia Vrethammar - Venus och Kronos och tidlös karisma |
I en artikel om tv-serien "Så mycket bättre" befäster Expressen bloggens antika tes om att nobless kommer från den supralunära sfären och att låga tankar och allmän sunkighet har sitt ursprung i vårt kosmos fallna hälft, den sublunära sfären med dess bottennapp planeten Jorden som äggulan i mitten.
Det är Magnus Ugglas uttalande om den karismatiska sångerskan Sylvia Vrethammar (även AB) som tjänar som exempel den här gången, men mönstret är stående. För inte så många dagar generade sig självutnämnda geniet och poeten Stig Larsson i en tv-soffa genom förklara varför unga kvinnor biokemiskt är de mest lockande. Jag fick mig historien återberättad - utan värdering - av en man med samma problem i Vattenelement som poeten själv.
Ugglas "hyllning" till Vrethammar sorterar under samma "tacky" lågklassighet som uppenbarligen förklarar varför Vatten så tydligt associerats med degenererade attityder och intellektets fångenskap under den sublunära sfärens driftsliv - även om Månen kallas "sinnet" på denna blogg ska man inte glömma att planeten också representerar föreställningar och fantasier.
Det är ur sjuka sinnen osunda drifter uppstår. Se bara Anders Breiviks makalöst illa tilltygade Måne - jag har fortfarande inte lyckats hitta någon lika angripen, fast mer än tusen horoskop tillkommit sedan den samhällshatiska rasistens illdåd.
Uggla må sjunga en kuplett eller två och få ett och annat kulturpris att ställa på hyllan i sitt bekväma borgarhem, men det är som ytlig brudpåsättare han har skrivit in sig i svensk musikhistoria. Hans grundton är inte kultur utan en "sleazy", slemmig själ.
I det här påståendet förbigår jag helt den uppenbart livfulla och fascinerande oppositionen mellan Eld och Luft som utgör månhoroskopets resursfulla och påhittiga axel. Att Uggla spelat roller från första dag som artist är den legitima versionen av den råljugande och genomfalska moderata politikern Ulf Kristerssons snarlika axel (samma fullmåne, men ljusen har bytt tecken).
Eld och Luft kan bli de mest fanatiska mytomanerna just för att de har så nära till inspirationen i den förfinade högre rymden. Nere i Jord och Vatten är det ofta "drawing by numbers" som gäller, men Eld och Luft är de "regioner" varur ren kreativitet och nya visioner kommer.
Men det är Ugglas andra dominanta ingrediens, och dissonant dessutom, som drar ner själen till dräggets bottennoteringar. Här är ännu ett exempel på hur Saturnus må vara hur nobel och upphöjd som helst i Vågens (rättrådighetens och allraminst den perfekta estetikens indikator), men om Saturnus inte hittar någon väg "ner" i kosmos, spelar det ingen roll.
Med det indiska aspektsystemet kopplar nu Saturnus en fixeringens grepp via sin 270-gradersaspekt, vilket är oturligt eftersom Luftplaneten i ett Lufttecken när den tränger sig på Vattentecknet Kräftan och Saturnus egen disponent Venus bildar den farligaste av alla kombinationer: fuktig luft.
Detta är den lägsta sortens atmosfär eller tankeyttring Luft kan ha: en andlig sida hos personen som är djupt fuktskadad av det låga Vattnets alla basala drifter. Uggla är, som alla bör veta, en borgarbracka som lever i högönsklig välmåga i den del av Stockholm där moderaterna väl uppgår till 101% av populationen och som utmärker sig för jävligt dåliga attityder. Jag glömmer aldrig den gång Uggla hånade sin hustrus och villalivet i fina statsdelen mitt i tv.
Detta var sunkigheten som denna svårt skadade Venus (kvinnor, äktenskap) indikerar och Uggla har så dålig koll att han "läcker" sanningar blandat med den rent fabricerade värstingimagen. Fantasi och verklig sunkighet går uppenbarligen hand i hand med den här typen av horoskop: "Att ragga brudar har för oss blivit en sport" som han med tyskt bakvänd grammatik sjöng tidigt i karriären. Dessa ord beskriver exakt Saturnus fixering vid Venus/kvinnan som ett påsättbart luder.
Egentligen skulle vilken planet som helst i Kräftan kunna ge besynnerliga resultat när trycker från luftslottens element ligger hårt på. Nyssnämnda Stig Larsson har ju kommit ut som mångårig amfetaminmissbrukare - en drog som totalt skär av känslor och intellekt från varandra, vilket kanske förklarar hans ofattbara plumphet om kvinnors underliv mitt i tv-sändning. Horoskopet har kommenterats tidigare i samband med något annat patetiskt uttalande, men här är en ny karta som tydligt visar att det är samma generation och problem som Ugglas, bara ännu värre:
*****
Vrethammar, däremot, illustrerar perfekt hur den himmelska sfären kontrollerar horoskopet och med en så friktionsfri om än mörk och mullrig genklang från det fallna Jordelementet som möjligt. Sällan har jag sett så mycket och stark Jord i ett horoskop som likväl undgått att hamna i slitigt förhållande till de andra elementen.
Men allt det där är bara fysiska vibrationer, röstkvalitet och modulation, kroppsfixering och sensualitet. Horoskopets verkliga fullträff är inte att lyckans Jupiter gynnar samtliga tre Jordtecken (inklusive ett rätt stöddigt och elitistiskt sinnelag i Stenbocken - divan Sylvia).
Det verkligt intressanta på denna himmel är förstås Solen som signifikator för hennes jiva-atman, den "levande själ" som döljer sig bakom Sylvia Vrethammar och som vi ser som en människas livskraft och/eller karisma.
Solen är också den gestalt Vrethammar föddes att söka mejsla ut åt sig, hennes "livsuppdrag" som bloggen tidigt brukade kalla soltecknet. Huruvida man lyckas bli en kulturhero eller stor ledare beror förstås inte på Solen enbart - det övriga horoskopet måste ge sitt stöd. Vad är t.ex. en Sol utan sin publik - folkmassans Måne? I avsaknad av Vrethammars födelseklockslag får den typen av avvägningar utgå. Men det som kan sägas om kartan, är fascinerande det med.
Solen är inte personlig som Månen är det, utan en av flera symboler som söker visa en liten del av den dödliga människans inneboende demon eller högre själ. Det tolfte "världsliga" huset tecknet t.ex. "den onda daimonen" och illustrerar därför i sig något liknande det jag nyss sade om fuktig och korrumperande luft nära jordytan, eller åtminstone upp till Månen. Ett intellekt förorenat av jordiska förbindelser, varför tolfte huset också är den plats där reningen från själslig besmittelse måste göras.
Till skillnad från de båda manliga artisterna som släpar på en stor dräggighet och mycket orena attityder och "flum" i sina inre, saknar Vrethammar fullsändigt den korrumperande vätan i sitt horoskop. Hon skulle kunna kallas en "torr själ" - den bästa sorten, enligt den grekiska elementteoretikern Herakleitos för 2.500 år sedan.
Är det för att fukt får materia att ruttna som Vrethammar ser så oförskämt ung och vacker ut fortfarande? Svårt att säga, för hon har också en annan indikation på varaktig skönhet, som bloggen noterade ett antal exempel av innan ämnet kändes uttjatat. Den kalla och konserverande Saturnus har här tagit ett gradexakt grepp om skönhetens Venus och ger henne skarpskurna men vackra former.
Jag tror mig kunna säga att Saturnus introducerar en viss kantighet, de äggformade ansiktena bör ha en nedtonad Saturnus och en förstärkt Måne eller Jupiter. Vrethammar har dessutom en saturnisk Måne, så att hela konservatorsgrejen fyller hela hennes sinne. Hon är den fullbordade formalisten - och perfektionisten. Ett dominant Sol-Lejon och så här mycket rigid Jord gör henne troligen nästintill omöjlig att leva med. Hon tycks inte veta vad samarbete är utan viker sig bara inför brutal makt. Kanske är det därför hon numera bor i Tyskland, hackordningens förlovade hemland?
I samband med starkt Saturnusdominerade horoskop av den här typen vet man numera aldrig vad som är varaktig naturlig skönhet och som är artificiella ingrepp. Saturnus, kallades typiskt nog förr för "the Great Artificer".
Det som är "artificiellt" antyder i vårt språkbruk något "plastigt" eller "oäkta" eller "konstlat" till skillnad från det "naturliga". Men latinets artifiex betyder ju egentligen bara hantverkare. Det är bara människans eget moraliserande som gör en skillnad på vad Saturnus "naturligen" förlänar och vad en plastikkirurg gör med sitt råmaterial i frågan om en fascinerande och vinnande ansikts- eller kroppsstruktur. Det är samma "princip" - Saturnus - som verkar både innanför och utanför den enskilda människokroppen, bara på två olika magnituder.
Det roliga med Sylvia Vrethammars Sol i sitt härskarläge i Lejonet: "Jag vet att jag är kung/drottning" och det är mitt livsuppdrag att antingen dominera varje scen eller åtminstone se till att ingen gör sig lustig på min bekostnad". Se hur Lejon-reportern Elisabet Höglund - hon med "håret" eller lejonmanen - efter att SVT sparkade henne producerat häpnadsväckande märkbart många tidningskrönikor med sig själv som huvudrollsinnehavare. Den roll hon alltid velat ha men inte fick under otacksamma år som utrikeskorrespondent.
Höglund synes mig intelligent och begåvad och med Jupiter i Lejonet har hon visst haft sitt mått av framgång. Men hon saknar Sylvia Vrethammars spektakulära och gradexakta konjunktion mellan Solen och kungavärdighetens stjärna Regulus.
Och hur oförutsägbart är inte livets sätt att bekräfta värdigheten i hennes livsuppdrag, att roa och underhålla (Lejonet är lekledarens tecken)! En utländsk sajt om Vrethammar hade uppgiften att hennes monsterhit från 1973 (bland annat fyra i England) har en plats i Guinness rekordbok. Det kallar jag ett tydligt exempel på hur kungamakaren Regulus välsignar den aktiva och ledande Solen!
Den svenska singeln och albumet i andra brittiska utgåvan (lågpris, några år efter att hettan lagt sig) |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar