Horbockssyndromet - ett återbesök

Under sommarens nyhetstorka kommer Aftonbladet på idén att köra en repris (länkar i nya fönster) på berättelsen om den "sexmissbrukande tävlingsseglaren". Det enda som har hänt sen tidningarna körde den historien för några år sedan är att han gift sig.

Och att jag upptäckt hur mycket mer talande den gamla zodiaken från Babylon är än den västerländska, som drar mer och mer snett för vart århundrade. För ingen tror väl att himmelens "eviga arketyper", som Platon skulle ha sagt, bit för bit lämnar över sina egenskaper till tecknet dessförinnan?

Indien hade turen att få överta den babyloniska, korrekta tänkta zodiaken. Grekerna var den här gången för smarta för sitt eget bästa!

Jag har haft lite dåligt samvete för att jag satte en så braskande rubricering på det "syndrom" som uppstår då den grova sällen Mars går samman och delar tecken med Venus, den njutningsorienterade.

Men ordvalet fick sin sanktion då jag gick igenom tio horoskop med nära anknytning till sexindustrin och noterade en trend där. Likväl har jag valt att inte skapa en särskild etikett för "hor- och horbockssyndromet". Inte minst för att många sublimerar grundtendensen, men även som "seglaren" här visar: man kan övervinna sina svagheter.

Men låt oss se hur själen mådde vid ingången till detta liv... Naturligtvis har tävlingsseglaren en rent fruktansvärd variant av horbocksbeteendet på sin födelsehimmel! Här räcker det inte med att Mars och Venus delar tecken (Vattumannen), den energialstrande Solen finns med också, och hela härligheten opponeras av Saturnus som ju är Vattumannens härskare, och som under svåra förhållanden leder till fixeringar.

Så här står alltså Saturnus, illa illa placerad i Lejonet, i opposition med sitt eget tecken och "orkestrerar" Solen - "den store älskaren" - som också fallit från sitt naturliga läger där den härskar (Lejonet). Det är en "ömsesidig reception" men en där båda planeterna är ömsesidiga fiender! Saturnus söker kontrollera Solen, men Solen representerar slösande fri utlevelse! Ingen bra ömsesidig reception alls! (Se här om planetär styrka.)

Och denna Sol släpar alltså på "horbockens syndrom". Indisk astrologi klassar Saturnus som illgärningsman, Mars som illgärningsman, Solen som "grym" (solhettan är inte lika behaglig som kvällens och nattens Måne). Och i detta sällskap ska sedan njutningssökaren Venus, av rätt svag karaktär redan från början, försöka åstadkomma något gott. Det kan bara bli en djupt urspårade natur.

Det förtjänar att smaka en stund extra på att den iskalle regissören Saturnus står i den store älskarens tecken Lejon och "gestaltar" kärleksfullhet. Men som bekännelsen visar var allting bara ett tvångsmässigt beteende, en orkestrerad show! Så typiskt Saturnus, planeten som inte kan leva annat än för sin planeringskalender. Att vara på toppen, kontrollera, men aldrig genuint delta... Var planet har sina lämpliga områden, men Saturnus i Lejonet är rena motsatsen till en äkta älskare!

Det vore intressant att höra vad den "lyckligt nygifte" seglaren hittat för ny fixering istället för den gamla. För sådana här ränder går inte i första taget ur tigern!
:-)

För läsare med lite astrologisk erfarenhet: Notera också psyket - Månen i Väduren - som således disponeras av sin härskare Mars och hela det elände den involverat sig i... Som om inte disponenten degraderar den psykiska kvaliteten kombineras Månen här med girighetens demon Rahu (drakhuvudet, norra månnoden), som har ett grundmurat dåligt rykte i indisk astrologi.

På många sätt är detta ett gott horoskop att redovisa, för om den materialistiska kombinationen Jord + Vatten fått ta mycket ovett på den här bloggen, borde jag kanske i högre grad än vad som skett ha betonat att de kreativa och utagerande Eld + Luft-typerna å sin sida är kapabla till käpprätt galenskap! "Seglaren" tillhör detta läger som inte kunnat avstyra sin medfödda potential till ondska!

*****

Av de typiskt "positivt polariserade" typer jag publicerat och som jag upplever som fångar i sina egna mentala luftbubblor kommer jag främst att tänka på Adolf Hitler (dagens underdrift!). Men även konstnären Lars Vilks ("muhammedsatiren") och journalisten Janne Josefsson. I båda fallen visserligen en planet i Jord (i Jungfrun i båda fallen), men man kan argumentera för att den placeringen inte gagnar helhetsbilden som någon av de himlarna tecknar.

Med ett lunärt horoskop för Vilks (Månen får vara stand-in för ascendenten i brist på födelsetid), hamnar hans Jungfru-Jupiter i åttonde dödshuset, vilket väl illustrerar den dödsdrift han måste lida av som muckar gräl med en gigantisk del av mänskligheten! I fallet Josefsson räcker det med att notera Saturnus långa onda öga riktat fram genom zodiaken mot hans soltecken Tvillingarna för att känna igen en "bully", och som gillar att spela översittare i sin journalistiska gärning (Tvillingarna är mediernas tecken och Saturnus diktatorn).