Thage G. Peterson och den svenska separatismen

Jag läser i Aftonhoran f.d. försvarsminister Thage G. Petersons rungande nej till det förrädiska Nato-medlemskap Storfinansen och deras köpta politiker i just detta ögonblick håller på att lura på svenska folket och undrar vad Aftonhoran egentligen sysslar med. 

Varför placeras artikeln under avdelningen Kultur där den garanterat kommer att läsas bara av ett fåtal, knappast av den breda svenska folkmassa som Peterson adresserar - de som redan är medvetna om politiskt maktspel har redan en åsikt i frågan. Jan Helin och anhang är uppenbarligen köpta av amerikanska intressen (via ägaren Schibsted, Nato-Norge) och att lägga artikeln under "Debatt" eller "Opinion", där den här hemma, skulle bränna för mycket.

Det AB sysslar med i sin klassificering är att jämställa med DISSOCIATION, illusionistens trick att klyva sin akt i två delar och förleda åskådaren att fokusera på fel aspekt. Dvs. artikeln är obehagligt sann, men genom att lägga den under "Kultur" - som den breda och dumma svensken hyser instinktivt motstånd till - lyckas amerikadyrkaren Jan Helin oskadliggöra debattinlägget i samma ögonblick som ingen kan anklaga honom för att nobba material av högsta dignitet. Man skulle, i linje teorin om att Palme-mordet var ett beställningsjobb av CIA (snarast mer trolig än vissa andra konspirationsteorier), kunna tänka sig att en del folk på AB:s/SvD:s samlade redaktion står på CIA:s hemliga lönelista och med högsta prioritet att snedvrida den svenska opinionen i USA-vänlig riktning.

Å andra sidan läser jag på svenska Wikipedia att Peterson redan drivit den här Nato-fientliga linjen ett antal år redan, så på ett banalt sätt kan man ändå säga att detta är en Kultur-artikel, Peterson kultiverar den neutralitetspolitiska linjen som, som han säger, tjänat Sverige så väl. Säkert skulle en Maj Wechselmann eller snarlik grävande journalist kunna anföra sitt forskningsmaterial här och påvisa den realpolitiska svenska flatheten inför t.ex. nazityskarna....

Och det bränner verkligen till i dikotomin pragmatism/idealism i den f.d. försvarsministerns horoskop! Återigen en månascendent som enbart bygger på dygnet och därför inte förpliktande till någon enskild födelse. Ändå tycks månascendenten ofta väldigt talande när man granskar kända människor och jag har spekulerat att dessa bäst av alla de hundratals svenska födslar det dygnet förkroppsligar stjärnhimmelens löften eller varningar.

Här utgår kartan från Månen-i-Skorpionen, en typ av sinnelag som mörkt blickar på sin omvärld och i grunden är en introvert individualist. Samtidigt pågår det vilda svängningar i frågan om social instinkt i de tre zodiaktecken som ockuperar det västra hörnet i den naturliga zodiaken. Skorpionen i åttonde dödshuset är nästan lika anti-social som Jungfrun i sjätte olycks- och fiendskapshuset. Och däremellan den nästan patologiskt sociala Vågen - vågskålarna som försöker väga jämnt och utföra sitt balanstrick mellan de två negativa granntecknen i Vatten och Jord respektive. Detta "triangeldrama" från den naturliga zodiaken återkommer i Thage G. Petersons horoskop och det är bara att läsa AB-artikeln för att se hur extremt tydligt han tänker exakt som hans stjärnhimmel dikterade att han skulle komma att tänka (och kanske agera) i sitt liv. 

Den svenska neutralitetspolitiken som söker styra sin kurs mellan öst- och västblocket är förstås Petersons Jungfru - den antisociala, den obundna, i 11e idealhuset. Jupiter med Solen i Jungfrun förutspådde honom en utmärkt och framgångsrik karriär om han predikade att framgång (Jupiter) ligger i att insistera på att individen eller entiteten (Solen) praktiserar jordbrukar-Jungfruns kyliga och kalkylerande distans till den jord den brukar för att få ut så mycket som möjligt av nedlagt arbete. 

Om man så vill se det, är de tre "resurstecknen" eller Jord-elementet som sådant själviskheten när den nått ett så avgrundsdjupt bottenläge att den stelnar och blir till ett isolerat kroppshölje. I himmelen minglar själarna fritt och kan t.o.m. passera igenom varandra utan att någon fallen dåre börjar hojta om gränsövertramp och ökad upprustning. "Luften är fri" säger barnen retsamt när de undersöker det personliga revirets gränser på varandra.

Idealet är således helt pragmatiskt till sin natur: det finns STORA VINSTER (Jupiter) att hämta för den som inte allierar sig med någotdera blocket. För att förstå denna verklighetsfrämmande anomali - alla vet ju att "ensam är svag", utom möjligen den som har Storfinansen och dess ledare (Jupiter och Solen) på sin sida - måste man minnas att 11e idealhuset tar sin prägel utifrån det tecken som ockuperar det 1a jag-huset. 

Månen i Skorpionen i första ger en djupt sittande fruktan för döden, i grund och botten är det Skorpionen som via sin härskare Mars håller naturens sexuella fortplantning igång och alla som studerat botaniker och biologer vet att det är i detta sinnelag vi har den onda roten till rasbiologi, diskrimination och sönderavlandet av de stackars djuren. Skorpionen har som sitt finaste 11-husideal att diskriminera och särskilja - detta är Naturens väg om än inte Människans, att upprätta Ordnungen och sedan polisiärt vaka så att folk håller sig till de etiketter man klistrat på dem. I fel händer kan även astrologin tjäna den diskriminerande typen, det har bloggaren själv erfarit. Och det är lustigt nog den diskriminerande Jungfrun som dragit på sig mest skit på den här bloggen genom att figurera tydligt hos främlingsfientliga. 

Men frågan är som alltid "kom hönan eller ägget först", för den gamla traditionen om att Jungfrun är den utsatta, den ensamma och värnlösa har också en tydlig koppling till arbetarklassen som utnyttjas av själviska medmänniskor som tror sig ha kommit lite längre upp fast de i själva verket bygger sina liv nedåt, ner i helvetet. Eftersom alla som involverar sig i RESURSER (tinglighet, materia) snarare än i MÄNNISKAN bakom tingen, är de alla lika medskyldiga. 

Syndafallet ligger i Jord-elementet som tecknar den ULTIMATA NEGATIVITETEN, polen som söker dra allt till sig. Det är Vatten som faller handlöst mot Jorden som med Jord bildar den lägre halvan i Naturen, den som bloggen ibland stavar med litet "n" för att särskilja den från t.ex. Vatten med Eld är en Natur i dess högre mening, en lidelsefullt levande och brinnande Natur. (Mose ser och hör Guds ord via en "brinnande buske" - hade Mose varit en Jord/Vatten-människa hade han stirrat på en död och tyst buske och funderat över dess värde på marknaden.)

Jag håller med Peterson om att Nato-medlemskap är det mest korkade svenskarna kunde luras in i av sina egna landsförrädare, Storfinansen och militärindustrin och politiker som tror de andäktigt skall omnämnas av eftervärlden som stora samhällsomdanare. Men jag är inte säker på att jag delar de bevekelsegrunder till neutralitetspolitiken som kan utläsas ur det här horoskopet.

Skorpionens blinda (desperata) vilja att fortsätta leva på sitt invanda vis gör den okontaktbar för högre logik och för andevärlden där den verkliga kreativiteten har sin boning. Notera hur den idealistiskt motiverade fredstanken - Vågens tecken - hamnar i kläm i f.d. utrikesministerns tolfte hus, "den onda daimonens hus" eller den världsliga förlustens hus. Häri hittar vi krig och fred eller Mars och Venus - en passande kombination med tanke på artikelns ämne och Petersons forna ministerpost! Han medger en del önskedrömmande men försvarar värdet av människor som vågar drömma om fred i en ond tid.

Hur går nu detta ihop med månascendentens 12e hus där ju tvärtom fredens planet Venus ÄR den onda daimonen, den sämre instinkt som bringar individen förluster?

Horoskopet bjuder på en verklig paradox, för denna Venus i härskarläge i Vågen är verkligen en fiende för den människa som enbart drivs av naturen och värdesätter rika vinster på åkerfältet (Jungfrun). Våg-Venus kompromissande kostar, ideal på hög Luft-nivå är exakt vad svenska näringslivet anförda av den galne folkpartisten Jan Björklund söker kapa bort redan på skolnivån genom helt praktiska yrkesutbildningar som för resten av livet reducerar människor till trälar i en viss syssla - slavar under marknadsekonomins krav. Ja, Skorpionen i öster har nära till hands att offra jämvikten mellan människor (Vågen) därför att den upplever sig vara essensen av nymoderaten Reinfeldts "drivkrafter". 

(Reinfeldt hade Solen i Kräftan, det centrala Vattentecknet. den Vegetativa Själen. Månen och Mars, båda härskare i Vatten beskriver mycket av den begärsfyllda låga naturen som bara kan söka sitt eftersom den är helt och hållet irrationell och inte förmår formulera några egna koncept eller ideal.)

Paradoxen i Thage G. Petersons horoskop ligger i att den generativa (sex-) principen Mars - som äger första huset och sinnelagets disposition - här DISSOCIERAR SIG från sitt simplistiska vattentillstånd och omvandlas till en idealistisk krigare för freden - Mars i Vågen. Men här rövas Mars bort och fängslas i 12e huset av sin disponent Venus. Utifrån Skorpionen i första huset måste den kostsamma överbyggnad som den ser Vågens teorier om balans kväsas, för att 11e husets ideal om stora vinster för egen del ska kunna infrias.

Det är inte underligt att Skorpionen bär rollen som Syndaren i zodiaken. Men det är först när man flyttar det stingande krypet till första huset som dess "ideal" - dess antisociala Jungfru-hukandet under stenen i öknen - går i dagen. Naturen i dess lägre och av Andemänniskan (Luften) oförlösta aspekt är verkligen ett monster, mer än en gång i skildrat som en blodsugande vampyr eller någon annan parasit som bitit sig fast i den högre och renade Natur - Själen som förmår lyssna på sin än högre noetiska eller intellektuella natur (en natur som jämställer människan med Gud utan att på något sätt utesluta den gudomliga ambiensen).

Den som drömmer om fred i Petersons artikel är således den fängslade krigaren Mars i Vågen och fångvaktaren är en falsk Venus-i-härskarläge-i-Vågen - en normalt fin position men som här antagit rollen av den onda daimonen, den fula väsande rösten i innerörat som frestar människan att välja bort sitt högre och ädlare jag bara för låg vinnings skull.

Apropå konspirationsteorin om Palme-mordet (som jag hittade av misstag när jag sökte på Petersons födelsedag) är det just den låga vinningens motiv som drivit all amerikansk utrikespolitik sedan Andra världskriget. När Palme vägrade låta Bofors agera USA:s bulvan för vapenexport, lät CIA summariskt eliminera honom. Hur skrämmande väl stämmer inte tanken astrologiskt, att USA vidmakthåller sin maktposition och sitt liv genom att ständigt måla upp andra som fiender och starta krig i olika länder? Sibly-kartan ger ju USA samma Skorpionascendent som Peterson men utan någon idealistisk krigare som maktlös ändå kan drömma fred från 12e huset. Istället ligger Amerikas krigare Mars i 11e huset som ideal: "kriga för egen vinning, är bra". Vilket perverst land!

Thage G. Peterson pekar ut det uppenbara: när Warszawapakten upplöstes svek USA världen genom att inte besvara den goda gesten. De behöll sitt Nato! Sådan är Skorpionens natur - i slutändan är detta Svekets eller Syndens tecken. Den av ande oförlösta lägre naturen saknar kontakt med Platons ide- eller idealvärld. Naturen utan ande ÄR den onda böjelsen. Kanske är det därför den indiska astrologin underströk 11e husets värde. Den västliga hellenistiska astrologin kallade detta den "goda daimonens hus" och hinduerna tecknar något likartat genom att låta filosofins, religionens och samvetets planet Jupiter fungera som signifikator för 11e huset. 

Det finns alltså i detta hus något som anknyter till Guds hus, det rent jupiteriska 9e huset naturligen ägt av Jupiter i dess positiva version och tillika med Jupiter som dess signifikator! Arrangemanget ser redundant ut men är det inte eftersom den naturliga zodiaken tillhör en tankestruktur och läran om vilka planeter som har en "väsenslikhet" vid vissa hus är en helt annan tradition. Astrologin är verkligen en förtätad härva av gamla tanketraditioner men ämnet klarnar ju mer man brotta med det.

Till sist ska man inte missa att Peterson föddes ett år då Saturnus stod hemma i sitt negativa härskarläge Stenbocken, en realpolitiker så det heter duga! Här står verkligen de materiella frågorna i första rummet och i synnerhet frågan om vem som äger vad... Saturnus långa kontrollerande 270-aspekt mot Vågen visar att sunda förnuftets röst i det materiella makttecknet faktiskt kontrollerar frågan om "Vågen", frågan om krig eller fred. Peterson är inte längre en naiv politiker, han vet också att USA startar krig eller hotar andra nationer i syfte att stärka sin ekonomi och/eller reella makt i världspolitiken.

Malmögranaternas avsändare, en korkad copycat?

Det är uppenbarligen Darryll Roof - "Tak-Darryll" - som får någon underbegåvad idiot att kasta upp skarpa granater på ett tak i ett bostadsområde i Malmö. Astrologiskt kan man fråga sig om himlen verkligen är en ständigt pågående undertext till livets skeenden:

Dissociation och "artsfiendskap" mellan
bostadskvarteret (1a huset) och 6e fiendehuset...

Eftersom granaterna inte sprängdes får man väl söka UPPSÅT i den här kartan snarare än den SMÄLL som inte inträffade strax före klockan fem i morse.

Bombsmällens Mars stiger med Solen i öster så det var väl detta som gärningsmannen hade i tankarna. Jfr tidningsrubrikerna som smällt på med att Tak-Darryll avsåg starta ett krig mellan raserna.

Men uppsåtets utfall eller effektivitet går i baklås då första husets ägare, granat-Mars disponent Merkurius befinner sig i den världsliga förlustens tolfte hus. För ovanlighets skull var det till god lycka att ascendenthärskaren hölls fången av "den onda daimonen"! 

(Samma gäller i Fredrik Reinfeldts horoskop med Mars i första men Merkurius i tolfte, och med facit i hand ser vi nu att han misslyckades med sitt projekt att rasera hela Sverige och införa totalt slaveri under nyliberalismen. Sverige led svår skada men bröts inte sönder helt. Och nu kommer t.o.m. varningar för Reinfeldts och Borgs segregation av fattiga och rika från traditionella högerinstitutioner som Internationella Valutafonden! Aldrig mer kommer dumsvensken att rösta så korttänkt och släppa inkompetenta idioter fria att rumstera med landet.)

Att den onda daimonen i granathoroskopet spelas av Venus komplicerar saken då man är van att tänka på Venus som en liten välgörare. Den resande budbäraren Tvillingarnas  negativa förhållande till Oxens orörliga och bofasta natur har kommenterats tidigare under etiketten "den goda och den onda daimonen".

Här fascinerar det att se den onda daimonen befinna sig i det skyddade och säkra hemkvarterets tecken Kräftan där också hemmiljöns Måne befinner sig. Med den Stora Välgöraren Jupiter tycks Venus som "ond daimon" vara så tandlös och ineffektiv att hela förstahusets våldsdrama helt kommer av sig!

Och märk då att Jupiter är en "verksam illgörare" för Tvillingarna och då i meningen "bubblor som brister". Kort sagt: denna våldsamma soluppgång hade "förstörelse i sinnet" men faktorerna i Vattenelementet räddade lokalbefolkningen undan nidingsdådet.

Bara en fri association utifrån några symboler...

Klangmästaren Edgar Froese

Aftonbladet skriver om regissören William Friedkin som är särskilt stolt över sin film Sorcerer från 1977. Den blev ingen framgång eftersom hela världen istället var upptagna av lekskolefilmen Star Wars som kom samma år.

Jag har aldrig sett Sorcerer men köpte soundtracket när jag för femton år sedan kompletterade min glesa samling med tyska elektronikgruppen Tangerine Dream, ett band som jag alltid tyckt varit mästerliga. Med åren har intresset varierat för att sitta rakt och upp ner i 40 minuter och bara sjunka in i en sällsam värld av klang- och stämningsrik elektronikmusik. 

Jag tror jag spelade cd:n Sorcerer två gånger men minns att jag tyckte det var den kanske kusligaste skiva jag någonsin hört och en perfekt illustration till omslagets ranka bro där en bil just är på väg att välta ner i en flod. Mörkt, otäckt, mystiskt. Jag uppfattade senare att Friedkin var mannen bakom den rysaren Exorcisten.

Men från regissören till Edgar Froese, Tangerine Dreams grundare. Han dog plötsligt av blodpropp i årets början enligt Wikipedia. Horoskopet visar - ännu en gång - att den här starkt Luft-dominerade bloggaren tycks söka sig till Jord-elementet i sina musikaliska preferenser. Här är en musiker med Solen i Oxen och dessutom med den artistiska eller harmonisträvande Venus hemma i sitt negativa härskarläge.

(Brian Eno lånade hela sin ambient-grej från tyska Tangerine Dream och andra liknande grupper, och om jag i ett tidigare inlägg kallade honom en djärv utforskare var det bara i relation till dussinbandet Coldplays huvudman - i förhållande till de tyska experimentatörerna blir också Eno en härmapa...)

Filosofen Platon underkände musikens betydelse för människans strävan att återknyta sin förlorade kontakt med själens högre nivåer, men då var han sträng. För musiken informeras definitivt från högre höjder även om den som konsumerar musik bara ägnar sig åt en stunds onani med hörselsinnet och därmed inte odlar den högre "rationella" själen ett dyft. 

(De som sitter som små dirigent-diktatorer och räknar takter och tror de njuter musik när de i själva verket bara vill bevisa för sig själva att de behärskar ämnet odlar heller inte den högre själen. Talförhållanden - som visar sig i musikens formala komposition - är inte heller den rationella själen utan bara återspeglingen på lägre nivå av den genuina Intellektuella Själen, kreatören).

Kompositören Edgar Froese och hans dödsdag (yttre cirkeln)

Att nu kompositören och utforskaren Edgar Froese visar sig nästan helt neddoppad i den sublunära sfärens Vatten och Jord, innebär naturligtvis inte att han saknar förmåga att kreera men att horoskopet predisponerar honom att söka KONKRETION. Det slår mig att Jord står för det mörka i Tangerine Dreams musik medan dess lätta elektroniska flöde förstås är Vatten. 

Musiken under gruppens första 12-13 år (så långt jag följde den) drar mot det brutala när intensiteten ökar och mot det ödsligt drömska när tempot är lågt. Precis som Brian Eno senare gjorde, hittar man i gruppens katalog stycken som namnges med ett platsnamn och en tidpunkt, "så här låter vid stranden tidigt i gryningen", etc. Det är så Oxen det platsbundna tecknet, som det kan bli. Froese tycks ha dominerat gruppen med sin mycket specifika ande.

Eftersom han dog på stört av blodproppen kan det ha sitt intresse att Jupiter nu gått ett fullt varv. Jupiter är en friktionsfria framgången (Saturnus ger livet dess mödor och slit), och när Befriaren verkar vid döden kommer döden snabbt. Man kan misstänka att Liemannen (Saturnus) passage genom Skorpionen hade med frånfället att göra eftersom Månen i Skorpionen anses fallen och disponenten Mars här ligger fallen i Kräftan (ömsesidig reception mellan två fallna planeter!) och Mars kombineras med befrielsens Jupiter. 

För en som likt jag, kontemplerar möjligheten av att födelsehoroskopet "ser" transiterna, har vi hjärtattackens Mars som natalt kastar sin dödsaspekt (åtta tecken) mot sitt transiterande äldre jag som i sig disponerades av Saturnus. Det är stickprov som bloggens serie dödshoroskop de senaste veckorna som ger mersmak. Är de svaga zonerna verkligen så här uppenbara, tider så Skördemannen har ett enkelt jobb att separera själen från kroppshöljet?

*****

För några år sedan köpte jag in en snart indragen skiva från Tangerine Dreams rikliga produktion. bara för att titeln fascinerade. Musiken var ovanligt drömsk och temat visade att Edgar Froese (drogfri nykterist och ändå död vid 70) hade en dragning åt livets mystika sida:

Titlarna på The Seven Letters From Tibet tycks antyda någon som involverat sig i mystik, även om ingen recensent på ProgArchives - med ett begåvat undantag - tycks gilla skivan:

1. The Blood Red Connection
2. The Orange Breath
3. The Golden Heart
4. The Green Land
5. The Blue Pearl
6. The Indigo Clouds
7. The Purple Of All Curtains

Det lär inte vara någon djärv gissning att den här färgkartan anknyter något av alla de scheman som existerar för kroppens sju energisäten och att den sjunde himlen är den mörkt blå Luft-planeten Saturnus som samtidigt är en mörkläggande slöja som döljer "landet därbortom" för den kroppsbundna själen. (Jämför Holts klassiska verk The Planets och hur han valde dessa: 1. Mars, 2. Venus, 3. Merkurius, 4. Jupiter, 5. Saturnus, 6. Uranus, 7. Neptunus.)

Om horoskopet för massmördaren Dyllan Roof indikerade en udda Sol som ensam sjunkit ner i det sublunära Vattnet medan övriga himmelen verkade på supralunär nivå, gällde det motsatta för den framgångsrike Edgar Froese: allt utom den sjunde himmelen - Saturnus - valde den sublunära dypölen. Men Saturnus stannade i sitt eget rätta element, via placeringen i Tvillingarna, ett Luft-tecken. Att tyskens månascendent därmed placerar Döden i sitt eget hus (åttonde) bara understryker det gåtfulla i horoskopet. 

Som så ofta upptäcker bloggaren samband mellan det egna horoskopet och en artist som han först nu inser var en av de viktiga under tonåren (jag var inte medveten om att Tangerine Dream i princip VAR Froese och hans vision).

Det är kompositörens mörka "själsform" - Saturnus - som verkar på bara några graders avstånd från bloggarens tiograders Tvillingascendent. Och det är också typiskt: det var den kyliga skönheten i musiken jag uppskattade, fjärran från andra och mer varmblodiga artister som med sina reggaerytmer dominerade under samma tid Tangerine Dream intresserade som mest. Intimitet och värme söker man bäst på annat håll, Saturnus är perfekta kristallpalats att beundra från en högre själslig nivå än de ömhetstörstande själarna ännu uppnått.

Syntgruppen Ultravox grundare John Foxx hoppade av i 70-talets slut efter tre plattor (och sen, med Midge Ure i spetsen, vidtog gruppens simplistiska och kommersiellt framgångsrika period). Typiskt nog blev Foxx senare öppen katolik och ägnade sig åt märkliga tonbyggen som svagt påminner om Edgar Froeses. Särskilt den timslånga och omsorgsfullt byggda Cathedral Oceans kan nämnas, ett märkligt upplyftande tonbygge med mycket mer ljus och himmelsk närvaro i än Froeses jordbundna mörker och dunkla antydningar. 

Mycket riktigt omvittnar Foxx karta en mer fint tecknad sensibilitet med såväl Sol som Måne vävda av den fina fibern Sattva Guna. Det är möjligen övermåttet av Tamas Guna hos Froese som ger hans musik en germansk brutalitet - lyssna på Tangerine Dreams Ricochet från 1975 och hör kanonkulorna flyga! (Men återigen, Froeses udda planet Saturnus i Luft, i sig tamasisk, bebor det sattviska tecknet Tvillingarna. En kuriös och svårtydd dold dominant.)

Tiger Woods tid av oflyt

Inför den här tidningsrubriken kan man ställa sig frågan hur många samtidiga transiter som krävs för att skapa en tid av oflyt. 

Woods var en gång kung av världen när det gällde golf (och sexköp) men på sistone har jag, utan intresse för golf ändå noterat flera rubriker som talat om svaga insatser.

Är det den förklenande Saturnus (geriatrikens planet) enbart som trögar ner Tiger Woods inre jämvikt? Då har han en längre tids svacka eftersom Saturnus i snitt tillbringar 2½ år i varje tecken.

Saturnus korresponderar naturligt till det tionde makt- och prestigehuset - "kung av värld", så Saturnus rörelser har alltid någonstans med status att göra. När rubrikerna talar om "fiasko" måste Saturnus vara involverad. Men ensam?

Lägger man till olycksbringarens transit genom tionde och därtill den konjunktion mellan hjältens Sol och krigshetsaren Mars, då får man en rejäl skamfläck i ryktbarhetens hus, eller en period när hjälteglorian kommer på sned.

Nu kan man ju tänka sig att hela USA:s svarta befolkning är i chock och obalans efter den lilla vita slemproppen som öppnade eld mot färgade kristna i en kyrka strax innan så att varje färgad man med den rasdiskriminerande Jungfruascendenten känner av tiondehusattacken mot deras kollektiva stolthet och prestige. Då är det inte så konstigt att man gör dåligt för sig på jobbet (greenen).

Och prova också tanken som jag framfört flera gånger, att transithoroskop och födelsehoroskop både är medvetna om varandra. Här skadar Mars i tionde Tiger Woods själva person (Jungfruascendenten) via sin 90-gradersvinkel (och Mars har lurat med sig den fulla solkraften i detta för egot så nesliga nederlag).

Men också Jungfruascendentens härskare Merkurius känner av turbulens i sitt transiterande tillstånd. Handelsmannen och den fingerfärdiga tjuven Merkurius (som styr armar och händer = golf) står medfött lyckosamt i det femte huset för "god lycka". 

Tiger Woods tyranniska far hjärntvättade tidigt pojken till girighet och karriärism så att Merkurius är hårt hållen via opposition av auktoritära Saturnus i idealhuset ger en idé om en människa som leder utifrån en extrem rutinmässighet. Man kan ibland uppfattar starka kopplingar mellan Merkurius och Saturnus som närmast en robotartad mentalitet - de tänker och svingar enligt "fasta former". 

Tänk efter en smula hur perfekt detta budskap kring armarnas och händernas tyranni i den mest äregiriga av axlar, den mellan Kräftan och Stenbocken - symboliken passar exceptionellt väl in på en som övar och övar på sin sving, eller en allt djupare låsning i sexmissbruk och horhusbesök. 

Materialistiska Jord/Vatten-axel nummer två, den "sataniska" mellan Oxen och Skorpionen innehåller en generell (otajt) opposition mellan Mars och Venus, så att krig, pengar och sex bildar en enda omoralisk sankmark som ersatt den normala filosofiskt/andliga läggning som borde råda mellan tredje/nionde husen.

När nu Tiger Woods ascendenthärskare rör sig genom "det bästa huset" (som här är ett våldsamt korrupt nionde hus) kan man tänka sig att den kvicksilvrige i rörelse känner av den djupa omoral som finns medfödd i Woods nionde hus för sitt förhållande till Gud och sitt eget samvete. Även om en människa vaknar upp mitt i livet och inte längre definieras av födelsehoroskopets sämre "ingångsvärden" ska ingen inbilla sig att olycksplaneten Mars helt lyfts bort ur bilden. 

Den "omvända" människan har visserligen börjat bygga sin nya framtid (god karma), men födelsehoroskopet gestaltar "gammal surdeg" och den måste fortfarande "värka ur". Jag tror inte det existerar något sådant om en plötslig "illumination" som får gamla synder att upplösas i tomma luften: i denna värld råder (vilket astrologin antyder) ett deterministiskt system och när planeterna når nyckelposition öppnas och stängs dörrarna till själens karmiska förflutna...

Vi ser därför inte mindre än tre kritiska transiter samtidigt när Woods har en rejält dålig dag. Den okänslighetsbringande Saturnus har hängt många månader i närheten av Woods Venus och golfaren har säkert känt sig "under isen". Just nu står den kalla planeten gradexakt över den natala Venus.

Transiterande Mars befann sig igår i perfekt "triggeravstånd" till transiterande Solen och i Woods fall innebar detta att en ond eld kastades från himmelen mot hans egen person (ascendent). Personlig förödmjukelse och misslyckande i karriären (10e huset). 

Den allmänt förslappande sataniska axeln gör Woods till en skrämmande representant för den materialistiska konsumismens pseudoreligion - ett extremt perverst niondehus: före sexskandalerna var Woods mannen som ALLA statusvarumärken ville ha som sin affischpojke. 

För närvarande är den här axeln påverkad från båda hållen, från nämnda Saturnustransit och från golfarens transiterande ascendenthärskare Merkurius, som plockar upp vibben från den medfödda Mars.

Indisk astrologi har som sagt ett udda aspektsystem, men den ptolemaiska (västerländska) aspektläran finns även här, men som ett subset och som inte spelar någon roll i den praktiska astrologin. Här kan man fråga sig om det inte handlar om en kulturell import. Indierna nåddes av den hellenistiska astrologin och lade till lite extra regler men utan att någonsin ta dem till sitt hjärta. 

Således kan alla planeter kasta allt typer av blickar/aspekter framåt men det är bara t.ex. Mars dominanta 90-, 180- och 210-gradare som använts i praktiken. När Mars kastar Jupiters "goda" 120-gradersaspekt neutraliseras i teorin den goda aspekten av planetens onda natur.

Likväl ser man en egenhet i horoskopet om man håller ögonen på de traditionella västerländska aspekterna:

Saturnus står natalt i Vatten och under transit i Vatten. Samma här, den goda 120-gradaren motverkas av att Saturnus som sådan är den "Stora Illgöraren". Vad man kan säga, är att Saturnus hittar synergi med sitt eget natala läge, så att den ändå i någon mån har en förhöjd inverkan. Tiger Woods föddes med Saturnus i Kräftan i 11e idealhuset - pappans perverst materialistiska ideal om att Kräftan, samhällets jumboposition måtte klättra karriärtrappan och bli som en Stenbock, en "kung av världen".

Stenbocken, "världshärskaren" eller kontrollören har faktiskt ett aningen bakvänt flyt i det lyckosamma femte huset, men inte som fri kreatör eller inspirerande ledare utan just som en ofri kontrollör. Det är Stenbocken i femte som skapar stilmänniskor, stilsnobbar, sådana som visar sin individualitet genom att perfekt apa efter marknadens budskap i livsstilsmagasinen.  (Minns att Solen och femte naturligen korrelerera och att Solen och Saturnus är ömsesidiga fiender! Den goda femtehuslyckan blir därför alls inte solär till typen utan istället saturnisk - tursamhet i allt som har med fixerade former att göra.)

Stenbocken i femte följer alltid med Jungfruascendenten och Tiger Woods har en ovanligt livfull önskan om att bli som livsstilsmagasinen eftersom hans femtehusägare befinner sig i det ännu inte realiserade idealhuset. Hans diktatoriska far (Saturnus) har alltså hjärntvättat pojken att sträva efter att realiserar det ideal som SAMHÄLLSKLÄTTRANDET SOM SÅDANT handlar om. Tala om en platt och ointressant människa, en som klättrar på samhällsstegen enbart för att tjäna sig själv (Jungfrun = självtjänandet). 

I Tiger Woods horoskop kan inte Jungfruhärskaren Merkurius mildra den här olustiga och själviska sidan eftersom den befinner sig i Stenbocken och tar order från den sunkiga Saturnus nedsjunken i begärets element Vatten och i 11e idealhuset. Det är en sådan människa den här bloggaren inte ens skulle kunna börja tala med eftersom golfarens verklighetsbeskrivningen är så fjärmad från den tänkande människans verklighet. Jag har däremot exempel på Jungfruascendenten när Merkurius är placerad i osjälviska zodiaktecken och där resultaten är mycket trevligare att beskåda.

Precis som med Saturnus, befinner sig Tiger Woods Merkurius i ett "synergiförhållande" eller en västerländsk 120-gradersaspekt, natal till transiterande. Den här allmänna ambiensen borde stärka Woods prestationer eftersom det femte och det nionde huset båda är goda och lyckobringande hus. Det måste alltså vara andra faktorer som dominerar över denna svaga "synergi" och för närvarande blockerar hans goda lycka.

*****

Det är i skenet av människans långa studier av transiterna man kan se vilken absolut horribel skit som universiteten i skepticismens namn pressar ut som "forskning". Varför forskningsresultatet i länken är så motbjudande beror på dess etiskt oförsvarliga tillvägagångssätt: att lura deltagarna med oriktiga uppgifter. Polisen tillåts inte rigga situationer som UPPMANAR misstänkta till förbrytelser, men i "förnuftets" namn ljuger forskarna experimentdeltagarna i ansiktet med falska horoskop. Vilken kultur är egentligen på fallrepet, den moderna sekulära eller den traditionella?

Rasisten och massmördaren Dylann Roof

Roofs horoskop (utan klockslag och med Månen som sinnelagsascendent) påminner om att de ultrapositivt polariserade horoskopen kan dra mot ideologisk extremism. 

Samtidigt står den viktiga Solen som en anomali i sitt sjunkna tillstånd i sexualprincipens (biologins) Vattenelement - ett livsöde som distinkt tecknar en själ som fallit i synd eftersom själva kontrasten mellan den supralunära och den sublunära sfären sticker i ögonen på betraktaren: det egna aktiva livsframträdandet verkar på en nivå under Solens sanna värdighet (en Eld-planet inom Vattnet tenderar mot en emotionellt motiverad natur med dragning mot grämelse där Eld som sådan tecknar nykter, torr kognition och en animerad, sangvin läggning).

Det är bara betraktarens subjektiva av en karta som i mötet med inlärd teori kan leda till tankar om vad horoskopet tecknar, och Solen framstår här som en anomali i ett i övrigt "supralunärt" landskap. Det blir inte bättre av att Solen enligt sinnelagshoroskopet inte vill komma ut på den öppna arena och bevisa sig utan stannar kvar i det skyddade och slutna fjärde huset (hemmet/det privata):

"His uncle worried he was cooped up in his room too much." (källa)

En ung man som redan börjat falla efter, utan körkort och utan jobb - sådant är tydliga tecken för en amerikan på att grabben inte var av "rätta virket".

Precis som i fallet med rasistiska massmördaren Anders Breivik har vi ett psyke (Månen) i visualiserande Eld, vilket tecknar en människa med livlig föreställningsförmåga. I värsta fall en korttänkt individ som reagerar på synintrycket (vit människa, svart människa) och utan förmåga eller intresse för intellektuell analys.

Intellektet kan löst sägas tillhöra Luft-elementet, och med tre planeter i Vattumannen ser vi - återigen som i fallet Breivik - en tydlig attraktion till en ideologi av något slag (här: teorier om den vita rasens överlägsenhet). Visserligen är Saturnus stark i sitt positiva hemmaläge i Vattumannen men ur ett annat perspektiv är den också den Stora Illgärningsmannen. 

Jag är inte så säker på nyttan av att mixa den stora illgöraren med det lilla otyget Mars i samma tecken. Båda drar mot det njutbara livets eländiga baksidor men framför allt är de inte vänligt stämda mot varandra. Mars är mörk, negativ Eld. Planeten hör primärt till Vattentecknet Skorpionen och tecknar där en ren bild av den blinda sexualinstinkten, naturens egen besatta, pådrivande kraft. 

Med Mars i Luft "sublimeras" driftsenergin men skapar istället en hetsporre som mer än troligt utvecklar egna och kanske aparta tankar. Denna energiska tänkare anser att gränsdragaren Saturnus är en fiende för Mars impulsiva och otyglade natur. Saturnus är å andra sidan indifferent till den lilla råbusen som verkar på ett mycket lägre planet än Saturnus i sin sjunde himmel. Den stoiska Saturnus cirklar låter sig inte rubbas av den låga driftens planet.

Det är alltså Mars som är mest plågad i horoskopet för en frisinnad Måne i Skytten (som ser Mars som en vän pga. dess otyglade natur) blir Saturnus en verksam illgörare. När de båda befinner sig i kombination (i samma tecken) går det knappt att reda ut vad som gäller, mixade influenser för att den "goda" aggressionen tar på sig en hatisk och svart sida som färgas av "fienden" Saturnus. Uppenbarligen kände sig Roof begränsad av sitt kön och sin ras men vände på steken och hatade svarta. 

Bloggen har tidigare noterat egenheter när tillgivenhetens Venus "fryser" (Saturnus = iskyla) och binds fast (Saturnus = begränsaren). Saturnus och Venus tillsammans är alltså i sig en vag antydan om EN ENDA NATUR eller den homosexuella affektationen. 

När jag tittar på Saturnus kombinationer (samma) tecken med Solen, Venus och Mars i de f.n. 268 testade horoskopen ger sig dessa värden:

268 hbt-kartor ger medelvärdet 22,33 planeter i samma tecken som Saturnus. Signifikans vid 13 eller färre samt 31 eller fler.

Sa + So 28
Sa + Ve 31
Sa + Ma 18

Det är som nämnt Venus som påverkas av Saturnus medan Dylann Roofs kombination med Mars inte är signifikant för hbt-gruppen. Men Saturnus och Mars låter som en rimlig bas för unga arga män som söker sig mot vit makt-fenomenet. Saturnus hämmar och fördjupar Mars sponanta ilska tills dessa övergående anfall blir till kroniskt och genuint hat!

Låt oss istället för det här stickspåret, se Saturnus beteende i de 311 mördarhoroskop som granskades här - fast enbart i termer av sol- och månplacering.

311 mördare ger medelvärdet 25,91 planeter i samma tecken som Saturnus. Signifikans vid 15,5 eller färre eller 36,3 eller fler.

Sa + So 35
Sa + Ve 23
Sa + Ma 33

Så lite som saknas för att den kombinationen av Solen och Saturnus når signifikant överrepresentation! Med de kriterier vi satt skulle den slitsamma kombinationen av livets Sol och dess negation liemannen Saturnus kunna vara en slumpmässig förhöjning. Men någonstans vet vi nog att så inte är fallet. Den här toppen stämmer bara alltför väl in på de problem en astrolog skulle predikera vid mötet mellan Solen och "den svarta Solen"!

Men den amerikanske mördarrasisten hade nu inte Solen och Saturnus utan Mars och Saturnus i samma tecken. Har saknas några få horoskop för signifikant överrepresentation, men Mars och Saturnus representerar samma slitighet mellan utlevelse och kontroll som Solen och Saturnus, så det förvånar inte att även den här kombinationen "är på g" i mördarstudien. En torftig statistiker som inte hör livets eget tilltal - ett högre språk än siffernissarnas - skulle naturligtvis inte bry sig... 

Studerar man den tvivelaktiga Mars i horoskopet måste man också notera att kollegan Venus är lika dubiös. För den frihetstörstande Skytten är Venus en ond planet. Trohet och markservice är inte Skyttens starka sida och Venus vill inget hellre än harmonisk tvåsamhet, den rör sig inte framåt. Nu ligger den verksamt onda Venus dessutom i egocentriska Väduren, vilket tyder på att individen har ett ONT förhållande till den egna inre balansen. Och när Venus dessutom står i opposition med psykets disponent Jupiter (en verksam välgörare) står i för andra gången inför hopplöst mixade budskap. 

Men om man betänker att den goda Jupiter inte blir bättre i Vågen än dess disponent Venus tillåter, och den onda och ego-obalanserade Venus opponerar sig mot sitt eget tecken och Jupiter däri, då ser jag prov på samma spritt språngande galenskap som Anders Breiviks horoskop var till brädden fyllt av. Hos norrmannen var det psyket/Månen som utstod en mängd aspekter från onda planeter, men hos amerikanen verkar hela horoskopet, både mån- och solsidan vara fullständigt labilt. Detta är en grogrund för en formidabel sociopat, särskilt som Mars och Saturnus befinner sig i de sociala kategoriernas tecken Vattumannen.

I fråga om slyngelns attraktion till "vit makt"-tankar kan man studera det 11e huset för ideal. Trots att Skytten ockuperar första huset blir dess härskare Jupiter (i 11e) inte en verksam välgörare utan bara en neutral faktor. Som jag förstår den nödtorftiga skissen över planeternas verksamma natur, kan det bara vara Jupiters andra ägarskap, över det fjärde huset för det privata, som sänker betyget på Skyttascendentens förhållande till sin egen härskare. Det privata rimmar mycket illa med Jupiters extroverta natur. 

I själva verket säger den hinduiska astrologen Narasimha Rao att: "[den tillfälliga] Härskaren över ett angulärt hus (kendra, 1, 4, 7, 10) är en verksam illgärningsman om den är naturligt god och verksamt neutral om den är en naturlig illgärningsman"!

Eftersom mördarens Jupiter äger 4e huset borde den ha betecknats som "verksam illgörare" snarare än "verksamt neutral", men Rao antyder att det finns fler överväganden. Något mildrar det här horoskopets Jupiter, vars "onda" sida inte i sig är våldsam (som t.ex. Mars) utan mer av typen "gränslös" ett borderline-fall som inte har perspektiven klara för sig. Likväl är Dylann Roofs ideal fullständigt uppåt väggarna eftersom den här gränslösa Jupiter inte funkar optimalt i den sociala balansens tecken Vågen. Det är t.o.m. en aning om att han inte känner gränserna för social kooperation, och väger man in den uttryckligt onda Venus i egocentriska Väduren/Aries (=arisk makt) börjar man se vilket dåres ideal den här himmelen tecknar.

Och med en man som simmar i tecknet för samhällets olycksbarn, Fiskarna, och vars kognitiva kapacitet (Solen) står i dissociativt förhållande till både sitt driftsliv (Vatten) och sin intellektualitet (Luft), så har vi så många svaga besked att det tycks meningslös att söka efter förmildrande omständigheter... Här är ett horoskop som var i riskzonen för första dag, men där ingen i närheten anade oråd. Kanske för att den utagerande Solen var så "under vattnet" och dold i fjärde privata huset. Mannens första "hjältedåd" i livet blev också hans sista.

Biologisten som var ett a**hole

Möte med god vän som i frågor om ting bortom biologin omedelbart urartar till en kategorisk tornado, virrig, hotfull och snabb att kasta fram hatiska utsagor om religionen fast ämnet inte ens var i närheten av den. Vissa är så illa pålästa att de bara klarar att konstruera förenklade motsättningar.

Nå, jag tittade till termen "irreducible complexity" på google för att se var frågan stod och hittade något som möjligen är en avläggare till Wikipedia. RationalWiki kallas uppslagsverket, men det verkar vara en lekplats för tendentiösa idioter av den scientistiska övertygelsen, snarlika min vän, fast mer skärpta i intellektet. Vilket bara gör dem ännu mer otrevliga.

Jag noterar en svensk-tysk biolog som sannolikt inte kommer att gå till historien som något mer än rövhålet som spelade smart och fick till ett extremt nedlåtande avfärdande av intelligent design. Att det här rubriceras som "humor" på RationalWiki visar vilket patrask som idag söker sig till denna pseudoreligion som dyrkar sina egna förklaringsmodeller och per definition reducerat sig till "bad science": 

”"I think I have now finally understood what "irreducibly complex" really means: a statement, fact or event so simple it cannot be simplified any further, but still too complex to be grasped by a creationist."

Att slå upp horoskopet för denne biologiska fanatiker, Björn Brembs, är en sann uppenbarelse. Här hittar vi alla den här bloggens värsta varningar för en undermänniska (ja, närapå i rasbiologisk bemärkelse) samlade i ett och samma horoskop. 

Det är inte ofta man hittar både EGENMÄKTIGHETEN och DEN SOCIALA MOBBAREN i ett och samma horoskop. När jag sedan sökte ett foto på mannen stod det bortom alla tvivel: Själen avtecknas åtminstone ibland tydligt i det fysiska yttre höljet. Mannen utstrålar fysionomiskt samma vansinne som stjärnhimmeln tecknar (och inte särskilt subtilt heller)!

Kartan behöver knappt förklaras. Vi har Saturnus fall i egocentriska Väduren - den position när nazityskarna förra gången startade världskrig och sökte genomföra sin biologistiska rasrensning. Här är tydligen en reinkarnerad råbuse som ingenting alls lärt sig under en mellanperiod i helvetet. Denna bigotta Saturnus kastar sedan en restriktiv 270-gradersaspekt mot biologistens sinnelag i materialistiska Stenbocken, så att sinnet både disponeras och hämmas av en så subjektivistisk vy att det förefaller helt osannolikt att denna människa någonsin kommer att bidra med något av vetenskapligt värde.

Och sen var det Plotinus (den antike romaren) och hans tankar om den "generativa själen" (se föregående inlägg om Ondskan). Bloggen har tidigare kallad samma sak för den Vegetativa Själen, men det handlar alltså om dårars dyrkan av tillvaron i dess mest omedvetna aspekt! Läs föregående inlägg för att förstå vad detta skadade sinne (Månen) lägger upp i 11e idealhuset som sitt mest eftersträvansvärda mål: att allt bara är en framgångsrik stridbar biologisk drift (Mars + Jupiter). Om han bara stannat här. 

Men ack, Solen eller den individuella själen attackeras från sitt konceptuellt orienterade tillstånd i Luft av samma simpla biologiska energi, en blind och ond kraft - omedvetenhet är nämligen Ondskan själv eller roten till allt ont. Det är därför Skorpionen fått bära hundhuvudet under hela astrologins nedtecknade historia. Mars i negativt härskarläge är en rabiat vilja att fortplanta sig. Hade zodiaken bestått av detta enda tecken, denna enda princip, hade darwinisterna haft rätt. Tyvärr har dessa dårar bara anat en bråkdel av vad som pågår. 

Här skapar irrationellt Vatten i attack mot Vattumannen en särdeles urspårad mentalitet (Luft), just en sådan som man kunde misstänka bakom ovanstående "skämt". Bloggen har åtskilliga exempel av Vatten/Luft-störningar bland just ateister och rabiata scientister. Detta tycks vara en av sinnessjukdomens många signaturer och sedan är bara frågan hur allvarlig krämpan är. Hos en del tycks själen helt välja att drapera sig i en extern miljö så att istället för invärtes ondska samma "komplex" drabbar som social utmobbning. Själen inkasserar sin dåliga karma genom att välja ett liv som utstött, som särling. Och en särling är exakt vad vi ser på fotot här ovan. 

Finns inget gott att säga om en människas yttre brukar bloggaren hålla sig för god för att strö salt i såren, men här stämmer kartan så perfekt med en själ som uppenbarligen är söndersliten från insidan - från den sublima värld där Platons arketyper verkar och i sin fullhet "spiller över" i denna lägre sinnesverklighet.

Det finns påfallande svagheter i RationalWikis försök att förklena nämnda nyckelargument för intelligent design, men det är en annan diskussion.

Ondskan (Lisa Holms tragiska död)

Aftonhoran ägnade sig åt många dagar av den mest
osmakliga mediaregi i sitt parasiterande på ett våldsoffer.
De ansvariga  kommer i kommande liv att vederfaras
samma cyniska instrumentalisering och framtidens
Aftonhora kommer att visa svarta rubriker:
"Jan Helins reinkarnation lustmördad!"

Man kan stanna ett ögonblick vid de transiter som ligger i tiden denna skräpmånad för den fallna svenska folksjälen. Deras stora, kärvänliga mentor i trivialt faktatänkande går och dör (Härenstam), en präktig ung svensk flicka lustmördas och får illustrera den svenska korttänktheten i att leja baltiska drängar till lågpris. Och på toppen av allt detta når kungahuset yttersta korruption genom ingiftet av en utvikningsbrud. 

Vad är då detta för ond tid?

Mordoffret Lisa Holms födelsehoroskop (utan känd födelsetimma) är bara incidientiellt (i förhållande till frågan), den yttre planetkretsen för hennes sista samtal till pappan (som samtidigt kan tjäna som transiterna som indikerade hennes död) är vad som drar till sig uppmärksamheten. 

Bristen på klockslag ger här ett otydligt utslag. Inte kan man väl argumentera från ett så "brett" horoskop som en månascendent? Bara i Stockholm (den enda uppgift jag har till hands) föddes i snitt 77 personer per dygn enligt 2007 års statistik. Men uppenbarligen fanns något i tjejens horoskop som gjorde det sårbart och naivt. Hon kanske lurades in i ladan och det förskräckliga öde som väntade henne där. Månen i Tvillingarna antyder normalt ett vaket sinnelag, men intellektets Merkurius står här i trög Jord och dessutom i åttonde beslöjade huset tillsammans med livskraftens Sol. De två litauiska drängarna har uppenbarligen sett kaféservitrisen och fattat sexuell lusta till henne, hon var mycket söt.

Men vi lämnar födelsehoroskopets vaga indikationer om ett något trubbigt sinnelag och tittar på himlen som sådan. Det är anmärkningsvärt hur stark den negativa kraften är just nu, den som reducerar själar till horor som trånar efter att uttrycka sig kroppsligt eller i det i konkreta. Den romerska filosofen Plotinus ord om själen som Afrodite (Venus) som en hora när hon blickar "neråt" mot den materiella världen och en gudinna när hon vänder sig "uppåt" mot den andliga (intellektuella) verkligheten ska troligen inte låsas alltför hårt till planeten Venus - själen är hela sitt horoskop (och mer därtill).

Här förtjänar det att understrykas att Plotinus försvarade Naturen, det är  inte den negativa polariteten som sådan som ska demoniseras utan bara de själar som väljer att leva under sin sanna värdighet:

"Men vilken är skillnaden mellan den Vishet [Zeus/Jupiter] som leder universum och den princip vi känner som Naturen? Visheten är en första princip (inom Världssjälen) medan Naturen är ett sladdbarn, för Naturen är en avbildning av Visheten, och som Själens sladd äger Naturen bara en vag återspegling av Logos...."

"...Naturen, som således bara är en kommunikatör äger inte ens förmågan till aktiv föreställning. Det finns (inom Själen) en intellektion som är överlägsen föreställningen; och föreställningen står mittemellan intellektionen och de intryck som är det enda Naturen är kapabel till. För Naturen har ingen perception eller medvetenhet om något; föreställningen (eller den bildskapande fakulteten) har medvetande enbart om det externa..."

"...Naturen arbetar mot Materien och mottar tillbaka från den: själen - Naturen näraliggande men dess överordnade - arbetar mot Materien men utan att få något tillbaka. Sedan existerar den än högre fasen (det rent Intellektuella väsendet) varifrån ingen aktivitet alls utgår i riktning mot kroppen eller mot Materien.

The Enneads IV.4.13 (min klammer)

Plotinus beskriver här den fallna själen som från Vattenelementet bara förmår alstra en smula pseudomedvetenhet genom att likt horan ställa sig i beroendeförhållande till det som är helt förtingligade - Jordelementet - resurser, pengar, prylar. Bloggen har noterat att begreppet "andeväsen" eller "spöke" mer korrekt ska knytas till Luftelementet och här ser vi hos den mästerliga romerska tänkaren Göthes berömda suck, att "anden är impotent". Det var Plotinus som yttrande denna tanke först i västerlandets historia: "från den rena intellektsvärlden utgår alls ingen (intentionell) aktivitet i riktning mot kroppen eller Materien. 

Våra sannaste naturer kan tyckas hjälplösa offer, men sanningen är att de inte alls lider av själens fall. När satansbarnen utan religion i västerlandet (eller annorstädes) gapar om "mänskliga rättigheter" är detta Djävulens extrema korruption av sanningen om vad Människan är och på vilken nivå detta väsen finns. De verkliga Människorna bryr sig inte om djurkropparna som de dragits ned i till följd av kretsloppet, de behåller sin autonomi och värdighet inför de lunsar som tänker på materiella belöningar i allt de företar sig.

På något sätt upplever jag Lisa Holms horoskop som en av dessa själar som "lånade" sig till en kort närvaro på jorden för att sätta frågan om inhyrd billig arbetskraft och EU-migranter på sin spets. Tro inte att de borgerliga medierna kommer att nämna den aspekten, men detta var hennes funktion. Hon offrade sitt liv för att visa på "den inre marknadens tillkortakommanden" i dess hänsynslösa materialistiska jakt på lägre löner och mer vinster. Se bara hur Stenbocken - husbondens, snålhetens och förfogandet över resursernas tecken, är källan till korruptionen (8e huset) i detta vaga horoskop.

Och åter till frågan om tiden och dess otaliga kopplingar mellan Jord och Vatten. Kartan låter lite grönt Vatten läcka in i bruna Jordtecken - och vice versa - för att påminna på vilken våning i de fyra elementens höghus tecknets härskare befinner sig. (Missade att dubbelfärga Stenbocken som är värd för den transiterande Månen här.) Båda elementen är iskalla eftersom de i sig saknar de levande väsendenas spontana utflöde (den positiva polariteten, Eld/Luft). De som lever i gyttjan är, enligt Plotinus, imitatörer och helt medvetslösa med mindre de vägleds av kroppsliga ting. (I ett annat sammanhang kallar romaren dem för "insekter"!)

Samtidigt hyllar filosofen planeten Jorden som en själ i sin egen rätt utifrån planetens perspektiv är Naturens brutala förbrukning av levande säsongsblomster inte en synd utan gudomlighet av ett annat slag än den som de verkliga Människorna uttrycker: 

"Om  [planeten] Jorden förmedlar den generativa själen [Vatten, den vegetativa själen] till växande ting - eller kvarhåller den medan planeten medger en liten antydan av den att utgöra den vegetativa principen i de växande tingen - när väl planeten besjälats såsom vårt kroppsliga jag är besjälat och vilken som helst alstrande kraft i växtriket blivit en förläning från den [generativa själen], då är denna fas av Själen inneboende i det växande tingets kropp och förmedlar till den det BÄTTRE ELEMENT från vilket den skiljer sig från de avbrutna delar som inte längre är växande ting utan bara klumpar av död materia."

IV.4.27 (mina klamrar och emfas)

Nej, hans meningsbyggnad är nog det svåraste som går att hitta, så Satans ombud Svenskt Näringsliv behöver inte oroa sig. Ingen svensk läser sådan här litteratur utan lär sova sött i produktionens ekorrhjul till sin död. Tänka får de göra i ett senare jordeliv där kulturen är mer gynnsam.

Om man minns att Vatten bara är en medvetslös spegling av världar ovanför dess egen domän kan man tänka sig att Plotinus med "DET BÄTTRE ELEMENTET" syftar på antingen den sinneserfarande Eld-nivån eller till och med de inkarnerade varelsernas högsta, noetiska nivå - deras sanna identitet som andeväsen eller rena Intellekt - detta inre Intellekt är vårt inte tysta vittna, vår medresenär som vi egentligen är men som svensk materialism söker förneka så att vi missriktat istället söker fästa den rena kognitiva förmågan som driver oss vid kroppsdelar eller olika sinnesorgan. Men anden bara använder värdkroppens förmågor utan att själv göra anspråk på att själv representeras av någon. Ibland hyllar dock Plotinus ELD som det mest gudomliga elementet, så att synen är det sinnesorgan som bäst liknar livet i den rent intellektuella sfären (Himmelriket).

Det visar sig att Lisa Holms horoskop faktiskt bara får en mening om man går upp till Himmelrikets nivå och ser Jupiter/Mars den psykiska Månens karta som en märklig idé om Jupiters framgång som social varelse via kombinationen med ett vålds- eller sexualbrott (Mars). Månen i Tvillingarna är dragen till det mörka åttonde huset där Solens liv släcks. (Jfr Anders Borgs Sol i åttonde och hans val av ny pisksnärtskvinna - en allusion till åttonde huset som dunkel sexualitet - Plotinus "generativa" eller vegetativa själ - sexdriften!)

I detta månhoroskop tycks också sinnet drömma drömmen om att bli en milstolpe eller ett paradigm (Saturnus), men ett paradigmatiskt offer eftersom Saturnus står i den världsliga förlorarens tecken Fiskarna. 

Hur kan man drömma så här? Kanske för att Fiskarnas härskare - och Saturnus disponent - ligger kvar uppe i Himmelriket, i Guds tempel (9e huset) och där utvecklar den rena noetiska (intellektuella) skapande principen "Jupiter/Mars". Dessa är djupa ting. Världssjälen drömde på låg lunär nivå (karmisk nivå) om en officiell vattendelare, och det visar sig att den här unga flickan tog på sig att utgestalta drömmen i konkret Jord.

Ännu mer tid för Saturnus (Härenstams död)

Fru Fortunas verksamma ombud - men ILLUSIONISTEN fäster
diskret vår uppmärksamhet på en symbol liknande Saturnus

I anslutning till inlägget om Christopher Lees död kommenterar en läsare perceptivt men tycks själv lämna ett iakttagbart mönster efter sig: två gånger i kommentartråden förträngs det viktigaste från resonemanget, Döden själv!

Men jag säger som Blue Öyster Cult gjorde 1976: ”Don’t Fear The Reaper” - en smått obehaglig mjukrockslåt från min ungdom på en LP ("Agents of Fortune") jag för några veckor sedan köpte på nytt, begagnad. Obehaglig för att den är så melodisk och smeksam att man helt kan missa den skruvade dödsdrift som texten uttrycker. Någon (Döden?) ber tjejen följa honom i döden och upphöjas till samma odödlighet som Romeo och Julia åtnjuter!

(Se gitarristen Buck Dharmas horoskop - klicka horoskopbilderna Google korrumperat så blir de tydliga. Dharma medgav senare att hans extrema dödsskräck lett till hårt drogmissbruk och den remarkabelt drömlika stämning som genomsyrar hitlåten The Reaper.)

Nu ser jag vad I TIDEN som orsakade den impulsen till denna juvenila regression tillbaka till några få hårdrocksår: Saturnus i Skorpionen påverkar sin natala position i bloggarens horoskop genom att stryka omkring den punkt där hans natala Saturnus-disponent befinner sig. Kronos äter bokstavligen sin son Zeus! Under dessa tider mörkar tillvaron, hoppets stjärna Jupiter (Zeus) lyser svagare, om alls. 

Jag har tidigare räknat upp ett urval händelser av negativ natur som tornat upp sig då Saturnus befann sig inom en grad från denna konjunktion. Till den listan  (delvis av hälsokaraktär) skulle kunna läggas en dators "död" därför att marknaden FORDRAR att alla köper nytt om de inte ska trängas ut ur samhället! (Var är politikerna med mer muskler än undersätsiga fursteslickare som Löfven, folk som kan hålla monstret stången?)

Gamla datorns "död" krävde många dagars ”uppfostran” eller mjukvaruinstallation och konfiguration av en nyinköpt. Nästan atllt som kunde trassla, gjorde det. Den moderna 64-bitarsprocessurarkitekturen stöddes inte av många kära program från den gamla 16-bitarstiden (bl.a. ett astrologiprogram jag sparat av nostalgiska skäl). Och inte minst ett professionellt ljudkort som tvingades i pension efter 14 år trots att det inte var några fel på det. Tillverkaren ville hellre sälja nya modeller än att lägga till drivrutiner för 64-bitarsarkitekturen. 

Det nya kort jag valde efter en marknadssondering hade redan sex år på nacken - när en produkt finns på marknaden så länge är den bra! Men usla datortillverkaren DELL visade sig otippat ha från standardkontakter för strömmen i innanmätet till egendesignade. Till vilken nytta? Kontrollera och söka strypa användarnas egen kreativitet och ”bygga vidare” på datorn!

Det gick därför inte att plugga i ljudkortet direkt i nätdelen för renaste ström utan den medvetna designen komprometterades och korrumperades direkt genom att strömmen MÅSTE hämtas via en (införskaffad) adapter från det brusiga moderkortet. Sådan är den själviska diktatorn Dell, ursäkta Saturnus. Egenmäktigt dra gränser för att kontrollera användarnas handlingsfrihet.

Nå, det nya kortet, för bara en tredjedel av vad proffsljud från datorn betingade 2001, fungerade till sist perfekt även i Dells moderna Kina-prylar. Datorn är genomgående tillverkad av billigare material och känns fattigare än min förra maskin från 2006 av samma märke, och utmärks av bortsnålade möjligheter på insidan, där företaget vet att normala användare inte kommer att titta. En dålig Saturnus är den snåla och onda Arbetsgivaren som bara ser till sin resursackumulation, och till sist säljer produkter av toapapper doppade i stärkelse - saker byggda att gå sönder efter ett visst antal timmars användning. Kkapitalismens slit- och slängmentalitet har nu nått botten. Världen kommer att gå sönder. Frågan är bara när.

*****

Härenstam var en betydande del av den moderna svenska nationalsjälen. Visserligen saknar landets psyke-i-Väduren (Månen) svenskarnas sataniska frestelse till materialism och fixering vid TING - måndisponenten Mars på rak linje med Satans stjärna Algol.

MEN... Härenstam föddes med Saturnus på rät linje med Algol och med minnet av hans viftande händer i "Fem myror" (han var en merkurisk Tvilling – armar och händer) måste man också påminna sig rollfigurens mästrande och pennaliserande nedlåtenhet gentemot "dumskallen" Brasse. 

Härenstam uppvisade ofta satansgrinet som tyder på en själ korrumperad av fantasin om att äga - TING eller primitiv kunskap om ting, intellektets degradering till ett plockande med faktabitar (som Jungfrun lite senare i Jord-trilogin kommer att excellera i som den arketypiska huvudfotingen med intellektets Merkurius ”upphöjd” på bekostnad av förmågan till social samexistens/Venus).

Att det är Saturnus som är diktatorn eller dirigenten med sina viftande händer (taktpinnen) råder inga tvivel. Korruptionen via Satans stjärna består i att göra narrspel av vad den drabbade planeten normalt representerar.

Att det inte var en roll av mästrare i ”Fem myror” visade Härenstam genom att sedan boka in sig på långtidskontrakt från lärarpulpeten i ”Jeopardy” – ytterligare ett program som illustrerar kombinationen av Djävulens framgångsrikt sätt att binda små varelser i faktaplotter och drömmen om prispengar! (Fakta, och framförallt omotiverad stolthet över att sitta på fakta, är ett råmaterial som måste offras om man ska nå förståelsen som går bortom det som enskilda tegelstenar tagna för sig betecknar.)

 Hela motivationen för deltagarna i ”Jeopardy” var att ÄGANDE av fakta-ting leder till ägande av andra slag. Judisk astrologi misstrodde med all rätt Oxen eller dansen kring den guldkalv som judarna valde så fort deras andliga guru (Moses) vände ryggen till dem en stund.

När man är till åren kommen ska man nog se upp med ALLA Saturnus transiter över känsliga punkter. Att Härenstam avled nu (cancer) har säkerligen sin astrologiska förklaring i oppositionen från Saturnus till sin natala position, SAMT att transiterande Saturnus denna Sol-Oxens  period har opponerat både Solen och Mars och Merkurius. Härenstams ”tidtagare” Saturnus har legat i ett skruvstäd där livets Sol och dödens Saturnus mätt sin krafter. Naturligtvis dominerar den dödande Saturnus när en människa redan är gammal, men på morgonradion berättas att Härenstam fick cancern redan i sextioårsåldern, vilket ganska exakt motsvarar Saturnus andra fullbordade varv.

Härenstams jollrigt joviala natur beror på att hans hårda och egocentriska Vädur mjukas upp av Mars i humana Vattumannen – vilket dock leder uppmärksamheten tillbaka till Saturnus! Men han hade en friktionsfri och ytterst välgörande ömsesidig reception mellan de båda naturliga välgörarna Jupiter och Venus och den lyckohärden måste sägas ha vänt ryggen till den sataniserade Saturnus (grym Caligula). Det pennalistiska draget i Fem myror, en märklig mix av en fordrande lärare och småbarns elakhet mot varandra på skolgården, var kanske inte det helt dominanta hos människan Härenstam. Det onda disponerades av den goda Venus/Merkurius i Tvillingarna. Men Oxe/Tvilling – Jord/Luft – en så pragmatisk natur! Så mycket tankar över enbart jordiska ting!

Ifråga om Månens disponent, eller sinnelaget, skiljer han sig i praktiken inte så mycket från den låsta och passiv-aggressiva svenska folksjälen med dess Måne baserad på Mars/Algol i Oxen. Ett psyke/Månen som ägs av en ”algoliserad” Saturnus, den senare en rigid och hyperstrukturerad natur, skiljer sig kanske inte så mycket i YTTRINGARNA från en passiv-ilsk svensk bonnläpp. Skillnaden är att Härenstam tänkte och planerade längre än en Oxe någonsin kommer att göra. 

Det här påståendet antagoniserar en tolftedel av alla människor och är strikt talat inte sant. Det finns ingen brist på Nobelpristagare födda i Oxen, men jag talar här om Oxen som princip, och där fångade Walt Disney tecknets karaktär perfekt i ”tjuren Ferdinand” – en enkel och sinnlig varelse helt och hållet driven av lust/olust-polariteten. Biet sticker – Ferdinand arg! Inga bin men många blommor – Ferdinand trivs! Zodiakens bild av en ren instinktsmänniska, en själ djupare fallen ner i den djuriska substrukturen, är inte helt smickrande! Varför Oxen producerar lite mycket Nobelpris som någon, beror förstås på att många astrologiska faktorer utöver soltecknet måste vägas in.

Även den transiterande Mars verkar ha spelat in i den folkkära artisten Härenstams bortgång eftersom Olyckan också är involverad i den komplexa oppositionen under Solens transit genom Oxen detta år. Natala Mars har ju Saturnus/Liemannen som sin disponent, så att T-Saturnus opposition till N-Saturnus samtidigt är en opposition till T-Mars som återverkar på N-Mars. Det är inga dåliga olycksomen i Tiden och Härenstams födelsehoroskop har båda planeterna i centrala funktioner: Mars är ju disponent över Månen (”utgången/döden” – en slags parallell till Saturnus). I brist på exakt födelseklockslag kan man ändå notera att fjärde husets naturliga signifikator Månen bär på samma tanke om ”vaggan till graven”.

Ur sinnelagshoroskopets (Chandra lagna) perspektiv vandrade dessutom Saturnus genom det åttonde korruptions- och dödshuset under denna period. Och cancer är väl om något en cellens korruption. Cellbyggnation och –delning sorterar inte under Cellens tecken Kräftan (som är en bild av det lilla livet inuti en cell/ett slutet rum/en liten provins) utan är en funktion av Jupiters tillväxtkraft. Man kan faktiskt kalla Jupiters negativa härskarläge i Vattentecknet Fiskarna för den positiva sidan av det biologiska livet, här är den Vegetativa Själen (växtkraften) i dess kosmiska gestalt.

Dock föddes Härenstam föddes med en biologisk cellprincip (Jupiter) som delade tecken med den snäva gränsdragaren Saturnus, en Saturnus som dessutom bar på korruptionens frö (Algol). Obs. Det här är spekulativt, Algol ingår inte längre i den astrologiska traditionen, men Satans traditionella roll är att ifrågasätta och söka korrumpera själen. Dvs, Satan korrumperar egentligen inte själv utan lyfter bara fram den latenta röta som fanns i själen till att börja med! Ingen själ återkommer till jorden helt utan skuld, men inte alla har nått ett sådant liv där de likt Bibelns Job ska prövas. Bara för dessa – individer eller hela ”sub-generationer” släpps ”Satan lös i världen”.

För sjukdom och dödsfall i framskriden ålder behöver man inte dramatisera, inte ens när man som Härenstam saknade några år på den svenska medellivslängden.  Men sett ur perspektiv av hans aktiva och levande liv (Solen) ligger naturligtvis Liemannen bakom ryggen såsom i ett tolfte förlustbringande hus, och notera hur hans medfödda konstellation av Solen, Merkurius och Venus vid döden återigen hade samlats i samma tecken, men nu i förlusthuset räknat i förhållande till deras natala position. Indisk astrologi tycks gilla att räkna på detta sätt i förhållande till varje given observationspunkt.

Sammantaget finns det alltså minst lika många ”dödsvarsel” i tiden för Härenstam som hans internationellt kände pennalist och onding, Christopher Lee.

______________

PS. Det utvikbara gamla LP-omslaget till "Agents Of Fortune" visar natthimlen med planeter ("ödets agenter") genom det fönster som är utformat som den synliga halvan av himlavalvet. Tanken att Saturnus dödssymbol passande ligger placerad vid solnedgången i väster grusas när man vänder omslaget och ser att en Saturnus-liknande symbol också pryder ascendentpositionen, där Saturnus sägs vara världsligt svagast. Döden är inte närvarande där det nya barnet (den upphöjda Solen) stiger fram för en ny livscykel. (Undantaget traumatiserade själar som återföds med störningar från tidigare liv kvar i det undermedvetna eller t.o.m. det egomedvetna.)

Likväl är skivomslaget mer än tanklös dekorationshysteri, för Saturnus kan med rätta sägas äga människans livslopp (Solens passage från soluppgång till solnedgång) då den är Kronos - Tidens herre!

Skurkgestaltaren Christopher Lees död

Tänk om Fredrik Reinfeldt vigt sitt liv åt att SPELA skurk istället för att bli högerpolitiker och stjäla från landets sämst ställda och ge åt de som redan hade nog! Tanken slår mig när jag ser Jungfruascendenten - självtjänandets princip - i kartan för nyligen bortgångne Christopher Lee och minns hans många minnesvärda roller som slemmig utsugare och självisk girigbuk. Jag menar, Sagan om Ringen var ju precis i slutet av hans långa karriär, kantad av obehagliga typer, en del pinsamt lika Reinfeldt!

För den som gillar transiter händer det en hel del på himmelen när Lee somnar in efter andningsproblem och hjärtsvikt. Han var helt enkelt gammal.

Född med den iskalla Liemannen (Saturnus) mitt på en kall Jord-ascendent och därtill Rahu som förstärker iskylan och Jupiter som gör denna patologiska natur framgångsrik är det heller inte svårt att se honom som en värre släkting till Nymoderaternas horoskop där också den onda rikedomens Jupiter steg i öster i självtjänandets Jungfru. Som sagt: tänk om alla dessa högermänniskor valt att bara leka skurkar istället för att praktisera den antisociala Jungfruns princip i sina liv! 

(Nu finns det många generösa Jungfruascendenter, men jag hårddrar. Jag känner t.ex. en Jungfruascendent med Merkurius i osjälviska Fiskarna och fast detta leder till en kuriös ambivalens där man aldrig riktigt vet om man kommer att möta en oerhört tolerans eller en grinig småaktighet, producerar individen en stadig ström av äkta osjälviska handlingar.)

Jag tänkte i samband med massmördaren Behring och Norges nationalhoroskop att transiter inte bara är planetens riktade blickar mot födelsehoroskopet utan också att samma planet på något sätt vet var den i sin i tiden framskridna position befinner sig när den hamnar i skottgluggen för sig själv i sin medfödda position. Precis som i Norgehoroskopet har vi här en viktig planet i transit som aspekteras av sig själv ur sin natala position, och det är är Döden själv, Saturnus. Den transiterande Saturnus är retrograd och på väg tillbaka mot en exakt sextil till Christopher Lees förstahusplacerade dito.

Visserligen kan det räcka med att man åberopar Saturnus vandring genom Skorpionen - den ifrågasätter Oxen mittemot under 2½ år och pengarnas och ägandets korruption av världen och dem som sitter på ägodelar kontra dem som ingenting alls har.

På tal om gradnära triggeravstånd backar lungplaneten Merkurius och har i Oxens 12e grad just passerat en exakt konjunktion med mannens medfödda livskraft (Solen). Som framgår av den inre planetkretsen föddes Lee under en nymåne (Sol och Måne) som stod i extremt beroendeförhållande till Merkurius. Oxens härskare Venus befinner sig ju in konjunktion med den. Man kan därför föreställa sig att Lee hade ett mer merkuriuskt och ombytligt temperament än man vanligen associerar med den sävliga Oxen. Mer "merkurisk" än intellektsplaneten hemma i sitt luftiga härskartecken Tvillingarna blir man inte. Och Venus i samma tecken ska vi bara inte tala om. En sådan kameleont, men alltid samma Ox-lika pondus i allt han gjorde.

Transiterna formligen hopar sig. Rahu hade gått ännu ett fullt varv och nyss också den passerat en exakt konjunktion med sin förstahusplacerade dito. Det är flera transiter som "missar målet" här, men jag får förmoda att hälsosvikten satte in när dessa en efter en nådde sina exakta lägen. Att mannen drar sin sista suck just då Venus stiger i Kräftan - "alltings slut" (det korruptibla, ändliga tecknet, det som "bara" är natur) - får en ökad innebörd när man vet att Venus äger både Sol och Måne i födelsehoroskopet.

Men tydligast är förstås det som jag tror fungerade som "sekundvisaren" - den här gången inte den flyktiga Månen utan Solen. Dödsdagen når den en gradexakt konjunktion med sig själv via den inseparabla medfödda nymånen. De är när Solen exakt snuddar den avslutande Månen ("alltings slut") som den här perioden kulminerar. Men kan notera att Solen har arbetat sig fram mot olyckans Mars under några veckor och att medfödda Mars opponerar lungornas planet Merkurius. Det är verkligen en härva av budskap här och på något sätt säger komplexiteten vilken global reaktion hans död framkallar.