Ondskan (Lisa Holms tragiska död)

Aftonhoran ägnade sig åt många dagar av den mest
osmakliga mediaregi i sitt parasiterande på ett våldsoffer.
De ansvariga  kommer i kommande liv att vederfaras
samma cyniska instrumentalisering och framtidens
Aftonhora kommer att visa svarta rubriker:
"Jan Helins reinkarnation lustmördad!"

Man kan stanna ett ögonblick vid de transiter som ligger i tiden denna skräpmånad för den fallna svenska folksjälen. Deras stora, kärvänliga mentor i trivialt faktatänkande går och dör (Härenstam), en präktig ung svensk flicka lustmördas och får illustrera den svenska korttänktheten i att leja baltiska drängar till lågpris. Och på toppen av allt detta når kungahuset yttersta korruption genom ingiftet av en utvikningsbrud. 

Vad är då detta för ond tid?

Mordoffret Lisa Holms födelsehoroskop (utan känd födelsetimma) är bara incidientiellt (i förhållande till frågan), den yttre planetkretsen för hennes sista samtal till pappan (som samtidigt kan tjäna som transiterna som indikerade hennes död) är vad som drar till sig uppmärksamheten. 

Bristen på klockslag ger här ett otydligt utslag. Inte kan man väl argumentera från ett så "brett" horoskop som en månascendent? Bara i Stockholm (den enda uppgift jag har till hands) föddes i snitt 77 personer per dygn enligt 2007 års statistik. Men uppenbarligen fanns något i tjejens horoskop som gjorde det sårbart och naivt. Hon kanske lurades in i ladan och det förskräckliga öde som väntade henne där. Månen i Tvillingarna antyder normalt ett vaket sinnelag, men intellektets Merkurius står här i trög Jord och dessutom i åttonde beslöjade huset tillsammans med livskraftens Sol. De två litauiska drängarna har uppenbarligen sett kaféservitrisen och fattat sexuell lusta till henne, hon var mycket söt.

Men vi lämnar födelsehoroskopets vaga indikationer om ett något trubbigt sinnelag och tittar på himlen som sådan. Det är anmärkningsvärt hur stark den negativa kraften är just nu, den som reducerar själar till horor som trånar efter att uttrycka sig kroppsligt eller i det i konkreta. Den romerska filosofen Plotinus ord om själen som Afrodite (Venus) som en hora när hon blickar "neråt" mot den materiella världen och en gudinna när hon vänder sig "uppåt" mot den andliga (intellektuella) verkligheten ska troligen inte låsas alltför hårt till planeten Venus - själen är hela sitt horoskop (och mer därtill).

Här förtjänar det att understrykas att Plotinus försvarade Naturen, det är  inte den negativa polariteten som sådan som ska demoniseras utan bara de själar som väljer att leva under sin sanna värdighet:

"Men vilken är skillnaden mellan den Vishet [Zeus/Jupiter] som leder universum och den princip vi känner som Naturen? Visheten är en första princip (inom Världssjälen) medan Naturen är ett sladdbarn, för Naturen är en avbildning av Visheten, och som Själens sladd äger Naturen bara en vag återspegling av Logos...."

"...Naturen, som således bara är en kommunikatör äger inte ens förmågan till aktiv föreställning. Det finns (inom Själen) en intellektion som är överlägsen föreställningen; och föreställningen står mittemellan intellektionen och de intryck som är det enda Naturen är kapabel till. För Naturen har ingen perception eller medvetenhet om något; föreställningen (eller den bildskapande fakulteten) har medvetande enbart om det externa..."

"...Naturen arbetar mot Materien och mottar tillbaka från den: själen - Naturen näraliggande men dess överordnade - arbetar mot Materien men utan att få något tillbaka. Sedan existerar den än högre fasen (det rent Intellektuella väsendet) varifrån ingen aktivitet alls utgår i riktning mot kroppen eller mot Materien.

The Enneads IV.4.13 (min klammer)

Plotinus beskriver här den fallna själen som från Vattenelementet bara förmår alstra en smula pseudomedvetenhet genom att likt horan ställa sig i beroendeförhållande till det som är helt förtingligade - Jordelementet - resurser, pengar, prylar. Bloggen har noterat att begreppet "andeväsen" eller "spöke" mer korrekt ska knytas till Luftelementet och här ser vi hos den mästerliga romerska tänkaren Göthes berömda suck, att "anden är impotent". Det var Plotinus som yttrande denna tanke först i västerlandets historia: "från den rena intellektsvärlden utgår alls ingen (intentionell) aktivitet i riktning mot kroppen eller Materien. 

Våra sannaste naturer kan tyckas hjälplösa offer, men sanningen är att de inte alls lider av själens fall. När satansbarnen utan religion i västerlandet (eller annorstädes) gapar om "mänskliga rättigheter" är detta Djävulens extrema korruption av sanningen om vad Människan är och på vilken nivå detta väsen finns. De verkliga Människorna bryr sig inte om djurkropparna som de dragits ned i till följd av kretsloppet, de behåller sin autonomi och värdighet inför de lunsar som tänker på materiella belöningar i allt de företar sig.

På något sätt upplever jag Lisa Holms horoskop som en av dessa själar som "lånade" sig till en kort närvaro på jorden för att sätta frågan om inhyrd billig arbetskraft och EU-migranter på sin spets. Tro inte att de borgerliga medierna kommer att nämna den aspekten, men detta var hennes funktion. Hon offrade sitt liv för att visa på "den inre marknadens tillkortakommanden" i dess hänsynslösa materialistiska jakt på lägre löner och mer vinster. Se bara hur Stenbocken - husbondens, snålhetens och förfogandet över resursernas tecken, är källan till korruptionen (8e huset) i detta vaga horoskop.

Och åter till frågan om tiden och dess otaliga kopplingar mellan Jord och Vatten. Kartan låter lite grönt Vatten läcka in i bruna Jordtecken - och vice versa - för att påminna på vilken våning i de fyra elementens höghus tecknets härskare befinner sig. (Missade att dubbelfärga Stenbocken som är värd för den transiterande Månen här.) Båda elementen är iskalla eftersom de i sig saknar de levande väsendenas spontana utflöde (den positiva polariteten, Eld/Luft). De som lever i gyttjan är, enligt Plotinus, imitatörer och helt medvetslösa med mindre de vägleds av kroppsliga ting. (I ett annat sammanhang kallar romaren dem för "insekter"!)

Samtidigt hyllar filosofen planeten Jorden som en själ i sin egen rätt utifrån planetens perspektiv är Naturens brutala förbrukning av levande säsongsblomster inte en synd utan gudomlighet av ett annat slag än den som de verkliga Människorna uttrycker: 

"Om  [planeten] Jorden förmedlar den generativa själen [Vatten, den vegetativa själen] till växande ting - eller kvarhåller den medan planeten medger en liten antydan av den att utgöra den vegetativa principen i de växande tingen - när väl planeten besjälats såsom vårt kroppsliga jag är besjälat och vilken som helst alstrande kraft i växtriket blivit en förläning från den [generativa själen], då är denna fas av Själen inneboende i det växande tingets kropp och förmedlar till den det BÄTTRE ELEMENT från vilket den skiljer sig från de avbrutna delar som inte längre är växande ting utan bara klumpar av död materia."

IV.4.27 (mina klamrar och emfas)

Nej, hans meningsbyggnad är nog det svåraste som går att hitta, så Satans ombud Svenskt Näringsliv behöver inte oroa sig. Ingen svensk läser sådan här litteratur utan lär sova sött i produktionens ekorrhjul till sin död. Tänka får de göra i ett senare jordeliv där kulturen är mer gynnsam.

Om man minns att Vatten bara är en medvetslös spegling av världar ovanför dess egen domän kan man tänka sig att Plotinus med "DET BÄTTRE ELEMENTET" syftar på antingen den sinneserfarande Eld-nivån eller till och med de inkarnerade varelsernas högsta, noetiska nivå - deras sanna identitet som andeväsen eller rena Intellekt - detta inre Intellekt är vårt inte tysta vittna, vår medresenär som vi egentligen är men som svensk materialism söker förneka så att vi missriktat istället söker fästa den rena kognitiva förmågan som driver oss vid kroppsdelar eller olika sinnesorgan. Men anden bara använder värdkroppens förmågor utan att själv göra anspråk på att själv representeras av någon. Ibland hyllar dock Plotinus ELD som det mest gudomliga elementet, så att synen är det sinnesorgan som bäst liknar livet i den rent intellektuella sfären (Himmelriket).

Det visar sig att Lisa Holms horoskop faktiskt bara får en mening om man går upp till Himmelrikets nivå och ser Jupiter/Mars den psykiska Månens karta som en märklig idé om Jupiters framgång som social varelse via kombinationen med ett vålds- eller sexualbrott (Mars). Månen i Tvillingarna är dragen till det mörka åttonde huset där Solens liv släcks. (Jfr Anders Borgs Sol i åttonde och hans val av ny pisksnärtskvinna - en allusion till åttonde huset som dunkel sexualitet - Plotinus "generativa" eller vegetativa själ - sexdriften!)

I detta månhoroskop tycks också sinnet drömma drömmen om att bli en milstolpe eller ett paradigm (Saturnus), men ett paradigmatiskt offer eftersom Saturnus står i den världsliga förlorarens tecken Fiskarna. 

Hur kan man drömma så här? Kanske för att Fiskarnas härskare - och Saturnus disponent - ligger kvar uppe i Himmelriket, i Guds tempel (9e huset) och där utvecklar den rena noetiska (intellektuella) skapande principen "Jupiter/Mars". Dessa är djupa ting. Världssjälen drömde på låg lunär nivå (karmisk nivå) om en officiell vattendelare, och det visar sig att den här unga flickan tog på sig att utgestalta drömmen i konkret Jord.