 |
| Mesopotamisk astronomi |
Karin Bojs tycks ha genomgått en vetenskapsnördens epifani som t.o.m. fick henne - påstår hon - att säga upp sig som DN:s vetenskapsredaktör 2013 för att skriva en bok om DNA. (Det kan väl aldrig vara så att tidningens ekonomiska bekymmer tvingade henne att lämna det fasta jobbet? Vetenskapsredaktionen var aldrig särskilt vass som jag påminner mig, och knappast oumbärlig för tidningens kuttriga, stockholmska livsstilsprofil...)
Nu har hon skrivit sin bok om gener och det gudlösa scientistlandet Sverige applåderade så man nästan blev döv och Bojs fick utmärkelser och förtjänstmedaljer. Ingen medborgare skulle missa att det här, det är vad vi svenskar tror på! Gud är död men vi har alltid linjaler att mäta med och miniräknare och kvantifiera våra ödsliga liv med!
Ett gott har emellertid Karin Bojs påminnelse i DN vilken cool och trendmedveten DNA-kvinna hon är. Hon påminner nämligen om raka motsatsen till det hon säger: att senaste skriket inom naturvetenskapen inte avslöjat något nytt alls jämfört med vad men troligen kände till redan för många tusen år sedan.
Bojs framför senaste uppgiften (kan man anta) om hur gammalt jordbruket är: "För lite över 11.000 år sedan utvecklades det första jordbruket i nuvarande Syrien och östra delarna av nuvarande Turkiet."
Låt oss höfta till med 11.200 år sedan och jämföra siffran med vårdagjämningens precession som låter den ursprungliga sideriska (stjärnbaserade) zodiaken och den senare västerländska tropiska zodiaken flyktigt mötas ungefär vart 26.000 år - förutsatt att precessionen är konstant över tid, vilket ingen vet.
Detta Storår nämns redan i gamla texter och var en självklarhet för renässansen astrologer. Astrologen Johannes Kepler arbetade också med tankar om större cykler och råkade av en ren slump bli den västerländska astronomins fader, även om han såg en mycket djupare mening i världsalltet än den moderna astronomi han gav upphov till vid upptäckten av sina planetära lagar (som beskrev de elliptiska omloppsbanorna).
Jag har redan tidigare pekat ut hur perfekt zodiaken, som är en tolvdelning av Storåret i mindre "eoner" om cirka 2166 år vardera, pekar ut jordbrukarsamhällets start, men eftersom Bojs upprepar sin avgudadyrkan (DNA är ett patetiskt substitut för en verklig hållhake i livet), kan jag upprepa den fascinerande samstämmigheten mellan forskarnas datering av jordbruket och den gamla zodiakens uppgift.
Här är vårdagjämningen år 270 när den sideriska zodiaken och den tropiska befann sig i synk. Det är här västastrologerna begår sitt fatala misstag och tror den babyloniska zodiaken startas om i 0° Väduren vid vårdagjämningen. Babyloniska lertavlor har visat att man följde fixstjärnor och korrigerade zodiaken efter dessa, precis som hinduerna runt år 1000 också bestämde sig för att göra (troligen efter att ha begrundat det grekiska missförståndet och förkastat det).
Den tropiska västzodiaken har fortfarande 12 bågminuter kvar till solens Vädursingress men jag valde det här året för att det är så sensationellt signifikant. Solens disponent Mars står detta år i det intellektuella Tvillingarna och i konjunktion med det högre, gudomliga vetandets Jupiter, samtidigt som den ytterst låga planeten Månen i Lejonets tecken är konjunkt med Fader Tid. Efter bara några stickprov hittade jag den här vårdagjämningen och den är ren poesi givet ämnet.
Med Karin Bojs justerade uppgift om jordbruk för 11.200 år sedan, kan vi nu lätt räkna tidsåldrarna eller eonerna som förflutit sedan Jungfruns tidsålder, den arketyp eller axiomatiska sinnebild som illustrerar den sluga (men inte kloka) människa som lär sig hur man ska locka av naturen mera lönsamhet.
Några små räkneoperationer på lågstadienivå är självförklarande:
5 passerade eoner x 2166 = 10833 år
2017-275=1742
10833+1742=12.575
Jungfruns tidsålder rullade således igång för 12.500 år sedan och här skulle jag inte självklart säga att forskarna har det mer sanna värdet. Men som det är med Platon och hans Idévärld så är också zodiaken en perfekt och ren bild av högre verkligheter. Deras genomslag i denna lägre värld är inte helt exakt men jordbruket tycks definitivt ha "skapats" omkring den tid då Jungfruns tidsålder rullade igång.
Faktum är att inte bara Bojs fick sitt livs "gudsuppenbarelse" av människans plottrande med det blott jordiska. Även bloggaren föddes samma år som henne och båda delar därför "synfält" i det stora historiska dramat som ständigt snurrar runt runt (men aldrig egentligen går framåt).
Reducerar man Bojs födelse till en idé (den naturliga zodiaken) ser man genast hennes problem. Tidens herre tar även i detta horoskopet ett grepp om Månen eller vår sublunära värld och våra simpla sinnen. Förmodligen tror Karin Bojs på den västerländska myten om evig tillväxt eftersom Skytten är ett framstegsoptimistiskt tecken.
Men hon är märkt av insikten om att vi alla som individer är tvingade att dö så det finns något bittert över denna benhårda saturniska fixering kring den sublunära sfären och dess framsteg i tiden - Skyttens härskare stå ju detta år i bortdöendets tecken Skorpionen, ett Vattentecken som även på det sättet indikerar biologins oduglighet att producera något som ens påminner om gudarnas eviga liv. Bojs får tillgripa DNA och leva ett fejkat liv i tanken om att åtminstone detta naturens underliggande, saturnusorganistoriska system är närapå evigt...
Bojs vetenskapsintresse är inte att ta miste på eftersom Saturnus tyglar och håller hennes intelligensplanet ganska kort. Aspekten till Solen upplevs alltid som en smula hämmande från Solens sida eftersom individualiteten inte gillar att bli definierad av inskränkta räknenissar eller andra som kommer med sina förklaringsmodeller som stänger den fria intelligensen (Solen) inne i ett saturniskt system.
Samtidigt är det inte sannolikt att Bojs någonsin kommer att nå den nivå av medvetenhet där hon upplever denna begränsning som fri andevarelse. För det är ju begränsaren Saturnus som ÄGER hennes Sol i Vattenbärarens tecken så att hennes själva själsliga identitet identifierar sig med den skyttiga expansion som söker fly från den biologiska dödens (Skorpionen) slutgiltighet. Kanske hängde någon läsare med i denna djupt existentiella kris som Karin Bojs håller på avstånd genom att hypnotisera sig och alla andra med DNA-kunskaper, ett ställföreträdande evigt liv typ den "själviska genen" som för några årtionden sedan fyllde samma tomrum i de sekulära själarna.
Bloggaren föddes samma år men möjligen mer lyckosamt, med ett sinnelag (Månen) i opposition till denna biologiska hang-up som tagit kontroll över Bojs. Och det är inget nytt, att samma symbol kan betyda helt olika ting i olika horoskop, allt beroende på vilken tunn skiva tid själen väljer att göra entré genom... Oppositioner i den positiva polariteten betyder kreativ strid, man köper inga påståenden automatiskt. Omvänt leder oppositioner i den negativa polariteten ibland till passivt accepterande av allt överheten hävdar.
Inte minst innebär skillnaderna i sinnesförfattning (Bojs: bojad till överhetens diktat; bloggaren: i debatt med desamma), att han och Bojs sannolikt har helt olika upplevelse av hur Tidens herre (Saturnus) kastar sin långa kontrollaspekt 270° mot Jungfruns tecken där hybrisskaparen Rahu - äregirighetens demon - befinner sig. Som isolerat budskap skulle Rahu i Jungfrun kunna indikera en sjuklig profithunger, en jordbrukare som skövlar och ödelägger hela världen för att gynna sig på naturens bekostnad.
Varningar har nyligen höjts för att mänskligheten håller på att förstöra hela miljön via vidrigt jordbruk - insekterna håller på att försvinna under människans skövlingar och med dem rubbas naturens balans. Saturnus är också Liemannen, så skrivet i stjärnorna för dem födda 1959 och i första tredjedelen av 1960 finns en allvarlig varning att hålla profitlystnaden, hålla Jungfrun, hålla privategoismen i strama tyglar! Det är dock inte samma berättelse under hela Rahus baklänges passage genom Jungfrun eftersom begränsaren Saturnus disponent skiftar under den här tiden, från Skorpionen till Skytten.
Man kan se de här större rörelserna som ligger kvar i månader eller t.o.m. år som synske Edgar Cayce gjorde det: ett större ödesdrama som berör nationer och hela befolkningar. De som föddes med Saturnus baserad på en Skorpion-Jupiter har inte samma ödestyp som de där Saturnus delar tecken med Jupiter i den senares härskarläg (den senare typen förefaller mer lycklig, eftersom Skorpionen/Skytten är en stenhård lektion i att släppa individualiteten och ge sig hän åt universum. Årgång 1960, cirka maj och framåt,har synbarligen alla levt tidigare liv i goda, religiösa kulturer och de har en lätthet och en realism som de kan tacka sin själs okända förflutna för). Bojs och bloggaren tillhör en generation av Syndare som tagit för mycket för givet! :-)
Eftersom Bojs också har den sataniska axeln aktiv (Oxen/Skorpionen) står det allt klarare att hon är ett distinkt barn av denna världens herre. Med en sådan här himmel står sällan metafysik på programmet. Denna planet utöver ännu en total lockelse på de unga själarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar