Idag slår DN stort upp nyheten att Charlie Hebdos grundare anser att den avrättade chefredaktören drev sina kollegor i döden genom att inte fatta när gränser överskreds, att de tondöva sekulära tecknarna faktiskt ägnade sig åt blasfemi och avsiktligt trampade en annan kultur på deras ömmaste tår. Och det är ju därför attentatshoroskopet stämmer så perfekt med vedergällarnas uttalande att Profetens ära återupprättats. Med sanningsmartyrens tecken Fiskarna stiger Profetens egen placering Solen i visionära Skytten.
Den måttlösa chefredaktören - som alltså själv fick sona med sitt liv - påminner om den supralunära sfärens olat: dess extremism. Om Jord och Vatten är för flegmatiska för att bli mer än körsångare som i den nedre världen stämmer in i vilka överhettade drev som än pågår, är instiftandet av djävulskap i den övre världen en möjligen ännu värre överträdelse. De har den visionära Elden, de har tankebyggnationernas Luft, och ändå tänker de så fel!
Att kungavärdighetens stjärna bestrålar Solen i härskarläge i Lejonet ser ju ut som det starkaste av alla lyckosamma omen. Så hur kunde Charbonnier bli en så obalanserad fanatiker helt på nivå med den fundamentalism väst älskar att ondgöra sig över?
Det är förstås fullmånen som i rigida tecken av Tamas kvalitet ofta tenderar att bryta ihop snarare än producera en förväntade syntesen som leder vidare. Minns att de tre gunas i hinduisk kosmologi används för att beskriva de tre världarna. Så kung i zodiaken Lejonet är, är hans kungadöme i den lägsta och mest helvetiska världen (Tamas guna). Människornas rike tecknas av passionens kvalitet (Rajas guna) och utmärks av att släktet är rena vindflöjlarna de kastas mellan hopp och fruktan och har inget värd att föra till evigheten.
Det åligger helt och hållet den himmelska och lätta kvaliteten Sattva att attrahera människan för Godhetens sak och det är också därför sattviska Skytten med sattviska Solen i attentatshoroskopets tionde hus var en så mäktig symbol. Den stämmer exakt med gärningsmännens uttalande, att Profetens namn nu var rentvått. Detta är bortom den skuldtyngda västerlänningens förmåga att förstå! Västerlänningar har ingen andlig kontakt och tror i många fall att det är mänskliga morallagar som dikterar vad man "ska tycka" om Parisattentatet. Inget kunde vara mer fel. Urladdningen hade sitt epicentrum i den övernaturliga världen. Redan där är ju Satans barn uträknade - de tror inte att det finns något annat än kött och blod.
Nu har jag sett heroiska insatser från människor med samma fullmåne som på kartan. Men alla fullmånar är inte likvärdiga. Om och om har jag pekat på nyttan med den hinduiska lärosats som visserligen finns i även i väst men vars betydelse inte längre är helt klar: planetens planetära disponent sätter en gräns för vad man kan säga om planeten.
Se på denna fullmåne: Solen håller envetet sin position, den känner välsignelsen från Regulus och VET hur rätt den har i sitt ledarskap för tidningsredaktionen.
Men för att en stark Sol inte ska bli en tvångsmässig och galet utagerande dåre, måste Solen spela pingpong med Månen. Varje vision måste fångas upp av Månen och speglas tillbaka till den handlingsbenägna Solen. Och det är här fransosens omdöme visar sig vara nästa lika sjukt som massmördaren Breivik (hans psyke/Måne är angripet av en mängd onda faktorer).
Charbonniers Måne trillar istället dit på "dissociationseffekten". Detta sinne i Luft är nu inte fullt så organisatoriskt och intellektuellt klartänkt som man kunde tro - disponenten Saturnus står nämligen i det irrationella Vattenelementet så att det visar sig att känslor, typiskt negativa känslor, driver på en Vattuman-liknande (men inte äkta Vattumannisk) ideologisk överbyggnad. Det är detta skeva psyke med martyrkomplexet (Fiskarna) som en underton som spelar pingpong med hans solära handlingskraft.
Se nu hur Saturnus står : i det antika andra huset som kallades Dödsrikets port och vi börjar plötsligt fatta att mannen själv var driven av en martyrisk dödsdrift som påminner om just den hos dem han hatade mest - muslimerna. Går man vidare och studerar Saturnus disponent finner man att det är expansiva Jupiter i Fiendens sjätte hus som äger den. Mannen var ett klassiskt exempel på en västerlänning som blivit besatt av sitt hat mot en upplevd fiende, en "sekt" (Kräftan) som sökte sprida sig (expansiva Jupiter) och ta över hans borgerligt bekväma Frankrike.
Åtminstone jag ser här den intoleranta hetsaren bakom den patetiska manifestation som ägde rum några dagar efter attentatet.
Med bara ett månhoroskop går det inte att säga så mycket mer, men mot invändningen att Saturnus faktiskt är en verksam välgörare när Vattumannen ockuperar första huset, kan man diskutera hur ynkligt placerad Saturnus egentligen är i det insiktslösa andra huset som likt Oxens tecken är fixerad vid ägandet, ägandet av sin egen kropp, ägandet av jorden man går på, ägandet av sin egen hemmiljö (som Oxen ogärna lämnar om den får bestämma). Månen i Vattumannen bojas med andra ord via sin disponent Saturnus i andra sektorn, som också har en ekivoka benämningen Hades port.
Det var Platon som var först i väst med att kalla de förkroppsligade själarna - de som fallit ner i fysisk kropp och nu identifierade sig med kroppen - för "döda", för varelser som ramlat in i en mörk grotta där de satt bundna och inte ens förmådde vrida sina nackar och se grottmynningen och den värld av ljus som väntade därutanför. (Nötboskapens nacke är så konstruerat att de står och stirrar ner i dödens Jordelement hela sina liv, så det finns en skum men skönjbar logik som förbinder alla dessa symboliska pusselbitar.)
Jag har tidigare pekat ut hur skrämmande banala filmer den starkt andrahusförankrade Nicholas Cage väljer att spela in. Han vistas sannerligen med de döda, de som bara tar "att äga" som sin hederskod. Har han de senaste tjugo åren gjort en enda Jerry Bruckheimer-film som inte handlar om dyra prylar, skatter eller pengar?
Så om fransosens Saturnus nu var en verksam välgörare hade det andra huset en väldigt oansenlig signifikation jämfört med Saturnus verkliga resning: "naturligen" tillhör det tionde huset för absolut makt denna planet, eller det elfte huset för ideologier. Tagen som sådan tecknar Saturnus ("själens form") en "Fisk-aktig" tendens att gå upp i limningen, särskild som disponenten är en verksamt ond Jupiter som befinner sig i olyckans och fiendskapens olyckliga sektor. Det stinker martyrium om horoskopet och inget vidare bra martyrium.
Det nionde huset för samvete är riktigt illa anfäktat eftersom Mars (liksom i fallet med fd regeringschefen Reinfeldt) är en naturligt ond planet som här dessutom är verksamt ond. Den omoraliska Mars smittar ner religionens ädla nionde hus på ett sådant sätt att straffet - den halshuggna södra månnoden - måste sägas vara en befrielse. Ketu, den huvudlösa draksvansen är liksom huvudet ALLTID en källa tilldet onda, en risk att förledas av antingen äregirighet och hybris eller i svanspartiet för att bestraffas (eller vilja bestraffa).
Precis som med Reinfeldt (där dock horoskopet hade en fysisk ascendent) uppstår ett mixat budskap i nionde. Chefredaktörens niondehusägare är Venus, den lilla välgörare som för Vattumannen i första huset också är en verksam välgörare. (Vattumannen som folklig enhet eller en logiskt konstruerad ideologi bygger på en god Venus.)
Filosofiskt eller religiöst eller samvetsmässigt kan alltså fransosens UPPSÅT ha tänkas varit gott, men den dubbelt ond Mars i huset visar att konsekvenserna var onda. Chefredaktören TRODDE uppenbarligen på sin sekulära filosofi och rätten att smäda andra heligaste värden. För honom var detta bara "Venus som tyr sig till andra" i samhället. Men hans sätt att söka länka samman med andra (Venus) var bara den underliggande attityden. Man måste fortfarande se Mars som en elak jävel en som sådde split och disharmoni inom just den domän där Venus sökte göra gott. Naturligtvis såg han militant islam som denna onda Mars och han var således helt hemmablind för vad han gjorde med sin egen lika onda Mars.
Glöm heller inte att nionde religionshuset också har Jupiter som sin bhava karaka (hussignifikator) - man måste titta på så många faktorer som möjligt när man söker bilda sig en förståelse. Och när Jupiter i Kräftan tecknar framgång i det lilla, succé i den lilla klanen, men samtidig är en verksam illgörare och i Fiendens sjätte hus, då börjar man se hur dessa satiriker vanemässigt förminskar och förfular de grupper de pga. sin egen ideologi eller bara rationaliserat hat ogillar. Det är fascinerande hur perfekt t.o.m. månhoroskopet (som gäller i två dygn) ringar in de ytterst passande husen för religion och fiender hos den här besatta men nu avrättade tidningsredaktören.
Hur viktig denna ultranegativa Jupiter med sin fixering vid fienden är, ser man om man lägger attentatshoroskopet ovanpå drevkarlens eget:
Utifrån attentatets eget perspektiv (se horoskopet här), var motivet helt rent och fritt från falska baktankar. Martyren (vittnet) Fiskarna steg i öster och dess martyrens härskare - samvetets, filosofins och religionens Jupiter stod helt ren i Kräftan eftersom tecknets härskare denna dag var hemma och dessutom i den goda lyckans hus, ett av "plikthusen" - det man är skyldig livet.
Men ser vi samma tidpunkt ur chefredaktörens månkarta, är det en helt annan historia. Månen tecknar livets slut och fransosens Månen i Vattumannen var nu berör av DEN SOCIALA MOBBARENS SYNDROM - den extrema bindningen mellan attackernas Mars i Vattumannen och dödens Saturnus i Vattumannen. (Syndromet kan irriterande nog både teckna den som stöter ut och den som stöts ut från gemenskapen och att förstå vilken av rollerna horoskopet antyder, kräver ett exakt klockslag.)
Eftersom Saturnus - själens form och den tilldelade livslängden - äger hans medfödda Måne, är krigarens ankomst till hans egen Måne ("livets slut") viktigare än normalt. Varje människa upplever en Mars stryka genom sitt måntecken då och då, men inte alltid är Räkenskapens Saturnus involverad!
Och som för att understryka att han verkligen nått en nyckelpunkt i sitt liv hade också Jupiter nått Kräftan och utlöser all den ondska fransosen själv bar på i formen av sina sjukliga föreställningar om fienden islam. När därför Månen när fram till hans eget månhoroskops troligen mest psykiskt förvirrade punkt och nuddar vid hans religionshatiska Jupiter och densamma i transit, samtidigt som Mars gått in i hans måntecken Vattumannen - då öppnar Himmelen sin vredesbägare och låter honom i fullt mått dricka det gift han spytt ut sig i sin sekulära religions namn.
Detta är himmelsk poesi - poetisk rättvisa - för den som kan läsa handskriften på skyn. Satans barn vrider sig och tuggar fradga över att stjärnorna så lekande lätt maskerar hyckleriet i väst. Vad ska alla som ondgjort sig göra nu när tidningens grundare menar att redaktionen passerat normen redan 2011 men inte lärde sig ett dyft förrän detta hände?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar