Jag tror faktiskt vi bevittnar arketypernas eller zodiakens lek med människan, för nu dyker ännu en gång den vinst/förlust-dikotomi upp som jag just skrev om (i "fiskala stupet")!
Från Malmquists Mån-Jungfru pendlar vi således rakt över till Mån-Fiskarna vars näsa för att berika sig tycks vara något alldeles extra! Tyvärr stämmer inte denna tradition alls med Fiskarna som "ekonomisk förlust" och den enda lösningen är att acceptera att tecknets två fiskar representerar en inneboende motsägelse (och tecknet anses också paradoxalt - en väninna med Solen i Fiskarna refererar ofta till sin "vimsighet").
Fiskarna låter sig enklast fattas som å ena sidan materiella försakelser som ett led i själens renande och "vägen upp" från materiell besmittelse, men å andra sidan som "vägen ned" som involverar själen i ytterligare ett varv av degradation. Utan att vara någon sexfiende är det inte utan att man anar att den indiska traditionen om "sängkammarens hemliga nöjen" syftar på den fisk som allraminst går från klarhet till klarhet utan tvärtom är på väg ner för ännu ett varv i Vattenelementets våld - den irrationella driftsjälen som aldrig självmant kommer att släppa människan fri förrän hon växer upp till Luft, till verklig mänsklig nivå.
Riskkapitalisten Conni Jonssons horoskop ser ut som följer, men det är viktigt att påpeka att Månen i Fiskarna blir till en Vädursmåne strax efter 17.00 på eftermiddagen. Men inte bara talar oddsen för Fiskarna (Månen tillbringar klart flest timmar i detta tecken dygnet ifråga), relationen mellan ett Fisksinnelag och dess disponent Jupiter är mycket talande:
"Sensationalismen" eller en människa övertaggad på att leva och få saker att hända, kommer i två former som är svåra att skilja. De som i panik över rädslan att dö/drunkna fäktar och har sig, och de som genom kraftfulla livsandar får vattnet att sjuda och koka. Här har vi det kalla och näriga fisksinnet klart uppvärmt genom att disponenten Jupiter står i Eld. En intensiv orosande uppstår som lite löst liknar Madonnas oförtrutna slit i årtionden för att stå i händelsernas centrum.
Det händer en spännande sak om vi antar att Conni Jonssons sinne tecknas av en "hetlevrad" fisk istället för en kall och uttryckslös fisk. (Se Barrosos horoskop för en extremt slem typ av kall Vattenvarelse, fylld av begär vilka han uttrycker genom en karriär som ledare för det extremt själviska och näriga EU-projektet. Det finns påeldning av Vattnet även hos Barroso, men det beror på "omständigheterna" eller planetaspekterna. Fundamentalt styr en iskall Jupiter i Vatten såväl Sol som Måne i Vatten.)
Månen som första huset i månhoroskopet över Conni Jonssons föreställningsvärld placerar faktiskt det perfekta budskapet om "riskkapitalism" i andra huset för egna pengar: dristiga Mars i pionjären Väduren!
Pengars Venus och transaktionens Merkurius i femte spekulationshuset och Kräftans kalla och näriga Vatten bidrar förstås också till bilden av Conni Jonssons drifter och fantasier under detta jordeliv.
Säkert har någon återkommande läsare redan listat ut att världen alltid kommer att vara ett helvete. Det går ju inte att stoppa alla födslar till primitiva himlar. Det är så här Världssjälen fungerar. De simpla - folk som Barroso och Jonsson tjänar som näring för att de längre komna själarna ska behålla insikten vid liv och inte "falla ner" igen. Ingen själ verkar "home free" i detta system - det finns alltid en möjlighet till regression vilket även fru Fortunas hjul i Tarot-leken påminner om.
Fru Fortuna brukar ofta knytas till den obeständiga Månen, medan lyckosamhet (i positiv mening) i allmänhet kopplas till Jupiter. Jupiter, då den inte lyckas höja individen till filosofi och religion (dess högsta yttringar) stannar av som en simpel chanstagare eller spekulant.
På den här modesta nivån tolkas "lyckosamhet" istället som "snabba cash" eller "lätta pengar". På den här nivån hittar vi i princip hela mänskligheten, alla dessa lottköpande, trissgnuggande menlösa människor som tror på turen. Hade de haft någon tur i detta liv hade de jobbat på sin bildning!
Att de för evigt glömda upphovsmännen bakom Tarot-korten kan ha sett lite annorlunda på "lyckan", framgår redan av motivets nummer och illustrationen.
Olika kortlekar visar motivet i varierande grad av korruption och jag är inte säker på vilka djur, fästade vid hjulet, som ursprungligen avsågs. Det finns teorier om att Tarot-korten har sitt ursprung i Indien eller kanske Afghanistan och att de är frukten av Alexander den Stores erövöringståg och platonismens möte med österländska tankar (vilket fånigt nog var just varifrån Platons tankar ursprungligen kommit. (Till Europa kommer inte de fördolt filosofiska Tarot-korten inte förrän på senmedeltiden.)
Vad i så fall om en buddhismens varning för tre psykiska förgiftningstillstånd - okunskap, materiell fixering och vämjelse? Dessa brukar avbildas som respektive en gris, en fågel och en orm. (Jag tycker mig också ha sett en variant med en apa i någon av dysfunktionerna, men det kan ha varit en tibetansk sidoutveckling.)
På Marseilles-leken på bilden är det helt klart ett bevingat kreatur på topp - luftdjuret fågeln som just pga. sin insubstantialitet förgiftas av materiella bindningar. (Den lufttunna anden längtar efter att åter få sätta på sig en kropp!)
Djuret som just stiger medsols ser faktiskt ut som den okunniga grisen, och fråga blir om det är vämjelsens orm som driver den ner från den lyckosamma toppositionen? Ormen har ju sina associationer till den giftiga Skorpionen, förutom att buddhismen kallar alla dessa tre tillstånd toxiska.
Buddhismen var egentligen bara en något slimmad variant på hinduismen och det är onekligen intressant att indisk astrologi så tydligt fokuserar 10-talet, talvärdet för Tarot-kortet.
Det verkar vara helt och hållet världslig lycka, materiell status och position och prestige som Lyckans hjul handlar om. Det är fåfänglighetens ekorrhjul, tramset som strebers torskar på och faktiskt ett hjul som håller alla själar mer eller mindre fångna i kretsloppet (se vårt planetsystem som ett fängelse, som en knepig rebus vi måste förstå för att bli fria. Okunskap och sinnesslö konsumtion lär inte ta själen någonstans.)
Den grekiska astrologins upprinnelse är märkligt nog är helt höljd i dunkel och inget tycks satt på pränt förrän med romaren Manilius som omnämner kejsar Augustus som då levande och avslöjar att boken skrevs tidigt det 1a århundradet. Sedan finns Claudius Ptolemaois text från det 2a århundradet och här ser man de klassiska aspekter som väst hållit sig till.
 |
| För grekerna var aspekterna i en egen storhet, alla planeter kunde bilda t.ex. en kvartil. (Bloggen har inte hittat stöd för tanken att aspekterna i sig är mätbart "verksamma".) |
Men den indiska astrologin har som sagt en annan aspektlära, och om man åter utgår från "platshållaren" Orienten eller öster är det uppenbart att Tarot-kort nummer tio Lyckans hjul har att göra med den prestigemedvetna Saturnus långa "onda öga". Från ascendenten börjar den genast avundsjukt stirra mot hus 10 för makt och ära i denna världen.
 |
| Utöver oppositionen tilldelar indisk astrologi enbart planeterna utanför jordens omloppsbana runt solen "särskilda" aspekter. Ingen förklaring till detta har överlevt, bara praxis! En avancerad förståelse av solsystemet tycks ha existerat förr. |
Någon klok läsare kanske kan fylla i med anledningen till varför kontrollplaneten Saturnus långa aspekt "bara" når talvärdet 9 fast den blickar mot det tionde huset (talbas: 1). Är det för att Stenbocken så att säga är en omstart av Väduren (1) men nu i en lägre verklighet - den döda jordtillvaron där de levande varelserna kollapsat till små "objektiva" jordklumpar?
"Makt korrumperar" (ja, redan viljan till makt korrumperar). Redan i bloggens begynnelser föreslog jag att Eld inte går oskadad undan mötet med död Jord. Den naturliga zodiakens Eld i första jag-huset och Jord i tionde makthuset antyder något av denna "rough it"- eller "go-getter"-tendens. Eftersom Saturnus essentiellt är en luftplanet får vi möjligen en intressant koppling till buddhismens onda materialistiska bindning (fågeln) - Saturnus som insubstantiell luft blickar mot det tionde tecknet och tycker sig därigenom etablera en fysisk status.
Det är kanske därför Saturnus anses vara dålig på att uttrycka sin essens i öster, dess världsligt svagaste placering och bäst på gränsdragning och definition i väster (där den dessutom harmonierar med sin roll som Döden). Väster motsvarar Vågens tecken (Luft) och är det ställe där Saturnus anses "upphöjd".
Kanske ligger alla dessa preliminära betraktelser bakom det faktum att Annie Lööfs idol Margaret Thatcher med Saturnus stigande i öster bara blev en hjärtlös hynda och inget som västerlandet i framtiden kommer att vara stolta över. Hon introducerade som politisk ideologi den marknadsliberalism i väst som nu får Centern under Annie Lööf att rasa ihop och Reinfeldts och Borgs mörkervälde att rasa i rekordfart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar