Ett underhållande resereportage i SvD om Bob Dylans uppväxt i nordliga delstaten Minnesota - en formidabel svenskbygd. För inte så många år sedan kom förvisso den hjärteknipande filmen "New In Town" om en misslyckad kvinnlig direktörswannabe spelad av Renée Zellweger.
Hon mer eller mindre skickas i exil uppe i kylan i Minnesota med uppgiften att bortrationalisera en massa arbetare i en livsmedelsfabrik. Men hon tänker om och ger till sist Rovkapitalismen fingret.
De träiga och smådumma svenskättlingarna (dialekterna i filmen är hysteriska!) som filmen så tydligt anspelar på, visar sig vara rätt charmiga ändå och med hjärtat på rätta stället. Jesus till trots.
Vad SvD:s resereportage om Bob Dylans hemstad Hibbing - som han uppenbarligen vantrivdes i så till den grad att han hellre sade att han kom från New Mexico - glömmer att fråga sig, är hur en primitiv svenskbygd med sin fundamentalistiska jesuskyrklighet och den säkert månghundraåriga européiska judefientligheten kan ha förklarat den unge Dylans känsla av utanförskap i den exporterade nordiska kylan. (Just typiskt - svenskarna tar sig "over there" för att skapa sig ett liv, men sparkas uppåt åt vänster och hamnar i en ogästvänlig terräng utanför det roliga draget. Ingen kan undkomma sitt öde genom att flytta!)
Jag menar, USA var redan koloniserat när svenskarna började strömma in i landet, så de verkar självmant med sitt klassiska janteförtryck som man först utövar på sig själv och sedan sin nästa ha valt de mindre attraktiva platserna. När hör man om någon känd svensk som skapade något i Kalifornien? Det tog svenskarna 100 år att arbeta sig över kontinenten och göra ett avtryck i filmens värld - som galna svenskar i svensktrakter! (Peter Stormare i Fargo.)
Min tes är därför att det svenska invandrarhat vi ser grassera i dagens Sverige egentligen bara puttrat under ytan. Det har funnits i folksjälen mycket, mycket länge. Den judiske Bob Dylans barndomsfamilj Zimmerman (timmerman, som Jesus far Josef?) måste ha känt av de mest socialt inkompetenta av fattigsvenskarna som utvandrade. Plötsligt fattar jag Zellwegers chock i mötet med de här Minnesota-borna i "New In Town", i en trakt där knappt något hänt sedan år 1900!
Vi får alltså backa till Sveriges horoskop från 1809 för att förstå den del av den svenska folksjälen som står helt stil, aldrig söker någon högskoleutbildning utan traderar samma klyschor och fördomar från generation till generation.
Armodets tecknen Stenbocken stiger i öster och därtill stryper härskaren Saturnus Sveriges Sol, dvs. vår intellektuella kapacitet. Som om inte det räckte anfäktar Hin Håle vår förmåga till social kompetens (Venus). Fast det inte är gängse astrologisk doktrin, menar jag att Venus har mycket med språkförmågan att göra, och kronprinsessan Victorias dyslexi kan mycket väl vara en yttring av just detta Satanshuvud med Venus som också hon föddes med.
Faktum är att det här gamla horoskopet tecknar exakt vad man brukar mena med en byfåne! Den sataniska axeln drar ner energin i på låg nivå och Saturnus hämmar, kyler ner och skapar slöhet. När denna apatins attack mot intelligensplaneten Solen äger rum inom den ultranegativa sataniska axeln och Solen dessutom ligger i intelligensens eget femte hus, då börjar det faktiskt lukta mental efterblivenhet.
Det är troligen här vi ser den svenska jantelagens upprinnelse: vetenskapen att man inte riktigt håller måttet i vida världen och därför vill se till att ingen annan sticker upp huvudet och avslöjar det mediokra för vad det är.
Därför har det varit under vånda svenskarna långsamt har börjat inse att deras älskade regeringen Reinfeldt och i synnerhet statsministern själv faktiskt skadat hela rikets intressen genom sin mediokritet, trots att moderaterna under reklambyrånissen Schlingmanns ledning såg till att omvandla sig till ett dummerjönsparti i vardagskläder - helt för att locka över traditionella vänsterväljare som i vilket fall aldrig tänkt en global tanke eller intresserat sig för annat än tjockleken på sin plånbok.
Som jag påpekat tidigare så är det bara Solen i det senaste nationalhoroskopet som antyder den nya internationalistiska eller globalt socialistiska ådran (Solen och planeten som vill "allt åt alla" - Jupiter i hela mänsklighetens tecken Vattumannen). Kvar från det gamla fattighoroskopet här ovan smög dock en försträckligt självisk och materialistisk grundton via Månen i Väduren och dess disponent i pengafixerade och negativt konservativa Oxen.
Det gamla Fattigsverige med dess befolkning av analfabetiska slentrianister levde vidare, men nu inte som Sveriges explicita soltecken utan som dess lägre måntecken. Svensken tittar hellre på YouTube-klipp på en minut än ägnar sig åt en halvtimmas instudering av något ämne i luften. Man märker hur det gamla Sveriges attityder till skola och bildning hänger kvar och hittar nya sätt att visa sig genom nätet.
Sol eller Måne, det var i vilket fall den extremt tjuriga, negativa och allmänt främlingsfientliga Oxen som en ung Bob Dylan måste ha känt av på uppe i svenskstaten. Faktiskt, man ser det i hans sjunde allianshus som inte alls tyder på någon partner man skulle vilja alliera sig med.
Jag har tidigare föreslagit att det kan vara hans Skorpion-ego som faktiskt demoniserar den enkla och lantliga Oxen en smula extra. Jag känner en lesbisk kvinna med ungefär lika mycket aktivitet i i sjunde och flera amorösa planeter genomsyrade av den korrupta Satansstjärnan just vid solnedgången, precis som hos Dylan.
Mars i Vattumannen visar den djupa tänkare Dylan är (tro honom inte när han presenterar sig som en enkel varelse i kontrast till de komplexa låttexterna, han har alltid ett extra lager att dölja sig med). Men eftersom Mars i folkkollektivets tecken Vattumannen ligger i fjärde huset för barndomshemmet kan anas irritation eller ogillande av den första hemmiljön. Ja hemmiljön är intellektuellt vital, det är slöhäckarna i omgivningen som inte håller måttet.
Aggressionen riktar sig särskilt mot den bonnighet som traktens befolkning har som ideal (11e huset). Svenskbygden uppvisade kanske en zigenarens medvetna överdrift av sina särdrag på grund av vistelsen på ny och främmande plats.
Nybyggarsvenskarnas överdrift av sin gamla fattigmentalitet demonstreras av den hungrande och förstärkande norra månnoden i Jungfrun i 11e idealhuset. Dylan hittar redan i sin tidiga hemmiljö en självgod puritan som basunerar ut sin renhet i detta Drakhuvud i flitiga och extremt pragmatiska Jungfrun.
Denna urtyp, den till nidbild förvandlade åkerbrukaren och isolationisten kommer han att häckla längre fram. Tidiga "With God On Our Side" är en av de mest sarkastiska och antireligiösa sånger jag hört. Vem vet, kanske några religiösa svenskar, dumma som spån och med bibeln som absolut enda text att hänvisa till för livets alla frågor, sådde fröet till den låten hos en ung Dylan.
Hans luftblå Merkurius-intellekt ligger hämmat i det åttonde huset för korruption, men uppenbarligen bröt sig till sist hans fria tanke loss. Dylan döpte några låtar till "dröm nummer..." och Merkurius i ett Vattenhus stämmer med den flytande och drömlika kvalitet som definierar hans texter.
Enligt västastrologin har sjunde huset de svårförenliga betydelserna (äktenskaps-)partner OCH öppna fiender. Det senare gissningsvis på grund av sjunde husets opposition till jagets första hus. Eller möjligen för att väster är punkten för dagens död (solnedgången) och att en extremt korkad västastrologi - helt utan filosofi - såg på döden som en fiende.
Indisk astrologi har istället flyttat fokus en smula, här är det regionen just UNDER västra horisonten som är fiendens tillhåll. För mig är detta på många sätt en smartare tilldelning av fiendskapen. Dessutom mer logisk eftersom Jungfruns tecken bara arbetar för sin egen vinning (till skillnad från Vågen eller sjunde huset som representerar kooperation), och egoisten är alltid samhällets och gemenskapens fiende.
Intressant nog är nog Dylan själv musikhistoriens mest ensling trots att hans intellektuella Mars-Vattuman just häcklar den perverterade formen av profitmentalitet - lyssna på skivan "Desire" från 1975, för en så intelligent uppgörelse med girigmentaliteten att det är svårt att greppa hans mördande kritik - Dylan berättar alltid i bilder och genom referenser och liknelser. Som en biblisk judisk författare!
"Desire" var förvisso långt ifrån den första skivan där han sade Kapitalet vad han ansåg om dess knähundar. Var denna socialistiska grundhållning också intrycken sprungna ur svenskbygden i norr? Fattigsvenskar som tre generationer senare fortfarande bara kunde tänka lutheranskt, vara nyttig jobba hårt och tjäna pengar och inte sätta sig upp mot arbetsgivaren?
Den är lutherska moralen som gjort svenskarna så materialistiska och svaga i själen är troligen vad Dylan anspelar på i sin "post-kristna" skiva "Otrogna hundar" - ja, den heter ju egentligen "Infidels". Jag tänker på den vidriga texten till "Sweetheart Like You" och strofer som de här:
Got to play your harp until your lips bleed. ...
They say that patriotism is the last refuge
To which a scoundrel clings
Steal a little and they throw you in jail
Steal a lot and they make you king
There's only one step down from here, baby
It's called the land of permanent bliss
What's a sweetheart like you doing in a dump like this ?
(hela texten här)
Dylan säger åt sin käresta (sin själ) att dra sig ur det träsk av dubbelmoral som den ständigt lika högervridna kristendomen i Sverige och USA är. Satans tjänare i hycklande ämbetsskrud.
Fattigsverige gjorde sig av med religionen men behöll materialismen och hyckleriet - den kristnes självgodhet och omotiverade inbillning att vara förmer. Det är tveksamt om det var mycket till framsteg.
5 kommentarer:
Det här fick mig att tänka tillbaka på mina egna minnen och intryck från Minnesota, där jag tillbringade en månad i ungdomen. Bl a bodde jag i ett par veckor i en familj där mammans föräldrar kom från Sverige. Faktum var att jag fann dem inskränkta och bigotta. Dessutom främlingsfientliga, de kommenterade t ex asiatiska invandrare negativt. Men kyrkan gick de förstås i varje söndag. Mig bemötte de förstås oerhört vänligt, jag kom ju från förfädernas land. Jag tänkte att det var förmätet av dem att vara kritiska till invandrare, för deras egna förfäder var ju själva invandrare för en el ett par generationer sen.
Men, och detta är en viktig invändning: Tro inte att denna trångsynthet är något exklusivt bara för svenskättlingar! (eller ens skandinaviska dito.) Denna inskränkthet och dubbelmoral är öht vanligt förekommande i Mellanvästern, oavsett var folks förfäder kom ifrån.
Dessutom: orsaken till att svenskarna bosatte sig där de gjorde var inte att de blev tvingade dit eller självplågare av något slag, de valde norra mellanvästern pga att de gillade trakterna, naturen påminner om den svenska. Inte minst Minnesota med alla sina små sjöar (Land of Lakes), och gott om fruktbar mark fanns där. Varför skulle de ha dragit iväg på en farofylld färd ända till Kalifornien? Minns vad som hände drängarna i Utvandrarsviten som tänkte bli guldgrävare där; de gick under i öknen.
Så finns det naturligtvis undantag från regeln om inskränkthet och konservatism hos invånare just i Mellanvästern. Jag har avlägsna släktingar i bl a Indiana (vi kände inte till varann förrän efter USA-vistelsen men vi har träffats och lärt känna varann sen dess)och dom är "vänster" för att vara amerikaner, det som kallas liberaler där, kallar sig själva "followers" till Martin Luther King och röstar på Obama. Känns trevligare att mina egna släktingar inte var som familjen jag bodde i :-)
S
PS: Så lustigt, strax efter jag skrivit ovanstående visas på tv i "Allt för Sverige" precis det omvända: hur svenskättlingar från USA bor i svenska familjer! :-)
Det programmet är förresten väldigt intressant, för det visar verkligen hur mycket Sverige och det svenska ursprunget efter fortfarande efter flera generationer betyder för dessa svenskättlingar, och det var något man verkligen upplevde på plats "over there" också. När de fick veta att man var svensk dök de på en och frågade en massa om Sverige, och berättade om sina svenska förfäder.
S
Oväntat och intressant med en på platsen-observation! Mot din invändning, "de gillade trakterna, naturen påminner om den svenska", vill jag bara inflika att det är precis det också inlägget säger: ingen kommer undan sitt öde. Lämmeltåget som lämnade för USA styrde genast kosan mot nordliga platser som påminde om hemlandet.
Preferenser (eller fixerade attityder) är också en del av ödet, en slags blindfläck man inte råder över och som därför kontrollerar individen (som därmed alls inte gör några fria val).
Glömde faktiskt att ett specimen av Svensken tog sig till Hollywood långt före Peter Stormare med alla hans förryckta filmkaraktärer - Greta Garbo! Men även där läckte den svenska ensligheten igenom i alla roller hon gjorde, och hennes distinkta icke-integration med Hollywood. (Solen i diskriminerande och solitära Jungfrun, en placering som är stark i Sveriges 1809-horoskop.) Likt Lena Olin och svenskarna i Minnesota lyckades hon så halvdant med att tillägna sig språket att bara roller som exotiska utlänningar fungerade.
Dylans språkgeni förklarar också varför han inte kan ha känt sig hemma i en trakt med ett minimalt ordförråd. Zimmermanska husets egen konversation måste ha legat på en långt högre nivå än vad Dylan upplevde ute i samhället där flera nationaliteter sökte hitta en minsta gemensamma nämnare.
I en tid när européer ofta var analfabeter var de judiska enklaverna ofta trespråkiga. Språket och ordförrådet är nyckeln till framgång.
Intelligensen finns i alla, men behöver synliggöras i en klädedräkt. Man kan säga att t.ex. en Sol hämmad av Saturnus inte egentligen uttrycker en essentiell skada mot intelligensen, men väl att Saturnus som materiella resurser eller klasstillhörighet sätter en gräns för hur mycket av Solen individen förmår visa i livet i fråga.
Att bloggen med egyptiern Claudius Ptolemaios kallar Saturnus ”själens form” kan därför vara missvisande – horoskopet tecknar naturligtvis bara det av själens form som individen i detta liv arbetar utifrån och mot. Jag har tre årtal för figurer som kanhända är säsongsblomster från samma Träd även jag (och hur många fler?) har sprungit från. Det är lustigt nog tre (för tiden typiskt kortlivade) inkarnationer som tycks följa direkt på varandra: 1396, Saturnus i Skorpionen; 1447, Saturnus i Lejonet och 1550, Saturnus i Stenbocken.
Jag tror det är viktigt att sluta prata om ”mina tidigare liv” för det avslöjar individens cementerade fixering i egot. Det är samma fixering som föder skepsis så fort ”berömda” liv kommer på tal. Egot kontrollerar hela människan och mäter inkommande data på det begränsade sätt som bara ett ego kan göra.
Jag har funnit att den judiska läraren Jesus ”lån” av den indiska läran om det upp-och-nedvända trädet är mer illustrativt: ”Jag(et) är Trädet, ni (lärjungar) är grenarna.” Jaget är inte egot utan en opersonlig livsform, kapabel till vad den så önskar i relation till luftbubblan Jorden, som den kan ha eller mista. Den som når den opersonliga Vattumannens tecken har blivit en Mensch, till skillnad från bigotta svenskar vid världens ände. (Tog mig friheten att "impersonera" Dylan här!)
Apropå Garbo, lustigt nog nämnde programledaren för Allt för Sverige, Anders Lundin, henne igår och citerade just den replik som ofta citerats här: I want to be left alone. Han påstod att hon fick säga den repliken i sex filmer! Den nämndes naturligtvis inte som ett exempel på Jungfruns tecken, utan som någonting typiskt för svenskar. :-)
Att jag invände mot den föregivna orsaken till valet av boplats var att det står om "janteförtryck" och "mindre attraktiva platser", men nybyggarna tyckte ju att Minnesota faktiskt var en attraktiv plats. Av naturliga orsaker, som vi är överens om. Samt förstås, precis som sägs i inlägget, att östkusten redan var koloniserad. Annars kanske de hade valt Vermont och New Hamshire.
S
Ja, det är förstås bloggarens rysningar inför denna nordiska kyla som färgat texten. "My bad!" :-)
Om man kan acceptera midnattstimmans ascendent i 1809 års svenska horoskop har vi faktiskt ensamhetens och kylans egen planet Saturnus (via Stenbocken) som horoskophärskare. Kyla leder till sammandragning och svenskarna kanske gillar att gå och kura? De gillar inte folk som rätar på ryggen och går med vig och vital gång (se detta inlägg om en jantedrabbad Stenbocksascendent).
(Midnatt blir ett slags default-läge om ingen specifik tid är känd, eftersom nationen så att säga föddes med detta dygn - och inte mot det eller ett annat dygn.)
Skicka en kommentar