Titta på underrubriken och se vilken bottenlös idioti den andas. Medan begåvade människor probleminventerar först för att undvika den resursförstörelse som alltid blind "trial and error" för med sig, förordar SvD:s ledarskribent Ludvigsson byfånens tillvägagångssätt: låt alla kriga mot alla och hoppas man själv står levande kvar för att dra en slutsats om vem som var den starkaste i striden.
Att SvD ens kan sätta sådana här rubriker är illavarslande för svenska medier. Är det landets begåvningsreserv som ockuperar de strategiskt viktiga megafonerna?
Jag har tidigare noterat Ludvigsson för hennes horribelt tunna förankring i verkligheten. Och nu är resonemangen mer förrädiska än någonsin:
Anställningsskyddet är i sin nuvarande form blockerande ... Detta leder till en trögare arbetsmarknad och felmatchande [sic] personer söker sig inte vidare...
Översätter vi de bisarra omskrivningarna tillbaka till ärlig svenska säger ledarskribenten att anställningsskyddet hindrar arbetsgivaren från att avskeda folk som den finner lämpligt. Vad som kan anses "matchning" så här i kvartalskapitalismens sista dödsryckningar är förstås den arbetare som erbjuder sig att göra sysslan till lägsta pris. Allt annat är bara lögnaktiga rökridåer.
Precis som höger försöker töja ut lönetrappan så att ingen kommer någonvart med alla nya mikrosteg mellan den nya lägstalönen som tycks sjunka hela tiden, så försöker också den datoriserade fascismen precisionsstyra tillvaron intill sjunde decimalen. Den den höga upplösningen kan naturligtvis onda människor alltid kan presentera sin sak som att "rätt folk saknas". Jag upprepar: det är bara människor med ont i sinnet som klagar på att inget dugligt folk går att hitta.
För varje år en anställd blir kvar i företaget blir han/hon lite dyrare efter löneförhandling. Shit! Företaget blir stående med "förra årets modell" av anställd, och dessutom efter lite dyrare istället för att vara avskrivningsbar. Men det kan inte Ludvigsson säga rakt ut, för hon predikar för sina egna och alla delar de en fullständigt förljugenhet om vad de sysslar med i sina liv.
Så som Ludvigsson tänker Moderater och Arbetsgivare: partiskt, bakvänt och ofta helt vansinnigt. Regeringen Reinfeldt lagändringar vittnar om ren dårskap och bärande för vår tids dåre är hans oförmåga att utvärdera myten om tillväxtsamhället. Den är en fix idé mänskligheten i övrigt är redo att släppa som ett av historiens värre felsteg. Men dåren sitter fast.
Arbetsgivaren är ingens vän och ser inte att han är den felande länken eftersom han upplever sig omgiven av konkurrenter och inte samarbetspartners. Det finns inte ett samhälle som inte skulle bli trevligare om vi kriminaliserade eller t.o.m. försökte bota den här sortens dårskap.
Se även: diskussion av Ludvigssons födelsehimmel med dess stadiga förankring i zodiakens två mest kriminellt belastade tecken, Väduren och Oxen (enligt det här testet av 402 brottsdömda horoskop).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar