Trevligt att ta ett stickprov då och då på en normal människa mellan alla skandalkändisar!
Hur ser en meteorolog som blivit framgångsrik inom sitt yrke, tänkte jag inför en chatt SvD anordnade med anledning av askmolnet från Island. Minns den franske matematikern Gauquelins upptäckt att det bara var de mest framgångsrika franska läkarna som uppvisade en statistiskt signifikant "Mars-effekt". Nere i folksorlet slutade svärdets och skalpellens planet att tydligt visa sig i öster, en upptäckt som man kan filosofera mycket över!
Utan födelsetid vet vi inte var på himlen meteorologens planeter befinner sig, men kan väl se hur fånigt väl den här periodens elementära struktur matchar en vädergubbe!
Först och främst har vi Solen i första dygnet i Lejonets tecken, herre i sitt eget tecken. Samma gäller Månen i Kräftan, nattens härskare i sitt tecken. Här täcker meteorologen in hela dygnscykeln och den grundläggande idén om en växling mellan ytterligheter. Den solstekta dagen är torr, natten kommer med nederbörd och svalka. Sol och Måne bildar ett, en helhet. Detta är en ypperlig kombination! Ingendera tar order från någon annan (planetär härskare), de är "sina egna", och den psykologiska spännvidden bör bli mycket stor.
Men det är bara halva historien. Minst lika intressant är vad kontrollplaneten Saturnus - naturvetenskapens planet - har för sig. Tydliga saturnier får något drömskt i blicken när man ger dem något att mäta upp och studera ur alla håll och kanter. Saturnus är dock förnuftets kontroll av kaosmakterna.
Och vem vill den patriarkale Åldermannen helst kontrollera? Jo, Luna, härskarinnan över den sublunära sfären - den biosfär med dess fuktade luftskikt inom vilken vi lever och i vilken vi andas och svettas. Luft och Vatten om man läser elementen som rent naturliga företeelser.
Kräftan är alla varelsers hem och paradoxalt nog beskriver tecknet filosofiskt det obeständiga och tidsbundna biologiska livet - irrbloss i evigheten - men på ett psykologiskt plan också värnandet om detta liv. Därav Kräftans nära koppling till främst hemmet som avskild, skyddad miljö. Säg att Månen hemma i Kräftan antyder planeten jordens själ (eller inre sinne) medan Månen "upphöjd" i Jordtecknet Oxen är samma själ men nu objektifierad som kropp.
Det är fascinerande hur tydligt zodiaksymboliken åter fungerar bara man lämnar den västerländska tropiska zodiaken. En av Vågens primära domäner är äktenskapet och Kräftan, som sagt, det egna hemmet och de däri. I så måtto ser vi här en "upphöjd" patriark som värdesätter sitt äktenskap men också ser ett gott hem som ett formellt måste - Saturnus har alltid en tendens att formalisera, objektifiera. (Glöm inte att detta är ett Sol-Lejon, urtypen för en manlig man, men också en Mån-Kräfta, urtypen för en sensibel sådan.)
Och vad kan man läsa på forskarens universitetshemsida om inte en lovsång till familj och villa! Där meteorologen bara studerar lufttryck och nederbörd, där kan astrologin som inte bara studerar döda materiella processer utan intelligensen i kosmos se vilken perfekt avbild vetenskapsmannen är av de dominanta typer som stjärnhimmelen tecknade vid tiden för hans födelse!
Vi har extrema hemmaälskare under några dygn då Månen passerar Kräftan, men även mer generellt under de veckor då Venus går igenom Kräftan. Zoomar vi ut ännu längre, till det transpersonella stadiet, ser vi att Saturnus och Jupiter hela året är ense om att bygga livsöden som har med försöken att sammanfläta Vågen och Kräftan. Kontroll av Jupiters förhöjda tendens till föränderliget i Kräftan (Jupiter är ultrakitslig i detta tecken.) Men nu talar vi i så allmänna ordalag att det finns mångahanda specifika uttryck att välja mellan, och en övertalighet av neuroser och mental obalans är en distinkt möjlighet i årgång 1955, för Luft och Vatten koopererar egentligen inte.
Givet den iögonenfallande kontrollen från mentala Luft-Vågen av Vatten-Kräftan är därför meteorologi ett högintressant fall av en "legitim" yttring. De här elementen mixar normalt inte, de kan psykologiskt ge upphov till underliga förhållanden mellan känslor och förnuft, irrationella känslor kan t.ex. efterrationaliseras och ges en ad hoc-mening - ungefär som den här bloggen tar kändisar och använder kända fakta om dem för att peka ut var enligt astrologin förklaringen till deras eskapader har sin förklaring.
Någon kanske häri ser Luft/Vatten-människans tendens att hänge sig åt rationalisering som en perfekt beskrivning av hela väderspåkonsten, som ju knappast är någon mer exakt vetenskap! Jag kunde inte instämma mer! Men det har definitivt sin poäng att Vågens Luft och Kräftans Vatten i knagglig och svårförutsägbar lynnighet (och Saturnus ansträngda försök att kontrollera och förstå sig på de flyktiga vattnens beteende) stämmer perfekt med karriärvalet.
Med en så tydlig objektifiering via profession minskar risken att individen privat uppvisar samma tokgalna brist på konsekvens som så ofta följer med Vatten/Luft sammantvingade.
Och även om inte meteorologin kallat, ska man inte missa hur oerhört väl planeterna är grupperade under några dagar. Hemmet måste verkligen vara en stolthet för vetenskapsmannen där den neutrala Månen får en distinkt prägel av godhet genom att båda välgörarna Jupiter och Venus kombineras.
På den solära sidan, handlingsmänniskans sida, är visserligen Mars en naturlig illgärningsman, men planetär vän med Solen. Båda är bara barn så här tidigt i Lejonets tecken, så det är ingen tvekan att det är Månen med dess saturniska överjag (kontrollmänniskan, vetenskaparen) som dominerar horoskopet.
Enbart ett känt klockslag skulle kunna återge Solen dess dominans, men tydligen är den inte tillräckligt tydligt placerad på himmelen, för då skulle individen inte välja att presentera sig genom sitt hem (Kräftan) på hemsidan.
Ett roligt och välartat horoskop, som sagt, som kontrast till störda kändisar och strebrande programledare! Det är exakt som Platon sade i antiken: de bästa själarna försöker inte ens göra sig ett stort namn utan färdas på enklare vägar genom livet. Det är nybörjarna som framstår som halvt nog dårar i sin vilja att synas och vara någon.
Givet hur vår mediakåta samtid ser ut, verkar det som om himlarna släppt ner drägget på jorden. Har de samlats för någon stor global händelse i sina liv? Se den närmast perfekta koincidensen mellan den isländska vulkanens uppvaknande och den sideriska zodiakens pånyttfödelse häromdagen.
Hur ser en meteorolog som blivit framgångsrik inom sitt yrke, tänkte jag inför en chatt SvD anordnade med anledning av askmolnet från Island. Minns den franske matematikern Gauquelins upptäckt att det bara var de mest framgångsrika franska läkarna som uppvisade en statistiskt signifikant "Mars-effekt". Nere i folksorlet slutade svärdets och skalpellens planet att tydligt visa sig i öster, en upptäckt som man kan filosofera mycket över!
Utan födelsetid vet vi inte var på himlen meteorologens planeter befinner sig, men kan väl se hur fånigt väl den här periodens elementära struktur matchar en vädergubbe!
Först och främst har vi Solen i första dygnet i Lejonets tecken, herre i sitt eget tecken. Samma gäller Månen i Kräftan, nattens härskare i sitt tecken. Här täcker meteorologen in hela dygnscykeln och den grundläggande idén om en växling mellan ytterligheter. Den solstekta dagen är torr, natten kommer med nederbörd och svalka. Sol och Måne bildar ett, en helhet. Detta är en ypperlig kombination! Ingendera tar order från någon annan (planetär härskare), de är "sina egna", och den psykologiska spännvidden bör bli mycket stor.
Men det är bara halva historien. Minst lika intressant är vad kontrollplaneten Saturnus - naturvetenskapens planet - har för sig. Tydliga saturnier får något drömskt i blicken när man ger dem något att mäta upp och studera ur alla håll och kanter. Saturnus är dock förnuftets kontroll av kaosmakterna.
Och vem vill den patriarkale Åldermannen helst kontrollera? Jo, Luna, härskarinnan över den sublunära sfären - den biosfär med dess fuktade luftskikt inom vilken vi lever och i vilken vi andas och svettas. Luft och Vatten om man läser elementen som rent naturliga företeelser.
När Marduk dräpte Tiamat i den babyloniska skapelseberättelsen önskar man nästan att det varit Saturnus som underkuvade Månen för en perfekt samstämmighet med den patriarkala strukturen där Saturnus (eller Stenbocken) kontrollerar de kaotiska vattnens härskare Månen (eller Kräftan). Nu var emellertid Marduk, Babylons statsgud, associerad med Jupiter... "Can't win 'em all..."På den här himmelen ses en "upphöjd" patriarkal Saturnus kasta sitt långa 270-gradersöga genom zodiaken och ta ett myndigt grepp om Kräftans tecken, symbol för den sublunära sfären av liv. Kräftan är Naturen som omedelbart föregår dess fysiska utgestaltning (Jordelementet).
I den judiska versionen, där Jahve dräper vattenmonstret Leviathan, är koppingen till Månen och den patriarkala strukturens kontroll över kaosmakterna än tydligare. Kvinna, menscykler, mångalen, stormiga (känslo-)hav. Där är det arketypiska idékomplex som den rationella vetenskapsmannen Saturnus söker betvinga.
I alla dessa patriarkala gudar som "binder" det irrationella finns möjligen också en koppling till de båda månnoderna som draken eller kaosmonstret! Se det här citatet från filosofen och astrologen Anthony Damiani som ägnat ämnet många tankar.
Kräftan är alla varelsers hem och paradoxalt nog beskriver tecknet filosofiskt det obeständiga och tidsbundna biologiska livet - irrbloss i evigheten - men på ett psykologiskt plan också värnandet om detta liv. Därav Kräftans nära koppling till främst hemmet som avskild, skyddad miljö. Säg att Månen hemma i Kräftan antyder planeten jordens själ (eller inre sinne) medan Månen "upphöjd" i Jordtecknet Oxen är samma själ men nu objektifierad som kropp.
Det är fascinerande hur tydligt zodiaksymboliken åter fungerar bara man lämnar den västerländska tropiska zodiaken. En av Vågens primära domäner är äktenskapet och Kräftan, som sagt, det egna hemmet och de däri. I så måtto ser vi här en "upphöjd" patriark som värdesätter sitt äktenskap men också ser ett gott hem som ett formellt måste - Saturnus har alltid en tendens att formalisera, objektifiera. (Glöm inte att detta är ett Sol-Lejon, urtypen för en manlig man, men också en Mån-Kräfta, urtypen för en sensibel sådan.)
Och vad kan man läsa på forskarens universitetshemsida om inte en lovsång till familj och villa! Där meteorologen bara studerar lufttryck och nederbörd, där kan astrologin som inte bara studerar döda materiella processer utan intelligensen i kosmos se vilken perfekt avbild vetenskapsmannen är av de dominanta typer som stjärnhimmelen tecknade vid tiden för hans födelse!
Vi har extrema hemmaälskare under några dygn då Månen passerar Kräftan, men även mer generellt under de veckor då Venus går igenom Kräftan. Zoomar vi ut ännu längre, till det transpersonella stadiet, ser vi att Saturnus och Jupiter hela året är ense om att bygga livsöden som har med försöken att sammanfläta Vågen och Kräftan. Kontroll av Jupiters förhöjda tendens till föränderliget i Kräftan (Jupiter är ultrakitslig i detta tecken.) Men nu talar vi i så allmänna ordalag att det finns mångahanda specifika uttryck att välja mellan, och en övertalighet av neuroser och mental obalans är en distinkt möjlighet i årgång 1955, för Luft och Vatten koopererar egentligen inte.
Givet den iögonenfallande kontrollen från mentala Luft-Vågen av Vatten-Kräftan är därför meteorologi ett högintressant fall av en "legitim" yttring. De här elementen mixar normalt inte, de kan psykologiskt ge upphov till underliga förhållanden mellan känslor och förnuft, irrationella känslor kan t.ex. efterrationaliseras och ges en ad hoc-mening - ungefär som den här bloggen tar kändisar och använder kända fakta om dem för att peka ut var enligt astrologin förklaringen till deras eskapader har sin förklaring.
Någon kanske häri ser Luft/Vatten-människans tendens att hänge sig åt rationalisering som en perfekt beskrivning av hela väderspåkonsten, som ju knappast är någon mer exakt vetenskap! Jag kunde inte instämma mer! Men det har definitivt sin poäng att Vågens Luft och Kräftans Vatten i knagglig och svårförutsägbar lynnighet (och Saturnus ansträngda försök att kontrollera och förstå sig på de flyktiga vattnens beteende) stämmer perfekt med karriärvalet.
Med en så tydlig objektifiering via profession minskar risken att individen privat uppvisar samma tokgalna brist på konsekvens som så ofta följer med Vatten/Luft sammantvingade.
Och även om inte meteorologin kallat, ska man inte missa hur oerhört väl planeterna är grupperade under några dagar. Hemmet måste verkligen vara en stolthet för vetenskapsmannen där den neutrala Månen får en distinkt prägel av godhet genom att båda välgörarna Jupiter och Venus kombineras.
På den solära sidan, handlingsmänniskans sida, är visserligen Mars en naturlig illgärningsman, men planetär vän med Solen. Båda är bara barn så här tidigt i Lejonets tecken, så det är ingen tvekan att det är Månen med dess saturniska överjag (kontrollmänniskan, vetenskaparen) som dominerar horoskopet.
Enbart ett känt klockslag skulle kunna återge Solen dess dominans, men tydligen är den inte tillräckligt tydligt placerad på himmelen, för då skulle individen inte välja att presentera sig genom sitt hem (Kräftan) på hemsidan.
Ett roligt och välartat horoskop, som sagt, som kontrast till störda kändisar och strebrande programledare! Det är exakt som Platon sade i antiken: de bästa själarna försöker inte ens göra sig ett stort namn utan färdas på enklare vägar genom livet. Det är nybörjarna som framstår som halvt nog dårar i sin vilja att synas och vara någon.
Givet hur vår mediakåta samtid ser ut, verkar det som om himlarna släppt ner drägget på jorden. Har de samlats för någon stor global händelse i sina liv? Se den närmast perfekta koincidensen mellan den isländska vulkanens uppvaknande och den sideriska zodiakens pånyttfödelse häromdagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar