Peter Wahlbeck für Alle

Uppdatering 091113: Förrän nedanstående inlägg hunnit bli lastgammalt dyker i DN upp ett hemma hos-reportage hos Peter Wahlbeck där fokus ganska omgående hamnar på formell struktur kontra oreda - planerade ytor och gränsdragningar som kollapsar där "den vilda, oformliga naturen breder ut sig".

Kultur kontra natur, eller planering kontra spontanitet, är nu nyckelord för Stenbockens resp. Kräftans tecken, och se hur exakt följande inlägg nuddade vid ett drag i Wahlbecks horoskop som uppenbarligen också manifesterats externt, i hans egen bostad! (Anm. Kräftan indikerar även "det privata", "hemmet", "fasta kapitalvaror".)

*****

I en kort intervju (nytt fönster) ser Peter Wahlbeck tillbaka på sin karriär där han inledningsvis ansågs mest galen, men nu blivit alltmer accepterad som en av landets bästa komiker. Som jag skrattade åt låten Ullared, och hur fascinerande att se knasen visa en helt annan sida då han sökte Gud i en temaserie på tv. En snabb horoskopkoll är väl motiverad!

Tyvärr föddes Wahlbeck ett sådant där irriterande dygn när den viktigaste personindikatorn Månen (sinnet) byter tecken. Men tre fjärdedelar av dygnet ser ett sinnelag i den sprudlande rackaren Skytten och det finns goda skäl att anta den placeringen för psyket snarare än den mer samlade och seriösa Mån-Stenbock som uppstår cirka 18.00 på kvällen.

Wahlbeck är för övrigt född Sol-Stenbock så han har redan ett moment av "poker face" som är så bra i fysisk och "dead pan"-komedi. Var är de svenska orden? Har jag blivit senil eller finns så här tydliga luckor i det svenska språket?

Är det bristen på svensk motsvarighet till "dead pan" - tänk Buster Keaton, Tage Danielsson och Will Ferrell - som gör att vår komedi i allmänhet anses bara grov och inte rolig; rader av "grillare" och "toastare" har visat att intelligensen generellt är för låg för humor bland landets komiker för att skapa högklassig underhållning, sådan som det legendariska Monty Python-gänget satte ihop - typisk akademisk humor för övrigt. Vad jag menar är, man måste vara fruktansvärt intelligent för att kunna spela korkad.

(I Sverige, till skillnad från i engelskan har semikolonet kallats ett dött tecken som man inte längre ska använda - se bruket här ovan. Även detta är ett ont tecken i tiden på det blir allt trängre bakom det svenska pannbenet och att vi formulerar oss allt simplare och sämre - döh!)

Peter Wahlbecks forte ligger i hans öga för konkreta företeelser som han sedan kan skruva lite extra. Konkretismen har vi givetvis i hans soltecken Stenbocken, ett oerhört verklighetsnära tecken (Jordelementet) som i synnerhet via sin härskare Saturnus ser "trådmodellen", "skelettet" eller "principen" i tingen. Hans födelse sammanföll med ett år då Saturnus på sin cirka 29 år långa bana genom zodiaken var hemma i sitt eget tecken. Det här ger förstås en praktfull självmotsägelse eftersom Solen och Saturnus är fiender.

Solens fria och uppladdande energiflöde, dess kreativitet och lekfullhet underordnas en högre princip, nämligen kravet på att hålla sig inom en form, hålla sina gränslinjer. Seriositet! Uppenbarligen är det här ett rätt smärtsamt tillstånd och Solen upplever säkert ett plågsamt tryck från den materiella omvärlden i fråga om förväntningar och rollspel.

Och hela skiten spricker också här: det är Mars (attacker) i Kräftan (den sårbara inre känslosjälen) som involverar sig i ett angrepp mot Stenbockens facila underdånighet inför imposanta ytor, strukturer och hierarkier (stenbocksteman allihop). Vi får Wahlbeck, häcklaren och gycklaren!

Det här är nu inte riktigt sant! Det enda som den här opposition mellan Jord och Vatten i sig resulterar i är ett lidelsefullt drejande och pysslande i material. Jag har noterat människor med fullständig obefintlig konstnärlig talang med Stenbocks/Kräft-polariteten ge sig i kast med klipp- och klistralekar eller hemtillverkade prylar. Det är driften att sätta ett fysiskt avtryck som är det viktiga här, och i sig bara en indikation om en böjelse mot formgivning eller hantverk. Det finns i sig ingen komik eller briljans i den här polariteten.

Däremot sade den kände brittiska 1900-talsastrologen Charles Carter med rätta att det är en sensitiv och egocentrisk polaritet som ger individer som söker publikens erkännande! En känd 80-talsmusiker helt dominerad av den här polariteten var Kate Bush. Hon exemplifierade totalt den glädje i utforskandet av olika maner eller material som är så typiskt för den här spänningen mellan objektiv yttre form och subjektiv inre känsla.

Så varför är Wahlbeck då så vass och rolig? Svaret har redan givits vårt hypotetiska sinnelag i Skyttens tecken, en Måne som därmed är disponerad av den positiva och joviala Jupiter. I det här horoskopet faller det sig så väl att Jupiter är på samma linje som en eldig och utagerande Måne eftersom dess placering i ett Lufttecken har en synergi med Eldelementet. Faktum är att det är Eld & Luft-drivna människor den här bloggen etiketterat med "kreativitet".

I skenet av det just sagda om knep & knåp-mentalitet även hos Jord/Vatten-individer (och textilkonstnärer verkar ofta tydligt knutna till dessa feminina och jordiska element), är en liten precisering på sin plats. I talet om kreativitet utgår den här bloggen från den antika världsbilden där Elden var det renaste och mest klarsynta elementet, det som står den gudomliga verkligheten närmast och kan skåda in och se Guds tankar eller Platons Former (Idéer) allra tydligast.

Eld står alltså Skaparen närmast av alla. I nästa skede - och ingenting är alltså synlig i den yttre världen ännu - mentaliseras via Luftelementet den mottagna Visionen. I "luft" framtonar en mental trådmodell, här sker översättningen från en omedelbar, intuitiv impression till en logiskt begriplig framställning. Båda momenten utspelar sig i den positiva polariteten. Det som händer i Vatten och Jord, kan också kallas kreativitet, men här är skapandet re-aktivt, det sker efter att konstnären tagit emot sinneintryck från den befintliga fysiska omvärlden.

Ren kreativitet i den här bloggens bemärkelse, är alltså samma sak som Platon talar om när han ber människan kontemplera med slutna ögon och vända sig in mot sin själs Centrum. Där brinner den andliga elden och genom en brinnande buske såg också Moses Gud och hörde honom tala till sig. Detta är äkta kreativitet! Många konstnärer efterliknar således den Profetiska "språkrörsfunktionen", fast deras mission är kanhända inte att ge ett folk en norm och ett rättesnöre för det kollektiva livet.

Varför jag tror vi kan vara så säkra på att Peter Wahlbeck har en Måne i Skytten, baserad på det idéformande Luftelementet (Jupiter i Vattumannen) beror på en tematisk likhet med en annan stor svensk humorist. (Not. Dessa idéer eller mentala strukturer ska inte sammanblandas med Platons Idéer eller Former.

De senare är levande andeväsen i en "dimension" bortom vår värld. Våra idéer är försök att "greppa" eller konceptualisera de Sanna Idéerna. Vår tillvaro är dock sammansatt av fyra element eller principer som kan uppfattas som mikrokosmiska eller inomvärldsliga representationer av den kompletta Verkligheten.)

Denne andre humorist är Henrik Schyffert, en av de första som bloggen uppmärksammade i samband med att Eld och Luft presenterades som den positiva kraft som introducerar nytt i vår jord-och-vatten-tillvaro, dvs Sann Kreativitet och inte bara omstuvande eller omformning av redan befintligt material. Schyffert föddes med "de två ljusen" i Skytt och Vattumannen och jag vill hänvisa till Charles Carter-citatet i det inlägget. Den skärpte brittiske astrologens omdöme stämmer perfekt in även på Peter Wahlbeck!

Det är en knivig fråga om ett collage ska betraktas som något nytt eller bara som en kompositbild! Den som bara ser småklippen ur tidningarna äger inte sann kreativitet i sig själv, den som ser Idén bakom kollaget har med säkerhet framskjutna placeringar i Eld och/eller Luft i sitt eget horoskop. "Skönhet ligger i betraktarens öga", och alla har det inte i sig att se under tingens yta.

Denna ojämlikhet mellan människor förklarar bloggen med själavandringsläran. Femton liv på raken som bonde inskärper det enkelt realistiska i en människa. Och överblicka jordklotets läge i historia och nutid - det är så grundtillståndet för mänskligheten ser ut! Men det kan räcka med ett "kulturliv" för att kicka igång en ny riktning.

I sitt första liv i en kulturmiljö lär andevarelsen inte prestera mer än den avundsjuke Salieri i filmen om underbarnet Mozart, men om man inte likt den förre drabbas av avund, kan upprepade försök till sist ge ett sådana liv som Mozarts - man kommer färdigskolad till jorden och börjar omedelbart producera högklassig konst!

*****

Att Wahlbeck på sina håll (en hel del håll!) klassades som byfåne eller dåre, kan ingen som följt den här bloggen missa i hans horoskop. Det sociala utstötningssyndromet (Vattuman och Skorpion samtidigt aktiva) slår emot en som en frän skorpion-stank på den här himmelen!

Wahlbecks bittra gubbe (rösten i Ullared) gestaltar detta syndrom i termer av socialt utanförskap och avsky inför en social gruppering (Vattumannen), men Wahlbecks egen väg fram till massornas acceptans luktar mer av utmobbningstendensen, bl.a. illustrerad via Usama bin Ladins horoskop.

"Egenmäktighet" och "utstötning" är de två syndrom jag under den här bloggens levnad tyckt mig märka är överrepresenterade bland kändisar. Låt oss kalla dessa astrologiska komplex för "nybörjarproblem". När andesjälen blir äldre och mognare (dvs den totala speltiden på jorden växt till sig) slutar den bry sig om kändisskap. Då kommer också dessa egocentriska linslussyndrom att försvinna från födelsehimmelen. Himmel och Jord stämmer in och sjunger lovsånger de tider då själar föds som hunnit långt i sin skolning! Se bara föregående inlägg om Anne Hathaway, en ung aktris som jag tror kommer att gå riktigt, riktigt långt. Jag menar, redan i de tidiga tjugo tilldelades hon en av de två huvudrollerna, och motspelaren var ingen annan av drottningen av rollgestaltning själv, Meryl Streep!

*****

Efterord.

En kul iakttagelse är att se hur fort bilder svänger i media. Så sent som 2007 var Wahlbeck en buse i ögonen på en samling socialdemokrater utan självdistans, men bara två år senare skrivs det om hans nya "anpassning" i en DN-intervju från september 09.

DN-rubriken, "Från provokatör till trygg gubbe", stämmer märkligt väl med den s.k. livslinjen man kan utläsa ur en människans vandring från sin unga lunära till sin mogna solära station. Provokatören är naturligtvis Månen i yviga och eldiga Skytten medan Solen (med åldermannen Saturnus) i Stenbocken är själva åldrandets (förgubbandets och förgummandets) arketyp!

Håll med, som någon skrev, minns inte om det var jag eller någon annan, att vi bara är som overkliga dockor på livets teater! På stjärnhimlen står våra scenanvisningar skrivna och de allra flesta gör väldigt enkla roller, lätt sammanfattade i några meningar.

Är inte detta en fascinerande gåta som inbjuder till forskning? Likväl verkar svensken föredra att sova och rösta på sin partifärg vart fjärde år. Vad hände med dem som föddes under lika fina himlar som Anne Hathaway? Neutraliserades deras geni av att Sveriges Öde inte är lika gynnsamt som andra länders (se åter det svenska nationalhoroskopet)? För det är en sanning man lätt glömmer i astrologin, att ditt horoskop inte kan blomma ut mer än horoskopet för din omgivning tillåter! Det är som ryska gummor, olika andar förpackade inuti varandra.