Bloggen startade i mars 2009 med försök att få astrologin att svara på kvantitativa studier. Det närmandet byggde på felaktiga antaganden om vad ämnet handlar om och gradvis har kopplingarna till klassisk väst- och östfilosofi smugit sig in. Samlingssida från tidiga bloggens horisont:
T E M A S T U D I E R - svarar astrologin på kvantitativa tester?

Herakleitos (c 500 fvt): "De som talar med förstånd förlitar sig på det universella, som en stad måste lita till sin lag, och med än mer tillit. Ty alla mänskliga lagar närs av en gudomlig lag, och den har så mycket kraft som den önskar och är tillräcklig för alla och fler därutöver."

Chu Hsi (Zhu Xi), idealistisk filosof, 1100-talet: "Ödet, det är vad som återstår sedan människan gjort sitt yttersta."

Konfucius, kinesisk samhällsfilosof, 500-talet fvt: "Den ädla människan sysselsätter sig med tankar om dygd, den ringa människan sysselsätter sig med tankar om sin egen vinning."
Västerlandets store logiker & mystiker Platon ventilerade ofta orfisk-indiska tankegångar om reinkarnationen och själens rörelse mellan världarna... "Sokrates: Vem än som anländer oinvigd och ofullbordad i Helvetet kommer att ligga i leran. Men de renade och fullbordade kommer att vistas med gudarna." (Faidon, 69c)

JORDELEMENTETS VÄG (karma yoga):
"Eftersom vår identitet med den gudomliga kraften ytterst är obestridlig, (låt oss ha) en fast tro att vi genom att framhärda i vårt utmönstrande oss efter gudens form, tal och stämning, våra handlingar i tiden blir signifikanta och gudens essens slutligen förverkligas av oss."
(Günther - Buddhist Philosophy in Theory and Practice)

Fr.om. nyår 2023 separerades "Sveriges transiter" som ny tagg från den äldre "transiter" som vid 400+ blivit ett oöverskådligt myller.


torsdag 7 oktober 2010

Irma - astrosynk med Joni Mitchell?



Coola sångerskan Irma, som jag minns från någon skön låt om att "ha varit ute och sett världen men inte blivit klokare av det", har enligt Expressen gått och begrundat ett projekt om att göra Joni Mitchell-låtar. Sedan 1996! Nu kom så skivan.

Den här knasigt långa tillkomsttiden för en skiva covers fick mig att tänka på ett blogginlägg där jag påpekade att artister man brinner för matchar ofta ens eget horoskop som en potentiell äktenskapspartner. Så vad gäller för den svala Jungfrun Irma? Finns det mer än en "Joni Mitchell's Greatest Hits" hemma på skivhyllan? Vad säger horoskopjämförelsen? 

Jag menar, om det bara handlar om att göra en säker comeback-grej som garanterat kommer att sälja åtminstone några skivor, är väl Joni Mitchell ungefär väl det tryggaste man kan satsa på, alla kvinnliga singer-songwriters om inte moder så åtminstone kreddigaste namn att droppa?

Att musikkarriären gått i stå för Irma märks inte minst det kaos som möter på Allmusic.com - en platta med "vår" Irma ligger sammanblandad med två helt andra! Ser det så ut, har ett artistnamn nästan helt flutit ut i den kosmiska bakgrundsstrålningen...

Allmusic.com om artisten Irma - förvirring
[Tillägg. Jag hittar efter att inlägget publicerats en blogg som berättar att hon numera är skådespelare. Detta förklar varför den tidiga artistkarriären ligger och flyter som vrakspillror på AllMusic!]

*****

Själv var jag inte mogen att lyssna in mig på Mitchell förrän vid 40. Under hennes storhetstid var det först tuggummipop, sedan grabbig hårdrock och därefter reggae som gällde. Jag tror inte ens jag var medveten om Joni Mitchell på 70-talet... 

Men man mognar, och när det tog skruv så gjorde det. I rask följd letade jag rätt på härliga gamla vinyler i nyskick av hennes första åtta album, 1968-1976. Och jag lyssnade och lyssnade på kvinnliga iakttagelser och problemställningar, irriterade mig på hennes ytlighet samtidigt som jag förundrades över att hon samtidigt kunde ha så djupsinniga tankar!

Jag drog en godtycklig gräns vid åtta album eftersom artister sällan får bränsletanken fylld på nytt från högre ort. En del har sagt sitt redan med debutalbumet.



Det har ramlat in rätt många horoskop från mitten av 60-talet på bloggen, och de ser likadana ut allihop. Det verkar som om de som lyckats någotsånär alla har "det sociala utanförskapssyndromet" (Skorpionen/Vattumannen), vilket kanhända är vad som drev fram Irmas låt om Stureplan. 

Om någon enda återkommande läsare minns den knivskarpe britten Charles Carters definition från ett tidigt inlägg (och repriserat, om jag minns rätt), så hade kombinationen ett uttryck i att avsiktligen söka bryta av (Skorpionen) mot det jämntjocka kollektivet (Vattumannen), och kanhända är det här en generisk signatur för människor som söker uppmärksamhet genom att stajlade avvikelser.

Jag säger "stajlad" eftersom Vattumannen tänker efter före, tänker i koncept, och letar fungerande grepp - ungefär som när musikrecensenten Håkan Steen i ett tidigt exempel på syndromet säkert valde sina ord länge och väl för att så effektivt som möjligt kunna ta heder och ära av Thomas Ledin. Båda hade det sociala utstötningssyndromet som här visade sig på ett lägre manifestationsplan och ur båda hållen, som mobbaren och den mobbade!

Irmas "Kom hem igen" ("Tillbaks till mig"?) stämmer så fullständigt väl in på en födelse efter halvsju på morgonen då Månen hunnit in i utlandets tecken Skytten, men där Mars mittemot tyder på en något planlös och splittrad mentalitet och kanhända resor utan mening eller mål! Kan det vara därför just den låten grep mig så hårt när jag hörde den på radion ("varit ute och sett det jag ville se/fattar inte mer för det") - sångerskan sjöng det så genuint som om det var självupplevt! 

Dessutom snuddade bilden vid Lao Tzus gamla sanning om att hela världen finns i människans själ, varför det är ett tecken på gränslös okunnighet att ge sig ut på långväga resor. Irmas text beskrev så att säga dåren som kom hem igen utan att ha fattat var man ska börja med att leta.

Det är lustigt hur vissa idéer börjar upprepa sig så fort man blivit medveten om dem. Om syntpopens "fader" John Foxx (nytt fönster), samma Sol-Jungfru och (troligen) samma Mån-Jungfru sades det att det finns risk att de här två rörliga tecknen blir otydliga. Skytten sprider hela tiden ut sig, och Jungfrun söker hela tiden nagla fast och precisera allt på en mikronivå som ligger under många människors radar.

De blir helt enkelt för nebulösa och svävande eller för detaljfixerade för att fånga en stor publik - eller kanske båda sidorna samtidigt! (Se intressant, bekräftande läsarkommentar under Foxx inlägg.) Det ödet gäller i viss mån Foxx som inte alls hittade den jättepublik hans första kreation Ultravox fann efter att de förenklat sin musik och skaffat en ny sångare.

Livet måste vara på ett skämthumör som illustrerar denna utspridning genom att AllMusic rör ihop tre helt orelaterade skivor under rubriken Irma! Detta är ännu ett belägg för att svenskan föddes första sedan Månen hunnit ut ur Skorpionen och in i Skytten.

*****

Irma blev aldrig särskilt stor i Sverige om jag uppfattat rätt. Kanske var hon för cool och stockholmstrendig eller också var det ovannämnda problem med att hitta rätt fokus. För ett överdrivet arty stockholmscool noterar jag den i och för sig magnifika serien av Luftburna placeringar som börjar med Jupiter i Tvillingarna, välsignar den estetiska naturen, Venus i Vågen, och hittar en distinkt form i Saturnus i Vattumannen. Liknande trestegsraketer har vi sett - fast i Vatten - hos enormt framgångsrika sångare. På rak hand minns jag bara hovsångerskan Elisabeth Söderlund.

Egentligen är det inte musik som är styrkan i den här serien, utan konst i största allmänhet. Och finkultur har svenskarna aldrig brytt sig om. Numera hatar de t.o.m. konst. (Eller är det bara pöbeln som kan väsnas högre sedan s.k. interaktiva medier kom i ropet?)

I expansionsviljan Jupiters svala och formsäkra slutknorr (Saturnus) - efter att ha filtrerats genom Venus "finkultur" - ser jag logiken i att återvända till en publik med just Joni Mitchell-tolkningar. Och i övermåttet trög Rajas varför det tog så många år för att få till skivan.

Nå, har Sol-Jungfruns exakta och tydligt syftande hjärta talat här, eller är affären med Joni Mitchell planerad med ena eller både ögonen på Vattumannen - publiken? Låt oss se på ikonens horoskop som till skillnad från Irmas har födelsetid och därmed rollmask/ascendent:



Jodå. Bloggen bestämmer egenmäktigt att Irma har rätten att göra covers på legenden! Eftersom svenskan själv ligger med örat nära kulturrälsen och fångar upp allt i Luftelementet kan hon knappast missa den arty Mitchells genuina konstnärssjäl. Hennes opportunistiska Jupiter i Tvillingarna vet naturligtvis att Joni Mitchells svala Tvillingpersona är gångbar, men i steg två har Irma själv en genuin kontakt med den himmelska Venus i Vågen och läser totalt av amerikanskans soltecken. 

Varför det tog så förbaskat lång tid att komma till skott vet bara Irma. Men hennes slutknorr i Luft, Saturnus är något av det släpigaste som finns i astrologin. Saturnus är inte bara Kronos, tidens herre, utan även fördröjaren. Jag tror inte heller Irma var mogen för att ens ta i Mitchell förrän nu! Kombinerar man Saturnus med Tamas dominans får man samma tendens till harig dröjsamhet som båda de extremt tamasiska politikerna Reinfeldt och Sahlin.

Och som en tredje och sista beröringspunkt mellan horoskopen har de två kvinnorna ett "ömsesidigt utbyte" genom att Irmas Venus älskar Jonis kreativa uttryck via andesjälen/Solen medan Joni - kanske - skulle tycka detsamma om Irma, genom sin Venus i Jungfrun, Irmas soltecken!

*****

Några ord om Joni Mitchells himmel eftersom detta är ett ganska fantastiskt horoskop. Jag binder samman Oxen och Tvillingarna i ett stort sjok torr rationalism eftersom Saturnus och Mars bildar en konjunktion över teckengränsen. Jord och Luft är en neutral kombination men leder ofta till en rätt ytlig människa, Luften intellektualiserar men bara över givna Sakförhållanden. 

Ur det perspektivet är Joni Mitchells texter nästan övertydliga. Det är en kvinna som är ute och observerar (Luft) personer och platser och platser. Via den ömsesidiga receptionen mellan en förvisso fallen Venus och Merkurius, "bränd" invid en fallen Sol får hon mer bränsle att skriva om. 

Här kan jag bara notera att fjärde är modersrollens och hemmets hus, och femte huset är barnens hus. Ömsesidiga receptioner sägs stärka banden mellan tecknen/husen men här ser man direkt ett problem: barnet hon tvingades adoptera bort som ung och omogen mor och som blev till en sorglig låt på skivan Blue (om inte vid fler tillfällen).

Ja, BLUE berättar allt om Luftelementet som är det sanna humanistiska elementet [1]. Och sann humanitet leder genast till sorg över mänsklighetens fallna tillstånd. KUAN YIN som kineserna kallade sin sörjande gudinna. Venus i Vågen, Strindbergs Indras dotter. Säger någon att han/hon är humanist men saknar Luft, tala då inte mer om just det ämnet, för då handlar det om någon som bara memorerat replikerna men inte förverkligat människans platonska form invärtes.

Venus som binder via attraktion och Solen som en allmän signifikator för avkomma (fast mer så Jupiter i indisk tradition) lyckas inte avvärja det nederlag som två debila/fallna placeringar tillsammans tecknar, trots att de bildar ett ömsesidigt mottagande. Tilläggas kan ju att återföreningen Joni och barn fullständigt gick åt pipan när den väl blev av för några år sedan.

Jag har grubblat mycket över fallna planeter och intrycken varierar. Ibland märker man verkligen att Merkurius i Fiskarna både är i detriment och fallen samtidigt, i andra fall är den alltjämt en skicklig kommunikatör! Jonis fallna Venus har dykt upp i tillräcklig mycket förstklassiga konstnärshoroskop för att bevisa att den ensam alls inte är helt utslagen.

Här är den ömsesidiga receptionen mellan Venus och Merkurius klart att föredra framför den hemskt olyckliga himmelen då dragshow-artisten Divine föddes! Fundera gärna över varför. Ett indiskt tips: ascendenthärskaren i tolfte är som att säga att planeten hamnat i ett tolftehusläge räknat från sitt eget (tillfälliga) hus, dvs i en förlustposition. Och det är ju vad som rent bokstavligt hände Divines förstahushärskare. Dog av förstört hjärta vid 42, och Solen/Hjärtat stod inte bra i 12e huset.

*****

Det jag tyckt sämst om hos Joni Mitchell är den fega rationalismen som genomsyrar horoskopet i de här två stora brunblå blafforna. I en låt hånar hon i princip en väninna som är inne på horoskop för osjälvständighet och okritiskt tänkande. Inte många år senare tittar hon på himlen och ser rökformationer som leder hennes tankar till ett mönster i den kinesiska spåboken I Ching. Så nu är det minsann helt okej med "irrationella" metoder!

Det här slirigt kappvändande sinnelaget är nu inte rationalitet utan dess motsats. Går man till frågan om det psykiska hälsotillståndet i Vattenelementet så finns här faktiskt en underliggande men inte akut störning mellan Vatten och Luft. Det är inte värre än att hon har Solen som söker agera framåt utifrån den rationella Luftens logiska natur medan hennes sätt att reflektera över saker går via Månen i Fiskarna, Vatten.

Mina tankar går till den här lilla bildserien av sex kända Sol-Fiskar med Mån-Våg (omvända förhållandet alltså) där flera av dem är ökända för sin instabila mentalitet. Det finns alltså tecken på att livslinjen blir knöligare om Sol och Måne har problem med varandra.

*****

Några andra lösa intryck av Joni Mitchells himmel. Hon är alltså en kvinnornas ikon och paradigm. Det rimmar perfekt med denna Måne i Fiskarna i tionde huset för offentlig status. Minns Mona Sahlins Måne i tionde i Oxen - så mycket prat om det faktum att hon var (s):s första kvinnliga ledare och så den olyckliga Mars i samma tecken - hatets och krigets planet. Hela "hata Mona"-diskussionen var tyvärr förutbestämd i hennes liv, det var gamla synder från tidigare liv som kom tillbaka i detta.

Mitchell har mycket mer lyckosamma omen kring sin höggradigt publika Måne (kvinnlighet, själ, "mjuka insida") - om vi bortser från Fiskarnas kaotiska natur och nämnda problem med modersrollen.

Varför hon är alla kvinnors - eller åtminstone kvinnliga singer-songwriters - förebildliga språkrör, framgår direkt om man tittar på hur Månen samverkar med sin dispositör Jupiter. Helt sjukt bra placering! Jupiter, lyckostjärnan, står magnifikt starkt i det seende ögats tecken Lejonet (även känd som dramatiker), och det är förstås kommunikatörens tredje hus som är nyckeln: Hennes privilegierade tiondehusroll som kvinna sammanhänger med stor framgång (Jupiter) som kommunikatör - och det av en lejonlik typ.

Dvs, ytterst sett är det ren intelligens som talar genom det tredje huset även om kvinnor inte brukar tala i sådana ordalag. Minns att en planets disponent brukar kallas planetens själ. I just fallet Månen, som är en psykisk/själslig indikator blir uttrycket lite knasigt, men säg så här då: Inne i Joni Mitchells feminina Fisk-Själ finns en ohyggligt stark animus och den ser vi i Jupiter-Lejonet. Det är en inre man som observerar och skriver alla dessa observanta vardagstexter.

Hennes tekniskt skickliga gitarrspel kan förstås hänföras till Jungfrun (händernas arbete) och Venus här i ömsesidig reception med den individualistiska Vågen som huserar Merkurius/händerna skulle ha gjort henne till en mästare vilket material hon än valde att jobba i.


_____

1. I ett fruktlöst försök att säkra låttiteln till utlandsfarandet hittar jag istället det här i ett blogginlägg på nätet: "Jag väljer att återberätta hela den här episoden för jag tycker att den på ett fint sätt illustrerar något av essensen i varför jag tycker så mycket om Irma som artist; den godhjärtade humanisten."

Glädjande att en helt oberoende röst kan verifiera vad astrologin talat om i tusentals år i dess koppling av Luft med människan! Det är därför de sk Humanisterna syns mig vara det dummaste som lanserats i Sverige på många år. Det är halvfascism som gömmer sig bakom ett vackert ord.

Hur kan jag veta eller påstå det? Genom fyra av av de sju klassiska planeterna i Luft, bland annat Merkurius i Vågens 27e grad - bra inte minst för en "närlyssning" på Joni Mitchells personliga uttryck i Tvillingarnas 27e grad!

Av blogginlägget lärde jag mig också att Irma numera är kristen, vilket ger ännu en parallell till John Foxx. Obs. Det är inte teckenkombinationen Sol-Jungfru/Mån-Skytt i sig som lyfter sinnet till filosofins och religionens höjd utan Jupiter som aspekterar Månen hos båda två!

Hos Foxx Jupiters harmoniska 120-gradersvinkel men hos Irma en opposition. Och tydligen hittade hon själens högre tonart genom en kris, medan Foxx uppenbarligen alltid haft det mystika draget med sig.

Hjältinnan Felicias organisationshoroskop

Sjuttonåriga Felicia, som fungerade som katalysator för folkets känsla av att en riktigt felaktig människosyn börjat få fäste i landet och fick tiotusen att samlas i demonstrationer (AB), har inte otippat ett spännande horoskop!



Eftersom nyckelordet är "organisation" kanske det kan förvåna henne att hennes födelsetecken just är organisatören Stenbocken och inte Vattumannen. I just detta fall väger det dock ganska jämnt mellan den ursprungliga sideriska zodiaken och den tropiska som år för år halkar alltmer snett i förhållande till stjärnhimmelen. 

Ta t.ex. hennes Måne eller sinnelag som i den "korrekta" zodiaken ligger i Skytten, tecknet för utlänningar och långväga resor. Hur väl stämmer inte den lågsinnade Mars attack mot hennes Måne in på den spontana känslan att något måste göras mot de invandrarfientliga tankarna i landet! Hon tog på sig rollen som "argsint fruntimmer"! (Minns att jag roat noterat hur feminister oftare än andra kvinnor verkar ha sin feminina Måne överhettad av krigiska attacker från Mars!)

Men går man till västerlandets skeva zodiak åker Månen istället in i Stenbocken, ett tecken som har med hackordning eller samhällsställning att göra. Mars skulle nu istället leda till attack mot ens känsla av placering i hierarkin, vilket är en nog så bra beskrivning på den motaktion Felicia bestämde sig för att sätta igång.

Men måste man välja är det dock soltecknet som är starkt och det är i sideriska Stenbocken man verkligen ser hur hon kände sig kallad att ta tag i saken. Stenbocken är ett fantastiskt ansvarstagande tecken, det måste man ge det, även om bloggen mest häcklar Jordelementet för att det enbart sysslar med inomvärldsliga, pragmatiska frågor och inte sällan är direkt fientligt till frågor om världen är mer än bara brun jord (materialism).

Här ska jag ännu en gång introducera en sådan fientlig person, evolutionsbiologen Lindenfors från ateistsekten Humanisterna. Det är oundvikligt eftersom han föddes ett Saturnus-varv tidigare och också med Solen i Stenbocken på samma dag som Felicia! 



Ännu en gång ser man viljan hos Stenbocken att agera som Patriarken, den stora auktoriteten och väcka opinion eller t.o.m. sätta dagordningen. Men syftet här nu klart mindre ädelt. För biologen söker så misstro mot religionen och implicit hela den västerländska kulturens filosofiska tradition ända tillbaka till Platon, för vilken Gud var en självklarhet. 

Och vad vill han att unga människor ska organisera sig för? Jo, den djävulskt negativa självbild som på direkt falska grunder påstår att de bara är materieklumpar och ingenting har att räkna med i detta liv eftersom universum helt saknar mening eller mål! Det är inte att undra på att Akademibokhandeln tackade nej till att distribuera hans "upplysningsskrift" riktad till de unga!

Det här kräver en funderare! Båda är födda ett år när organisatören (jag vill nästan säga "diktatorn"!) är extra stark genom att stå i sitt mer fysiska läge (Saturnus härskar också över begreppsvärldens Luft via Vattumannen). I Stenbocken struntar man ofta i denna högre värld eftersom Jordelementet är pragmatiskt - det vill plocka med verkligheten i dess konkreta aspekt. Stenbocken är kritisk och skeptisk som alla negativt laddade tecken är, men speciell eftersom den också är lidelsefull (Rajas guna). Stengeten är faktiskt den eviga världsförbättraren men recepten varierar lite beroende på hur horoskopet som helhet ser ut.

Det är uppenbart att Felicias horoskop avslöjar bättre förmåga att nå framgång än biologens, oavsett vad hon nu tänkt sig syssla med. Jupiter är visserligen inte stark i Jungfrun, men välviljans planet står åtminstone i ett tecken som tillhör "godhetens" kvalitet, Sattva guna. Den är inte nöjd med sakernas tillstånd utan vill förändring, vill "upplysning". Den överladdning hennes horoskop visar mellan de sattviska tecknen ger t.o.m. ett kraftigare incentiv än biologen, fast det horoskopet har ännu fler planeter samlade i Sattva.

Helt avgörande är förstås att hjältinnan drivs av välvilja ända in i själen: hennes Jupiter välsignar Stenbockens tecken vilket skulle kunna läsas som att också den synnerligen sträva gränsdragaren Saturnus mildras något. Och det var ju det som var den antirasistiska demonstrationens syfte: att låta Jupiters välvilja och öppenhet påverka den närmast fascistiska illvilja och segregerande attityd som en Stenbock kan tyda på om den är skadad. Just en sådan ful och irrationell attityd som just hade börjat märkas i folkdjupet genom Sverigedemokraternas simpla sätt att flytta sin egen rädsla för att livets förändringar på främlingar.

Eftersom Jupiter också är härskare över Skytten (långa resor, främlingar) är den här goda aktivismen dubbelt intressant! Jupiters vilja till förändring i det konkreta (Jordelementet, Sveriges landbacke) avslutas genom att välviljans planet kastar sitt "långa öga" trekvarts varv fram och träffar just den orörliga och ofta rätt negativa Oxen, som just i det här horoskopet bildar en ful "satanisk axel" mellan sig och oviljans Skorpion. 

Det hungrande drakhuvudet Rahu ligger detta år i Skorpionen, så man kan säga att den goda människan söker mildra den blodtörst som landets simpla människor uppvisat genom att rösta på Sverigedemokraterna. Skorpionen som dödstecknet kan i det här sammanhanget förstås läsas som "bort från vårt land".

Det är många och komplexa turer i horoskopet och med årens gång kommer samma kapabla mönster att vakna till liv i samband med andra ämnen Felicia kommer att ge sig i kast med. Symbolerna bär ju på många uttrycksmöjligheter.

*****

Vad om den arma ateist-biologen då? Han eget huvudämne håller ju på att lämna honom i bakvattnet! (Jag talar om den Nya Biologin som tvärtom ser intelligens i naturens skapelser och därmed i princip är tillbaka där vi var från början: det finns något gudomligt bakom denna värld och Darwin var bara en väldigt störd människa.) Varför är inte hans "missionerande" av den typen att tidningarna ropar "hjälte" över hans insatser?

Det är bara att jämföra kvaliteten på Solen i de två horoskopen. Ateisten har tyvärr inte fått Zeus/Jupiters välsignelse. Istället står Solen helt inringad av så kallat "naturligt onda" planeter. När indisk astrologi studerar en "belägrad" planet tittar de även på granntecknen. Här visar det sig den "straffade" södra månnoden (draksvansen Ketu) ligger i Skytten och därför inringar Sol-Stenbocken från det hållet. 

Och framför sig, i sitt eget tecken, blockeras Solen av den hatiska Mars och sen en gång till av den ogenerösa och gränsdragande Saturnus. Det blir inte mycket Sol kvar! Istället tar Stenbocken som en begränsande, reduktiva kraft över och hela den gammalmodiga biologin (och naturvetenskapens) hela mål har ju varit att reducera tillvaron till bara "död materia" och säga, "ja, det var allt det handlade om". De här människorna är Djävulens överstepräster om det inte finns något bättre i dem. 

Och när andlighetens planet Solen är så utslagen finns det inte högre mål att förverkliga enligt den är biologen. Visst är Månen med Jupiter ett tecken på emotionell godhet, men inte heller här undgår horoskopet att skadas av den simpla reduktionism som leder till nihilism och allmänt förnekande av den kompletta verkligheten. Och det är kallt strukturdyrkande Saturnus som leder sitt vanställda posse och tar strypgrepp om själens mjukdelar (i Fiskarna).

Horoskopet illustrerar perfekt den ringare typ av själ som Humanisterna pratar om - folk som stulit religionernas rättsuppfattning men kapat bort kopplingarna till den gudomliga lag som driver hela det här kosmiska systemet. Nej, det här är inget hjälte, det tillhör en stukad själ som tyvärr fick en religionsundervisning som barn som han avtände på.

Stenbockskomplexet står ur den här själens subjektiva perspektiv för "religion" i bemärkelsen "lydnadsregler" eller något annat ytligt som dominerade barndomen. En del själar ser igenom ytan, andra tror att det är allt som finns.

Men som vi ser av horoskopet, en slags "kvalitetsdeklaration" av den inkommande själen som nu ska "göra ett människoliv", var detta för att själen har en hel del smutsfläckar. Den här själen kommer säkert att brottas med de stora frågorna i många, många jordeliv ytterligare. 

Morgan Freeman & Satans grepp


Jag har sett nyheten tidigare, men nu tog den skruv. Morgan Freeman, denna ypperliga skådespelare som både lyckats förmedla fantastiska porträtt av mysfarbrorn och indikerat vidrig ondska i sammanbitna roller, är själv en dubbelnatur! Av hans utomäktenskapliga eskapader är det förstås den med en 17-årig släkting som gnisslar riktigt illa.

Det är en lustig koincidens efter att just ha begrundat skotske popsångaren Stuart Murdochs fixering vid småflickor gå in på Aftonbladet och så att säga hitta uppföljningen på samma tema!

Och ännu en gång ser allt så självklart ut bara man ritar upp horoskopet.


Koloreringen av horoskopet må se ut som förskolan men jag hävdar att det enkla är det geniala. Den indiska astrologins tre gunas berättar mer än man vid första påseendet tänker på. Precis som med "nya" moderaternas nya partisekreterare Arkelsten har vi passion (Rajas) hos skådisen men riktad åt fel håll, mot Mörkret och viljan att konservera (Tamas) vad som inte är värt att konservera. 

I fallet politikern talar jag förstås inte om hennes miljövänlighet utan om att hon inte haft bättre förstånd än att välja det parti som har allra minst med framtidens avveckling av det kapitalistiska systemet att göra. 

Den "nya" mänskligheten må ännu ligga några hundra år in i framtiden, men i termer av reinkarnationer, är det bara några nedslag kvar, och den som inte redan idag tänker igenom jordens morgondag kommer möjligen inte att få fler inresetillstånd till den här planeten (framtidens befolkning kommer att vara extremt decimerad så lågt utvecklade själar, egoister och pryljägare, kommer inte längre att släppas in av Moder Jord - det finns andra världar där de kan få fortsätta med sitt).

I fallet Morgan Freeman har han uppenbarligen sökt "konservera" ungdomen genom att titta på så unga kvinnor att åldersskillnaden till sist blivit generande. Att en dominant fixerad kvalitet (Tamas guna) försöker stoppa tiden och förändringen, vilket man t.ex. kan göra genom att ta sig allt yngre älskare/-innor är uppenbart, men kan problemet uppstå något fler sätt?

Ja. Precis som i fallet Stuart Murdoch finns viktiga budskap i Väduren - generellt tecken för en ung människa eller t.o.m. ett barn. Jag har sett puer aeternus - den eviga ynglingen kopplas till Merkurius, men har själv alltid sett kvintessensen av ung livskraft i Mars/Väduren - den lilla frimodiga äventyraren och t.o.m. hjälten utöver rollen som krigets herre. Kanhända har jag tänkt fel - om de nu finns något "rätt" och "fel" i samband med symboler som flyter runt och blandar sig med varandra...

Enkelt uttryckt kan man säga att Morgan Freeman använt sin skadade moral (Jupiter "faller" i realpolitikens och maktlystnadens Stenbock) till att via sin framgång (samma Jupiter) influera unga människor (Väduren) i erotiskt (Venus i Väduren) avseende. För den som hellre vill ha den knappt lovliga ungdomen under Merkurius, så råkar även den ligga i Väduren. 

Via den "smutsiga" blandningen av Eld och Jord illustreras världsliga ambitioner, direkt vilja att nå högt på karriärberget (Stenbocken). Och det är ganska uppenbart att Stenbocken, det sociala rollspelet, har gynnats av Jupiter, fastän planeten säkerligen är helt defekt som indikation om filosofi, religion eller högre kognitiva gåvor (det sista blir än mer paradoxalt eftersom Freeman spelade synsk i "The Shining"!)

Moralplaneten Saturnus är ovanligt vänlig i Fiskarna, men placeringen är svag och bäddar för otroheter och socialt kaos. Säg att Saturnus som sådan är princip fast, men Fiskarna är ett föränderligt "dubbeltecken", så att man lätt kan hemfalla åt dubbel bokföring. När sedan Saturnus i det här tveksamma tillståndet kontrollerar Solen i Oxen, då kan man antingen se det som att Freeman varit en duktig aktör som subtilt kunnat ställa sig i olika stämningslägen och gestalta dessa.

Missa inte den intressanta ömsesidiga receptionen mellan Saturnus och Jupiter. Så uppenbart denna har med hans otroliga skådespelartalang att göra! Och ändå så sårbar kombination - bara spel för gallerierna!

Och om Solen i röstens tecken Oxen måste man ju nämna hur oerhört känd han är för sin behagliga stämma! Han har t.o.m. spelat sig själv i en "metafilm" (vars namn jag glömt) och där kommenterat sin egen röst.

Men så var det det lilla problemet med hans sataniska axel, Solen och Mars och månnoderna mellan Oxen och Skorpionen. Vilket degenererat sexuellt drägg detta tyder på! Och säkert också närmare de iskalla och onda kriminella han spelat då och då. Samma starka Mars i Skorpionen attackerar också Månen i Vattumannen vilket ger "utstötningssyndromet" (och ev. en hoper andra problematiska förhållanden, kanske innefattande Skorpionen som sexlivets tecken). 

Man kan ju undra om något av Freemans helgongloria kommer att återstå efter det här. Horoskopet, ursäkta franskan, berättar om en ren skitstövel som kunnat charmera världen enbart genom socialt rollspel - den fallna Jupiter i Stenbocken. Bakom den ytan hittar vi total egoism och de allra simplaste drivkrafter.

De allmänna "syndromen" kan ibland tyckas diffusa, men kontemplera detta horoskop där både egenmäktigheten, det sociala utanförskapet (i en eller annan form) och den av Satan influerade liderligheten eller sensualismen är förhanden och där två av dem regisseras av Mars i Skorpionen, en naturlig illgärningsman. Mars har ett benäget bistånd från den "hungrande" demonen Rahu, som vi hos en senare generation (74/75:orna) hittade i formen av mycket mörka tankar och två självmord inom svenska skådespelareliten. 

Samma Rahu i Skorpionen hittades också hos freudianska psykologen Melanie Klein som specialiserade sig på just människans dödsdrift! Ska man säga att Morgan Freeman förberedde sitt eget ryktesmässiga självmord genom dessa otroheter? Eller är det att tillskriva en människa hårt under Tamas guna alltför mycket intelligens?

Mjäkiga män fastän Lejon


Van Morrison, Irland/Stuart Murdoch, Skottland/Morrison igen

Jag får skylla det på en födelse under Månen i juvenila Tvillingarna att jag tände till på Belle & Sebastians musik fastän den så uppenbart riktade sig till en yngre poppublik. Bandet kallades "twee" i brittisk musikpress - överdrivet sockrade och gulliga - men det var något fenomenalt melodiskt över låtarna. Och här fanns religion och existentiellt djup i texterna.

Jämför här DN:s journalist, som hallucinerar "politik". Det röjer Sveriges tillstånd. Vi ser och hör bara den knivsudd av verkligheten som ett sekulärt samhälle godkänt! Den som hör politik i gruppens texter hör bara implikationen av Stuart Murdochs kristna tro.

Kort sagt, Belle & Sebastian fick mitt avdöda popintresse att temporärt vakna till liv igen.

Senare upptäckte jag att bandmedlemmarna inte var purunga själva och jag mer jag tänkte på saken tycktes deras fixering på småflickor på alla skivomslag gränsa till det pedofila. En motreaktion satte in och jag blev besvärad av att ha alla skivorna i samlingen - trots textdjupet. Jag började faktiskt betvivla gruppens genuinitet. Än mer stärktes jag i misstankarna att jag läst in för mycket när de kastade sig i armarna på den kommersiella, fejk-arty producenten Trevor Horn för den mest ointressanta skiva de gjort (förutom Storytelling). 

Men motsägelserna jag upplevt är egentligen inget mysterium. Dominanten, Stuart Murdoch, har ett horoskop som förklarar allt.



Enkelt uttryck är han ett så extremt Lejon - den oförmedlade kreativiteten som kommer från vår själ och ytterst direkt från Gud - att han skulle bränna sönder sig själv av all gudomlig eld om inte en medlargestalt trädde in.

Alla dessa flickor på skivomslagen är Murdochs olika anima-gestalter - hans musor. De är Dantes Beatrice som vägleder honom, de är Venus som hon kan ses i härskarläge i Vågen - de högre konsternas tecken - som lotsar honom. Tanken bekräftas av horoskopet vars andligt-själsliga markör - atma karaka - är just Venus.

Atma karaka är den planet i horoskopet som är allra längst fortskriden i ett tecken, och denna Stuart Murdochs "inre kvinna" leder här de andra i Faderns hus och som välsignar hans kommunikativa uttryck (Merkurius) med just den sockrighet som ligger bakom det nedsättande ordet "twee". Och hur ljuvligt fungerar inte astrologiken: Venus namn på sanskrit är Shukra - Den som "sockrar", gör livet lite ljuvare. Venus är en planet naturligen klassad som Rajas, lidelse/passion.

Men horoskopet visar samtidigt att det finns något dubbeltydigt i Murdochs natur, för Mars i "kvinnotecknet" Kräftan är en skadad sexualitetsplanet, som vi t.ex. sett hos Kapten Klänning, kvinnornas "beskyddare". Ja, det måste ha varit den här dunkla placeringen jag "läste av" i gruppens envetna exponering av unga, nätt och jämt lovliga flickor på omslagen. De äcklar mig! (Mina drömmas anima-gestalter, själens vägledare håller lovlig ålder!)

Hur fatta den här lustiga omständigheten i ett annars så fantastiskt gott horoskop? För gott är det, båda de naturliga välgörarna Jupiter och Venus har samlats i ett tecken vilket "renar" den amoraliska Jupiter och indikerar Solens livsverk.

Sällan hittar bloggen ett horoskop där illgärningsmännen Mars och Saturnus håller sig lugna (åtminstone vad aspekter mot andra planeter beträffar). Senast det hände var i samband med avataren Dalai Lamas födelse. Jag minns också hovsångerskan Elisabeth Söderström. Indikeras här mänsklighetens mest utvecklade själar, de som helt utrotat de simpla drivkrafter som binder oss till planetens jordens föreställning?

Kan man tänka sig att pedofilvarningen hos Murdoch är hans sista återstående svaghet, att Mars i Kräftan är en sista liten detalj som "läcker" från hans själ utan att han själv märker det? Från hbt-testet med 120 horoskop såg vi att Mars i Kräftan är ett statistiskt säkerställt lågvattenmärke, precis som den antika åsikten om planetens "fall" säger. 

Men här har jag ett förslag. Det är bara att lyssna på texterna så hör man hur Lejonet i horoskopet medlidsamt bekymrar sig och lever sig in i unga skotska människors problemfyllda liv. Lejonet står vid sidan av och känner empatiskt med de traumatiserade! Det är så Murdochs Mars-Kräfta fungerar. Men kanske ändå inte helt, för detta är också året 1968, då Saturnus gick in Väduren, dess sämsta placering (planetens fall/debilitet).

Nu har flera inlägg på kort tid återaktualiserat tankar som startade i inlägget om den bisexuella Petra Mede. Saturnus i Väduren tyder på ett negativt karma i frågan om barnets formulering av en tydlig egokärna. Den här blockerade eller sinkade jagutvecklingen i Väduren (dvs, en förlängd period av barnasinne eller egocentrering att räkna med i livet), är närmast ett kroniskt problem hos Murdoch eftersom Saturnus disponent Mars också är fallen och i sin tur regisserad av Månen som här är "sönderbränd" av Solen!

Fatta! Här är Murdochs blindfläck och skälet att jag slutade inbilla mig att jag längre kan lyssna på hans musik. Han kommer att försöka skriva mot samma målgrupp tills hans framstår som ett överårigt gubbäckel. Hoppfullt lämnar han popmusiken helt och hållet till förmån för någon annan genre innan problemet blir alltför uppenbart. Detta är karma som inte går att besegra.

För mig stod detta helt klart när han häromåret gav ut en skiva med material som inte riktigt stämde med Belle & Sebastians profil och kallade projektet för "God help the girl"! 

Se de uppenbara kopplingarna till horoskopet: Gud är Lejonet med Solen med religionens, den högre intelligensens och framgångens Jupiter. Den hjälpbehövande flickan är Murdoch själv, hans skadade själ (bränd Måne) under vilken vi hittar en skadad sexualitet/Mars och bortom det en skadad auktoritetsplanet i egoformartecknet. 

Det här skulle få mig att misstänka att Murdoch varit med om incest i sin egen barndom och nu har han inget annat sätt än att låta en sidopersonlighet, "flickan" vara språkrör. Lejonet inom honom, hans i grunden goda andesjäl ömmar för inte bara sin egen skada utan för alla andra unga som farit illa.

Och DN:s recensent sitter och hör "politik"! Han har inte hört något alls eftersom Sverige saknar kontakt med den gudomliga sfär som antikens visa människor kopplade an till via "den Rationella Själen" - planetsfärerna!

*****

"Look-alike"-kombinationen med Van Morrison är inte perfekt men där finns något snarlikt. Är det bara något drag typiskt för de brittiska öarna, eller är det två Solar i Lejonet som anas här. Minns att alla tecken kommer i ett okänt antal distinkta undertyper, och sångaren Joey Tempest tillhör en annan sort medan Nina Persson kanhända ansluter sig till britternas grupp - jag har inte tittat efter så noga. Det är över ett år sedan bloggen snuddade vid några Lejon enligt den sideriska zodiaken, bl.a. Carola och f.d. modellen Emma.



Jag ska inte gå igenom Morrisons horoskop annat än påminna om hur känd för sitt vassa och nyckfulla humör han var i sin krafts dagar. (Idag är han likt Murdoch kristen och mer tempererad.) Horoskopet bekräftar perfekt vad jag tidigare sagt om elakhet i de merkuriala "intellektuellt vässade" Tvillingarna och Jungfrun. Här råder ingen tvekan eftersom Mars i Tvillingarna direkt attackerar Jungfrun. 

Man kan också härleda stingslighet till det faktum att Månen i Luft disponeras av en Merkurius i Vatten, med den bräcklighet som kan finnas i gränslandet mellan det omedvetna och intellektets formuleringar. Här står som synes också planeterna "felkopplade" - Vatten-Månen i Luft och lufttenderande Merkurius i Vatten. Av sådant stoff vävs poeter! (Jfr Marcus Birro som huserar i samma segment av zodiaken.) 

Jag sade "lufttenderande" om Merkurius för kommunikationens härskare är både i härskarläge samt "upphöjd" i Jordtecknet Jungfrun men "bara" härskare över Lufttecknet Tvilllingarna. En god natts sömn löste det mysteriet. Varför kommunikation "upphöjs" och firas i Jordelementet beror på att det är här mörkret är totalt. 

Merkurius/Hermes springer skytteltrafik mellan punkt A och B och i vissa lägen informerar han, i andra pladdrar och skvallrar han bara. Men i andevärlden är detta rännande helt onödigt. Kommunikationen är omedelbar och kräver inte att man tillryggalägger avstånd. Det finns inga avstånd bortom tid och rum! Merkurius i "luftigt tillstånd" är naturtillståndet och inget att jubla över! Den som inte kan föreställa sig en värld där själar vistas tillsammans fastän man inte mäter avståndet mellan deras "kroppar" och där tankar finns direkt tillgängliga för var och en att "ta in", den människan har aldrig varit med om tankeöverföring. 

I ateistens snävt avgränsade värld är egot så skrajset att det slutit sig i ren självbevarelseinstinkt och kommer i det tillståndet att snärja sig ännu mer i egosynden. Ateisten kommer att få en chock när hon dör, dvs själen lägger bort den värdelösa människa som höll henne fången. Då först fattar människan att hon aldrig var kroppen utan själen själv!

Van Morrison var väl nu aldrig mjäkig - vilket man kunde kalla Murdoch om man inte alls hittar in till hans musik - men här finns astrologiska paralleller. Båda har ett  starkt lejonhjärta som kreerar men som också lutar sig tungt mot medregenten Kräftan. Lejon och Kräfta är som att säga Sol och Måne, kung och drottning, fast i en annan dialekt. Och från Kräftan - kvinnan, Visheten, kommer då den djupare mer innerliga sidan. (Se inlägget om de fyra dygderna om Kräftan som vishet.)

Morrisons extremt lättirriterade natur är därför knappast huvudpoängen i horoskopet, som är oändligt förtätat och intressant. Den här mannen, en musiklegend om det någonsin funnits någon, är egentligen värd en egen analys. Men för ögonblicket säger jag som Morrison på skivan Moondance: "into the mystic". 

Over and out.


******
SvD:s recension av nya Bella & Sebastian-skivan är så pliktskyldig att den knappt är värd att nämnas. Den tycks i alla fall ha tjänat som utgångspunkt för DN-recensionen - om det inte är en slump att den senare använder precis samma tanke om plattan som en återgång till sent 90-tal.

Finns talang hos solsaturnierna 1973?

En fristående fortsättning till den något nedslående rapporten om modellen Heidi Klums dova horoskop.


Ju fler horoskop med vassa kommentarer som hopar sig på bloggen, desto fler läsare blir alienerade! Av den enkla anledningen att psyket satts på undantag hos merparten av mänskligheten. Det är ego som kontrollerar showen, och ego är bara ute i sitt eget ärende. Någon släktskap finns förstås med själens egna ögon, men egot har t.ex. inte 360-graders vidvinkelseende - ego är beroende av kroppens sinnesorgan.

När en ofördelaktig födelsehimmel dras fram på bloggen börjar ego genast fundera om den själv kom till liv under snarlika förhållanden, eller om ego känner någon som föddes under samma olyckliga (eller lyckliga) period. Ego är den förbrukningsvara i det vi kallar människan som har minst nytta av den här bloggen, för egobetraktelser leder bara till en ännu större trasselhärva av subjektivismer.

Astrologin var i antiken en karta som bekantade människan med de sanningar som genomsyrar den objektiva Själen (med stor bokstav) - Världssjälen. Kalla det gärna objektiva morallagar, grundade i existensen själv och inte bara mänskliga påfund.

Vad man kan säga är att människorna funnit ut att dess osynliga spelregler existerar. Den kinesiska kulturens destillat av naturens morallag i den berömda men gåtfulla Förvandlingarnas bok är ett bra exempel på synliggörandet av de lagar som slår tillbaka på oss som "dåligt karma" om vi förbryter oss mot dem.

Det är genom att sedan "Upplysningen" ha förnekat existensen av en objektiv "psykisk" nivå i tillvaron som västerlandet urartat till en självisk egokultur som ofta t.o.m. föraktar religion och allt traditionellt: "Vad har det med MIG att göra?" Ego är så fullständigt ointresserat av något annat än senaste prylen eller sminktipset.

För de gamla antika tänkarna var astrologins hela poäng att få syn på sig själv i sin ömklighet och i ett befriat skratt inse att man dock inte var "bara ego" - för den som skrattade gjorde det uppenbarligen ur en annan position än egots!

Tittar man på Sverige av idag, där de värsta offren för egoism är de som skriker högst om "personlig integritet" och upphöjts den till en nivå som bara ankommer det gudomliga, går inte längre den här poängen in. Ett folkmedvetande kan sjunka så lågt att man i princip liknar ruwandier kapabla till folkmord på grannfolket. Detta är ego som styr fast på klannivå.

Det är ego som skadar intelligensen så att vi får oproportionerligt mycket "adhd"-fenomen i en befolkning, och den sekulära delen av svenskarna kan i så måtto sägas syssla med självskadebeteende, där varenda tanke bara syftar till att lägga landet tillrätta för ego. Intelligensen är man därmed helt avskuren från - den tillhör det perspektiv vi flyktigt nämnde nyss. Se om du kan hitta tillbaka till det medvetande du just mötte inom dig själv i textens inledning!

*****

Givet Heidi Klums direkt intelligenshämmade födelse den 1 juni 1973 blev jag nyfiken på hur hela den här perioden såg ut. Var alla lika direkta, rent av plumpa och bristande i reflektion? Minns nu att Klum anlände under en nymåne där intresset eller förmågan till reflektion är försvagad, nymåne-människorna är otåliga, soldrivna projektstartare. 

Men även om man räknar bort nymånen kvarstår den ogynnsamma kombinationen av Solen och Saturnus som är naturliga fiender till varandra, Solen skiner obegränsat och Saturnus jobbar lika hårt på att maska av och beskära helheten. 

Faktum är, ser man Solen som vårt kosmos centrala Intelligens så är alla planeterna den kosmiska själens hjälpredor som bistår "vår Gud" i arbetet med att väva en verklighet för människan att uppleva. Att indisk astrologi skapar antagonistiska parrelationer beror på att astrologin både har en allmän filosofisk sida och en praktisk. 

I vår verklighet tycks Saturnus hämma eller begränsa Solens fulla lyskraft, och detta är då en del av vårt karma. En Sol/Saturnus-varelse har ett helt annat karma eller ödesuppgift än en Sol/Jupiter-varelse. Den senare är här för att "öppna upp" och kan vara en stor guru eller mänsklig välgörare. 

I den mån Sol/Saturnus sätter ett spår i det offentliga är det måhända just som Heidi Klum - att i sin fysiska person vara en rollmodell genom att skära av betraktarens perspektiv: "Så här, som jag är klädd, ska du också klä dig." Den lilla människan som ännu bara förstår ytor, graviterar således mot det svarta hål som är Saturnus och blir ett med samma Form genom att köpa sig samma kläder som Heidi Klum.

Klums Saturnus befann sig i Oxens 29e och nästsista grad medan flera planeter just hade klivit över gränsen till Tvillingarna. Jag beslutade därför att söka min samling med drygt 4.000 horoskop efter 1973-födslar med Solen kombinerad med Saturnus antingen som Klum, i Oxen, eller när Solen följt efter Saturnus in i Tvillingarna. 

Frågan är nu om alla dessa kombinerar Klums snacksalighet och i någon mån återspeglar hennes fatalt låga intelligens? Men minns åter att Klums stora problem var multipelt. Så långt man kunde bedöma utan att ha tillgång till klockslag (och ascendenttecken) saknades i praktiken två av fyra element.

Där fanns för mycket torftigt förnuft och den i sig begränsande Sol/Saturnus hade en våldsamt försvagad kanal i formen av Månen/psyket, som alltså knappt kunde släppa igenom det lilla solljus som återstod efter att Saturnus beskurit intelligensen längsmed Oxens/Jordelementets riktlinjer.

Heidi Klum föddes kanske under det årets dygn som mest drar åt en fysikalistisk livssyn, och hon blev världsberömd genom att bara vara kropp! Det är rätt fascinerande redan det.

Men tala om att livet har sina kompensationer - även helt intelligensbefriade kan bli stormrika, förutsatt att Naturen ger dem något annat istället. Heidi Klum fick tecknet på framgång i en Jupiter som från "Jordelementets organisation", Stenbocken, välsignar "Jordelementet som sådant", Oxen! För de som ägnar sig på skönhet i termer av välproportionerliga kroppar, kan säker hitta intressanta öppningar om man nystar i astrologin ur detta perspektiv!

Här är de fjorton sökträffarna sorterade efter födelsedatum (blogginlägg öppnas i nya fönster):

  • Tori Spelling; 16.5.1973, skådis, dotter t. mediamogul
  • Stefan Spjut; 17.5.1973, litteraturkritiker SvD, författare
  • Jill Johnson; 24.5.1973, sångare
  • Molly Sims; 25.5.1973, skådis ("bara vara kropp", version 2)
  • Rachel Mohlin; 29.5.1973, komiker, imitatör
  • Heidi Klum; 1.6.1973, modell
  • Jackie Arklöv; 6.6.1973, adoptivbarn, mördare
  • Niclas Palmstierna; 14.6.1973, fd Tele2-vd, motsatte sig jakt på fildelningstjuvar i "personintegritetens" namn (egoproblemet igen!)
  • Thomas Järvheden; 19.6.1973, komiker
  • Mikael Cederholm; 20.6.1973, upprepade våldtäkter, pedofil
  • Juliette Lewis; 21.6.1973, skådis ("sunkroller"), rocksångerska
  • anonym kvinna 1; 28.6.1973, projektledare
  • anonym kvinna 2; 12.7.1973, karaktärslös medicinmissbrukare
  • Mark 'Buju Banton' Myrie; 15.7.1973

Jag har sagt det förr: datasamlingen är skev då den från början innehöll mest popartister men sakta har breddats sedan jag 2004 börjat läsa nättidningar och intressera mig för allsköns händelser.

En observation. Författaren Spjut som skrivit en roman om ö-liv och hav hade jag kommenterat med ordet "imitatör". Jag minns inte längre vad jag avsåg och en nätsökning indikerar inget som tyder på att han antingen sysslat med imitation eller anklagats för att plagiera andras idéer. Jag strök kommentaren men nämner det här bara för att den omåttligt roliga imitatören Rachel Mohlin återfinns i vår lilla skörd!

Och när man talar om saken så vet jag att Jill Johnson talat sig varm för countrymusik och Nashville, men i mina ögon luktar nästan alltid sådana här extrema konversioner "imitation". Kan man verkligen bli cowboy som svensk? Tja, kanske om man som Jill Johnsson enbart består av Jord och Vatten.

Bristen på tunga meriter i listan beror på att 73:orna ännu inte hunnit få genomslag i annat än lättviktiga branscher som underhållning. Eventuella Nobelpristagare ser vi t.ex. inte än på några år.

Det finns några personer i den här gruppen jag misstänker är begåvningssvaga men jag tänker inte nämna namn. Emellertid finns också andra detaljer av intresse.

T.ex. det faktum att bara en dag skiljer en våldtäksman och pedofil och aktrisen Juliette Lewis. Henne har jag knappt någonsin sett i en filmroll där hon inte varit ett fnask, white trash, nymfoman eller någon annan anskrämligt sorglig människa från samhällets undersida.

Här då åter den fascinerande observationen att, där vissa i sina egna liv BLIR de missförhållanden stjärnorna målar upp, där lyckas andra åtminstone distansera sig ett steg och hitta en skyddad verkstad där de kan leva ut misären - som t.ex. på vita duken eller inom som brottmålsadvokater!

Från och med Järvheden i listan är vi inne i Tvillingarnas tecken. Hans horoskop är det där Solen och Saturnus i Tvillingarna ligger varandra närmast (Solen +3° relativt Saturnus). Hos senare födslar har Solen börjat dra ifrån Saturnus, men alltjämt gäller "kombination" i kraft av delat tecken.

I fallet med den "karaktärslösa medicinmissbrukaren" är det värt att påpeka hur Mars i Fiskarna angriper Tvillingarna med sin 90-gradersaspekt och att den straffade eller "avvecklade" södra månnoden fanns i Tvillingarna 1973. Kvinnans karriär började lovande som fotomodell men allt gick överstyr. Enligt andrahandsrapporter var det en svekfull och självtjänande grundnatur som utnyttjade andra människors godhet och när det sedan krisade kom tillbaka igen, nu bör att bli ompysslad. Ego ego ego. Solen och Saturnus skapar tyvärr väldigt självcentrerade människor, helt fokuserade på att "förverkliga sin egen form".

*****

Några ord om komediennen Rachel Mohlin - den enda som gnistrar i det här halvsorgliga sällskapet. Hur kan detta komma sig, hon är ju född bara två dygn innan den IQ-förmörkelse som jag tillskrivit Heidi Klum?

MÅNEN !



Att psyket undviker att brännas i Solens närhet tycks förklara en del. Men jag vill peka på den "undre" spelplanen, den som består av de fyra elementen.

Mohlins Måne/psyke tar inte instruktioner av Oxens Venus, som i Heidi Klums fall (en Venus som var invecklad i många märkliga turer). Istället har är Mars disponent över sinnelaget. Från feminin Venus till Mars - maskulin krutdurk! Det är fullständiga motsatser. Åter påminns man om att könsroller är påklistrade - det finns många kvinnor som är "karl för sin hatt" och Mohlin är en av dem.

Och skillnaden ligger med elementen, som sagt. Med detta har vi också fått den kreativa Eld/Luft-kombinationen, som ger inspirerad "hetluft". De här typerna klarar att gå igång på sitt eget tänkande, eller de kan se sina egna tankar och därmed manipulera dem.

Att någonstans ändå den begränsande och formella Saturnus styr horoskopet ser vi direkt av att det är för imitationer hon blivit känd och älskad! Mars kastar sitt passionerade öga mot formplaneten och Saturnus besvarar genom att kasta sin långa 270-gradersaspekt mot Mars.

Detta förlopp utspelar sig i Luft/Jord, där mentaliteten fokuserar konkreta uttryck: karikera Gudrun Schyman på det underhållande sätt som bara den ungdomliga Väduren förmår, stöttad av en Mars som verkligen är mognare i Vattumannen än i många andra placeringar!

Nog är Rachel Mohlins skönhet i klass med Heidi Klums! Eftersom hennes ögon lyser av intelligent vakenhet istället för träig dovhet skulle jag vilja säga att svenskan är snäppet vassare, åtminstone på min lista.

Här är en kort intervju med Mohlin i SKTF-tidningen varifrån jag lånade fotot. Notera "busungen" - det är förstås den Mars-energiska Mån-Väduren! Hennes första sommarjobb var på orderavdelningen på ARLA. Kossan/Oxen och mjölk, någon? Eller Oxen som det orala distadiet. Den här koncentrationen av planeter i Oxen tycks ge "tydliga typer" - jämför Molly Sims här ovan och hennes koppling till Oxen i termer av ren förmögenhet (Venus som pengar).

*****


PS.

"Solsaturnier" uppstår förstås flera gånger under ett år, i den takt Solen rör sig och hamnar i skottgluggen för Saturnus blick. Här valde jag att bara studera konjunktionen, "alla aspekters moder" som astrologen Charles Carter beskrev den.

En Sol i opposition till Saturnus föranleder istället ett medvetet förhållande till Saturnus med mindre än att det freudianska Överjaget redan kidnappat människan så att man tar parti för "världens synvinkel" (Saturnus) istället för det andliga självet (Solen).

Oppositionen kan lika lite som konjunktionen förstås i sig - i det här inlägget har vi sett hur Månen leder till en skillnad som den mellan natt och dag mellan två individer som i övrigt har nästan identiska horoskop.

Jag avstod från att nämna att Rachel Mohlin ännu hade både Merkurius och Venus kvar i samma tecken som Saturnus - en liten detalj man kan fundera över i samband med hennes yrke som oral impersonatör!


onsdag 6 oktober 2010

Psykopatologi i sekulära samhällen (om igen)

Wikipedia uppger ospecifika 1971 som födelseår för transsexuella brittiska sångaren Paul Hegarty ("Antony & Snorrarna") som ung och bräcklig i sin identitetskris flydde till USA och en välkomnande undergroundvärld i New York. Snart nog togs han om hand av arty bögen Lou Reed som överlevde sina förskräckta föräldrars försök att elchocka honom tillbaka till normalitet.

Ja, vi talar samhällets olycksbarn här. De som hamnat fel mellan två inkarnationer på jorden och nu inte känner igen sig i, eller vill kännas vid, sina nya fina värdkroppar. Själar som försåtligt stör egoutvecklingen med sina "undermedvetna" minnen av ett annat livs jagkärna, och driver den nya kroppen att springa efter samma lustar som då - fast tyvärr den nuvarande kroppen bytt polaritet så att allt slutar i pannkaka!

Det här är inget konstigt, buddhismen förstår situationen perfekt. Men i Sverige finns djuppsykologi inte ens på kartan. Här debatterar man sociala roller som om vi var tunna klippdockor av papper. Ska flickdockorna få ha hammare? Den verkliga människans djupa mysterier är "för mycket" för svensken, som tidigare hade för vana att lobotomera folk om de verkade alltför avvikande.

Att det dessutom är genom religionen man oftast hör om själavandring får bara svensken att sluta sig ännu mer i sin opsykologiska socialrealism. Landet klarar helt enkelt inte att tänka förutsättningslöst - här finns alldeles för mycket begreppsliga hämningar och antiintellektuella attityder.

Dock älskar svenskarna bögar. För på sitt primitiva socialrealistiska sätt kan det här folket se att det handlar om ett särskilt slag av särlingskap, och Sveriges nationalhoroskop har en så stelfrusen Venus att det är genom dessa avvikare svensken får en återkoppling till sin egen frustrerade och inhiberade Eros. Vi ser oss själva i dessa hemlösa homosar som inte vet vad de är för något. Svenskarna är lika otydliga själva.

*****

Eftersom människor med vissa själsliga dispositioner inte klarar av att vara ärliga mot sig själva utan hellre spacklar på lagervis av rationaliseringar, menar jag att födelsen 1971 antingen är en felskrivning på Wikipedia eller ett led i rökridåer "Antony" själv börjar lägga ut som den bästa Hollywood-diva. 

För några år sedan var han nämligen född 1970, vilket t.ex. den här länken påminner om. Håll detta i åtanke om 1972 är födelseåret några år från nu. Divor och deras mytomaniska självbilder. Finns transsexualitet i botten vet man genast att det också finns problem att acceptera verkligheten och hårda fakta.

Faktum är att jag sökte och hittade hans horoskop, med födelsedatat 24 augusti 1970, på en gay-sajt just som artistnamnet Antony & Johnsons började nämnas med första plattan. Jag fann mig plötsligt omgiven av en antal "arty" kompisar som alla unisont hyllade den här artisten, och jag var bara tvungen att se vad saken handlade om. 

När jag nu åter söker nätet, har varje spår av hans födelsedatum försvunnit. Jag kan bara undra om Hegarty avsiktligt söker sopa igen spåren efter sig. Jag har mött homosexuella på nära håll och är fullt medveten om vilken ofattbar förmåga till självlögn de här människorna besitter. Deras problem äter dem vare sig de ännu är i garderoben eller har kommit ut, och de söker till varje pris "rätta till" och snygga till verkligheten. Naturligtvis är de enorma offer för vårt sekulära samhälle där religion och filosofi absolut inte får förekomma i den offentliga diskursen. (Inte minst för att sekularismens intighet så snabbt avslöjas!)

Reinkarnationen är inte en teori utan ett faktum, och det räckte med att jag skulle hitta mitt första egna tidigare liv som kvinna för att nästan all min tidigare homofobi skulle släppa på en enda gång. Varför inte alla som byter biologisk kropp mellan två jordeliv fastnar i homofällan har den här bloggen kanske börjat ana genom studier av hbt-horoskop.

Det verkar som om de fixerade/fasta Tamas-tecknen (Oxen, Lejonet, Skorpionen, Vattumannen) - om man betraktar attityd eller vanemässighet som ett problem - skulle kunna ge den inflexibilitet som gör att själen inte anpassar sig till sitt nya jordeliv utan segt som sirap hänger kvar i det föregående. Allt detta är förstås ett omedvetet eftersläp. Det nyskapade egot tillhör detta liv, men det störs av en själ som inte "hakar på" i det nya.

Den här tanken gäller i allra högsta grad Paul Hegartys födelse:



På många sätt kan man säga att den här himmelen beskriver bottennappet efter den maximalt kapabla himmelen för 1953 som ledde till den osannolika dubbelvinnaren på lotteri (öppnar i nytt fönster).

Allt som var så bra med den himmelen har 1970 vänts till svaghet. Oppositionen mellan Saturnus och Jupiter har vridits 180 grader. Det här vet inte årgång 1970 om själva eftersom vi alla, var och en enskilt och tillsammans, lever i våra egna "tidsbubblor" som vi tror är normaltillståndet. (Och tur är väl det!) Astrologin har i vår kaotiska tid förkastats och hysterisk värderelativism råder i. Alla håller sig med en egen uppsättning sanningar.

Att detta är en livslögn avslöjar emellertid astrologin i ett nafs. Alla perspektiv är inte lika sanna, och varje gång Saturnus passerar Väduren "faller" rättrådighetens planet till subjektivism och tunnelseende. Livet vävs runt egot och dess partiska uppfattningar.

I den mån det alls finns något intresse för historia, så är det "min" historia eller i bästa fall den närmare grupp jaget identifierat sig med (men gudarna ska veta att Väduren helst inte vill höra ihop med någon, den vill slå sig fri och vara sin egen). De "subgenerationer" som föds med Saturnus i Väduren sysslar med att lära sig att formulera ett ego, om ingen annan planet på himmelen "bjuder över" och visar vilja till något värdigare.

Hos Paul Hegarty alstrar den här narcissismen visserligen också gott. Ingen kan förneka att Jupiter i Vågen ger en skjuts åt artistiska verksamheter och inte ens en "fallen" Venus i Jungfrun (händerna, pianoarbetet) kan helt förta den bra effekten.

Sett ur konstnärligt perspektiv är naturligtvis formförlänaren Saturnus en tillgång, även om den är subjektivistisk. DN-recensionen av hans nya skiva talar om egenheter men New York Entertainment kom 2009 mycket närmare sanningen genom det udda tillståndet solipsism.

Hur många gånger har inte den här bloggen placerat solipsismen under egoprincipen Väduren? Jag kan t.o.m. ha nämnt den när barnets tro att vara den enda i universum blir sjuklig, vilket ofta sker när den fallna Saturnus blytungt binder själen till egots utblick.

Hegartys vedermödor ligger förstås i den oheliga bindningen mellan Oxen och Lejonet. Jag har impressionistiskt sökt återge detta med en orange-brun blandning. Ande mixar inte bra med materialism.

Att jag inte tänkt på sexuella identitetsproblem tidigare i samband med den här anspänningen! Det är kanske för att de två andra attitydlåsta Tamas-tecknen, Skorpionen och Vattumannen, dykt upp oftare i homosexuella horoskop. Och de för dessutom sådant väsen av sig (minns Elton Johns remarkabelt komplicerade födelsehoroskop med hatiska Skorpionen som hans kropp och så Vattumannen för problem med gruppidentiteten).

Men vid lite eftertanke så har Lejonets tecken tittat fram flera gånger genom kända identitetshaverier, bl.a. hos Schlager-Generalen och hans "tidstvilling" Stephen Fry (duggade det homoöden under något dygn där?).

Även Hegarty är som synes Lejon, med Mars just anländ i tecknets första grad bara för att lida ett stort haveri eftersom "den avhuggna draksvansen" på något sätt negerar mansrollen (Lejonet) detta år. Jag känner till ett öde där en kvinna född 1970 med sorg försakade barn (Lejonet) för att hennes make hade "slöa spermier".

Just sådant kan man tänka sig när den södra månnoden förpestar Lejonets och avkommans tecken. Men Lejonet är som sagt också kärlek och positiv erkänsla för sin identitet och Hegarty är en fjompig gnällspik som inte alls vill vara Lejon!

Vad vill han vara då ? Går man till hans nattliga, själsliga sida, ser Månen först fin ut, känsloplaneten är "upphöjd" och stabil i ett tonsäkert, musikaliskt och sensuellt tecken - Oxen.

Men placeringen utlöser problemet med Eld/Jord. Månen har svårt att knyta an till Solen för de här två elementen är svårförenliga. Murar tornar upp sig mellan varje Då (Månen) och Nu (Solen). Det krävs en kraftfull smed för att kunna forma något när två så rigida tecken kommer samman. Solens Eld räcker inte för att bryta dödläget i den rigida Månen (det är här det tidigare kvinnolivet ligger och Månens disponent Venus är här en "fallen kvinna").

Själen vi kallar Antony valde som alla andra själar medvetet ett kroppsbyte före födelsen, av anledningar som inte mänsklig intelligens kan famna. Men av någon anledning klarade han inte utmaningen utan föll samman inför trycket att fylla den manliga kostymen. Så där sitter hon vid sitt piano, den kvinna som den här själen var i sitt tidigare liv och önskar att tiden kunde vridas tillbaka.

*****

Korrektheten i Hegartys födelsedag som numera tycks hemligstämplad kan delvis verifieras genom en jämförelse med en homosexuell stjärna han och många i den här tragiska världen hyllar som förebild. Jag läser att han tillägnat dragartisten Divine alias Harris Milstead en låt, och verifikationen ligger, som alla astrologer vet, i en enkel partnerjämförelse.

De artister man gillar allra mest har i allmänhet kusliga överlappningar med det egna horoskopet. Har man någon allra minsta psykologisk känsla och inte enbart går på den yttre kroppen, lär man hitta rätt partner i livet. Beviset på att man följt sin inre röst avslöjas i att båda personernas horoskop uppvisar just sådana är kuriösa överlappningar. T.o.m. två ytliga kroppsfascister kommer att uppvisa matchande horoskop! Sen kan de prata joggingpass och bulkpreparat resten av sina liv.

Om nu Hegarty verkligen haft djupt stöd i sin identitetsförvirring av den bisarra dragdrottningen Divine som dog 42 år gammal efter en sjukt liv av tillgjordhet (ett självföraktande utagerande i oförmågan att hantera identitetsproblematiken), då borde deras horoskop matcha.

Sker så, är det ett gott tecken på att Hegarty är ett kollapsat Lejon enligt skissen här ovan.


Ja! Här finns några överlappningar, som övertygar åtminstone mig. Det är förstås Divines ytligaste del av horoskopet som lockar Hegarty - hans/hennes rollmask som utspökad dragdrottning, Vågascendenten i 16e graden (med Merkurius i 15e graden). Hegartys välkomnande och accepterande Jupiter befinner sig i Vågen (8e graden) och läser av Divines manierade pajaserier - "nåt i min stil" tänker den hämmade engelsmannen.

Båda två delar också en fallen Venus, vilket visar att de positiva fynden i hbt-testet (120 horoskop) ändå bara är statistiska sanningar. För där konstaterade jag att den påfallande bristen på en fallen Venus i orördhetens tecken sällan förekom i hbt-horoskop - nog så logiskt om man betänker den sjuka promiskuitet som genomsyrar homokulturen i storstäderna.

Men här hittar vi alltså två Venus-Jungfrur i följd varav den ena beundrar den andra. Jag vet inget alls om transsexualitet men jag kan misstänka att sexlusten måste vara på botten om man är i akut psykologiskt hatförhållande till sin egen kropp, och därmed blir ju en närmast asexuell Venus-Jungfru begriplig på det sättet...

Divines horoskop är fascinerande i dess oturliga sammansättning. Ta bara den ohanterliga konjunktionen mellan zodiakens två onda, Mars och Saturnus, som binder ihop Luft och Vatten just på det sätt som jag tänker mig när mentala problem resulterar. Den här klumpen attackerar sedan "samfällt" hela det tolfte huset för det undermedvetna, vari också kropps- och egosignifikatorn Venus gått och gömt sig i sitt fallna tillstånd.

Tyvärr förstärks fallenheten av att expanderande Jupiter - själv skadad ("detriment") - befinner sig i samma tecken. Och jag understryker: allt detta som relaterar till känslan för den egna kroppen i 12e huset för offer och lidande och under attack från en närmast sinnessjuk kombination av Luft/Vatten från "det freudianska överjagets" samhällsposition. Det är märkligt att han klarade så mycket som 42 år i livet!

Kontemplera åter härvan jag just beskrivit - det är helt otroligt. Och den ömsesidiga receptionen mellan Merkurius och Venus ego och omedvetet, färgar jag svart som digerdöden! Jag tror inte alls längre att två härskares besök i varandras tecken alltid är en gynnsam tilldragelse.

Sådana här liv måste man rimligen få för sina synder i ett tidigare liv. Men vad andesjälen tar med sig tillbaka från Jorden ut i evigheten, det har jag inte fantasi nog att ens föreställa mig.

Är vissa liv bara en "återställare", så att det är lönlöst att söka någon mening i det virrvarr av händelser och excesser som utmärker dem? Det kanske bara är en serie "duttar" som konstverket saknar och som fylls i genom en mängd eskapader i denna värld. Vi ser inte tavlan som fullbordas eftersom den befinner sig på "andra sidan".

Det är för att livet är så svårt att få rätsida på från vårt håll - fastlåsta i ett engångs-ego (en slit-och-slängprodukt ur själens perspektiv) - som vi inte ser ett dyft av den större bilden. Är därtill intelligensen klen, då blir vi mer än troligt ateister och köper mer än gärna idiotläror som predikar livet saknar inneboende mening, "hitta på din egen".

Sedan är fältet öppet för allsköns urartningar. Det är under sådana civilisationens lågvattenmärken homo och andra identitetsstörningar normaliseras eftersom det saknas förklaringsmodeller för varför saker är som de är. Den materialistiska västcivilisationen har gjort sig själv så fattig att det enda ett freak som Antony duger till är att sjunga vemodiga sånger för alla andra självalienarade - fast straighta - sekularister.


1953 - så ska stjärnorna se ut!

Aftonbladet skriver om en amerikan som först vinner en miljon dollar på lotteri i juni och sen i oktober kammar hem ytterligare 2 miljoner dollar i ett annat lotteri.

Som bloggen ofta haft anledning att konstatera: det finns ingen jämlikhet på jorden, och ju förr svenskarna slutar hallucinera om himmelriket samtidigt som de spottar på religionen som försett dem med jämlikhetstanken, desto bättre är det.

Jag börjar faktiskt misstänka att livet är så extremt att vissa årgångar helt enkelt inte klarar att förstå vad tidigare (eller senare) årgångar presterat eftersom vårt kosmos (solsystem) över tid på ett subtilt sätt fluktuerar i intelligens och utblick. 

Ta den här totalt osannolika lotterivinnaren t.ex. Det är inte troligt att hans födelsedata någonsin kommer att visa sig på nätet (det skulle vara om någon amerikansk astrologisajt tog tag i fallet). Vi har bara tidningsuppgiften att han är 57 år vilket troligen skulle innebära en födelse 1953. Men vilket ofattbart gynnsamt år!



De som följt bloggen, och särskilt de som läste inlägget "Krävs extrem intelligens för att förstå Gud?" (om en berömd astronom), kan förstå varför jag här väljer att färga alla aspekterna gröna, som för att symbolisera entydig medvind.

Amerikanen kallar sig i intervjuer en "turgubbe" och jag misstänker att han syftar även på andra händelser tidigare i livet. Han menade sig också alltid ha vetat att han väntade en stor vinst och kände igen siffrorna på lotterna när han såg dem. 

Det här luktar klärvoajans och en liknande berättelse relaterade den italienska författaren Leo Talamonte i helt fascinerande bok om parapsykologiska fenomen för länge sedan blivit omöjligt att finna, men som gjorde djupt intryck på mig vid tjugo. Där drömde en italiensk arbetare om en sifferserie, och om jag mindes saken rätt, väntade också han på "rätt tid" tills plötsligt en dag den nyköpta lotten han höll i sin hand stämde. Det blev en fullständig rekordvinst i något italienskt statslotteri eller liknande.

Jag själv haft drömmar där ord eller siffror har förekommit, men aldrig någon sifferserie som jag kunnat misstänka för ett kommande lottnummer! Allt mina siffror gjort för mig var att peka ut viktiga årtal i mina tidigare liv! De kunskaperna har blivit mina rikedomar i det här livet vartefter jag hittat bekräftelser på dröminformationen.

Och likväl och underligt nog... I morse vaknade jag med väninnan "LW" i en dröm. Hon figurerade faktiskt för några år sedan i en annan dröm med ett ålderdomligt stenhus i flera våningar - som dem i Gamla stan i Stockholm. Huset hade ett visst husnummer som verkade symboliskt viktigt. 

I nattens dröm sträckte väninnan mig några kuvert och diverse dokumentation - allt helt vitt - inklusive en cd-skiva (också den kritvit) och sa att allt som dokumentationen nämnde var mitt - hennes förmögenhet redan var tillräcklig och hon hade bestämt ge mig "överspillet". Drömmen fortsatte i någon annan episod och jag öppnade aldrig materialet för att se hur mycket hon hade "donerat" till mig.

Jag har ingen aning om vad drömmen betyder och det är tio år sedan jag senaste hörde från väninnan. Jag kom faktiskt ihåg drömmen först nu vid synandet av det här horoskopskelettet för ett högkvalitativt år - ett sånt vars människor födda i ett "mindre år" aldrig skulle förstå.

*****

Varför är då 1953 så bra? Jo Saturnus - den stränga rättvisan - står på topp det här året. I vågskålarnas tecken mildras Saturnus stränghet och dess opposition till Jupiter, "de lätta pengarna", mittöver, för något kreativt över sig. Luft och Eld - jag kan förstå att amerikanen sett de vinnande siffrorna som i eldskrift i det mentala!

Frö att förankra visionen i denna världen krävs emellertid lite kontakt med jorden också, och det här året fanns händelsevis månnodsaxeln i Jord och Vatten, i de två världsliga tecken som gör den största skillnaden! Från Kräftans modesta värld och upp till världsbergets topp!

Är det Saturnus strama kontroll av "ringheten" i Kräftan, eller kontrollen av hur mycket draksvansen hålls i schack/tuktas/straffas, som gör det möjligt för det hungrande drakhuvudet att vinna världen i Stenbocken? Ja, "vinna världen men förlora sin själ", är precis vad hungern i världsliga Stenbocken och "avhuggna svansen" i själens Kräftan antyder, lustigt nog. 

Men troligen testas 57-åringen av sitt öde - som vi ser delar av i miniatyrhoroskopet. För det är inte Rahu och Ketu som är det viktigaste utan Saturnus på sitt allra bästa humör! Saturnus är karma-planeten som visar oss svart på vitt vad vi tjänat hop till under våra tidigare liv. Här kontaktar den "jackpot"-planeten Jupiter och säger: Han, där, gynna honom!


PS. Jupiter lämnar Väduren den 9 april 1953 varpå storkorset i passionens kvalitet upplöses. Förvisso smyger rikedomens Jupiter nu in i Oxen, ett monetärt tecken, men visst är det frestande att anta att dubbelvinnaren var född under årets första kvartal!


Den inkompetente terroristens horoskop

Pakistanen Faisal Shahzad fick livstid i amerikanskt fängelse för en bomb som han inte ens lyckades detonera. (DN, SvD, AB ) 

Jag tror nu inte ägaren av den här horoskoptypen kan förstå det pinsamma fiaskot, i rätten avslutade han istället med att hota om upptrappat krig från terrorislamismen. Jag syftar förstås på att det kört ihop sig rejält i tre av de fyra tecknen i Tamas kvalitet, den guna indisk filosofi t.o.m. förknippar med galenskap. 

Just det psykiska tillståndet blir smått humoristiskt när man betänker att flera ledande politiker i Sverige har visat sig ha ett storkors i naturens mest rigida och inflexibla fas. 

Jag har talat om att dessa människor slutade tänka redan som barn och började gå in i "fixerade former". ("Jag övar framför spegeln" medgav Fredrik Reinfeldt före valet.) De är perfekta försvarare av den livsstil de råkar befinna sig i - "höger" eller "vänster" - men kan inte tänka "utanför lådan". Det här är händelsevis också en perfekt beskrivning av terrorismens mentalitet.




Är det inte fantastiskt hur väl planetpositionerna "stämmer" varenda gång ett sådanat här extremt livsval förs på tal?

Det här är långt mer än de militanta feministhoroskopen, där krigaren Mars ofta attackerade deras Måne/psyke. När Mars i brutala Oxen (minns massmördardiktatorn Pol Pot!) angriper inte bara sinnelaget utan också brutaliserar Saturnus och sedan den vanvettigt omåttliga Rahu förstärker hela mixen, då har vi tydligen en perfekt kandidat för människovidriga tankar. Märk hur det är hederskänslans tecken, Lejonet, som är svårt skadat här.

Precis som med religionshatarföreningen Humanisternas ordförande Christer Sturmark, kommer impulsen att hålla sitt kvarter "religionsbefriat" ur den irrationella Kräftan. Kräftan symboliserar instinkt och utan att ens behöva tänka är den naturligt programmerad att försvara sina särintressen. 

Merkurius och Jupiter i Kräftan är en i sig mycket god kombination som vill gynna den egna gruppen (typiskt nationalistisk position eller "kycklingmamman"), men vad hjälper det när godheten rövas bort och tas i anspråk av större krafter som inte skyr några medel?

*****

Läs även det tidigare, korta, inlägget om samma horoskop för en något annorlunda vinkling.