Schellings filosofi är hans horoskop

En fristående fortsättning på inlägget om idéhistoriens fader, Arthur Lovejoy (nytt fönster).

Den tyske romantiskt påverkade filosofen Friedrich von Schelling (1775-1854) vände all tidigare religion upp och ner. Gud fanns inte där i begynnelsen med en komplett och färdig Idé- eller Formvärld. Platon hade fel. Varför skulle då den uppenbara evolutionen i naturen vara bra för? Nej, sade Schelling, Världsanden utvecklas undermedvetet inom Naturen och genom tidsförloppet. På ett visst historiskt stadium bryter Världsanden genom sitt eget mörker och blir självmedveten.

Gud börjar som en ofullständig och primitiv Natur men kommer enligt bibelns tal om Alfa och Omega att vara helt självförverkligad först när Omegapunkten nås. Gud ÄR Naturen! Schelling vägrar det transcendentala gudsbegrepp med en separat "övervåning", han bäddade in Gud i den historiska processen. 

Och med det var det sedan en enkel match för materialisterna att ta bort Gud som för dem bara var ett överflödigt ord och stryka det där om en final punkt vid Omega. Resultatet blev en fullständigt meningslös värld på drift ingenstans och med slumpmässiga evolutionära mutationer. 

Europérna hade nu skapat helvetet på jorden och i universum - en så mördande dyster världsbild att 1900-talet gick till historien som det århundrade så västerlänningen visade sig vara världshistoriens grymmaste och mörkaste varelse - två världskrig lyckades hon skapa och på det en kapitalism som fullständigt sök livskraften ur övriga världen och dess olika folk.

Schellings horoskop ser ut som själva mallen till den filosofi om den polära spänningen mellan Världsanden och Naturen som har till syfte att alstra medvetande (vilket lustigt nog bara visar sig i Människan i den här antropocentriska f.d. teologens tänkande).

Följande huvudsakliga placeringar matchar exakt hans filosofi:

Jupiter i Väduren: Det Transcendentala Egot och dess fullbordan dagen Omega, när Naturen helt vaknat ur sin omedvetenhet. Jupiter som filosofins planet och Väduren som den antropocentriska böjelsen. Väduren liknas allmänt vid jagmedvetandet eller egot, vilket är en distinkt mänsklig egenhet - det är inte samma sak som att djuren är varse saker och ting och reagerar. 

Åtminstone har man inte hittills velat tillskriva djuren något operationellt tänkande, men nyligen visade sig ju en kråka eller skata kunna manipulera flera redskap på ett smart sätt för att nå ett önskat mål (belöning) så det är frågan om mänskligheten kan fortsätta med sitt tidigare övermod och inbilskhet om att vara universums enda "medvetna" varelser.

Naturen och dess medvetslöshet klingar så sant mot filosofens "debila" Måne (psyket) i Skorpionens tecken.

Naturen i dess kämpande strävan mot medvetande syns på två sätt.

Dels i att Månen i mörklagda Skorpionen har en härskare som attackerar den bakifrån, från Lejonets tecken som är Solens eller det gudomligas eget tecken. Notera att Solen i astrologin anses "upphöjd" då den visar sig i den antropoida principen Väduren, det gudomliga visar sig alltså i människans jag-medvetande som är en "lågbudgetversion" av det sanna och fulla Medvetandet (Gud).

Naturens kamp för uppvaknande visar sig också via just att denna gudomliga Sol har bäddats ner i Jordtecknet Stenbocken, det klassiska tecknet för evolutionister och materialister. Schelling låter i stycken verkligen som en simpel nutida materialist och hans Sol i Jord och Måne i Vatten skulle tagna för sig ange just en sådan åskådning. 

Att han dock var Idealist men av ett evolutionistiskt slag (soltecknets härskare Saturnus står alltid för gradualistiska åskådningar), måste förklaras med de två ytterst väsentliga placeringarna i Eld, Jupiter i Väduren som välsignar tanken på en Strid (Mars) i Solens eget tecken. Varför krig för uppvaknandet? Jo för att Världsjälen inledningsvis är lika död och oresponsiv som Månen i Skorpionen! Solen i Stenbocken indikerar också en resistens och dess disponent Saturnus befinner sig också i ett Jordtecken, Jungfrun. 

Men detta Jordtecken är av typen Sattva, så att även om Solen själv indikerar en syn på Naturen som är passionerat (Rajas) fysikalistisk, vittnar Solens underliggande disponent om i Jungfrun, ett medvetandegörande Sattva-tecken, om att här finns en långsam (Saturnus) process som styr den passionerade Sol-Stenbocken, den blinda och instinktiva naturen.

Det är signifikativt att Schelling, romantiker och gudstroende vägrade Platons värld av Idéer eller Former, och att han ställde, så att säga, astrologins Eldelement (Den Absoluta Anden eller Transcendentala Egot) mot den brutala Jorden (Naturen, mörkret, omedvetenheten) och sedan lade en evolutionär tidsaspekt på den här motsättningen.

Varför inte en transcendental Idévärld föll honom i smaken syns av hans totala brist på planeter i Luftelementet! Jag räknar här bort södra månnoden, den avmätta Ketu, draksvansen som, intressant nog befinner sig i Vattumannen, det tecken som älskar att konceptualiser, att skapa begrepp eller mentala Former! Denna avmätthetens Ketu opponerar sig mot Mars i Lejonet, eller om man vänder på resonemanget: krigaren i Lejonet riktar agg mot Vattumannen och nettoeffekten av detta syns i avmättenhetens Ketu: ointresse av att ta med Begreppsvärlden i den egna filosofin.

Jag erkänner att den här förklaringen inte är tillräcklig. Det skulle troligen enkelt gå att producera några rent materialistiska och ateistiska filosofer där man omvänt var tvungen att förringa eventuella placeringar i Eldelementet. Men givet de faktiska ingredienserna i Schellings idealistiska kombination av en natur- och gudslära, är det ändå förbluffande hur tysken i princip bara öppnade sitt sinne och lyssnade på vilka "bilder" som kom ur honom. 

Dessa Platons Former han vägrade att acceptera eftersom det inte var honom givet att se varifrån han fick sin inspiration. Det var istället hans baktunga materialistiska natur som vägde över och smutsade ner det som annars skulle ha varit en perfekt filosofisk idealism som likt Platon hävdade att enbart medvetandet är det verkliga. Allt prat om materia och biologiskt liv (Jord och Vatten) bara ett beslöjat medvetandets dunkla fantasier. 

Enligt en platonist vaknade aldrig Schelling helt, utan patologiserade friskt om en Naturs uppvaknande. Hade han varit vaken hade han aldrig ens behövt notera någon Natur i sin filosofi. Han hade varit vaken (Eld) från evigheten och inte haft en mental blindfläck hade han beskrivit att det är i Luftelementet och inte i "Naturen" som Anden första gången förtätas till något begreppsligt eller begripligt. Uppvaknandet sker först i tanken och där kan sedan valet göras om man ska blunda, somna och falla ner i materialitet. Schelling reducerar den gudomliga sfären till Naturens blinda grottande och kämpande efter liv. Se det förödande första tyska nationalhoroskopet som uppvisar en tydlig släkskap med Schellings.

*****

Jag har tidigare på bloggan angivit Eldelementet som en metafor för Platons Formvärld, men denna värld av rena andars skådande av varandra och kombinerande sig i sammansatta former är i sig helt ointressant för människan. Världen är för oss oåtkomlig. Vi kan bara få ett grepp om den via den medlande Luften som således kommer att bli den reflektion som är Schellings ideal när väl Anden brutit igenom Naturens sömn. Merkurius, sändebudet, hette i Babylon Nebu och var där skrivaren som nedtecknade gudarnas rådslag.

Skrivkonsten kan vi översätta som förmågan att transponera en verklighet till en annan, och mycket riktigt hittar vi också i grekisk tradition Hermes (Merkurius) som guden som överskrider gränser. Att kunna ta ett budskap med sig över en gräns motsvarar antingen en översättning av ett material till mottagarens språk, eller en total transponering. Gudarnas tal kanske är så obegripligt att det måste omvandlas i en helt annan form. 

Merkurius är också den seriella logikens, det diskursiva intellektets härskare och nu börjar vi närma oss sådana former för förståelse vi är vana vid. Men all världens mystiker vittnar om att det som kommer ut som logik inte liknar det som gick in i den Rena Intelligensens Värld (Eld) särskilt mycket. Luften är i sig diskursiv och likt Merkurius rör den sig från en punkt till nästa för att kunna skapa samband. Detta behövs inte i gudarnas värld eller den egentliga Formvärlden (Eld). 

Jag har som synes en del problem med att entydigt placera Platons Former, som för övrigt för honom hade sin motsvarighet i sinnevärlden i stjärnhimmelen högt ovan rymden/luften. Stjärnglansen minner således om Eldelementet. Alla våra bilder och liknelser visar sig till sist halta en hel del.

Platon ger Schelling underkänt, och det är således Solen i Jord och Månen i Vatten som avslöjar att han levde och dog som en sublunär fallen själ, fastän han hade en kontakt med Eld via sitt inre sinne och alltså förstod mer av den materiella evolutionen är många andra västerlänningar på 1800-talet, då ateisterna stod som spön i backen.

Likt hans beundrare, Arthur Lovejoy, innehåller Schellings horoskop ett egenmäktighetssyndrom av markant slag. Men det är mer godartat eftersom det utvecklar sig via Rajas guna, lidelsens kvalitet. Lovejoy betraktades som en så psykologiskt "svår" typ att han därigenom missade en prestigefull professur. I hans fall ligger den samtidiga emfasen på Jord och Eld i Tamas guna, den mörka och rigida kvaliteten.

Intressant nog var det enbart "goda" planeter som utlöste Lovejoys rigiditet (en födelsetid hade varit mycket värdefullt i det fallet!), och även hos Schelling återfinns såväl de "naturliga" välgörarna Venus som Jupiter. Hos båda männen fanns således en religiös grundtro, tydligare hos Schelling än vad jag kunnat finna hos Lovejoy, men det är likväl den generella friktionen mellan Eld och Jord som är det övergripande intrycket. 

Jag upprepar det ännu en gång: i Schellings system bygger på en formidabel polarisering mellan Ande och Natur - i kamp genomtränger Anden efter långeliga tider av "brutal natur" den senare och framföder självmedvetandet! (Jupiter i Väduren= succé för Ego) 

Inte undra på att det revolutionära draget i Franska revoltionens efterdyningar, slog an hos tyskarna och blev en konstnärlig genre, Sturm und Drang. Även i filosofin syns den fäbless för "naturandens" framgång genom brutalitet som dessvärre skulle nå oanade höjder lite senare i den unga tyska nationens historia...

Paradoxalt skulle astrologin kunna ge Schelling rätt: Ande och Natur kanske är exakt samma sak. Åtminstone har planeterna grupperat upp sig vid hans födelse för att beskriva en brutal och oförfinad själ där gudstron bytts ut mot en ohämmad dyrkan av det mänskliga Egot. Horoskopet är ett utmärkt stickprov på ett Europa på väg att falla in i det antropocentriska mörker där vi alltjämt befinner oss.

Arthur Lovejoy - idéhistoriens fader

För att det här mycket filosofiska (och 7 sidor långa) horoskopinlägget ska bli mer meningsfullt, ägna först några minuter åt en kort levnadsskiss av Arthur Lovejoy på Answers.com (nytt fönster), och notera särskilt åsikten att han sökte positionera sig mellan idealisterna och realisterna, filosofins två motpoler ( tillvaron som idé eller konkret, materiell verklighet).

Ett citat från professor Lovejoys klassiska "The Great Chain of Being" (1936) ska få illustrera den filosofiska och astrologiska principen att ingen varelse kan varsebli det man inte redan har inom sig (symboliskt gestaltat via födelsehoroskopet):

But the inner strain in medieval thought which here concerns us was not simply a discrepancy between two speculative ideas held by the same minds; it was also a discrepancy between two practical ideals. It might appear easy to affirm of the divine nature what to us must seem incompatible metaphysical predicates; but it was impossible to reconcile in human practice what to us must seem incompatible notions of value.

There was no way in which the flight from the Many of the One, the quest of a perfection defines wholly in terms of contrast with the created world, could be effectually harmonized with the imitation of a Goodness that delights in diversity and manifests itself in the emanation ["utflöde"] of the Many out of the One.

The one program demanded a withdrawal from all "attachment to creatures" and culminated in the ecstatic contemplation of the indivisible Divine Essence ["Det gudomliga väsendet"]; the other, if it hade been formulated [av teologerna], would have summoned men to participate, in some finite measure, in the creative passion of God, to collaborate consciously in the processes by which the diversity of things, the fullness of the universe, is achieved. (s. 83-4)

Som synes diskuterar Lovejoy spänningen mellan det kontemplativa livet och det aktiva världstillvända livet. Den förstnämnda vandeln består i människans imitation av tanken (idén) på ett återvändande till enhet med sitt högsta väsensled, vilket ytterst sett är det gudomliga (Den Ena). Eftersom tillvaron är idéell, blir den pö om pö ett med det gudomliga som riktar sin uppmärksamhet korrekt! Den värlstillvände kan liknas vid en empirisk vetenskapsman: ideligen skapar hans intellekt nya vägskäl och hans värld grenar ut sig allt mer och han tappar alltmer det gudomliga ur sikte.

Enligt neoplatonismen (c 200-600) är Gud i evigheten helt innesluten i självkontemplation, men paradoxalt uppstår pga detta fenomen - att perfektionen kontemplerar sin egen fullhet - ett "överspill". Och därmed sätts en skapelseprocess igång som efter flera steg resulterade i ett materiellt universum fyllt till brädden av livsformer.

(Den empiriska vetenskapsmannen erbjuder en analogi till detta spill ner i allt längre verklighetsgrader, ner mot allt ringare medvetande. Omvända världen således, eftersom många menar att  det vetenskapen levererar är just kunskap och upplysning! Enligt platonismen levererar den djup inbillning i så måtto den vänder sig bort från Enheten, kanske för att den i grunden förnekar en sådan bas för vardandet. Notera dock insmygandet av "Big Bang" som en pseudoersättning - den platonska Formen för Den Ena återkommer i "förtäckt" form!)

Det här överspillet upphör således inte förrän skapelsen frambringat så primitiva och låga varelser att något mindre gott inte kan tänkas. I detta ultimata "krisläge" (som man är frestad att kalla det), sker så omvändelsen och "Vägen upp" anträds av den varelse som haft "olyckan" att falla så lågt. Men notera värderingarna jag lägger in här.

Filosoferna såg inte nödvändigtvis något ont i fallet, det var teologerna som gjorde detta. Däremot var alla eniga om att "synden" gjorde människan i världen till något mindre fullkomligt än den närmast högre dimension varur hon "emanerat", Själens nivå.

Och före Själen fanns där en Intelligensens nivå där alla Former som ligger till grund för den synliga världen existerar i original. Denna värld av Idéer betraktade de medeltida kristna teologerna som "tankar inne i Guds medvetande", dessa var de ting han kontemplerade inom sig själv och, enligt vissa teologer, valde ut en del till grund för den manifesterade världen.

Enligt platonismen och nyplatonismen var detta omöjligt, Det överspill som emanerar ur Den Ena/Goda/Sköna stannar inte av förrän allt har förverkligats i någon manifestation. "Gud" är därför upphov till allt och därmed också till det vi ur vårt snäva perspektiv kallar "ondska". Guds vilja är samma sak som "hans" kontemplation: det "han" ser, det triggar emanationsprocessen eller utflödet eller "Vägen ner".

Människan var en gång en evig varelse men hon valde att inte vända om i tid (eller rättare, hon valde att sträva bort från sitt centrum). Hon finner sig därför nu i ett dödligt kroppshölje inifrån vilket hon dock alltjämt kan se svaga avbilder av den verkliga Idévärlden runtomkring sig, i tingen.

Dessa bilder kommer från djupet av hennes väsen och är det enda hon har till buds för att skapa sig en föreställning om en värld utanför sin egen kropp. Sanningen är egentligen skrämmande och människor i gemen blir nervösa av att höra att deras älskade värld och favoritprylar bara är konstruktioner inne i deras hjärna.

Vi har ingen aning om det finns något "där ute", men vi väljer att tro på våra konstruktioner av en omvärld. Vi väljer att lida en smula när vi skrubbat knäet så det blöder. Men alla dessa upplevelser, har det sagts sedan Platon, är bara själens interna lekstuga! Detta är då filosofisk idealism, att "allt består av idéer" (eller föreställningar). Motpolen skulle då vara den materialistiska monism som svenskar älskar: allt är bara materia, det finns inga ytterligare "våningsplan" i tillvaron, ingenting ovanför Naturen, ingen emanation eller utflöda från ett Första som sedermera ger Naturen.

Exkurs Här upptäcker den uppmärksamme att det moderna lapptäcket varken är bättre eller sämre hopfogat än någon annan världsbild, för Gud har faktiskt smugit sig in i alla fall, som Big Bang. Första Mosebok: "Och Gud sade varde ljus, och det vart ljus." Big Bang är också bara en föreställning inne i själens fantasifulla inre!

Men i väst föredrar man att literalisera sina myter om materien. Kineserna verkar ha en bättre koll på sakerna, den chi-energi de behandlar med akupunktur sägs vara materia i flytande form. Vi blir materiella kroppar först när vi helt tappat flytet och börjar ta oss själva på bokstavligt och blodigt allvar! I sin överlägsna bild av verkligheten, förutsåg kineserna med flera tusen år Einsteins berömda upptäckt att materia och energi bara är två olika sätt att tala om samma sak!

*****

På vad sätt har nu detta praktfulla stycke kosmologi något som helst att göra med idéhistorikerns eget horoskop? Jo, enligt principen att man inte kan diskutera det som inte finns i ens egen natur (essens, väsen) är det knappast en slump att professorns vakna öga och intresse för den obekväma paradoxen i västerlandets hela tänkande från platonikerna och in i vår egen tid är det som allra tydligast ritats upp på hans egen födelsehimmel.

Motsättningen består således i alltså att "tappa sig in i världen och förlora sin evighet", mot den kontemplativa läggningen som vilar i tidlöshet och tenderar att uppleva temporaliteten som mer eller mindre overkliga fenomen.

Låt oss illustrera kluvenheten via ännu ett citat från Lovejoys klassiska och bitvis extremt svårlästa bok:

Of this long-lasting conjunction of essentially incompatible ideas...the significance may now be expressed in more general terms. The most important and distinctive circumstance in the history of religious and moral philosophy in the Occident is the fact that both later Platonism and the accepted philosophy of the Church combined otherworldliness with a virtual if not usually a literal or unqualified, optimism.

Both were equally committed to the two contradictory theses that 'this' world is an essentially evil thing to be escaped from, and that its existence, with precisely the attributes it has, is a good so great that in the production of it the divinest of all the attributes of deity was manifested. (s. 96)

Sverige har aldrig ägt några ryktbara filosofer, men kristendomen etablerades här (den version som ännu vagt lever kvar är den lutherska tappningen), och från den känner vi igen dubbelheten: Skapelsen är god men likväl är Människan en syndare som måste frälsas från denna i sig goda värld! Nog är det en motsättning i berättelsen alltid. Och den går tillbaka redan till Platons texter som på 300-talet fvt beskriver själens skada på högre nivå och fall ner till lägre existensformer.

Tanken är ännu äldre, före Platon odlades själavandringsläran bland de syditalienska pytagoréerna och samma uppfattning om att vi "återvinns" tycks finnas i nästan hela världen, vem vet sedan när? Bara i lilla Sverige sätter människorna näsan i vädret och förklarar att de minsann tillhör ett upplyst folk som lämnat önskedrömmar - som de hävdar att religion är - bakom sig. Vad det är för åtråvärt i att tvingas dö och reinkarnera utan att minnas sitt förflutna har svensken inte ens börjat fundera över. Hon har under det senaste århundradet varit alltför upptagen med att se om sitt hus i världen, nu senast via billig inredning från IKEA.

Svensken har liksom inte riktigt vaknat upp än från sin falska identifikation med materien, detta folk kan ligga årtusenden i andlig mognad efter de nationer svenskarna hånar för deras religionskrig. Svenskarna har t.o.m. slutat kriga, det är en döende kultur - de är tänkande köttstycken som går runt och planerar för sitt praktiska liv. Det verkar saknas några väsensled i deras psykologiska inre. Det kan bero på att dessa sidor slumrar i brist stimulans från det officiella i fråga om en värdig samhällsinriktning och värdig inriktning för individen.

Och det här är förklaringen till Lovejoys problem med dubbelheten i den platonska filosofin och den kristna teologin smyger sig på: livet är helt enkelt en trist och olöslig sak som den ser ut att vara vid en första anblick. Mänskligheten har för länge sedan löst den här dubbelheten och insett faktum: vi har på sikt inget i "jämmerdalen" att göra, vi kommer aldrig att få evigt liv (sådant bara djupt störda evolutionsbiologer och cellforskare i laboratorierna drömmer om). Temporalitetens värld är, som Platon sade, en sämre kopia av den eviga värld han beskrev som Formernas värld.

I alla kulturer har förvaltats läror och metoder för att säkra ett slutligt återvändande till den högre verkligheten, utan några ytterligare fall ner i timlighet. I t.ex. buddhismen har tänkandet tagits ännu ett steg och man räknar med att särskilt osjälviska själar likväl återvänder till den här världen, gång på gång, för att berätta om den väg ur systemet de själva har funnit. Bodhisattvas, kallas dessa "varelser", vilket kanske kan översättas som "De som uppvaknat till godhet".

*****

Wikipedia ger andra pusselbitar till Lovejoy: hans mor begick självmord när lille Arthur vara bara 1½. Han gifte sig aldrig. Han förvägrades en viktig universitetspost eftersom han i vuxen ålder dragit på sig ett rykte om att vara besvärlig. Jag avskydde slutet på hans "Great Chain of Being" eftersom han, trots sin djupgående kunskap i klassisk filosofi och särskilt de klassicistiska tänkarna Spinoza och Leibniz avslutar med att dödförklara allt platoniskt och ge tummen upp för den materialistiska evolutionsprincipen.

"Chain" baserades nu på en föredragsserie vid Harvard-universitetet 1933, och Lovejoy levde i ytterligare trettio år. Det är möjligt att han senare åter närmade sig den platonska modellen eller allvarligare övervägde den. Sammanfattningarna på Answers.com antyder något annat än det som framtonar i hans kända bok.

Hans horoskop matchar emellertid exakt misstanken att det i huvudsak är en materialist som försöker vara en filosofisk idealist, men där "köttet är svagt" och han dras in i sin samtids politisk korrekta teori om materiens evolution. Förtjänstfullt demonstrerar han dock mot bokens slut den tyske romantikern Schelling som förbereder västvärlden på ren materialistisk evolutionslära - uppenbarligen en tänkare Lovejoy själv uppskattade i 30-årsåldern.

Solen i Jungfrun omvittnar hans översmarta språkliga stil i "Chain" - en mening är 17 rader lång, som om han bara vill visa hur han kan tungvricka och introducera hur många "om" och "men" i samma tankegång. Detta är typiskt Solen i Jungfrun, ett Jordbundet tecken som av det merkuriala slaget endast ägnar sig åt hårklyveri och analys.

Men för att kunna ta den logiska analysen flera steg utan att slinta, gäller det att sinnet - det psykiska underlaget - är blickstilla. Jag har t.ex. själv sinnets Måne i rörliga Tvillingarna och har genom livet irriterat mig på att lätt tappa tråden. Alls inte så för Lovejoy: Månen är upphöjd i klippfasta Oxens tecken (fixerad kvalitet) - ett naivt Jordtecken som tar den fysiska verkligheten på blodigt allvar. Det säger sig självt att en dylik "dubbel-Jord" inte är särskilt öppen för Platons filosofiska idealism, men desto mer benägen att fånga upp rörelserna vid förra sekelskiftet och den då så salongsfähiga darwinismen (materialistisk evolutionism).

Att Lovejoy samtidigt förefaller uppskatta 1800-talets tyska filosofer som ville se en andlig kraft verkande inom materien är märkligt eftersom det egentligen är det även Platon säger. Men då passar det inte Lovejoy med mindre än han kritiserar Platon för att syssla med två helt olika gudar, en tidlös och en tidsbunden, och att den ekvationen inte logiskt går ihop. Den går visst ihop men inte logiskt, för den är en metalogisk paradox - något alla världens mystiker vet om.

Här avslöjas Lovejoys Sol i Jungfrun - han vill vara den smartaste, men tyvärr är Jungfruns herre Merkurius enbart "seriell logik" och inte den högre medvetandenivå som Platon förutsatte. Astrologin kallar den Zeus, Jupiter eller, i Indien, Guru. Merkurius och Jupiter balanserar varandra, och det är givetvis från Guru insikten om hur den skenbara paradoxen hänger ihop måste inhämtas.

Se ett inlägg som klargör astrologiska Jupiters förhållande till Merkurius.

Att finna denna högre Informatör lyckades tydligen inte Lovejoy med, utan blev sittande i det som är klassiskt för hans och, verkar det, alla andra horoskop där Eld och Jord låst sig mot varandra. (Jfr aposteln Paulus "anden är villig men köttet är svagt". Se ett kommande (ännu opublicerat) inlägg om vad som måste ha varit hans favoritfilosof, den tyska romantikern Friedrich von Schelling.

Hos den tyske romantikern dyker exakt samma problem mellan Naturen (Jord) och Anden (Eld) upp som i den tysklandsfödde amerikanske idéhistorikerns fader, Arthur Oncken Lovejoy! Notera särskilt den senares Mars i Skytten (energi riktad framåt, futurism, om man väljer att läsa planeten enbart på ett inomvärldsligt, temporalt sätt), samt Jupiter/Venus i Lejonet. Dessa tre viktiga placeringar i Eld ger en böjelse mot filosofisk idealism, men ack så en Sol och Måne i negativ polarisering har svårt för att realisera den sublima åskådningen!

För "faderskap" i "idéhistoriens fader", notera att Lovejoy dessutom har Saturnus i härskarläge i Jord - en bra placering för den som vill organisera rent materiella ting och inordna dem i strukturer. Det är därför Lovejoys stora verk är ett nöje att läsa för dess disposition och blick för idéer och koncept - han ser rakt igenom nya termer och identifierar dess skelett och pekar på att det är samma gamla idé under ett nytt namn. Det är således den historicerande Saturnus i Jord som vill se en grundstruktur, men sedan är det förstås hans Sol i språkliga tecknet Jungfrun som kritisk-analytiskt smakar på ordens valörer och identifierar synonymer.


Tillägg.

I sista sekund kopplar jag Lovejoys horoskop till etiketten "egenmäktighet" eftersom hela horoskopet skär sig mellan Eld och Jord, och pga av eftermälet att Lovejoy var "svår". Detta luktar misstänkt lik en egenmäktig natur, som kör över andra. Särskilt låsningen mellan (sinnelaget i) Oxen och (kooperativa Venus i individualistiska) Lejonet, på grund av bådas "fixerade" och rigida natur, kan leda till buffliga typer.

Det tycks också signifikant att de tre planeter som accentuerar just den här typen av Eld/Jord-blockering är astrologins samtliga tre himlakroppar som kan klassas som feminina - jämför hans mor som begick självmord (och att han aldrig gifte sig).

Eld/Jord-låsningen illustrerar just frustrationen att inte få sin vilja fram eftersom den fysiska verkligheten säger nej till Eld/visionen. Självmord är väl den ultimata trotsigheten och egenmäktigheten när man inte får sin vilja igenom! Jämför med självspillerskan Virginia Woolfs horoskop och dess vedervärdiga låsning mellan Eld och Jord.

Penelope Cruz lesbiska dagdröm

Penelope Cruz bikt att hon i samma rum som Meryl Streep får en obetvinglig lust att attackera och kyssa UrKvinnan men hämmas av självförebråelser, är ett lika naivt uttalande som det är astrologiskt självklart. Se bara hur en "synastri", en dubbelexponering av ett horoskop på ett annat för en partnerjämförelse, faller ut. (Aftonbladet)

Eftersom Streeps men inte Cruz födelsetid är känd, låter vi seniorens stigande Kräfta i öster (ascendenten) fixera zodiakens position. Meryls egna planeter drar sig sedan in i partnerhoroskopets inre krets och lämnar plats för Penelopes planeter i den yttre ringen.

Är Penelopes instinkt så tydlig som hon påstår skulle vi nästan kunna rekonstrurera den okända födelsetiden utifrån hennes blotta åsyn av Meryl Streeps kropp i rummet! Meryl Streeps fysiska uppenbarelse tecknas av nio grader Kräftan och Penelopes "kvinnotycke" eller känsloplanet Månen kunde kanske flyttas fram några grader från dess position vid midnatt i Kräftans första grad. Detta skulle kunna innebära att Penelope föddes framåt kvällen. 

Nå, det räcker egentligen med att konstatera att den yngre kvinnans känslor är av den arten som Meryl Streep ger ifrån sig bara genom att via Kräftans tecken förkroppsliga det "urkvinnliga idealet". Penelopes känslor (Månen) triggas av Meryl Streeps blotta i-världen-varo.

(Minns inlägget om hur den vackre och feminine Johnny Depp var begåvad med samma tecken som sin kroppsindikator och hur lyckostjärnan Jupiter favoriserade hans version av Kräftan medan Saturnus arbetade för att ge den karaktäristiska "former".)

Penelope känner inte Meryl Streep säger hon, hon har bara sett stjärnan ute i officiella sammanhang. Det verkar stämma eftersom Meryls tionde publika karriärhus, där hon signifikativt nog visar upp en officiell kvinnlighet (Månen) i "unika" Väduren, är det hus och den uppvisade kvinnlighet Penelopes rusiga Sol går igång! 

Den attackerande bagge hon är född som, en Sol-Vädur, ser alltså Streeps officiellt manifesterade kvinna, en Mån-Vädur, och sänker genast hornen för att attackera - med kyssar förstås eftersom hennes eget sinnelag är av Mån-Kräftans mjuka typ! Penelopes Sol i Eld och Måne i Vatten är ju ett klassiskt exempel på den överemotionalitet som bloggen etiketterar som "sensationalism" - man lever och går igång på sina egna sinnesintryck.

Men spanjorskan hejdar sig i katolsk skuldmedveten självförebråelse! Och begripligen: För Penelope har sin gränsdragande och moraliska Saturnus i början av Tvillingarna. Och i mötet med Meryls Streeps andevarelse Solen på nästan exakt samma ställe i Tvillingarna, är det något insiktsfullt och förnuftigt som slår till och hämmar den unga passionerade spanjorskan! Se men inte röra denna solära hjältinna! Saturnus och Solen kombineras inte bra och det är Saturnus som representerar orörligheten eller hämningen.

Vi talar nu om skeenden som ur Meryl Streeps perspektiv pågår i hennes eget tolfte hus: hemliga fiender, saker man har bakom ryggen och inte är medveten om, men också hemliga kärleksnästen och erotiska utsvävningar. 

Och det är här vi inser att Cruz kanske har en liten lesbisk crush på Streep: för i den sektor som är Streeps "blindfläck", det hon inte alls är medveten om, kopplar Penelope Cruz ännu en gång - som i impulsen att erövra närhelst hon såg Meryl visa upp sig som kvinna i det offentliga - ett "manhaftigt" grepp på Meryl, nu genom den aggressiva erövraren Mars som i Meryl hittar en Venus helt i sitt tycke! 

Men Mars i Tvillingarna, ett Lufttecken, kan lika gärna vara ett luftslott för den snackar mer än den agerar. Således pladdrar hönshjärnan Cruz på inför hela världen om att hon har dessa uppblossande inre fantasier i samband med Streep.

Smart var Penelopes uttalande knappast, men det gav ett perfekt studiematerial för en astrologisk partnerjämförelse. Hade inte Saturnus kommit in i bilden hade det kunna vara basen för en fenomenal kärleksaffär, om man är tycker det är okej med könsförvirrade människor som inte vet i vilken kropp de hamnat, vill säga. Sol möter Måne, Mars möter Venus - och det är i båda fallen Penelope som är den aktiva och pådrivande parten.

Att försvara sin herre till varje pris

Bloggen tar då och då ett stickprov på horoskop som inte tillhör någon celebritet men bara råkar figurera i något aktuellt eller infekterat sammanhang.

Av den senare typen är Telia Soneras vägran att bistå vid bekämpandet av den svenska tjuvmentaliteten (illegala nerladdningar av upphovsskyddat material), med det äcklande argumentet att de bevakar sina kunders personliga integritet. (SvD, DN har en kortare artikel.)

Det egentliga skälet känner alla till: den kund som upplever att han inte säkert kan sprida tjuvkopierad film via Telia Sonera lämnar operatören som därmed förlorar intäkter. Bara ännu ett exempel som visar vilka svin människor i det kapitalistiskt individförhärligande systemet blir. Var och en sig själv närmast.

Hannah Arendt studerade samma stil när nazisterna efter krigsslutet sökte skylla ifrån sig sedan det stod helt klart att det var de själva som varit undermänniskorna - tvärtom vad den ariska myten förklarat. "De hade bara gjort sin plikt mot närmast överordnade." Den kända kvinnliga filosofen betecknade detta slippriga undanglidande som "den banala ondskan". Jag skulle vilja vända på orden och tala om den ondska som ligger i en banal människas sätt att sköta sina ärenden och bygga sig sin världsbild.

Telia Soneras informationsansvarige påminner om en Adolf Eichmann, en av dem som "bara gör sin plikt" och är därmed helt ointressant som person. Det är typen av horoskop som intresserar oss här. Det bör representera alla de ryggradslösa människor som spelar med i den rådande ordningen för att de är sig själva närmast och inte vill förlora jobbet, inkomsten och den status de lyckats förvärva i livet.

Informatören (på engelska lustigt nog också "angivare", dvs en som sviker) har ett perfekt horoskop för att göra jobbet som "nyttig idiot" och försvara ett omoraliskt system som sätter sina egna inkomster över solidariteten med alla parter i den delikata väv som marknadsekonomin utgör.

Husbonden Saturnus kontrollerar både hjärta och själ här.

Horoskopet uppvisar stor synergi med Tele2-direktören (nytt fönster) som heller inte ville förlora pengar genom att spara IP-adresser med vilka tjuvar kunde identifieras. Underligt nog hade det företaget sparat loggfilerna med IP-nummer innan den nya lagstiftningen trädde i kraft, så argumentet var en ren lögn i trots mot kriminalitetens beivrare.

Inte otippat hade vi i det horoskopet Satans Syndrom - en materialism på bekostnad av andra värderingar. Synergin ligger i att Skorpionen är Vatten och att det är detta element som representerar den "banala ondskan" på ovanstående himmel.

Har inte bloggen hamnat i en ren självmotsägelse nu? Jupiter och Venus är ju "goda" planeter - hur kan de vara inblandade i oetiskt agerande? Jo, kanske för att Mars i Jungfrun älskar att lägga energi på konkreta detaljer (Jord) och precisa formuleringar, och därmed undviker att se den stora bilden. Kanske för att Solen och Pengarnas Venus i Kräftan är alltför hårt bunden till den småskaliga protektionism som värnar bara de egna på "insidan", dvs företagets kunder.

Detta är bara biologisk instinkt, det når inte upp till den moraliska ryggraden. Här är t.o.m. frågan om Saturnus (konventionell) moral aktiv, men myckenheten av Vatten ger en som faller till föga för primitiv instinkt och den egna husbondens direkta order.

*****

Som bekant var Eichmann alls inte naivt ovetande utan deltog aktivt i Förintelsen ("utrotningen av den upphovsrättsskyddande nöjesbranschen" - nazismen hatade också nästan all kultur utom de fläckvisa områden den själv sanktionerat). Därför ska vi heller inte räkna med någon exakt match mellan den nyttiga idioten och den onde nazisten Eichmann, vars horoskop (tyvärr med västerländska aspekter) jag här återger från ett tidigare inlägg (som lustigt nog handlade om Piraterna).

Men om vi lämnar därhän nazistens riktigt obehagliga Mars i egocentriska Väduren stigande i öster, så ser vi hans tendens att skylla ifrån sig och söka mörka sin eget ansvar i Sol-Fiskarna i 12e huset för omedvetenhet. "Jag var också ett offer." När såg vi nu senast en celeber tolftehus-Sol?

Jo, vid mörkläggaren David Lettermans födelse. Skillnaden var att han genast erkände sitt sexprassel medan Eichmann framhärdade med sin lögnaktiga front. (Ascendent: Persona, en mask man sätter för sitt verkliga ansikte.) 

De små skillnaderna mellan horoskopen (de har t.o.m. samma Måne/sinnelag) tyder på att det är Eichmanns stigande Mars i Väduren som omvittnar barnarketypens klassiska moraliska defekt: "Det var inte jag som gjorde det, det var han där!" 

Lettermans Mars i fogliga Fiskarna har inte Vädurens egocentriska vilja att få igenom sitt perspektiv, och insåg direkt att det var läge att bekänna färg och medge att det han gjort var till hans förfång! Se hur exakt detta återspeglas av hans vädursascendents härskare Mars i 12e huset för saker man gör till skada för sig själv! Fiskarna är också ett kunskapstörstande tecken (Sattva guna) medan Eichmanns "persona" var i branschen för att få kickar (Väduren = Rajas guna).

Lärdomen från dessa rundvandringar mellan olika astrologiska mönster är den, att Fiskarnas tecken, så aktiv hos Telia Soneras nyttiga idiot, ja, Vattenelementet överhuvud, är ett undflyende och protektionistiskt element. Vattnet har som "modersprincip" en instinktiv godhet som kan ledas tillbaka till naturens eget sätt att söka bevara arterna (när de nu framskapats), men Vatten saknar naturlig koppling till moral. Modern försvarar sin avkomma först och främst, sådan är naturens programmering. Naturen är korttänkt och verkar på en "need to know basis". Vatten är psykopatologiskt av naturen, och "lever ut" sina förnimmelser (ibland korrekta intuitioner och ibland rakt uppåt väggarna). 

Därför tycks Kräftan och Fiskarna vara eminent folk att ställa som avlönade dörrvakter om du själv tjänar snuskigt mycket pengar på dina kunders kriminella aktiviteter. Din dörrvakt kommer inte att invända sig över det som pågår på Husets insida (Kräftan) - han är dig obrottsligt lojal.

*****

Det faktum att den manliga informatörens horoskop är så uppenbart dominerat av Jupiter (invid psykets Måne) och Venus (invid Solen) omvittnar naturligtvis en talang vi kan kalla "smidighet". Komikern Hans Alfredsson vände det kinesiska talesättet "vattnet är sin natur troget" och sade "falsk som vatten" i en av sina mörkare långfilmer. 

Det ligger i det naturliga vattnets egen natur att sakna egen hållning, framför allt söker det Jord så att det kan bidra till naturlig blomstring och tillväxt. Här är vi långt från policysättarnas värld. Vi talar om vad som i vissa lägen lätt lånar sig till Hannah Arendts banala ondska. 

(Se hur både Eichmanns Sol och Måne disponeras av Jupiter, i det mest ordertagande av alla tecken: Oxen. Någonstans stämmer det därför att också han var en "nyttig idiot" som fördjupade sig i logistiken, hur att så smidigt som möjligt skeppa tåglaster av "undermänniskor" till gaskamrarna.)

Jämför Telia Sonera-informatörens horoskop med Sharikas (just föregående inlägg) och se skillnaden. Mot en slickad Sol/Venus i Kräftan äger den colombianska sångerskan en motsatt Sol/Mars i Stenbocken. Hon har inte lagt sig som inför någon arbetsgivare utan har själv klivit till toppen för att därifrån göra en skillnad. Det vore naturligtvis helt orealistisk att kräva något liknande av Solen/Venus i Kräftan! Det är två distinkt olika ödesvägar.

Att de goda planeterna Venus och Jupiter kan kapas av dominant ondska annorstädes i horoskopet, har vi sett flera gånger och paradexemplet är alltjämt massmördaren Ted Bundys Venus + Jupiter i Luft som gjorde honom till en ytterst övertygande kommunikatör. 

Omvänt duggar komplexa horoskop tätt bland de nobla och strävande människorna. Under bloggens historia har jag fått revidera en del tidiga enkla riktlinjer vartefter allt fler tolkningsparametrar vävts in. Jag hoppas det har framgått för de som kommit åter och läst regelbundet.

Vattenelementet är en ytterligt komplex sak i sig och kräver en noggrann analys. Ibland misstar man sig ändå och ofta finns både goda och onda sidor i exakt samma fenomen. Ingen kan väl missta sig på triveslfaktorn i informatörens horoskop om man väljer att inte se den större bilden som rör profitlystnaden i en omoralisk bransch, i ett ekonomiskt system som världen ännu inte verkar berett att släppa. Kanske om moder jord skakar på sig lite och decimerar mänskligheten till en bråkdel, à la filmen "2012"...

Shakira: predestination & framgång

Obs. Lång inlägg, drygt 6 A4-sidor

Kategorin ung tonårspop är kanske inte mitt bord längre, men SvD-intervjun med colombianska undret Shakira ger några fakta som väl låter sig matchas med hennes horoskop.

Horoskopkartans uppsjö av tveksamt röd/grön-färgade zoner visar min tvekan inför ett antal kombinationer av planeter, och det saknas sannerligen inte kritiska bud från de två "naturligt onda" Mars och Saturnus.

Med tankarna fortfarande vid de två dödsdömda norrmännen är skillnaden inte himmelsvid mellan Shakiras himmel och dessa två. Saturnus och Mars, när de dominerar för mycket, brutaliserar ett horoskop och kan ge ett strävt och tufft livsöde. Men här finns födelsetiden och återigen står det klart hur lite man kan veta förrän man har ascendenttecknet i öster - den "kanal" eller det perspektiv som indikerar den just inkarnerade människaoandens mer exakta förhållande till det som bjuds på himmelen dagen i fråga.

Shakira föds när kärlekens (och pengarnas) Venus stiger över födelseortens östra horisont, och den stiger i tecknet för sin egen upphöjelse eller exaltation - Fiskarna. Vilket omen om en viktig människas födelse inom antingen ekonomi (Venus som pengar) eller varför inte filantropi, givet Fiskarnas egobefriade förmåga att känna med allt och alla, eller Venus som ett omen för någon som kommit till jorden för att uttrycka något konstnärlig. Eller (återigen), någon som "bara" anländer för att vara ett skönhetsideal för andra.

Det sistnämnda går genast bort när man börjar överblicka alla annat som pågår! Inte minst är det här en födelse till Stenbockens tecken, geten som stretar uppför världsberget tills den är nummer ett. Dessutom är det fullmåne när Shakira föds, så den här geten är dessutom långt ifrån så torr och ytlig i sina perspektiv som detta Jordtecken kan bli - mittemot Solen har vi Månen i härskarläge i det ultrafeminina Kräftans tecken, en klar indikation om djup empati och sinnesrörelse.

Tittar vi en gång till på soltecknet visar sig Solen stå kombinerad med en annan eldplanet, Mars, som därtill är "upphöjd", dvs aggressionsbegränsad i Stenbockens tecken. Och Solen och Mars är planetära vänner (delad eldnatur), och ger en både driftig (Rajas guna) och målinriktad natur. I SvD-intervjun säger Shakira att hon visste sedan hon var tio att hon skulle erövra världen!

Svagheten i den här fullmånen är att den aktiva streber-Solens disponent själv ligger på samhällets botten, i Kräftans tecken och tillsammans med Månen (hemmiljön). Saturnus är inte väl placerad i Kräftan och förorsakar säkerligen Månen emotionella problem. Så hur empatisk Mån-Kräftan än borde vara, ligger den i Saturnus strypande eller kontrollerande famntag. Styvmoderliga och frostiga känslor är vad man brukar kunna få av denna kombination, en extremt kapabel men föga känslig typ av moderlighet.

Notera också hur Shakira efter sin stora framgång bygger barnhem i sitt fattiga hemland Colombia pga skuldkänslor för sin nyvunna rikedom! Hon talar i termer av plikt och ansvar. Här hörs på en gång Mån-Kräftan - modersinstinkten - fast i modifierad form via Saturnus som själv är den materiella världens byggherre: som den Stenbock (mästerarkitekten) hon är, bottnar hon i sina rötter (Kräftan) men gör det som en saturnisk designer, en formell fader-moder (Stenbocken-Kräftan) som uppför den skyddande och lärorik miljö för de mest utsatta.

Som jag sade, det här horoskopet är bland det mest komplicerade jag sett, eftersom de biologiska könsrollerna verkar helt sammanblandade. Jag har ett annat latinskt, kvinnligt fall där vederbörande, också född under samma fullmåne, sände pengar hem till sin egen familj från sitt karriärjobb i väst på grund av samma dåliga samvete och känsla av att ha ansvar för sina rötter "därhemma". Om Shakiras far vet jag inget, men jag misstänker att han inte har någon funktion i kvinnans liv.

I det anonyma fallet dog fadern en tidig död och lämnade ett hål kvar i dotterns själ som hon - en Sol-Stenbock - inte hade några problem att fylla. Hon gick in i sin solära roll av "byggare, karriärist, ansvarstagare" och lever ut denna arketypiska fantasi om den patriarkala fadersgestalten som tryggar de hjälplösa (Kräftan) hemmavid.

Stora delar av det Shakiras vän, Nobelpristagaren Marquez, sade om henne,

”Intelligent och osäker, uppriktig och glupsk, flyktig och intensiv. Genialisk, djup, känslig, full av energi”

 ...stämmer också in på det anonyma fallet! Men här saknas det trycket från Saturnus mot Månen. Mycket riktigt finns inga stängda portar där, utan en flödande känslighet. Egentligen kan författarens ord sammanfattas med Rajas guna, lidelsens och den världsliga glupskhetens kvalitet!

Denna anonyma kvinna har också anförtrott att hon inte upplever sig som kvinna, utan lika mycket som man. Och jag tror denna oklarhet ligger i själva fullmånen - Sol och Måne i detta anspände läge sätter saker och ting på dess spets, och vad som då kan hända är att hela situationen börjar oscillera, pendla eller svänga mellan ytterlägena. (Jfr Shakiras enorma vibrato i rösten!)

Fullmånen är ögonblicket då varulven i oss bryter fram - den råa djuriska instinkten - och det är bara så passande att hennes nya hitlåt heter She-Wolf! För fullmånen mellan ett Jord - och ett Vattentecken är just en indikation om den lägre djursjälens verksamhet, de biologiska medvetandetillstånd vi delar med djuren.

Mycket kunde sägas om alla de energier som ockuperar det andra huset för pengar, det elfte huset för inkomster från karriären (10e huset) och hur Saturnus vilja till kontroll (från femte kreativitetshuset) är riktad mot kontroll över finanser (2a huset).

Allt detta påminner om en annan människa som uppenbarligen levt oerhört mycket för enbart pengar och levt över sina tillgångar, skådespelaren Nicholas Cage. Men utöver hans ensidiga materialism hittar man hos Shakira ett betydligt större sökande efter den svåråtkomliga resonansen med den egna själen (Månen), trots den spänning som uppstår mellan äkta jag och artificiellt eller officiellt jag (Solen i Stenbocken är extra benägen att börja bygga en fullständigt konstlad yta mot och i världen), och naturligtvis den fenomenala stigande Venus i Vatten som verkligen inte kan leva utan äkta känslor!

Givet alla dessa mixade budskap, som både drar mot materialism och oäkthet och mot fördjupad känslosamhet, förvånar det inte alls att i intervjun läsa om Shakiras åtta år (!) i psykoterapi, och att hon betraktar terapi som ett livstidsprojekt. Ja, om kontakten med själen (Månen, här i Kräftan) sinkas av Saturnus, "den långsamma åldermannen", kan man inte räkna med mindre än bra många år för att nå in till själen. Kanske ett arbete som fortgår intill att samma Saturnus i rollen som Liemannen drar ett streck och terminerar det här jordelivet!

I linje med många andra inlägg som t.ex. 

Ronnie Dio - sångrösten

Ann Heberlein - egenmäktighetens skugga
Norah Jones - faderlös men med själ
Robert Jaffe - stinkande rik
Fergie - animalitetens zon

...skulle jag gärna ha döpt det här till "Shakira - välgöraren". Men SvD:s krönikör tycks ha hoppat på min trend med korta, homeriskt inspirerade attributeringar!

:-)

Andra andningen.

Man kunde skriva i timmar om horoskopet! Jag måste också påpeka hur ovanligt oskadliggjort "egenmäktighetssyndromet" är på denna himmel (så oskadliggjort att jag väljer att inte etikettera inlägget med den termen). Att både Stenbocken och Väduren går igång skapar alltid maktkamper som inbegriper en själv.

Etikforskaren Ann Heberleins skrivande om manligt/kvinnligt och maktstrukturer korrelerade inte oväntat med ett himlastormande krig mellan alla de fyra lidelsefulla Rajas-tecknen varav Stenbocken och Väduren är två. Jämför för övrigt med Shakiras himmel där det också är full rulle i alla de lidelsefulla.

Besinna därefter hur hårt Saturnus söker låsa fast och frysa Shakiras lidelse - se videon She-Wolf och hennes efterhandsrationalisering av videons kvinna i bur att det är män som låser kvinnor. Enligt horoskopet finns låsningen bara i hennes eget Psyke/Månen! Vi föds till jorden med vissa motiv inpräglade i våra själar, och eftersom vi alla är barn av Världssjälen - himlavalvet - universum - avslöjar födelsetiden (ascendenttecknet) hur vi som personer relaterar till den handfull motiv vi är här för att jobba vidare med i detta liv.

Därför är Shakiras födelsetid ovärderlig. I Heberleins fall gick det t.ex. inte att placera "egenmäktigheten" i några hus/i de livsområden in i vilka hon tenderade att projicera "problemet" med jaget och makten (eller maktlösheten). Hos Shakira ser vi direkt vad hon sysslar med, tack vara födelsetiden:

Vad gäller den distinkt egocentrerade Väduren är det uppenbarligen denna vilja till framgång för egen del ("sedan hon var tio år") som också bidrar till den ågren och det freudianska överjag (Stenbocken) som leder till hjälpinsatser! En noblare typ än genomsnitts egocentrikern med andra ord!

Titta noga på typen av egenmäktighet: SvD:s videoklipp förklarar hon faktiskt att det här bara handlar om att kvinnan vill frigöra sig och få EGEN MAKT, dvs inte den fula egenmäktigheten! Och detta motsvaras av att Solen umgås med en "upphöjd" Mars, dvs en förfinad krigare. Visserligen är hela genderdravlet bara en rationalisering som döljer hennes medfödda intrapsykiska (karmiska) motiv (var Shakira en förtryckande man i ett tidigare liv?) - men på i det yttre livet ger den här viljan till EGEN MAKT - för att kunna göra mera gott - fantastiska resultat.

Denna "förbättrade" krigare slåss utifrån Stenbockens principer om en korrekt hierarki - där alltid stengeten på världsbergets topp likt feodalherren känner ett faderligt ansvar för de lottlösa på samhällsbotten/Kräftan. Se exakt samma tema och resonemang i inlägget om Cecilia Gyllenhammars åsikter om en åsikternas hackordning).

Mars är ju disponent för vad som annars skulle kunna ha varit en oförblommerat själviskt förhållningssätt till den egna ekonomiska framgången (lyckoplaneten Jupiter i 2a huset för pengar och i jagiska Väduren). Men denna Jupiter i pengahuset disponeras nu av Mars som i sin tur knyter samman med Shakiras karriäristiska Sol i 11e huset för inkomster via karriär. Herregud, hur man än vänder på saken verkar horoskopet beskriva en riktig pengamaskin! Se också hur "ekonomisk lycka" - Jupiter i 2a "välsignar" Shakiras tionde karriärhus!

Jämför gärna med lyxhustrun Anna Anka som har samma upphöjda Mars i stilistikens tecken Stenbocken. Men hon har ett mer utpräglad "bara jag"-problematik eftersom Saturnus där ockuperar Väduren (debilt läge!), fixeringens planet i egotecknet Väduren är inte en höjdare! Allt som är gott och rättrådigt hos Shakira blir hos Anna: "Lyxliv, men bara för mig"! (Jag utgår från att paret Anka pliktskyldigast skänker lite till välgörenhet, men det är inte det jag talar om här, utan kontrasten där Shakira tycks gräma sig över att hennes ego är det som drar in så mycket pengar.)

På temat predestination ska man dock inte missa att Saturnus grepp mot Jupiter - att kontrollera förmögenhet - är en sekvens som påbörjas i det femte huset för individuellt skapande. Shakiras framgångar baserars alltså på hennes klippfasta beslut att bli en Någon inom det teatrala eller sceniska femtehusområdet.

Hon är en "the self-made man" (Saturnus underklassens planet, är den som är motiverad att klättra uppåt för världs- och statusberget), men på djupet är också denna Saturnus, "den egna ansträngningens" planet predestinerad att direkt knyta an med framgångar i 2a ekonomihuset.

Astrologin tar oss genast in i mänsklighetens djupaste frågor: föds vi in i en föreställning där manuskriptet redan är skrivet!!?? Att Shakira bara tror att hon har jobbat hårt för sin framgång och när hon väl når den får ångest över att hon ensam av alla fattiga colombianer tjänar pengar och därför börjar tjäna sitt land?

Var hela denna "handlingssekvens" i själva verket förutbestämd innan tiden började att "spelas upp" på beställning var gång planeterna stod som de stod i Shakiras fall? Dessa problemställningar brottades antikens stora filosofer med och att vår tids ledande tänkare aldrig nämner dessa ämnen, beror på att västerlandet befinner sig i mörker för näravarande, i en oförmåga att tänka utanför sin egen låda.

Lådan består av en materialistisk grundsyn där miljarder drälls iväg på hjärnforskning - västerlandets statusforskning. Detta får som konsekvens att den genomsnittliga människan alltmer kopplar samman fenomenet medvetande (andesjäl) med fysisk hjärna och blir en stukad krympling till människa. Inte ens astrologin i väst har annat än i små dolda specialgrenar självinsikten att den tillhör "de tunga filosofernas värld" och att horoskopet verkligen talar om våra själar! Astrologi är djup!

*****

Till sist, en teknisk observation kring astrologins hussystem. Missa inte att det antika "helhussystemet" gör Venus, stigande i osjälviska Fiskarna i öster, till Shakira-horoskopets totalhärskare! (Eventuellt delad totalhärskare med Fiskascendentens egen härskare Jupiter.)

Se här hur mycket man vinner på att återvända till det antika sättet att dela hus. Astrologer i väst skulle ha sagt att Shakiras Venus låg en bit ovanför östra horisonten och därmed i 12e huset, ett hus där världsliga framgångar försakas eller offras eller helt enkelt uteblir. Men i den äldre och mer lösliga (inte fullt så exakta) husmodellen är det ingen tvekan om att denna upphöjda och ädla gudinna alls inte är något som artisten har "bakom ryggen" eller är omedveten om, utan en kvalitet hon ytterst medvetet arbetar med jämt och ständigt.

Venus och 1a huset tecknar en person som står skönhetsfrågor ytterligt nära, och inte ens en "politisk" eller makthungrande Stenbocken förändrar tydligen Afrodites vilja att vara behagfull. (Jag har fortfarande bara ett enda undantag här, Göran Perssons övergödda Venus stigande i öster! Men däri ses också Venus, fast som problem: dess vilja till sötsaker och livets goda!)

Horoskopet för dödsdomen i Kongo

Tillägg 100422: Rättegången som gav de två norrmännen en dödsdom ska göras om meddelar bl.a. DN.

Sedan jag i september noterade hur hopplös den nu dödsdömde (DN, SvD) Joshua French födelsedag såg ut astrologiskt, har även dagen för hans kumpan Tjostolv Moland hittat vägen ut på nätet. Dagens dödsdom var väl inte så oväntad eftersom tidigare uppgifter berättat hur den senare redan i oktober fick ett mentalt sammanbrott och erkände att de mördade sin chaufför.

Men för fullständighets skull ska här kort också Molands sideriska horoskop redovisas. Ingen födelsetid och därför ingen kunskap om persona/rollmask eller hur planeterna lagt sig i de tolv husen (livsområdena). Dessutom byter Månen (psyket) tecken cirka halvåtta på morgonen vilket lämnar oss helt i sticket. Är detta den notoriska Månen i Skorpionen (psykets debila läge) - den som så ofta har tittat fram hos svårt härjade individer? Eller föddes han med Månen i den reslystna och utåtriktade Skytten?

Mitt förslag på den viktiga frågan om typen av sinnelag är: det spelar ingen större roll för just detta horoskop. En riktigt tidig morgonfödelse är tacksam eftersom det ger ett svårartat fall av "det sociala utstötningssyndromet", dvs den samtidiga aktiveringen av dödens eller mordets Skorpion och folkmängdens Vattuman på himlen.

Den svenske upptäcksresanden och sedermera nazisten Sven Hedin hade t.ex. ett prunkande mobbing- och rasistsymptom på sin födelsehimmel av just detta slag. Varför en ev. födelse med ett skorpionsinne skulle vara skadligt i just Molands fall beror på detta: sinnelagets disponent Mars är en av de planeter som aktiverar mobbningssyndromet från sin position i Vattumannen!

Men ponera en födelse senare på dygnet, när Månen lämnat "dödsskuggans dal" och gjort entré i den optimistiska och utåtriktade Skytten - en upptäcksresande och oförvägen typ. Detta räddar alls inte kvaliteten på Månen/sinnet! För när vi nu uppsöker den nya disponenten till Månen så är den Jupiter i ett väldigt klämt läge, där den står kombinerad med den skoningslösa och hårdhänta Saturnus - en av astrologins "naturligt onda". Saturnus är också känd som dödens planet i indisk tradition.

Men detta hade inte varit tillräckliga besked - astrologin kräver minst en indikation ytterligare på psykopatologi. Denna indikation finns och ges av den onda krigaren Mars som kastar sitt "dödsöga" mot Saturnus vilket korrumperar den redan från början kallsinniga gränsdragaren!

Så med eller utan socialt utstötningssyndrom uppvisar hela det här dygnet ett fördunklat psyke (Månen)! Hemligheten till själens själ inom oss ligger i att följa kedjan åtminstone ett steg bortom den uppenbara planetplaceringen.

Till detta kan förstås också noteras att Solen i Vattumannen "minglar" med ett horbockssyndrom, dvs ett obalanserat högt libido (Mars förgrovar Venus via kombination). Denna uppvarvade krigshetsarstil påverkar alltså Molands intelligens (Solen) och eftersom Saturnus är Vattuman-Solens disponent uppstår en rundgång: Mars attackerar Saturnus och Saturnus underminerar därigenom sitt hemmatecken där Mars befinner sig. Och så ett varv till, och ett till, tills individens hela världsuppfattning är fullständigt uppfuckad och sinnessjuk!

Både Sol och Måne är alltså rejält utslagna den här dagen, och Molands horoskop håller väl så låg kvalitet som hans kollegas, Joshua French.

*****

Än en gång går mina tankar till de två brottmålsjuristerna jag tidigare kommenterat, vars horoskop på den lunära (psykiska) sidan var belägrade av "ondska". Rolf Hillegrens sinnelag i Lejonet mottog attacker från Mars förutom att ha hamnat i dåligt sällskap med giriga, på gränsen till obalanserade Rahu (drakhuvudet). Men hans intellekt (Merkurius) hade starkt stöd av lagens och samvetets planet Jupiter, och hans Saturnus hade inget ofog för sig!

Madeleine Leijonhufvud hade en lika stark lagplanet: Jupiter kombinerad med Solen (förträfflig!), men å andra sidan ett sinnelag betydligt djupare i "skiten": Månen attackerad av både Mars och Saturnus (och i kombination med den avhuggna/avmätta draksvansen Ketu).

Vissa begår brott, andra står upp i halsen i andras överträdelser. Horoskopen kan se till förvillelse lika ut om man inte lusläser dem. Och ibland går det ändå inte att säga om det hör hemma bland änglarna eller demonerna...

*****

Horoskopet för norrmännens dödsdom i Kongo, ställt för 16.20 då domen meddelades dem, kan inte vara många minuter efter att den faktiskt klubbades. Klassisk astrologi är i vilket fall inte beroende av den perversa västerländska jakten på decimaler, den arbetar med motiv på en högre nivå än det lägre intellektet (Merkurius). Det räcker med att konstatera att Jupiter (Lagen) är i arbete) men att också Mars (illdådet) är det. Notera också nionde huset för juridiska beslut.

Eftersom de vediska aspekterna också kontaktar husen (vare sig de är ockuperade eller ej), kan det ligga en signifikans i att Mars i Kräftan (våldsdåd inom den fredade zonen) fortplantas framåt genom zodiaken, och träffar först Vågen vid Mars unika 90-gradersvinkel och sedan Vågen via dess unika 210-gradersvinkel.

Eftersom vi har tiden, har vi husen: det som hände de här minuterna på den här platsen i världen har att göra med entydiga ting - våld mot en av de egna (Mars i Kräftan i 4e huset för den skyddade egna zonen, hemmet), en våldshandling som rubbat balansen (Vågen) mellan en människa och hennes partner(s) och som påverkar 11e huset, som bl.a. har med vänskapsförbindelser, hela folkslag och ideologier att göra.

Det elfte står i indisk astrologi också för inkomster via arbete (10e), men det förefaller inte så aktuellt här. Det är en irrationell (Vatten) våldshandling (Mars) som destabiliserar Luftelementet, som bryter mot sans och förstånd.

Samtidigt passerar Solen genom Skorpionen i 8e dödshuset och detta omen aktiveras av Liemannen (Saturnus) som drar sin gräns för livslängden. Dödsdomen är i backspegeln solklar på denna himmel. Saturnus slår också klorna i Månen via sitt långa 3/4-delsvarv och indikerar en stabiliserande åtgärd som rör Månen/psyket eller hemmet. Är det änkan till den mördade chauffören som (i någon mån) gottgörs här, genom Gränsdragaren som fastställer exakta straffsatser (baserat på den förebildliga Lagen/Jupiter)?

Notera hur den "juridiska" axeln mellan högre samvete (Jupiter) och lägre intellekt (9e och 3e) är tydligt i horoskopet. Merkurius, de lagstiftande och dömande gudarnas skrivare, befinner sig i 9e, varifrån Lagen verkar, men den är i detta horoskop samtidigt härskare över Månen, som representerar mottagaren.

Solen i Skorpionen är det här ögonblickens ändamålsorssak för att tala Aristoteles språk. Dödsmotivet "ligger i luften", och är vad hela tidpunkten ytterst syftar till. Märk då att denna Sol i Skorpionen i fängslade 8e huset drivs av just den onda disponent vi började titta på: Mars som har förgripit sig mot en av de egna i den fredade hemmiljön.

Jag vill med denna rundvandring i horoskopet inte påstå att jag "löst" horoskopet. Några påpekanden, som det om vad Mars attack mot Vattumannen betyder, har jag inget svar på med mindre än jag går in i meditation över horoskopet - och det är saken inte värd.

Emellertid kanske det har sin poäng att Mars attack faktiskt drabbar Molands födelsetecken (hans tid i livet), på samma sätt som French nu får se sin vidriga problemhärd i Jungfruns tecken (psyket, Mars, Saturnus) explodera redan vid hans första "Saturnusretur". Saturnus nådde Jungfrun i september i år och markerar alltså hans första bokslut i livet (ingen lever längre än att möta Saturnus/skördaren och såningsmannen fler än tre gånger), och givet födelseomständigheterna, kom nu hela helvetet tillbaka direkt. Instant karma.

Men som sagt, det här blogginlägget söker inte definitivt lösa dessa kosmiska gåtor som horoskopen utgör, utan bara söka antyda något om astrologins fingervisningar.


Tillägg.

I en ödets märkliga nyck hade jag timmarna innan dödsdomen rubricerat dagens första blogginlägg "Att vilja profitera på krig" - ett inlägg om norska krigskorrespondenten Seiestad. En extraordinär "jungiansk" synkronicitet.

Vågen och hjärtsvikt (del 2)

Med bara två år efter den chockartade upptäckten av att fungerande astrologi görs med den sideriska zodiaken, är det alltjämt som om allt har börjat om från noll igen, trots 25 år med den gamla västerländska astrologin. Fastän mycket egentligen är sig likt behöver allt ifrågasättas och testas från grunden igen.

När jag nu noterade i Aftonbladet att en duktig svensk hockeymålvakt i Toronto hastigt förts till sjukhus för hjärtproblem (han gjorde något operativt ingrepp tidigare under året), gick genast mina tankar till en kort period av upplevda hjärtbesvär jag hade i oktober, just innan och en kort tid efter min födelsedag (Vågen).

Jag upptäckte då hur den indiska astrologin tydligt markerade en ökad påfrestning på hjärtat (Solen) genom att födelsedagen råkade sammanträffa med en nymåne bara några grader från födelsesolens placering. Då min födelse ägde rum då Solen och Mars gått samman på himlen - Mars skapar aggression och stresstillstånd - var det extra märkligt att finna densamma oroshärd placera sig i Kräftans tecken och skjuta iväg sitt irriterande "onda öga" mot tecknet 90 grader längre fram i zodiaken, det vill säga Vågen

På himlen runt min födelsedag låg som "transit" således en ond kombination av Solen och Mars och utlöste min medfödda Sol-Mars-kombination. Vi har död i plötslig hjärtattack i släkten (mors sida) och Solen är dock debil i hjärtat!

Med dessa iakttagelser i bakhuvudet sökte jag upp hockeymålvaktens födelsedata på nätet bara för att se om han skulle visa sig vara en yngre variant på mitt horoskop...bara en föraning. Och visst! En Våg född bara två dagar efter mig och därmed också mottagare till det onda öga attackplaneten Mars alltjämt i sänder från Kräftan. (Mars har verkligen varit maklig under senare delen av hösten.)

Men Jonas Gustavsson föddes inte med Solen och Mars i kombination i Vågen, så kan det verkligen vara Mars som nu stört också honom? (En smärre operation gjordes redan i september och då befann sig Mars ännu bara i Tvillingarna vilket inte ger någon "indisk" aspekt till Vågen.)

Men - vi har just haft en fullmåne. Månen i Oxen återkastande solljuset från det tecken som negerar livet, Skorpionen. Och se hur denna fullmåne troligen faller ganska så exakt på den planet som disponerar eller förfogar över Gustavssons debila Sol i Vågen, tecknets härskare Venus som själv ligger i Skorpionen!

Dessutom involveras idrottsmannens medfödda placering för norra och södra månnoderna, vilket kunde symbolisera en extra förmörkad fullmåne. Hade dessa noder tillhört himlen dessa dagar hade kanhända en månförmörkelse varit synlig någonstans på jordklotet, men nu går den "externa" fullmånen samman med idrottsmannens "interna - intrapsykiska - stjärnhimmel".

Jag har nu varken uppgifter om detta är ett giltigt omen eller några tidigare iakttagelser om "virtuella" sol- eller månförmörkelser enligt ovanstående observation. På samma vis kan jag inte uttala mig om betydelsen av hans transiterande Venus konjunkt med hans medfödda södra månnod (draksvansen).

Hans medfödda (natala) Mars i Skytten kastar ett dödsöga (210°) mot den Mars i Kräftan som f.n. rör sig på himmelen. (Det är en klassisk västerländsk tes att den transiterande planeten bara aktiverar sig själv i natalt läge, här Mars Transiterande till Mars Natal - räkna alltså inte med något särskilt när Mars passerar över eller aspekterar den medfödda Venus.)

Inte heller här vet jag huruvida indisk astrologi tillåter den medfödda planeten att på detta sätt involvera sig i det aktuella skeendet på himlen (transiterna). I västerländsk astrologi accepteras denna ordningsföljd som en giltig kategori transiter, men det är i allmänhet inte smart att röra samman flera system i ett enda kaos. Men måste veta vilka spelregler man arbetar med, och det gör jag inte fullt ut ännu i fråga om det vediska aspektsystemet. Bloggen är, som jag sagt vid något tillfälle, en pågående experimentverkstad där vissa teser alltjämt testas. 

Som ett minimum har vi i vilket fall en transiterande fullmåne som direkt träffar idrottsmannens Venus, disponent av Solen, hjärtat. Och Venus är inte topplacerad i Skorpionen medan Solen själv är debil. Det är inte utan att jag tycker vi har ser ett ännu värre omen för Vågar än det jag kände av i hjärtat i oktober där jag faktiskt tror att hjärtat faktiskt gjorde ett uppehåll vid två tillfällen, så långt att jag blev kallsvettig och glasklart medveten om min yttre "aurakropp"!

I det här ögonblicket av av upplevelsen att vara på gränsen blev jag tydligt större än mitt kroppsliga jag - som om jag expanderade på en tiondels skund och återtog en form jag annars inte var medveten om. Men det var inte en ut-ur-kroppenupplevlese utan några ögonblick av hyperförhöjt medvetande där mitt "andehuvud" gick ända upp till taket. (Låg takhöjd i nybyggt hus visserligen.) En föga angenäm upplevelse eftersom jag var mycket missnöjd med att "det var dags redan". (Minns Brad Pitt som Döden i "Joe Black".) Jag kan dock inte utesluta att det var ett (och för mig unikt) fall, och extremt därtill, av hypokondri.

Det bisarra: Sedan Solen lämnade mitt eget tecken Vågen försvann värken som kommit och gått då och då. Vid en tidpunkt insåg jag att jag inte längre kände några obehag, och insåg då att Solen nu vandrat några grader in i Skorpionen. Som om en kris bara hade knäppts på och av igen helt i linje med det sideriska teckengränserna...

Ska jag vara den filosofiska idealismen trogen var detta inget annat än ett psykiskt förlopp under några veckor eftersom inget annat existerar än medvetande och medvetandets olika objekt. Vi är ANDAR som bara spelar "förtätad kropp"-leken, och så framgångsrikt också, att många blivit totalt identifierade med det här livet!

Jag tänker nu inte ge mig in i det våldsamt komplicerade ämne som medicinsk astrologi utgör, men att det är något pyrt för Vågar med hjärtat gick upp mig eftersom förra veckan en Våg-väninna fick ett markant hjärtfel konstaterat efter en fyra dagar lång test av hjärtfrekvensen. Hon föddes också med Solens disponent Venus i Skorpionen. (Ska jag vara riktigt obehaglig kan jag nämna att en släkting också född i Vågens tecken drabbades av cancer för ett år sedan, cancer som växte hotande nära hjärtat, men som efter enträgen cellgiftsbehandling övervanns!)

Långt tillbaka i tiden när jag störtdiggade reggae som tonåring (då Bob Marley ännu levde) förtjusades jag särskilt av rastamännens distinkta smädesord riktat till vita materialistiska konsumenter: "Weak heart feel it!" Detta var innan jag upptäckte astrologin i någon form. Är det möjligt att de djupt liggande egna arketypiska motiven i våra liv tittar fram genom vilka situationer eller till och med prylar som helst? Jag tror det. Den uppmärksamme kan t.o.m. få upp spår på sina egna tidigare liv genom att bara inspektera favoritföremål, eventuellt extra uppslukande intressen eller hobbys eller, omvänt, områden man bara inte vill befatta sig med! I de senare har man "dåligt karma" eller olyckliga erfarenheter...

Är det de planetära transiterna som ligger bakom talesätt som "alla goda ting är tre" eller "ingen olycka kommer ensam"? Är det bara så att vi har glömt att det är planeterna som tajmar skeendena så att allt vi har kvar är fåniga talesätt som röjer hur naiva och okunniga vi är? För även om det är observant att notera att olyckor verkligen tenderar att komma i klumpar, finns inte en anstymmelse till funderingar kring orsaker i en sån "sanning".

Väninnans medicinskatest utfördes alltså medan Solen (hjärtat) passerar genom dödens och den fysiska korruptionens tecken Skorpionen, vilket i hennes fall rymmer inte bara en medfödd Venus utan även Jupiter, men med Saturnus - hämmaren - i opposition från Oxen. Här är då en tydlig fingervisning i födelsehoroskopet att Solens (hjärtats) disponent Venus legat under allvarligt tryck från Saturnus alltsedan födelsen.

Det förtvivlande med astrologi är att man måste vara medveten om att planeterna bygger sina budskap men att deras innebörd kan vara helt annorlunda från fall till fall, beroende på sekundära indikationer! I ett annat soltecken skulle de här förhållandena inte alls beröra hjärtat (Solen) eftersom Solen då inte längre var debil och inte hade sin av Saturnus attackerade Venus som sin disponent.

Jämför t.ex. föregående inlägg där en debil Saturnus angriper norska krigskorrespondenten Seierstads Sol i segerlystna Stenbocken och antyder en praktisk talang att manövrera sig fram i tätposition. Horoskopet summerar perfekt "satsa på dig själv"-tänkandet medan åtminstone inte jag kommer på någon direkt implikation för hälsan av den här kombinationen förutom brännskador. (Astrologen Charles Carter noterade en dålig Saturnus tendens att vara inblandad vid brännskador, eller i hudproblem i största allmänhet.)

Att vilja profitera på krig

Åsne Seierstad är tydligen Norges tredje bäst säljande författare med sina rapporter från världens krigsskådeplatser destillerade till bokform. Mina associationer går direkt till de två norrmän som dömdes till döden för mord i Kongo men som själva bedyrade att de bara varit där för att rigga krigslekar för de rika! Vad har det blivit av Norge sen de blev rika på olja?

Tyvärr är Seierstads horoskop bitvis rätt olustigt. Det omvittnar inga särdeles rättrådiga egenskaper. Däremot går att skönja en nervös orosande som i krigskorrespondentens uppdrag hittat ett ställe där omgivningens dissonanser larmar högre och hårdare än all den intrapsykiska turbulensen. Det är väl känt att vissa mentala störningar lindras om man dissocierar sig från sig själv och låter allt fokus riktas mot en omvärld i kris.

Likt Piratpartiets Richard Falkvinge (nytt fönster) har här ett djupt ostrukturerat psyke hittat ett krig i omvärlden att kapitalisera på för egen del: samma Måne i Fiskarna kombinerad med hetsandets Mars.

Hos Falkvinge kan man dock misstänka en, om än vurpad så åtminstone mer genuin övertygelse (se aktiviteten i filosofins Jupiter) än vad som kan utläsas ur krigskorrespondentens horoskop. Båda är födda i Stenbockens tecken - ambitionen att nå makt och inflytande - men hos Seierstad är detta inte grundat på något noblare motiv än vad Solens disponent Saturnus i ego-perspektivets tecken Väduren anför: makt för egots skull.

Hela hennes krigsrapportering (om nu någon minns denna patetiska nordiska beundran inför hennes mod) baserade sig alltså på referat av ett subjekt i bombkrevadernas omedelbara närhet. Sammanställer vi Psykets kärlek till blod och krig (Mars) med Saturnus i det subjektivistiska perspektivets Vädur med Stenbocks-Solens show av "objektiv på-konkreta-platsen-beskrivning", har vi allaredan summerat allt vad Seierstads livsöde handlade om. Notera också konflikten som alltid uppstår därhelst Eld tvingas samman med den begränsande Jorden. Prestationstänkandet att göra något mot alla odds kommer härur. Det kan bli stora hjältedåd, men det kan också ge rättshaverister.

Här upprepas fenomenet inte bara via Solen (eldnatur) och Saturnus (materialismens primära signifikator) utan också genom att planeterna kortsluter sig (står i "fel" tecken/element i förhållande till sin egen natur) och därtill binder ihop Eld och Jord via aspekt. Det är maktsökande Saturnus som står i ego-tecknet Väduren, som måste lastas för hela detta krig: Seierstad (hör bara namnet!) föddes under en extremt egoistisk symbolhärva. Jag har inga uppgifter om hennes barndom eller bakgrund, men den ser inte så lovande ut.

Jag har för min del inga problem att förstå hennes värdfamilj i Kabul som sökte stämma henne för att ha blivit missrepresenterade i hennes storsäljande bok (men som förlorade processen - SvD och DN). Jag har nämligen avsevärda reservationer mot det objektiva i en Sol-Stenbocks presentation om dessa "objektifieringar" är på basis av subjektets Psyke i kaosprincipens tecken Fiskarna och där dessutom oredan är rejält uppiskad av den turbulenta Fiskarna!

Eld och Jord i konflikt kan också leda till "mörkande" (från Jordens sida) av vissa självevidenta sanningar (Eld) - egenmäktighetssyndromet handlar faktiskt just om att vinkla och plocka med faktabitarna som det passar en själv bäst.

Bloggen har ofta talat om Vattenelementet som "den naturliga psykopatologin", dvs vårt medvetandes naturliga benägenhet att fantisera kring våra fixeringar snarare än att uppmärksamma den andra människans egen situation. Seierstads horoskop är ett prima exempel på en människa som via en ganska ful version av egenmäktighetssyndromet i kombination med det tumultartade psyket (nu om inte redan före krigsuppdraen rejält granatchockat) helt enkelt inte har ett tillräckligt stilla och tyst sinne för att klara av att ("telepatiskt", "empatiskt") sätta sig in i andras situationer.

Allt hon kan göra är att skriva av sig sina idéer vilka består av intryck som gått ett varv i ett extremt distorderande inre sinne (Månen) och principiella (Saturnus) låsning till att hennes eget intryck är det viktigaste (extrem värdesubjektivism).

Man att detta kan bli fiktion som säljer, är uppenbart: se hur den giriga demonen Rahu kombinerar sig med pengarnas Venus i den tankesammanställande Vattumannen och därtill "lyckönskas" av den framgångsskapande Jupiter i den likaledes kommunikativa och mentala Vågen. Men det var inte historien om det framgångsrika ordbruket som sådant jag ville trycka på här.

Det här horoskopet lär ut mycket om en människa som skapar krig medan hon vandrar vägen fram, en slags demonisk version på den kinesiska visa människa om vilket det sägs i Förvandlingarnas bok (I Ching, kap. 32, huvudkommentaren), att "världen kommer till fullbordan när en vis människa passerar förbi".

I det här horoskopet ser jag i huvudsak någon som profiterar på oroshärdar för att maskera sin egen. Smart kan tyckas i en kultur utan etisk självkontroll, och inte för inte är Stenbocken också realpolitikens tecken, den som bara tar praktiska hänsyn. Och här är den utblicken förankrad i jagiskhetens Vädur.

Astrologi kan vara så enkelt bara man hittar in till de grundläggande principerna! Och begagnar den ursprungliga sideriska zodiaken med rötter i Babylon och sedermera exporterad till Indien.


Tillägg.

I en ödets märkliga nyck faller timmarna efter det här inläggets publicering dödsdomen för två norrmän som sökt profitera på krig i Kongo! En extraordinär "jungiansk" synkronicitet.