Var och en följer sitt slag...

En spinoff på senaste inlägget om skådespelaren bakom figuren Sheldon i Big Bang Theory och av de få inlägg då bloggaren vadar runt för ett ögonblick i sin lägre, sensoriska själshalva och fascineras av yttre företräden... Eller som man också kan uttrycka saken: betraktar de eviga idéerna via deras återsken i en lägre verklighet.

Indisk-amerikanska Aarti Mann som
juristen Priya i The Big Bang Theory
(12 episoder, säsongerna 2010-11)

I en antik, anonym kommentartext till den kinesiska kosmologin och furstespegeln Förvandlingarnas bok konstateras att himmelen är hög och jorden är låg och att var och en följer det slag man tillhör. Den här texten bygger nu inte på den kinesiska läran om de fem elementen utan på en helt annan modell, i vilken de ursprungliga principerna Ljuset och Mörkret grenar ut sig till den punkt där modellens skapare sätter punkt för ett system om 64 stationer representerade av sex dimensioner vardera (yin eller yang). De visualiseras ibland som en sfär eller glob vars yta antyds av 64 noder vilka alla står i underfundiga existentiella relationer till varandra. 

Förutan rörelsen (tiden) skulle man kunna säga att Himmelen och Jorden utgör en dikotomi, placerade som de är på var sin sida av denna "Alltets sfär". Men kineserna lär ut att allt himmelskt i sin tid kommer att få smaka på att vara jordiskt och att t.o.m. den lägsta landkrabba tids nog kommer att bli ett himlaväsen. Det är oklart om det finns någon nödutgång ur den här eviga förvandlingen... 

Tanken påminner en hel del om det system grekerna senare formulerade (eller troligen fick från Österlandet) och där en regelbunden världsbrand nollställer universum, som sedan repriserar sig in i minsta detalj. (Ingen finns kvar att bli uttråkad över repetitionen, så ingen har heller någon kunskap om det verkligen är så här Tillvaron fungerar...)

Det jag fäst mig vid är den anonyma kommentarens knappa ord om att "envar följer sitt slag" (genus) och hur den här "sanningen" börjat fungera för mig efter övergången till den sideriska zodiaken. Född under en, om man så vill, väldigt tydlig obalans, där Jord-elementet helt saknas och Vattnet tilldelas en minimal betoning via bara en planetplacering har hela mitt liv (det inser jag nu) utspelats "uppe i det blå"... (ascendenttecknet, ascendenthärskaren, måntecknet, måndisponenten och soltecket alla i Luft, soldisponenten i Eld).

När jag svullade hela Big Bang Theory på bildskärmen i ett rasande maraton för något år sedan (jag kände inte alls till denna världssuccé tidigare), då hände det igen - en obetydlig rollfigur som strax skrivs bort ur serien eftersom hon var för perfekt och smart för en serie som bygger på identifikation med rätt knasiga typer gjorde mig lite extra knäsvag. Rollfiguren var Priya, en kvinnlig indisk jurist som har en kort affär med nörden Leonard. Av alla de udda och fascinerande figurer seriens skapare samlat ihop var Aarti Mann helt  förödande i sin karisma och exceptionellt fokuserde energi. Ögonen var som glödande kol och fyllda av mängder av uttryck. Hon var en levande själ. Det fanns en hög vibrationsnivå där.

Född med indiskt påbrå i USA kallar en Pittsburghtidning stadens dotter för "gorgeous" ("superläcker") men jag kan föreställa mig att Avunden lätt skulle hitta skönhetsfläckar även hos den här kvinnan, en viss kantighet i ansiktet skulle kunna tas som fulhet, stor näsa och påfallande utstående öron andra distraktioner. Men sånt ser och stör små människor, de utan förmåga att ta in hela varelsen. För mig är det här en människa med karisma som man möter i en på tiotusen. Det är underligt att jag inte kom på tanken att leta upp födelsedatumet förrän Sheldon dök upp i tankarna häromveckan.

Och här är då idén "lika barn leka bäst" eller kinesernas "var och en följer sitt slag". De som har en extrem himmel tycks reagera häftigt när de möter andra "extremister", för hos Aarti Mann hittar bloggaren sin egen brist på Jord. Faktum är att indiskan inte ens har något i Vatten utan är en helt och hållet övernaturlig Eld- och Luftvarelse som gestaltats här i den lägre världen!

Och här är då dilemmat: hon är ALLTFÖR perfekt för att på sikt kunna fungera i komediserien. Det låg hela tiden underförstått att den överintelligenta nörden Leonard och den folkliga servitrisen Penny var ett bättre par. Priya och Leonard blev för mycket av intellektuell briljans. Naturligtvis stämmer tanken även när man tittar på Johnny Galecki som spelar figuren Leonard - han och indiskan är närapå en match i himmelen:

Johnny Galecki

Rollfiguren Leonard är otacksam eftersom får spela gnällig och motsträvig rumskamrat till den odräglige Sheldon. Men faktum är att hans sinnelag i Skytten passar som sidekick för disponenten drar ner mot missmod och kyla via Jupiter i Vatten. Särskilt rolig är Leonards hysteriska psykologmamma som han upplever har traumatiserat hans barndom. 

Jim Parsons alias Sheldon har Solen och Venus i Fiskarna, så det är lätt att se från Galeckis psykiska horoskop hur de här två trots allt klarar att samboendet trots den legalistiska (Stenbocken) Sheldons hopplöst "roomate agreement" - en obegriplig binge papper med statuter! Den ene närmast fjollig i sin vekhet (Solen med Venus i Fiskarna) och Galecki med en Vatten-Jupiter i samma tecken. Solen, Venus och Jupiter är nu inte ideala kombinationer, Venus hittar ingen vän i Jupiter utan bara en neutral faktor medan Jupiter uttryckligen finner klängrankan Venus vara en fiende på sina egna fria strövtåg. Och ja, Leonardo är den som blir mer tråkad av Sheldon, än det omvända!

Samtidigt är det godmodiga Jupiter i Fiskarna som martyriskt fogar sig till hemförhållandet (4e) i Galeckis horoskop, men under den varma Skytt-Månen finns alltså en uppgivenhet som man ofta kan notera med Fiskarnas tecken.  På den solära sidan motsvaras Galecki av ingen mindre än Edward de Vere, som vissa litteraturvetare menar är Shakespeare-verkens verkliga författare. Det är en fantastisk Sol i Väduren Galecki har, när den backas upp av en Mars i (intellektuellt) omfångsrika Vattumannen och där Vattumannens härskare ger Mars en god bas genom att den med befinna sig i Luft. 

Här är då den typiskt elitistiska tonen som Leonard och Priya naturigt utvecklade (fast med Leonard alltjämt som en underdog eftersom hans kärleks-Venus är så outvecklad i det sjätte sorgesamma huset - frågan är hur många skådespelare som helt enkelt återupprepar sina horoskop via roller de söker och får...). Aristokrati, "de högt placerades välde" har nu aldrig varit någon favorit med dem som känner mer släktskap med sina kroppar än med de eviga principerna. Plotinus kallade dem som associerar sig nedåt för "insikter", och det nästan garanterar att romaren måste ha tillhört den här Eld/Luft-typen som blickar ner men vägrar identifiera sig med kroppen, trots att de uppenbarligen ramlat ner på jorden, de med.

Jim Parsons Sol-Fisk bottnade, som noterat i hans senaste inlägg, i en Jupiter i kompromisslösa legalisten Stenbocken. Detta stämmer perfekt med hans galna regelbok för rumsrutiner. 

Den sideriska zodiakens exakthet är ren poesi efter att tröstlöst ha försökt tvinga sig till konformism med de felaktiga porträtt den västerländska astrologin ger! Vad astrologin inte kan göra, det är att tvinga ens renodlade Vatten och Jord-typer att fortsätta sina liv som "insekter" (romerske tänkaren Plotinus nedsättande beteckning för folk som bara lever för sina fysiska organ). 

För själen i sin högre och rationella hälft är större än världen, försåvitt man inte menar att horoskopet gör anspråk på att teckna mer av den levande individen än vi kanske är bekväma med... Det skulle innebära att horoskopet klär av oss helt nakna, att våra själars tendenser och aptiter ligger i öppen dag! Vissa själar visar sig då vara mer skadade än andra av kontakt med den onda materien - se horoskopet för Tysklands finansminister. Inte någon godhet tycks fungera i den kartan och tankarna på en sadist ligger därför nära till hands. 

Plotinus var lite vag i kanterna om själen själv kunde bli skadad av för mycket "markkänning" - världslighet. Jag tror det är fullt möjligt, att döma av korrelationen mellan vissa personers attityder och en bara alltför väl matchande stjärnhimmel. Makthavares och medieras dyngspridning är dock så radikal att den som inte har någon egen omdömesförmåga lätt blir hjärntvättad att ignorera uppenbara tecken på psykopati hos ledarna!