Den monstruöse Hjalmar Söderberg och vinstjägaren Bonnier

Den horribla berättelse som grävts fram om författaren Hjalmar Söderberg som när en liten hondjävul viskade i hans öra villigt sinnessjukförklarade sin hustru så att förlaget Bonniers investering i ett bra författarskap inte skulle oroas av strul på hemmafronten, visar väl med all tydlighet hur männen, kapitalismens tillskyndare, fungerar! 

Det är inte utan att man blir rabiat feminist när man ser igenom de kloka men ändå så inbäddade och fega ord varmed Söderbergs hustru tragiska öde beskrivs, i de båda Schibsted-tidningarna SvD (den intelligenta versionen) och AB (idiotversionen för den rikliga Pisa-märkta befolkningen i landet). Ingen av artiklarna vågar säga vad jag just sade: makten och pengarna är redo att spärra in (om inte redan av avliva, i en fejkad olycka) de som hotar deras ekonomiska intressen. 

En författare är ju gubevars ett så känsligt instrument och skrivkramp får inte drabba honom bara för att han har en reumatisk och krånglig hustru därhemma. Nej, låt de privilegierade komma samman, doktorer och räknenissar, och in på dårhuset åker den handikappade men i övrigt friska människan!

Hondjävulen som förrådde sitt eget kön var ingen mindre än förlagschefen Karl Otto Bonniers hustru. Hennes födelsedatum har "lyckligtvis" inte registrerats. Efter tio minuters sökande på nätet gav jag upp. Men hon agerade naturligtvis å sin make, förläggarens vägar, när hon visade till Hjalmar att han kunde låta sinnessjukförklara kärringen för att hänge sig åt en ny och mer artistiskt inspirerande musa. Så ansvaret faller tungt på den driftige Bonniers-chefen, som enligt Wikipedia tycks ha expanderat familjeföretaget kraftfullt.

Det är säkerligen så att den här arvtagaren till Albert Bonniers imperium föddes några timmar in på dygnet, så att Månen har hunnit nå just imperialisten Stenbocken. Visserligen placerar det den övriga himmelen i delvis usla hus, inte minst det solära livsuppdraget i olyckans och fiendskapens sjätte hus. En födelse i Tvillingarna rimmar naturligtvis vid publikationsbranschen och en Sol så nära inpå familjehemmets disponent Saturnus (Stenbocks-Månens härskare) tycks han inte ha haft mycket val. Hans öde var utstakat att ta över förlaget.

Men Merkurius är hemma i Tvillingarna så han ser ut att vara i sitt rätta element - mediebranschen - om man bortser från det usla huset. Fiendskapens hus skulle dock kunna indikera en som slåss ovanligt mycket och under hans ledning köpte Bonniers upp många konkurrenter.

Allt detta är utifrån Månens eller psykets perspektiv. En vinnarskalle är vad det är, Månen i hårda och maktlystna Stenbocken och med sin disponent Saturnus i fiendskapens sjätte hus, måste den här mannen ha varit helt rabiat hatisk mot alla hinder på sin väg. Han har Reinfeldts okänsliga Mars i Jungfrun, involverade med månnodsaxeln för äregirighet (men också fall från ära).

Och på andra sidan av denna axel, i det tredje förläggar- och kommunikationshuset hittar man den stora framgångens Jupiter, perfekt placerat i härskarläge i Fiskarna. Hela den "sattviska" (mycket medvetna) axeln mellan tredje huset och det äventyrliga och expansiva nionde talar alltså för en oerhört skärpt och energisk natur. Mars och Jupiter i opposition vässar varandra eftersom de båda är planetära vänner och elementen Jord och Vatten gör att mannen är en skrämmande skicklig materialistisk vinnarskalle. 

Nionde huset brukar stå för samvete - det som ska garanterar från brutala och oetiska övertramp. Men det här Stenbockspsyket är så djupt involverat i krig mot fiender (konsolidera och expandera faderns etablissemang) att man kan fråga sig hur det står till med samvetet. Man behöver inte fråga, den skandalösa behandlingen av Söderbergs hustru kan mycket väl ha kommit direkt från det här horoskopet med förläggarens hustru som budbäraren.

Det förvånar inte att nionde husets - samvetets - ägare är Merkurius, den amoraliska, och här uselt placerad i fiendskapens och olyckornas sjätte hus. Merkurius är visserligen en verksam välgörare för auktoriteten Stenbocken i första huset, men precis som med Fredrik Reinfeldts horoskop (fast detta har en känd födelsetid) smyger sig en annan planet in i nionde huset och verkar sin jävelskap. Hos förläggaren Karl Otto Bonnier är det den omoraliska lilla illgärningsmannen Mars som i vinsthungriga Jungfrun dessutom har rollen som en verksam illgörare.

Mars skadar förläggarens moraliska kompass, precis som Reinfeldt inte fattade ett skit av hur hans verksamt onda förmögenhets-Jupiter i nionde förstörde Sverige. Han bjöd in rovkapitalismen att rumstera om i landet (och in med hur mycket invandrare som helst!). Reinfeldt var sannerligen en galen politiker och det är inte alls svårt att förstå varför folket gjorde sig av med honom. (Skulle ha skett redan efter fyra år.)

*****

Hjalmar Söderberg då, den firade författaren som så tacksamt lyssnade på hondjävulens - bulvanens - diskreta förslag att om bara han var med på noterna, fanns det mäktiga män runt Bonniers som kunde undanröja hans hustru för att ge honom mer skrivro och bättre inspiration. Win-win. Att mannen är ett kräk och att hans böcker omedelbart borde tas bort ur den svenska litteraturkanon är uppenbart. Verket står inte apart från författaren. Jag lyssnar mycket sällan på skitstövlars musik, jag har inte den förmågan att leva i självbedrägeri.

Ett typiskt författarhoroskop med perfekt samarbete mellan visuell Eld och den intellektualitet som hittar ett språk att klä Skådandet i. Söderberg är också Sol/Merkurius-Tvilling, precis som sin förläggare, så att de här två inte snackade ihop sig direkt om att dårförklara stötestenen Märta är märkligt! Men jag misstänker att Karl Otto Bonnier var ett alltför falskt kräk för att riskera något direkt. Han ville som Reinfeldt via sin Mars i rena och orörda Jungfrun, hålla sig borta från allt som kunde svärta hans namn.

Hjalmar Söderbergs Månen i Fiskarna är het! Dels är dess disponent, framgångsrika Jupiter bra placerad i Eldtecknet Väduren, och dels aspekterar den energiska Mars i Eldtecknet Lejonet Månen. Det är fara värt att hemmiljön Månen helt torkar ut med så mycket het eld som ligger på!

Å andra sidan söker den iskalla Saturnus i dödens Skorpion strypa eller begränsa den olyckssaliga sjättehuselden uppifrån nionde huset för samvete och/eller utforskande. Och nu händer det igen, både förläggaren och författaren lider av ett svårt skadat samvete. I båda fallen är husets tillfälliga ägare i harmoni med förstahuset, men eländigt placerade i fiendskapens och olyckans hus. Och i båda fallen träder en illgörare in i samvetets hus, nu den stora illgöraren Saturnus och därtill i rollen som VERKSAM ILLGÖRARE.

Jag har någon gång skrivit att jag ibland låter nionde huset, Guds hus, avgöra vad jag tycker om en karta. De här två kartorna gillar jag inte. Männens psyke (Månen) smutsar ner kontakten till deras egen inneboende gudsgnista. Inte konstigt att de kunde sjösätta det här fruktansvärda dådet mot Hjalmar Söderbergs hustru. "Och inget behövde jag pynta" sade mähäet till författare efteråt. Notera den urbota själviska Väduren i andra ekonomihuset (och förmögenhetens Jupiter). 

Vad i hela friden är det svenskarna haft som sina litterära husgudar under 1900-talet? Korrupta men verserade fanstyg?

*****

Och offret då? Märta Abenius? Redan innan jag räknade ut kartan hade hon min fulla sympati.

Okej, det här är impressionistiskt målarkladd. Men jag kan inte låta bli att mörkfärga DE BÅDA sataniska axlar som syns i horoskopet för detta tragiska kvinnoöde. Dels via tecknen Oxen/Skorpionen och dels genom tecknens naturliga hus, det andra för oralitet och resurser och det åttonde för analitet och sexualitet.

En rejäl påminnelse om att Satan inte behöver verka genom människan själv utan att judarnas Satansstjärna (Algol) i många fall är just den bibliska Anklagaren (SvD-artikeln uppehåller sig en del vi "åtalet" mot Märta). 

Som synes har jag vridit fram klockan till lunch, då Månen just nått Skorpionen och sitt ödesdigra fall i detta tecken. Men det kan omöjligt vara något annat, särskilt som åtalspunkten från de manliga psykiatrerna var "erotiskt vansinne"!

Sinnet är som sagt Månen, här i den erotiska drivkraftens tecken Skorpionen. Det är Mars som står för blind, irrationell libido - ren biologisk drift att fortplanta arten, och här attackerar Mars kvinnans psyke, samtidigt som Mars har en otvungen ömsesidig reception med visuella, skådande Solen. 

Faktum är att det ligger något i läkarnas diagnos! Jag har räknat ut horoskop som bara haft hälften av den här anfäktelsen!  

Eller? Rent tekniskt är Mars inte helt ond i det här horoskopet, den är "verksamt neutral". Men eftersom den attackerar sig eget bo (som skorpionen i sägnen sägs stinga sig själv och dö eftersom den är så självdestruktiv i sin innersta natur).

Det här är det överlägset mest intressanta horoskopet men jag stänger butiken här. Det är uppenbart att stjärnorna signalerar ett problem utöver det normala. Men frågan om kvinnans svåra reumatism, hennes enda verkliga problem, är det svårt att sia om när inte någon fysisk ascendent (klockslag) finns att tillgå.